SE438070B - Rasterdistorsionskorrigeringskrets - Google Patents

Description

2 7807942-5 i i o g _.

W hos svepåtergångskretsen, varigenom svepâtergångspulstidmodulationl uppstår. Det är önskvärt att när man konstruerar en dylik korrige- ringskrets skall denna svepåtergångspnlstidsmodulation inregleras på så sätt att modulationen hindras från att bli alltför stor.

I-enlighet med en föredragen utföringsform av uppfinningen inne- fattar en rasterdistorsionskorrigeringskrets en avböjningslindning och en avböjningskrets kopplad till nämnda avböjningslindning för att upprätta första och andra intervall i en avböjningscykel. En kapaci- tans är kopplad till avböjningslindningen för att bilda en resonans- krets under det första intervallet. En índuktans är kopplad till resonanskretsen. En reglerbar omkopplare är kopplad till nämnda induk- tans. Omkopplaren har första och andra strömledningstillstånd. Regler- organ är kopplade till den reglerbara omkopplaren för att tillföra reglersignaler till omkopplaren för uppladdning av omkopplarens ström- laddningstillstånd. Reglerorganen ändrar varaktigheten hos det första strömledningstillståndet i förhållande till det andra strömlednings- tillståndet i det första intervallet på ett sätt som korrigerar för rasterdistorsion. Ett kompenseringsorgan kopplar under det första intervallet induktansen i serie med avböjningslindningen när omkoppla- ren befinner sig i det ena av sina första och andra strömlednings- tillstånd och kopplar under detfönfla intervallet effektivt induktan- sen parallellt med avböjningslindningen när omkopplaren befinner sig i det andra av nämnda första och andra strömledningstillstând. Kompen- seringskretsen inreglerar resonans-frekvensen hos resonanskretsen under det första intervallet för inreglering av det första inter- vallats varaktighet till ett bestämt värde.

Uppfinningen beskrives i detalj i det följande under hänvis- ning till bifogade ritningar, där fig. l åskådliggör en rasterdistor- sionskorrigeringskrets som utgör en utföringsform av uppfinningen, fig. 2 visar delar av en andra rasterdistorsionskorrigeringskrets som utgör en utföringsform av uppfinningen och fig. 3 ooh,4 åskådlig- gör ekvivalenta kretsar som kommer till användning då det gäller att förklara arbetssättet hos kretsen enligt fig. l.

En horisontalavböjningslindning LH i fig. 1 är kopplad genom en S-formnings- eller svepkondensator CS till ett utgångsuttag 22 hos en synkroniserad horisontalavböjningsgenerator 21. Horisontalavböj- ningsgeneratorn 21 kan vara av konventionell utformning med ett hori- sontalutgângsomkopplingsorgan eller transistor (icke visad) kopplad till utgångsuttaget för alstring av en sågtandformig avböjningsström 78-07942-3 5 under ett svepintervall hos en horisontalavböjningscykel. Mellan ut- gångsuttaget 22 och jord är en svepåtergàigskondensator CR inkopplad, vilken bildar en svepåtergångsresonanskrets 23 med avböjningslind- ningen LH för omcastning av .riktningen 'nos avböåningsströnunen under ett svepâtergångsresonansintervall. Över svepåtergångskondensatorn CR är inkopplad en seriekoppling omfattande en likströmblockeringskondensator CK och en primärlindning 24a hos en horisontalutgångstransformator eller svepàtergångstrans- formator 24. Svepåtergångstransformatorn 24 kan på konventionellt sätt inkludera en högspänningssekundärlindning (icke visad) för alstring av en ultoraccelerationspotential med hög spänning. En källa för E+- -spänning är kopplad till ett uttag 36 samt till förbindningspunkten mellan kondensatorn CK och primärlindningen 24a.

En rasterdistorsionskorrigeringskrets 25 för öst-västkorrigering eller sidkuddkorrigering är kopplad till svepåtergångsresonanskretsen 25. Ett uttag 26 hos avböjningslindningen LH, som inte är anslutet till S-formningskondensatorn CS, är kopplat till ett första uttag hos en spole Lm hos korrigeringskretsen 25. Ett andra uttag hos spolen Lm är kopplat till jord via en sekundärlindning 24b hos svepåtergångs- transformatorn 24. Sekundärlindningen 24b är magnetiskt kopplad till primärlindningen 24a, varvid lindningspolariteterna är åskådliggjorda såsom ett exempel medelst polaritetspunkterna enligt fig. l.

Uttaget 36 är kopplat till jord genom en seriekoppling av en kondensator Cm och en reglerbar dubbelriktat strömledande omkopplare 27. Ett dämpningsmotstând 28 är inkopplat över omkopplaren 27. Om- kopplaren 27 består av en styrd kisellikriktare SCR 29 med en kakan kopplad till jord och en parallellkopplad diod 30 med motsatt polari- tet. Omkopplaren 2? skulle också kunna utgöras av en integrerad tyris~ tor-likriktare (ITR). Grindsignaler 31 som är pulsbreddmodulerade i horisontaltakten, l/TH, är kopplade till den styrda kisellikriktarens 29 grind från en styrkrets 32 så att den styrda kisellikriktaren 29 bringas att leda ström vid ett reglerat ögonblick inom varje horison- talsvepåtergångsintervall på sätt som kommer att beskrivas nedan.

Om exempelvis korrigering av sidkuddrasterdistorsion önskas, uppträder breddmoduleringen av pulserna Bl i en paraboliskt varierande delbildtakt, l/TV, varigenom mindre topp-till-topp-horisontalsvep- återgångsström erhålls i horisontalavböjningslindningen LH under av- sökningen av de övre och nedre rasterlinjerna än under avsökning av de centrala rasterlinjerna. För detta ändamål kopplas både horison- 78U7942=3 4 taltaktsignalerna från horisontalavböjningsgeneratorn 21 och delbild- taktsignalerna från en delbildavböjningsgenerator 33 till regler- kretsen 32. _ Arbetssättet hos korrigeringskretsen 25 då det gäller att korri- gera sidkuddistorsion kommer nu att beskrivas med sekundärlindningen 2üb utelämnad ur fig. l samt spolen lh inkopplad mellan uttaget 26 och jord. Arbetssättet hos en sådan krets är också beskrivet i den ameri- kanska patentskriften 4 088 931. Under horisontalsvepätergången bildas resonanskretsen 23, vilken omfattar svepåtergångskondensatorn CR och en induktans IT som är kopplad till svepåtergångskondensatorn CR.

Induktansen IT inkluderar induktansen hos horisontalavböjningslind- ningen LH. Var och en av kondensatorerna CS, CK och Om har ett för- hållandevis stort kapacitansvärde i jämförelse med svepåtergångs- kondensatorn CR och kan betraktas såsom en kortslutning vid horisontal- svepâtergângsfrekvensen l/T . Ingen av kondensatorerna bidrar således nämnvärt med sin kapacitans till resonanskretsens 23 kapacitans.

Under svepåtergången omkastar avböjningsströmmen genom avböj- ningslindningen LH sin riktning. Ungefär halvvägs genom svepåtergångs- intervallet är strömmen genom LH noll, varjämte svepåtergångsspänningen vid uttaget 22 över svepåtergångskondensatorn CR har sitt maximivärde.

Praktiskt taget all energi som står till buds för avböjning kommer således att vara lagrad i svepåtergångskondensatorn CR. Under an- tagande av att svepåtergângsspänningens toppamplitud är_stabiliserad på konventionellt sätt kommer således energin som är tillgänglig för avböjningen också att vara stabiliserad.

Vid slutet av svepåtergången är svepåtergångsspänningen vid ut- taget 22 ungefär noll, varjämte all den lagrade energin har överförts till avböjningslindningen LH, svepåtergångstransformatorn 24 och korrigeringskretsen 25.

"Under den första hälften av horisontalsvepåtergången och en del av denandra hälften bildar den reglerbara omkopplaren 27 en öppen krets. Efter mitten hos svepåtergângen men då omkopplaren 27 bildar en öppen krets flyter ström till jord från svepåtergångskondensatorn CR genom seriekombinationen av avböjningslindningen LH och spolen Lm.

Svepâtergångskondensatorns energi delas proportionellt mellan LH och korrigeringskretsen 25 i enlighet med förhållandet mellan induktanserna LH och In. .

I ett reglerat ögonblick under svepâtergångens andra hälft bringas omkopplaren 27 att bli strömledande, varvid den bildar en kort- slutning under återstoden av horisontalsvepåtergångsintervallet. Dä 7807942-3 5 omkopplaren 27 är strömledande representerar kondensatorn Cm i korri- geringskretsen 25 en parallell lågimpedansbana till jord i jämförelse med spolen Lm. Ingen nämnvärd ytterligare svepâtergångsencrgi är lagrad i korrigeringskretsens 25 spole Lm. Sedan omkopplaren 27 har blivit strömledande överförs den i svepatergångskondensatorn CR kvarblivande enerbin praktiskt taget enbart till avböjningslindningen LH.

Energin som är tillgänglig för horisontalavböjning är den jäm- förelsevis konstanta mängden som är lagrad i svepåtergàngskondensatorn vid mitten av svepåtergángen minskad med mängden som är lagrad i korrigeringskretsens 25 spole Lm. Genom att man på ett förutbestämt sätt varierar det ögonblick i horisontalsvepätergångens andra hälft, vid vilket omkopplaren 27 bringas att bli strömledande, kommer mängden energi som lagras i korrigeringskretsen 25 också att varieras. Mängden avböjningsenergi som överförs av svepåtergångskondensatorn CR till avböjningslindningen LHknmmer därigenom också att varieras, vilket resulterar i en förutbestämd modulering av horisontalavböjningstopp- strömmen.

Då omkopplaren 27 bringas att bli strömledande kort efter svep- återgångens mitt medför detta en större horisontalavböjningstoppström än om omkopplaren 27 bringas att bli strömledande vid en senare tid- punkt. Genom att man varierar tillslagsögonblicket för omkopplaren 27 paraboliskt i delbildstakten erhålls en parabolisk modulering av horisontalavböjningstoppströmmen, såsom erfordras för sidkuddkorrige- ring. 2 Korrigeringskretsen 25 modulerar också S-korrígeringen som till- handahålls av kondensatorn CS under horisontalsvepperioden. Energin som är lagrad i spolen Lm inleder, när omkopplaren 27 bringas att bli strömledande, en oseillation i parallell-L-C-kretsen som består av spolen Lm och kondensatorn Crn.. Resonansfrekvensen är _ca l/ETH.

Strömmen genom Lm utgörs approximativt av en sinusvàg med ett posi- tivt maximivärde nära slutet av horisontalsvepåtergängsintervallet och ett negativt maximivärdenära början av nästa horisontalsvepåter- gångsintervall. Omkopplaren 27 förblir således strömledande under hela horisontalsvepíntervallet, varigenom praktiskt taget hela horisontel- svepströmmen shuntas bort från spolen Lm. Eftersom spänningen över L leder med 9U° i fas i förhållande till strömmen kommer en approxi- Ill mativt parabolisk spänning att under svepet kopplas till avböjnings- _lindningen IH vid uttaget 26 med en oscillation med maximal amplitud nära mitten på horisontalsvepet.

Eftersom oseillationen med maximal amplitud utgör en funktion av 7so1942-3 6 mängden_energi som är lagrad i korrigeringskretsens 25 spole Lm kommer oscillationen med maximal amplitud att variera paraboliskt i-delbilds- takten när korrigeringskretsen 25 tillhandahåller sidkuddkorrigering.

Denna delbildtaktvariation överlagras på den paraboliska S-formande kçrrigeringsspänningen som tillhandahalles av kondensatorn Cm och ut- för därvid korrigering för inre kuddistorsion som hör samman med exempelvis in-line-färgbildrör .

Förutom att korrigeringskretsen 25 modulerar horisontalavböj- ningstoppströmmen och Sfformningsspänningen modulerar den också var- aktigheten hos horisontalsvepâtergångspulstiden TR i delbildstakten.

Resonansfrekvensen hos svepåtergångsresonanskretsen 23 är omvänt proportionell mot roten ur CR x LT, där LT är lika med den totala induktansen som är kopplad till svepåtergångsrssonanskretsens 25 svepåtergångskondensator GRÅ Då omkopplaren 27 bildar en öppen krets är den totala induktansen LTl = LH + Lm, dvs. summan av induktansen IH hos den seriekopplade avböjningslindningen samt induktansen_Lm.

När omkopplaren 27 är strömledande är den totala induktansen IT2 mindre, eftersom därvid IT2 = LH, med hänsyn till att_dttaget 26 i detta fall är effektivt kortslntet till jord genom kondensatorn Om och omkopplaren 27. I 7 Dä det gäller de centrala horisontalsvepåtergångslinjerna be- finner síg omkopplaren 27 i ledande tillstånd under en större del av svepâtergängsintervallet än vad som gäller för de övre och nedre rasterlinjerna. Den mindre induktansen ITQ är kopplad till svepåter- gångskondensatorn CR under en större del av svepåtergångsintervallet för de centrala rasterlinjerna, varigenom varaktigheten av svepåter- gångspulstiden moduleras och avkortas för de centrala rasterlinjerna.

En viss mängd av denna modulering av svepàtergångstiden kan vara 'önskvärd, eftersom den ger ytterligare inre kuddistorsionskorrigering förutom den korrigering som erhålls genom modulering av S~formnings- spänningen. För exempelvis vissa in-line-bildrör med stor bildskärm, vilka kräver en förhållandevis stor mängd sidkuddkorrigering, kan emellertid moduleringen.av svepåtergångstiden eventuellt bli alltför stor. Alltför stor modulering av svepätergångstiden kan vara icke önsk- värd av flera skäl. Svepåtergângspulser används vanligen för tidgiv- nings- och grindstyrningsändamål i skilda televisionsmottagarkretsar.

Dessa pulser bör helst ha konstant bredd och konstant amplitud. Det är inte önskvärt.att en aocelerationspotential med hög spänning skall moduleras i delbildstakten. Icke önskvärd hörnsträckning kan inträffa =fï>m>í” Qualis i 7so79424z a 7 då ändringar sker i ljusintensitetsnivån§ Enligt ett kännetecken hos föreliggande uppfinning kan mängden svepâtergångspulsmodulering som tillhandahàlles av korrigeringskretsen 25 regleras. Såsom är visat i fig. l är spolen Lm inte direktkopplad till jord, utan den är ansluten genom en sekundärlindning 2Äb hos svepåtergdngstransformatorn 24, varigenom man erhåller kompensation för svepâtergângspulsmodulering. Primärlindningen 24a har nl lindnings- varv, och sekundärlindningen har ng lindningsvarv, varvid förhållandet mellan lindningsvarven i primärlindningen och sekundärlindningen blir n = nl/ng.

Under den del av horisontalsvepåtergången som omkopplaren 27 bildar en öppen krets är, såsom framgår av fig. ja, avböjningslind- ningen LH och spolen Lm seriekopplade med sekundärlindningen 24b.

Till följd av de jämförelsevis stora kapacitansvärdena som kondensa- torerna CS och CK har i förhållande till kondensatorn CR har de er- satts med kortslutningar. Den totala induktansen LTl som är kopplad till svepåtergångskondensatorn CR är lika med induktansen LH + Lm som reflekteras av sekundärlindningen 24b till svepåtergångstransformatorns 24 primärsida. Såsom är äskâdliggjort i fig. 3b_gäller att Lrl =D(nÉ1)L(LH* Lmf när omkopplaren 27 bildar en öppen krets.

När omkopplaren 27 är strömledande under svepâtergångens senare delar kommer avböjningslindningen LH inte längre att vara seriekopplad med spolen Lm utan i stället att vara direktkopplad över svepäter- gângskondensatorn CR såsom är visat i fig. Ma. Endast induktansen hos spolen Lm reflekteras nu mot primärsidan såsom en induktans L'm = n¿L , såsom är åskådli¿¿jort i fig. Hb. Den totala induktansen LT2, som är kopplad till svepütergångskondensatorn CR, är bildad av parallellkopp- lingen av LH och L'm. Såsom är visat i fig. 40 gäller att ert m när omkopplaren 27 är strömledande.

De relativa storlekarna hos LTl och LT2 kommer således att ut- göra en funktion av varvtalsförhàllandet n hos svepåtergângstransfor- matorn 24. För att väsentligen eliminera svepåtergångstidmodulering POÜFiN" i * QUALITY ...ml 7sn7942-3 8 bör den totala induktansen som är kopplad till svepätergångskondensa- torn CR under horisontalsvepåtergången förbli oförändrad oavsett om omkopplaren 27 bildar en öppen krets eller inte. Detta innebär att Lwl = LT2. Varvtalsförhållandet n som erfordras för att väsentligen eliminera svepåtergångstidmoduleringen är n = LH/Lm.

En viss mängd svepåtergångstidsmoduleríng är önskvärd, förutsatt att den inte är alltför stor, för att möjliggöra en ökad inre kudd- distorsionskorrigering. Varvtalsförhällandet n bör således vara något större än Iïyfilfi.

Fig. 2 visar en del av en annan utföringsform av den i fig. l åskàdliggjorda uppfinningen. Avböjningslindningen LH är kopplad till ett uttag 35 hos spolen Lm genom en första lindning hos en linearitets- spole 34. En andra lindning' hos linearitetsspolen 3% är inkopplad mellan kondensatorn Om och spolen Lm.

När omkopplaren 27 är strömledande, är avböjningslindningen IH kopplad till jord medelst uttaget 35 via parallellinduktanserna Lml och Lmg som är bildade medelst uttaget. Uttagets varvtalsförhâllande bestämmer kapacitansvürdet hos kondensatorn Om som erfordras för nlodulering av S-formningsspänningen och bestämmer också mängden ström som flyter genom den dubbelriktade omkopplaren eller ITR när denna är strömledande. Genom att man varierar läckinduktansen som konstruktions- mässigt är inkorporerad i spolen Lm kan man variera bredden hos det 'korrigerade rastret.

Värdena hos utvalda komponenter, spänningar och strömmar i kret- sarna enligt fig. l och 2 är följande: CP = 12 nF x Cm = 390 nF Cs = l/uF LH = l,2 mH Lml = DÛ/'LIH Lmz = 500/UH Läckinduktans hos Lm = l/uH B28 = 350 Ohm 7 B+-spänning för den transistoriserade horisontalavböjningsgeneratorn 21 = +16o v iikspänning ' Ln/L = *f- naß mnl = 312 C'\ .fplmuïv

Claims (4)

1. 7807942-3 Patentkrav 1. Rasterdistorsionskorrigeringskrets innefattande en avböjningslindning, en till nämnda avböjningslindning kopplad avböjningskrets för upprättande av första och andra intervall inom en avböjningscykel, en till nämnda avböjningslindning kopplad kondensator för bildande av nämnda första intervall, en till nämnda resonanskrets kopplad induktans, en till nämnda induktans kopplad reglerbar omkoppla- re som har första och andra strömledningstillstànd, och till nämnda reglerbara omkopplare kopplade reglerorgan för att åstadkomma reglersignaler till nämnda omkopplare för ändring av strömledningstillstàndet hos omkopplaren, varvid nämnda en resonanskrets under reglerorgan varierar varaktigheten hos det första strömlednings- tillståndet i förhållande till det andra strömledningstillstån- det inom det första intervallet på ett sådant sätt att korrige- ring för rasterdistorsion sker, k ä n n e t e o k n a d av kompenseringsorgan för att under nämnda första intervall (svep- átergången) koppla nämnda induktans (Lm) i serie med avböJnings- lindningen (LH) när omkopplaren (27) befinner sig i det ena av sina första och andra strömledningstillstånd och för att under nämnda första intervall effektivt koppla nämnda induktans (Lm) parallellt med avböjningslindningen (LH) när omkopplaren (27) be- finner sig i det andra av sina första och andra strömlednings- tillstànd för inreglering av resonansfrekvensen hos resonans- kretsen under det första intervallet för inreglering av det första intervallets varaktighet till en önskad omfattning.

2. Krets enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda reglersignaler från reglerorganen (52) varierar varaktigheten hos det första strömledningstillståndet i för- hållande till varaktigheten hos det andra strömledningstill- ståndet i en parabolisk delbildstakt för att åstadkomma sid- kudddistorstionskorrigering.

3. Krets enligt krav l eller 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda kompenseringsorgan innefattar en transforma- tor (24) med en första lindning (24a) kopplad till rämnda reso- nanskrets och med en andra lindning (2üb) kopplad till nämnda induktans (Lm), varvid varvtalsförhållandet mellan den första lindningen (24a) och den andra lindningen (24b) är valt för 7807942-3 10 inreglering av nämnda varaktighet till nämnda önskade omfatt- ning.

4. Krets enligt krav 3, k ä nun e t e c k n a d därav, att nämnda varvtalsförhàllande är approximativt lika med LH/Lm, därlï är lika med avböjningslindningens (LH) induktansvärde och Lh är lika med induktansens (Lm) induktansvärde. ,5., Krets enligt något av kraven l-Ä, k ä n n e t e c k- n a d därav, att nämnda reglerbara omkopplare är dubbelriktat strömledande. 6. Krets enligt något av kraven l-5, k ä n n e t e c k- n a d av en andra kapacitans (Cm) som är kopplad till den reglerbara omkopplaren (27) för att bilda en andra resonans- krets med induktansen (Lm) när omkopplaren är strömledande under åstadkommande av en S-formande korrigeringsspänning. 7. Krets enligt krav 6, k ägn n e t e c k n a d därav, att en variation av varaktigheten hos det första strömlednings- tillståndet i förhållande till det andra strömledningstill- ståndet 1 en parabolisk delbildstakt modulerar den S-formande korrigeringsspänningen,i en delbildstakt och därvid.åstadkommer inre kuddistorsionskorrigering.