SE439278B - Fordonsdeck med radialstomme - Google Patents

Description

7904791-6 I Sökanden har funnit ett medel som möjliggör en ökning av arbets- lagrens bredd utöver ovannämnda kritiska gräns under samtidigt fördröjande eller t.o.m. förhindrande av uppträdandet av en separation mellan dessa lagers kanter. Överraskande bidrar denna anordning till en avsevärd ökning av hela slitbanans motstånd mot förslitning hos däck av här ifrågavarande slag samtidigt som den förhindrar en snabbare förslitning av kanterna.

Detta medel kännetecknas av att däck av_ifrågavarande slag mellan topparmeringen (nedan kallad slitbanearmering) och stomarmeringen och i ekvatorialzonen, längs vilken slitbanearmeringen är parallell med stomarmeringen, förses_med en kombination av två på varandra lagda lager av trådar eller linor, som är sinsemellan parallella inom varje lager, som ligger i varandra korsande riktningar från ena lagret till det följande och som inom varje lager med däckets längdriktning bildar en vinkel, som till sitt absoluta värde är olika noll och högst lika med hälften av den minsta vinkeln mellan slitbanearmeringens arbetslager och däckets perifeririktning, var- vid trådarna eller linorna i dessa två lager har en mycket liten töjbarhet, dvs. en relativ förlängning .A 1/l av mindre än 0,2 % under en belastning lika med l0 % av deras brottbelastning, och varvid den axiella bredden av den av dessa tvâ lager bildade kom- binationen är mellan 60 och l00 % av den axiella bredden av ekva- torialzonen, längs vilken slitbanearmeringen är parallell med stom- armeringen och vid ett förhållande H/B av nära l uppgår till mel- lan 12 och 20 % och vid ett förhållande H/B av nära 0,5 uppgår till mellan 36 och 60 % av däcket, varvid H är däckets radiella höjd på fälgen, varjämte av den största axiella bredden överallt B den axiella bredden av det smalaste arbetslagret eller den för arbetslagren i slitbanearmeringen gemensamma bredden vid ett för- hållande H/B nära l väljes mellan 55 och 60 % och vid ett förhål- lande H/B nära 0,5 väljes mellan 70 och 85 % av den största bredden B överallt av däcket.

Den fördelaktigaste axiella bredden av det smalaste lagret synes ligga kring 57 % för ett förhållande H/B nära l och kring 78 % för ett förhållande H/B nära 0,5 av den maximala axiella bredden B av däcket. mxuALlïrrl 3 7904791-6 Företrädesvis användes i nämnda två lager trådar eller linor av stål, varvid de flertrådiga linorna har en stor snoningsstigning av mellan 12 och 20 gånger linans skenbara diameter.

För att bilda övergången mellan kanterna av den av de två lagren enligt uppfinningen bildade kombinationen och slitbane- och stom- armeringarna, är det fördelaktigt om det ena lagret har sina kanter nâgot indragna relativt det andra lagrets kanter, varvid skillna- den i axiell bredd är högst lika med 10 % av det bredaste lagrets bredd. Man kan emellertid också bilda kombinationen av ett enda omvikt lager eller av två på varandra lagda lager av samma bredd.

Kombinationen, som bildas av de båda lagren enligt uppfinningen, bildar ett block, som begränsar den naturliga utvidgningen av den underliggande stomarmeringen under inverkan av uppblåsningstrycket.

Detta begränsande block, vars innerdiameter är högst lika med den yttre naturliga diametern av stomarmeringen, absorberar utvidg- ningspåkänningarna, som härrör från stomarmeringen. Dessa över- förs därför inte till slitbanearmeringen och till slitbanan själv.

Detta synes âterverka på fördelaktigt sätt på de delar av däcket, som är i beröring med marken, såväl vad beträffar påkänningarna mellan arbetslagrens kanter i slitbanearmeringen som beträffande orsakerna till slitbanans förslitning.

Förbättringen av hållfastheten mot förslitning ligger mellan l0 och 25 % jämfört med radialdäck av klassisk konstruktion.

Då ingen förstärkningstrâd eller förstärkningslina är otöjbar i verkligheten, är enligt uppfinningen de trådar eller kablar, som förstärker de båda lagren i det begränsande blocket, anordnade i en vinkel olika noll relativt däckets perifeririktning. anordna de båda lagren med varandra korsande rikt- GEIIOIH att på så sätt ningar kan man minska eller öka meridiankrökningen av det begrän- sande blocket under inverkan av ett inre radiellt tryck och på så sätt reglera meridianprofilen av stomarmeringen när man minskar eller ökar vinkeln mellan de tvâ lagren. Vinkeln mellan lagren i denna enhet och längsriktningen är företrädesvis mellan 5 och 100.

I det begränsande blocket användes företrädesvis lager med mot varandra anliggande trådar eller linor.

OUAPIçV 7904791-6 Trâdarna eller linorna i det begränsande blockets lager orienteras enligt uppfinningen i huvudsak i vinklar, som är högst lika med hälften av den minsta vinkeln (eller av vinkeln, när arbetslagren är orienterade med lika stora men motsatta vinklar) mellan arbets- lagren och längsriktningen. Spänningen T per breddenhet mätt i axialriktningen, som utövas av stomarmeringen på ett lager hos det begränsande blocket är i en första approximation lika med R 2 cos p . .

G där p är däckets inre lufttryck, R är lagrets radie från däckets rotationsaxel och o( är vinkeln mellan lagrets trådar eller linor och perifeririktningen. Ur denna relation härledes, att spänning- en i ett lager hos det begränsande blocket alltid är mindre än spänningen, som arbetslagret i slitbanearmeringen skulle ha, som har den minsta lutningen relativt perifeririktningen. Förlängning- en av det begränsande blocket under inverkan av den från stomarme- ringen härrörande spänningen är följaktligen mindre än spänningen i det ifrågavarande arbetslagret. Man undviker på så sätt över- föringen av denna spänning till slitbanearmeringen.

Ett par utföringsexempel som belyser uppfinningen beskrives närmare i det följande med hänvisning till bifogade ritning.

Fig. l visar en meridiansektion genom ett däck enligt uppfinningen med ett förhållande H/B nära l. som visar en planvy av lagren av trådar eller linor avsedd att Till denna figur hör en fig. lA, underlätta uppfinningens förståelse. Fig. 2 är en vy liknande fig. l av ett däck enligt uppfinningen med ett förhållande H/B av 2A, som visar en planvy av nära 0,5. Till denna figur hör fig. trådarna eller linorna avsedd att underlätta uppfinningens för- ståelse. Fig. 3 visar en meridiansektion av en annan utförings- form av det begränsande blocket enligt uppfinningen. Fig. 4 visar ett diagram avsett att uppskatta gränserna för den axiella bred- den av det begränsande blocket enligt uppfinningen som en funktion av värden av förhållandet H/B, som ligger mellan 0,3 och 1,2.

Fig. 5 är ett diagram för uppskattning av gränserna för den axiella bredden av det smalaste arbetslagret som en funktion av de värden förförhållandet H/B, som ligger mellan 0,3 och 1,2. 7904791-6 På fig. l, lA, 2 och 2A betecknar XX' perifeririktningen, ZZ' skärningslinjen mellan däckets ekvatorialplan och ritningsplanet, H den radiella höjden överallt av däcket och B dess axiella bredd överallt, vilka två sistnämnda dimensioner är mätta enligt bruk~ liga normer.

Eftersom däcket l' enligt fig. 2, 2A skiljer sig från däcket l enligt fig. l, lA enbart genom dess förhållande H/B, används samma hänvisningsbeteckningar i dessa två ritningsgrupper.

Enligt fig. lA och 2A är trådarna eller linorna i slitbanearme- ringen och i det begränsande blocket för större tydlighets skull visade med förstorade inbördes avstånd, medan de i verkligheten ligger mycket nära eller i beröring med varandra beträffande trå- darna eller linorna i det begränsande blocket.

Däcken, som visas i fig. 1, lA, 2, 2A innefattar vartdera en radial stomarmering 2, vars båda ändar är omböjda kring var sin vulst- tråd 3, en slitbana 4 och dennas armering, som består av två arbetslager 5A, 5B, i vilka trådarna eller linorna bildar en vinkel av mellan ca 100 och ca 450 med däckets perifeririktning XX*, varvid dessa trådar eller linor i närbelägna lager förlöper i var- andra korsande riktningar.

Mellan stomarmeringen 2 och slitbanearmeringen 5A, 5B, och inom ekvatorialzonen E, längs vilken dessa tvâ armeringar är sinsemellan parallella, är anordnat ett begränsande block 6, vars bredd ll är mindre än ekvatorialzonens E bredd. Blocket 6 består av tvâ lager 6A och 6B. Bredden 12 av lagret 6B, som ligger radiellt utanför lagret 6A, är mindre än bredden ll av lagret 6A. Blocket 6 är parallellt med stomarmeringen och har sin mittlinje i ekva- torialplanet ZZ'.

I planvyn enligt fig. lA, som är inritad i radialsektionen enligt fig. l, ser man att vinkeln d för linorna (av stål) i lagren 6A, 6B i det begränsande blocket 6 är mindre än hälften av vinkeln /9, varvid /9 är den minsta av vinklarna /3 och X' för arbetslagren 5A och 5B. '79o4791-6 É ß Arbetslagret 5B, som ligger radiellt utanför lagret 5A, har en bredd L, som är mindre än lagrets 5A bredd. Denna bredd L är lika med 57 % av däckets största axiella bredd överallt B.

Det begränsande blocket 7 enligt fig. 3 består av ett lager 7l, vars båda kanter är omvikta radiellt utåt för att avbilda två flikar 7l', vilkas sammanlagda längd är lika med längden av den icke omvikta delen, så att de båda flikarna 7l' möts i 72. I fig. 4 anger linjen Mb den maximala axiella bredden ll av det begrän- sande blocket enligt uppfinningen och linjen mb den maximala bred- den av det begränsande blocket i procent av den största axiella bredden överallt B (ordinatan) av däcket som en funktion av för- hållandet H/B (abskissan).

Det framgår att bredden av det begränsande blocket minskar med ökande förhållande H/B. För ett förhållande H/B större än ca 1,2 är det begränsande blocket onödigt, ty stomarmeringen intar sin naturliga jämviktsform över hela utsträckningen av toppen och har inte längre en tendens att utbreda sig radiellt. Man ser att MB = zogför H/B = 1 och att mb = eo s: och mb = 36 % för H/B = 0,5.

I fig. 5 anger Ma den största axiella bredden L av det mindre breda arbetslagret 5B hos slitbanearmeringen enligt uppfinningen, och ma den största axiella bredden av samma lager i procent av den största axiella bredden B (ordinatan) av däcket som en funk- tion av förhållandet H/B (abskissan). Man ser att Ma = 60 % och att ma = 55 % för H/B = l och att Ma = 85 % och ma = 70 % för H/B = 0,5.

Eftersom kurvorna i fig. 4 och 5 är praktiskt taget linjära, kan ma motsvarar relationen: m man anta att för ett förhållande H/B av mellan 0,3 och l,2 Mb motsvarar relationen: Mb = (- 80 H/B) + 100, att (- 48 H/B) + 60, att (- 50 H/B) + 110 och att (- 30 H/B) + 85. ll mb motsvarar relationen: mb Ma motsvarar relationen: Ma ll a Värdena för Mb, m , Ma och ma är givetvis procenttal av den största axiella bredden överallt B av däcket.

Claims (7)

7904791-6 7 Patentkrav

1. l. Fordonsdäck med radial~stomarmering och med en slitbanearme- ring, anordnad under slitbanan och bestående av minst två över varandra liggande lager (s.k. “arbetslager") av trådar eller linor, som är sinsemellan parallella i varje lager och korsar var- andra frân ett lager till det följande och som inom varje lager bildar en vinkel av mellan l0 och 450 med däckets periferirikt- ning, varvid slitbanearmeringen är parallell med stomarmeringen längs en ekvatorialzon och är anordnad mellan stomarmeringen och slitbanan och varvid mellan stomarmeringen (2) och slitbanans armering (SA, 5B) och inom ekvatorialzonen (E), längs vilken stomarmeringen (2) är parallell med slitbanearmeringen (5A, 5B), är anbragt en kombination (6) av två över varandra liggande lager (Ga, 6B) av trådar eller linor, som är parallella sinsemellan inom varje lager, k ä n n e t e c k n a t av att de två lagren (6A, 6B) uppvisar trådar eller linor, som har en relativ förlängning av mindre än 0,2 % under en belastning lika med l0 % av deras brottbelastning och varvid dessa trådar eller linor korsar varandra från ett lager till det följande och inom varje lager bildar en vinkel med perifeririktningen (XX'), som till sitt absoluta värde är både olika noll och högst lika med hälften av den minsta vin- keln mellan arbetslagren (SA, 5B) hos slitbanearmeringen och peri- feririktningen (XX'), varvid trådarna eller linorna i denna kom- bination (6) av två lager (6A, 6B) har mycket liten töjbarhet och den axiella bredden (ll) hos kombinationen dels är mellan 60 och 100 % av den axiella bredden av ekvatorialzonen (E), längs vilken slitbanearmeringen (5A, 5B) är parallell med stomarmeringen (2), och dels, för ett förhållande H/B av mellan 0,3 och 1,2, ligger mellan ett maximivärde Mb = (- 80 H/B) + 100 och ett minimivärde mb = (- 48 H/B) + 60 uttryckt i procent av den största axiella bredden (B) hos däcket, samt att vid ett förhållande H/B av mel- lan 0,3 och 1,2 den axiella bredden av det smalaste arbetslagret (SB) eller den gemensamma axiella bredden hos slitbanearmeringens arbetslager ligger mellan ett maximalvärde Ma = (- 50 H/B) + ll0 och ett minimalvärde ma = (- 30 H/B) + 85 uttryckt i procent av den största axiella bredden överallt (B) av däcket, varvid H är den radiella höjden överallt av däcket på fälgen. (Paola 1 uuAuïv o?9o4791-6 10 15 20 25 8

2. Däck enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av att den axiella bredden (1) av det smalaste arbetslagret eller den gemen- samma axiella bredden av arbetslagren för ett förhållande H/B och för ett förhållande H/B nära 0,5 är 78 % av den största axiella bredden (B) hos däcket. nära l är nära 57 %

3. Däck enligt något av kraven l-2, k ä n n e t e c k n a t av att vinkeln mellan däckets perifeririktning (XX') och trådarna eller linorna i de båda lagren (GA, 6B) hos den begränsamüekombi- nationen (6) är mellan 5 och 100.

4. Däck enligt något av kraven l-3, k ä n n e t e c k n a t av att trådarna eller linorna hos de två lagren (6A, 6B) i kombi- nationen (6) ligger tätt sammanfogade.

5. Däck enligt något av kraven l-4, k ä n n e t e c k n a t av att de båda lagren (GA, 6B) i den begränsande kombinationen (6) består av linor av ståltråd med en snoningsstigning av mellan 12 och 20 gånger linans skenbara diameter.

6. Däck enligt något av kraven l-5, k ä n'n e t e c k n a t av att den axiella bredden av de båda lagren (6A, 6B), som bildar den begränsande kombinationen (6), skiljer sig med högst 10 % från bredden av det bredaste lagret i kombinationen.

7. Däck enligt något av kraven l-5, k ä n n e t e c k n a t av att den begränsande kombinationen består av ett omvikt lager (71).