SE437847B - Oljebaserade emulsionsfluider innehallande organofila leror med okad dispergerbarhet for anvendning vid borrning - Google Patents

Description

10 15 40 7811235-1 2 De mest effektiva och godtagna polära materialen för an- vändning såsom dispergeringsmedel har visat sig vara alkoholer och ketoner med låg molekylvikt, speciellt metanol och aceton.

Dessa dispergeringsmedel har emellertid mycket låga flampunkter och erfordrar användningen av flamsäker apparatur. Högre kokan- de dispergeringsmedel med hög flampunkt kan användas, men dessa är mindre effektiva och ger ofta geler med dåliga sekundära egen- skaper, såsom mekanisk stabilitet eller lagringsstabilitet.

Användningen av organofila leror såsom förtjockningsmedel i petroleumolja för användning såsom oljebaserade borrfluider och oljebaserade packningsfluider är välkänd. Sådana användningar beskrives i de amerikanska patentskrifterna 2 531 812, Z 531 427, 2 966 506 och 3 831 678. varit dåliga gelbildningsmedel för organiska system, när de in- De organofila lerorna har emellertid förlivas i systemet vid lägre temperaturer än 13°C eller när de blandas under låg skjuvning; vissa leror har erfordrat flera tim- mar för uppnående av betydande gelbildning.

Det finnes följaktligen ett behov av ett organofílt gelbild- níngsmedel för lera, vilket är lätt att dispergera i oljefasen i en oljebaserad emulsion och vilket uppnår väsentligen fullständig gelbildníng vid låg skjuvning på kort tid.

En oljebaserad emulsion (fluid) har oväntat framkommit, vilken innefattar en oljefas, en dispergerad vattenhaltig fas och cirka 2,86 - cirka 85,8 g/1 av ett organofilt lergelbild- ningsmedel, vilket innefattar en reaktionsprodukt av en metyl- bensyldialkylammoniumförening, varvid föreningen innehåller 20-35 % alkylgrupper med 16 kolatomer och 60-75 % alkylgrupper med 18 kolatomer och en lera av smektittyp med en katjonbytar~ förmåga av minst 75 mekv per 100 g lera och varvid mängden ammo- niumföreníng är 80-120 mekv per 100 g lera på basis av 100 % aktiv lera.

Lerorna, som användes för framställning av föreliggande organofila förtjockningsmedel av lera är leror av smektittyp, vilka har en katjonbytarförmåga av minst 75 mekv per 100 g lera.

Speciellt önskvärda typer av lera är naturligt uppträdande "Wyoming"-varieteten av svällande bentonít och liknande leror och hektorit, en svällande magnesium-litiumsilikatlera.

Leror, speciellt leror av bentonittyp, överföres företrä- Detta kan lämpligen ske genom framställning av en vattenhaltig lerupp- desvis till natriumform om de icke redan är i denna form. àï-q-q rm a. AG -wf-.lg-sä- 35 Urin* 10 15 7811233-1 D slamning och passage av uppslamníngen av en bädd av katjonbytar- harts i natriumform. Alternativt kan leran blandas med vatten och en löslig natriumförening, såsom natríumkarbonat, natrium- hydroxid och liknande, varefter blandningen skjuvas i en knådare eller sprutmaskin.

Leror av smektittyp, som framställts syntetiskt genom an- tingen ett pneumatolytiskt eller företrädesvis ett hydrotermalt Syntesförfarande, kan även användas för framställning av förelig- gande organofila leror. Typiska för sådana leror är montmorillo- nit, bentonít, beídellit, hektorit, saponit och stevensit. Dessa leror kan syntetiseras hydrotermalt genom bildning av en vatten- haltig reaktionsblandning i form av en uppslamning, som innehål- ler blandade vattenhaltiga oxider eller hydroxider av de önskade metallerna med eller utan, allt eftersom fallet må vara, natrium- fluorid eller alternerande utbytbar katjon eller blandning därav i mängder för det speciellt önskade, syntetiska smektitet. Upp- slamningen införes därefter i en autoklav och uppvärmes under autogent tryck till en temperatur av cirka 100-32506, företrädes- vis 274-300°C, under tillräcklig tid för bildning av önskad pro- dukt. Hydrotermala förfaranden för framställning av syntetiska smektíter beskrives,i de amerikanska patentskrifterna 3 252 757, 5 S86 478, 5 666 407, 3 671 190, 3 844 978, 3 844 979, 3 852 405 och 3 855 147.

Organiska föreningar, som är användbara vid utövandet av föreliggande uppfinning, är kvaternära ammoniumsalter som inne- håller en metylgrupp, en bensylgrupp och en blandning av alkyl- grupper med 14-20 kolatomer, varvid 30-35 % har 16 kolatomer och 60-75 % har 18 kolatomer, räknat på 100 % basis. väljes företrädesvis i den grupp, som består av kloríd och bromíd Saltanjonen och blandningar därav, och är företrädesvis kloríd, ehuru andra anjoner, såsom acetat, hydroxid, nitrat, etc, kan vara närvarande i det kvaternära ammoniumsaltet för neutralisering av den kvater- nära ammoniumkatjonen. Metylbensyldialkylammoniumsaltet kan åskådliggöras av formeln: ovsamjrc 4 10 15 30 bl UI 40 7811233-1 4 vari R1 = -CH3, RZ = CÖHSCH2-, R3 och R4 betecknar alkylgrupper innehållande en blandning av 14-20 kolatomer, varvid 20-35 % har 16 kolatomer och 60-75 % har 18 kolatomer, räknat på 100 %; och vari M- företrädesvis är Cl-, Br-, N02-, OH-, C2H3O2_ eller bland- ningar därav.

Lämplig kvaternär amin för användning vid utövandet av före- liggande uppfinning är metylbensyl-(dihydrogenerad talg)-ammonium- klorid. Kommersiellt framställd, hydrogenerad talg visar vid ana- lys på ett typiskt sätt 2,0 % C14-, 0,5 % C15-, 29,0 % C16-, 1,5 % C17-, 66,0 % C18- och 1,0 % C20-alkylgrupper.

Alkylgrupperna kan härröra från andra naturliga oljor, in- klusive olika vegetabiliska oljor, såsom majsolja, sojabönolja, bomullsfröolja, ricínolja och liknande, och olika animala oljor eller fetter. Alkylgrupperna kan vara av petrokemiskt ursprung, såsom från Urolefiner.

Många förfaranden är kända för framställning av metylbensyl- dialkvlammoniumsalter. I allmänhet skulle fackmannen framställa en sekundär dialkylamin, t ex genom hydrogenering av nitriler, se amerikanska patentskriften 2 355 356, bilda den tertiära metyldialkylaminen genom reduktiv alkylering under användning av formaldehyd såsom metylgruppskälla, se den amerikanska patent- skriften 5 136 819, och därefter bilda den kvaternära aminhaliden genom addition av bensylklorid eller bensylbromid till den ter- tiära aminen, se den amerikanska patentskriften 2 775 617.

Föreliggande organofila leror kan framställas genom bland- ning av leran, den kvaternära ammoniumföreningen och vatten, lämpligen vid en temperatur av 38-82°C, företrädesvis 60-77°C, under tillräcklig tid för att den organiska föreningen skall be- lägga lerpartiklarna, varefter filtreras, tvättas, torkas och males. Vid användning av de organofila lerorna i emulsioner kan torknings- och malningsstegen utelämnas. Vid blandning av leran, den kvaternära ammoniumföreningen och vattnet i sådana koncentratíoner att en uppslamníng icke bildas, kan filtrerings- och tvättningsstegen utelämnas.

Lämpligen dispergeras leran i vatten vid en koncentration av cirka 3-7 9, varvid uppslamningen eventuellt centrifugeras för avlägsnande av icke-lerföroreningar, som utgör cirka 10 - cirka 50 % av utgångslerkompositionen; uppslamningen omröres och uppvärmes till en temperatur av 60-77°C, det kvaternära amin- saltet tillsättes i önskat mekv-förhållande, företrädesvis såsom 10 15 40 7811233-1 5 en vätska i isopropanol eller dispergerat i vatten, och omröring- en fortsättes för utförande av reaktionen.

Mängden metylbensyldialkylammoniumsalt, som sättes till leran för föreliggande uppfinnings ändamål, mäste vara tillräck- lig för att förläna den organofila leran de önskade, förbättrade dispersionsegenskaperna. Mekv-förhållandet definieras såsom an- talet mekv organisk förening i organoleran per 100 g lera, räknat på 100 % aktiv lera. Föreliggande organofila leror måste ha ett mekv-förhållande av 80-120 och företrädesvis 85-95. mekv-förhållanden är de framställda organofila lerorna icke effek- tiva'gelbildningsmedel för borrningsfluider av oljebaserad emul- Víd högre Vid lägre sion och packningsfluider av oljebaserad emulsion. mekv-förhållanden är de organofila lerorna sämre gelbildnings- medel.

Vid utövandet av föreliggande uppfinning måste i den olje- baserade emulsionen i form av fluid en oljefas, en dispergerad vattenhaltig fas och cirka 2,86 - cirka 85,8 g/l organofilt ler- gelbildningsmedel vara närvarande.

Oljefasen, som är användbar vid framställningen av förelig- gande emulsionsfluider kan lämpligen vara råolja och fraktioner därav, t ex dieselolja, fotogen, brännolja, ljusa smörjoljefrak- tioner, tung nafta med ett kokintervall mellan cirka 149 och s1ø°c och liknande. från en rådestillation av rå petroleumolja.

Lämpligt material är dieselolja, som härrör Föreliggande vattenhaltiga fas är vatten, inklusive vatten- haltiga lösningar av oorganiska salter, såsom natriumklorid, kalciumklorid och liknande. Medan tillsatsen av dessa salter är valfri, hjälper deras närvaro till vid borrning genom formationer som innehåller hydratiserbara leror genom ökning av vattenfasens osmotiska tryck. En fullständig diskussion av verkningarna av dessa salter finnes i den amerikanska patentskriften 3 561 548.

Den exakta mängd vatten, som är införlivad i fluiden, be- stämmes av flera faktorer, inklusive fordringarna på fluidvikt, önskade strömningsegenskaper, bottenhåltemperaturerna, som för- väntas, och driftfordringarna på fluiden under borrning, kärn- bildning eller avslutning. Det har i allmänhet visat sig lämpligt att använda vatten i en mängd av 2-S0 volymprocent. Dessa mängder vatten gör den oljebaserade fluiden eldhärdig på grund av "kväv- nings"-verkan hos ångskölden, som frigöres när oljan utsättes för temperaturer som skulle antända den. Fluiden har dessutom utom- 10 15 40 7811233-1 6 ordentlig tolerans gentemot vattenförorening och fluidens ström- ningsegenskaper kan regleras vid värden som är jämförbara med dem för vattenbaserade fluider.

Konventionella emulgeringsmedel kan användas i föreliggande kompositioner för emulgering av vattnet i oljefasen. Den använda mängden emulgeringsmedel beror i första hand på den närvarande mängden vatten och önskad utsträckning av emulgeringen. I allmän- het har 5,72-85,8 g/l, företrädesvis 14,3-57,2 g/l, visat sig tillfredsställande för uppnående av nödvändig gelstyrka och filt- reringsreglering. Emulgeríngsmedlen kan väljas från konventio- nellt använda emulgeringsmedel, såsom emulgeringsmedlen "EZ MUL" och oljeslamkoncentratet "INVERMUL" (båda varumärken för NL Industries, Inc., Baroid Division).

Kompositionerna kan eventuellt innehålla konventionella för- - tyngningsmedel, såsom baritet "BAROID",för reglering av fluidden- siteten mellan 0,9 och 2,64 kg/l samt fluidförlustregleringsmedel (filtratminskningsmedel), såsom de som beskrives i de amerikanska patentskrifterna 3 168 475 och 3 494 865.

Den använda mängden organofil lera är den mängd, som är verksam vid uppnâendet av erforderlig grad av gelbildning (för- tjockning] hos den oljebaserade fluiden för den avsedda använd- ningen, dvs borrningsfluid eller packníngsfluid. Minimal kon- centration av organofil lera, som erfordras för gelbildning av en speciell komposition, beror på flera faktorer, såsom den an- vända typen av organofil lera, egenskaperna hos oljefasen och maximal temperatur, till vilken kompositionen skall höjas. Den maximala koncentrationen för organofil lera, som kan användas, begränsas endast därigenom att kompositionen måste vara tillräck- ligt flytande för att vara pumpbar.

Koncentrationen av organofil lera i intervallet cirka 2,9 - cirka 85,8 g/l kommer i allmänhet att åstadkomma en till- räckligt gelad fluid för vidsträckt användning. Företrädesvis användes cirka 2,9-28,6 g/l vid framställningen av oljebaserad emulsion för borrníngsfluíder, medan mängder av cirka 17,2-85,8 g/l har visat sig tillräckliga för framställningen av oljebaserad emulsion för packningsfluider. Det har visat sig, att när den organofila leran blandas i fluiden av oljebaserad emulsion, väsentligen fullständig gelbildning uppnås vid blandning under låg skjuvning. Den erhållna fluiden av oljebaserad emulsion är en stabil oljebaserad emulsion vid yttemperaturer under -29°C och , f:.-_,.._..__.._.. 2f\;'*Iw s f ~~ Gitarrer* ...s - 10 15 40 ~~w.._..-_.._..._ ..-d 7811233-1 7 och temperaturer nedtíll i hål upp till 260°C. stabil fluid inträder på minuter efter tillsatsen och blandning Bildningen av under låg skjuvníng av den organofila leran i den oljebaserade fluiden.

En packningsfluid framställes enligt uppfinningen genom tillsats av organofil lera och vatten,_som eventuellt innehåller oorganiska salter, i vilken som helst ordning till ett oljemedium.

Sammansättningen hos packningsfluiden regleras på angivet sätt för åstadkommande av en pumpbar komposition. Eventuella emul- geringsmedel, förtyngningsmedel och fluidförlustregleringsmedel kan tillsättas vid vilken som helst tidpunkt. Det är endast nöd- vändigt att uppnå en stabil emulsion i fluidens oljefas före fluidens användning. Sá snart packningsfluiden är framställd, överföres den, t ex genom pumpníng, till ett borrhål, av vilket åtminstone en del skall isoleras.

Borrningsfluiden av oljebaserad emulsion kan framställas och användas antingen innan borrningen påbörjas eller medan borr- ning pågår. Metoden för tillsats av beståndsdelen för framställ- ning av fluiden är icke kritisk. Blandning åstadkommas med kon- ventionella anordningar med förmåga att utnyttja blandningskraf- ter under låg skjuvning. Större blandningskraft kan användas, även om den icke är nödvändig. Så snart borrningsfluídemulsionen framställts, överföres den, t ex genom pumpning, till ett borrhål och bringas att cirkulera till borrskären och genom borrhâlet i kontakt med dess väggar.

Uppfinningen åskådliggöres i följande exempel. Alla pro- centhalter betecknar viktprocent, såvida intet annat angives.

Plastisk viskositet, flytpunkt och 10 s gel mättes genom de förfaranden, som beskrives i API RP13B, American Petroleum Institutes Standard Procedure for Testing Fluíds, upplaga 6, april 1976.

De använda lerorna av smektittyp är hektorit och Wyoming- bentonit. Hektoritleran uppslammades i vatten och centrifugera- des för avlägsnande av väsentligen alla icke-lerföroreningar.

Bentonitleran (Wyoming-bentonit) uppslammades i vatten, centri- fugerades för avlägsnande av väsentligen alla icke-lerförorening- ar och jonbyttes till en natriumform genom passage av uppslam~ ningen genom en bädd av katjonbytarharts i natriumform. Flera prover av metylbensyl-(dihydrogenerad talg)-ammoniumklorid (från Enenco, Inc.) användes för framställning av organolerorna i exemp- 10 15 20 TJ U1 7811233-1 8 len.. Dessa provers molekylvikt låg i intervallet 619-644 och den procentuella aktiviteten i isopropanol varierade mellan 60 och 81,5 %.

K0nventi0ne11t raffínerad olja och lösningsmedelsraffínerade oljor hade följande egenskaper: Konventionellt Lösningsmedels- raffinerad raffinerad Densitet vid 16°c, g/tmå 0,934 o,s74 viskositet, sus vid ss°c soo 400 viskositet, sus vid 99°c ss ss Viskositetstal 12 98 Brytningsindex 1,508S 1,4811 Fiampunkt, °c 199°c z3s°c Häiipunkt, °c -21°c -1s°c Exempel 1. De i tabell 1 angivna organofíla lerorna framställdes genom uppvärmning av leruppslamningen till en temperatur av 66- 7700, varvid till leruppslamningen under omröring sättes angiven mängd av angiven kvaternär ammoniumklorid, som i förväg har smälts för underlättande av hanteringen, och omröringen fortsät- tes under cirka 45 min, varefter filtreras, tvättas, torkas vid 60°C och males.

Dessa organofila leror utvärderades i den konventionellt raffinerade oljan vid den beskrivna provningen av dispergerings- lättheten, vilket dramatiskt visar den förbättrade lättheten att dispergera dessa förtjockningsmedel i jämförelse med liknande förtjockningsmedel av organofil lera.

Värdena i tabell 1 visar den starka ökningen i lättheten att dispergera organofila leror, som framställts av metylbensyl- (dihydrogenerad talg)-ammoníumklorid och leror av smektittyp, när mängden av denna kvaternära ammoniumföreníng var 30-120 mekv per 100 g lera. Värdena visar även de mycket överlägsna dísperge- ringsegenskaperna hos föreliggande organofila leror i jämförelse med organofila leror, som framställts av en något likartad, men annan kvaternär ammoniumförening. ššempel Z. med förhållandet 102,6 mekv utvärderades såsom ett förtjocknings/ suspenderingsmedel i en_borrfluid av en oljebaserad emulsion vid Förtjockningsmedlet enligt exempel 1 av bentonitlera en koncentration av 11,44 g/1. Borrningsfluiden hade följande 10 b! UI 40 781123-3-1 9 sammansättning: 154 delar dieselolja, 129 delar vatten, 68 delar kalciumklorid, 8 delar fluidförlustregleríngstillsatsmedel (DURATONE HT), 15 delar emulgeringsmedel (INVERMUL) och 2 delar emulgeringsmedel (EZ MUL). Standardiserade reologivärden uppnåd- des hos borrníngsfluiderna efter blandning med den organofila Av de i tabell 2 visade resultaten framgår, att denna organofila lera är leran under 15 min i en blandare ("Multi-Mixer"). ett utomordentligt förtjockningsmedel för borrningsfluider av oljebaserad emulsion.

Exempel 3. peratur för en typisk oljebaserad fluid jämfördes med fluider som Förändringen i fysikaliska egenskaper med ökande tem- framställts enligt föreliggande uppfinning. fluiden framställes genom tillsats av 43 g/l emulgeringsmedel (INVERMUL). 5,7 g/1 emulgeringsmedel (EZ MUL) och fluidförlust- regleringstillsatsmedel (DURATONE HT) till 629 g/l dieselolja under omröring i en blandare i 2 min, varefter 109 g/1 vatten tillsattes och fluiden omrördes i ytterligare 8 min. Barit (BARIOD) och kalciumkloridpulver tillsattes i mängder om 930 g/l och 54 g/l och fluiden omrördes i ytterligare 10 min. olja/vatten av 85/15 i vätskefasen.

En del av grundfluiden delades i två stycken 350 ml por- tioner och infördes i stålbägare, runt vilka packades salt-is i en större behållare. Proverna omrördes under låg skjuvning med en blandare (rutin-Mixer), :ins fiuiden kyzts :in -4°c.

Ett 43 g/l prov av ett bentonitlerförtjockningsmedel med förhållandet 95,5 mekv, vilket framställts enligt exempel 1, inrördes i fluíden under 10 min. Det kalla fluidprovet omrördes vid 600 r/min och uppvärmdes så småningom till 5400. Samma för- farande upprepades med en fluid framställd med 43 g/l av en di- metyldíoktadecylammoniumbentonitlera. Resultaten visas i tabell Av resultaten framgår, att föreliggande fluider började flyta (under påkänning) omkring 2°C, medan den konventionella fluiden icke flöt förrän omkring 18°C. Éšempel 4. Förfarandet i exempel 3 upprepades med 17 g/l av ett bentonitlerförtjockningsmedel med ett medelförhållande av 82-88 mekv och jämförelseleran av dimetyldíoktadecvlammoníumbentonit enligt exempel 3, förutom att temperaturen hölls vid 29°C, medan flytpunkten och 10 s gelhållfastheter mättes under en tid av 45 min. Resultaten visas i tabell 4.

Emulsionen för grund- Den erhåll- na fluiden hade en densitet av 1,68 g/cm° med ett volymförhållande 7811233-1 10 _ Resultaten visar, att föreliggande fluid flöt inom de första fyra minuterna, medan jämförelsematerialet fortsatte att långsamt bli flytande (under påkänningen) under hela omröringstiden och icke uppnådde maximal flytning, förrän det varmvalsats och ånyo 5 omrörts under hög hastighet. 78112-33-1 11 i 030.0. 030.00 0.0.: 0000000000: E23 _00...0o:omo.:0.0:00d10.39.0000 _ i 000.00 000.0 0.000 0000000000 00000 0._..00..000.:..2000-0000000 . i 050.0” i 0.No~ 0000000000 03000. 00000ecumo.000.f00dif^.0o0=.0n i coïm i Nfim 00000000: 30005 0000000000000000000005ififioåo ..| 090.00 .i 0.030 0 000030500 C005 00øhocom0våæz0vv:Äwcmnffiøä . i 000.00 i 0.000 000000000 000000 0000000000000000-000000000000 i oomßï .i 0.00: 0000800000 0000000. 000...0o00omo.0m.â_0..0á100000000200000 MN 000.00 03.00 000.00 0.000 00000000 00000 0000000000000000-000000000000 000.00 000.00 000.0 0.000 00000000 000000 0000000000000000-0.æ=000000: 000.00 000.00 000.0 0.000 00:00:00 00:00 0.0.00=000.000.=E-000000000000 i ocwßm i 0.0.5 ficoucøm E28. 000...0mcowo.00wfïdifïcmsïfioE i 000.0 000.0 0.:.. 00000000 00000 ...0000000000000070000000000: .... 25.000 i 00.30 00.00.0000: 03000. wøävcømouwxsficiTfimcoßfiæpoä i 000.00 i 0.000 00000000: 00:00 00000000000000000-0000000000000 ccæJm ccwfimm 050.0.. 00.00: 00.553: C303. mmfiucomousšzmv-T$00o00~>0000 000.00 000.00 000.0 0.000 0000000: 00000 0000000000000000-000000000000 000.00 000.00 000.0 0.000 0000000000 00000 000000000000003-000000000000 000.00 000.00 000.0 0.000 0000000000 00000 0000000000000000-00000000002 _ i 000.00_ 000.0 0.000 0000000000 00000 000000000000000-000000000000 . 000.00 000.00 i 0.000 0000000: 00000 0.0000000.00.0._000-000000000000 000.00 000.00 000.0 0.000 00000000: 00000 0.000=00000.00_000T0000000000: i 000.2 i 0.00 00000000: 00000 000000000000008-000000000000 000.: i 000.0 0.00 00000000: 00000 00..00.0000000000-00000000002 000.0 i 000.0 0.00 0000000000 00:00 00000000000003-0000000000: ocqm Qui. owïc ïNm wwwouxoï 00000000 wmhøcomewæsfiwvnfiæmconTfiß-é 000.0 000-- 000.0 0.00 , 0000000000 00000 0.0,.00000000._00.0-0000000030: 0> ._ .Nëmoo :o mo mwcmïmfimwwfi 900.0 000000000500000050 0009005030 NEÉZ .woïwo mST 00.0 EEE» 00 000.00 500000030 00.80 00.09.0030 0. mi* _ 0400500. +7e112ss-1 12 03.? 23.; oâé å: h: 2:8. wäoäwohfišfiwu-fïssïuså || ccw.o nu m.cN_ uwsoucom fiwfiau umgocmwopfiæsunflæmcoßfizuoëflm || ooïc n.. _. :P “Lcovcøm C33 wmëocwwogwšsv:Émcvøïpwäfio .i *ooïo .i m. EF Håcoucmm Amfimp fišfimcøwopwæfløÅzmcunfifißsfim n: coïo »| Qom ficofiöm E18. wwšwcmwowwæflc:Émcønfixumfin oomš .i |.. ß: fiwouxm: A33 HšwocowohmšåÅxwconfinwwsfic || ooo.m nu m.m_~ wfiwouxm: mwñnu wm~®:owoH©>:wpuv|H>m:om å 02: 03: m5: äpoëå 2:3 wâw=øwohflägfihäåà=mm 1: aow.w || w._o~ uflhouxo: fiufiau 1who:omonu>:w»uUnH>m:øm .i ocïm .i mfim Ähouxw: G33 wnnøsofivfiwrââppvnïwcom. å ošß l má: ääavz: 33 wës=omohmšfiwfipïïpa¿ I âflm ¶ Eæá mä: _. pfiopzø: 2:5 .Uâwfawohwkñgfifipvlfišæè 1- Qšë f m. z: ¶ flahoës. snö Hšmëøwohqšfflpvlïpæà I 2:: i Qâ UÉBVB__ 3:a. mæä=owopwbzää-ïäz älm nä. w EE m6 . uwcmfifimspmu mhoq, øfloüwšäcøšm .šfimfivåz .cowfiš w Nio. :owfiufw o Lšoz N=| . so» eåeb, i 23 Éuoccwhø Wfifißfihmw UMUM COUMW? HQG .Hdwff ll ßNw pficoßcwß :ao pflyopgøz cfififlwe _"_ »@w=«HH«:>@~p«fi> ~_v fiwfihowv _ @;mn<& 7811233-1 ~D ««._ «<._ cm.m m.@m m< mß ~@~=H >~@E @.~@. @@._~ <>“>_ @>.w~ o.cw @__ ¶ ce. ._ _@@E@«m CHE O- m cp NEC\Z E\WZ m1mEm> CDM CTWNWCGQ ÜOUOEmMCMZMUOW-Hhmw :Ew\2 uzcsawæfin «muwmoxm«> umw@wcxww>|=::u |+~ccw:wsoCcu>O kmncoxm ~@;.mm@.~m;.@u wmdwwwwmficßpon mc: pozmxmcouo mxwmuoficux N A;um 7811233-1 EÅ äë; 2.2 EJN E mïm šâ, SÄN EJN EN .NNJ 3.:: EÅN S.. N 2 S; Sá 2.2 S.. N ä SQ Sá S13 2.3 Nm šfiN få 3.5. ï.N NN fifiN SQ 3.5 2.3 -N ä.. mNá 3.? 2.3 f 2.2. šá 3.2. NÉNQ S o .ëä 3.3 Nää 2 o 3A 3.2 3.2 _: o ä; 36 Qïï N M o» ii å... ïá N c EIN än.. šá, N ïá NÉN ä... šïN T fiNclfifišzv nNEG\2v ANEflÃZU fiNE~u\Zw fimw m cp uxc:apx~m How m ofi ux::au>~u Éßäæfløpwgemww NsEC QÉENNSÉÉ u m 44mm O N .L:@:»oaEøumw:«=>okm NTH _ _ _ _ .

Y , 7811233-1 15 «w.m m@.w __.m N~.w. mw æw.~ _~.@ ~_.@ -.wF cm =«.~ m>.m m@.w =>,w_ CN Nm., @ß.< m@.w @ß.w_ mp Na.. _m.« m@.w Q>.æ_ OP vv.. @w.m m@.w <>.ß. w @@.@ «æ.w m@.æ -.æ_ @ @m.= @<.~ >@.ß «>.ß~ Q w<.@ ~m,_ ß~.m ww.«_ N A e1\zv A s@\zv ^~sv\zv A a1\zv ^=«eV wfih fiwm w cp umm:mp>~w www m o. @4møLu>Hu I @H=.@@wH@~@~smw wfizfih @@=«mwW.w»@@ UQQN @~> w=fi=>o»@ Q ;;m=<@

Claims (4)

7 81 1 23 3- 1 16 'PATENTKRAV

1.Fluíd av oljebaserad emulsion innefattande en oljefas, en dispergerad vattenfas och 2,8-86 g/1 av ett organofílt gelbíldningsmedel innefattande reaktíonsprodukten av en kvater- när ammoníumförening och en lera av smektittyp med en katjon- bytarförmåga av minst 75 mekv per 100 g lera, varvid mängden ammoniumföreníng är 80-120 mekv per 100 g lera, räknad såsom 100% aktiv lera, k ä n n e t e c k n a d därav, att leran av smektittyp består av hektorit eller natriumbentonít och att ammoniumföreningen har formeln: R1 l N- I Rs R2 - R4 M vari R1 betecknar CH3; R2 betecknar CÖHSCHZ, R3 och R4 betecknar alkylgrupper bestående av en blandning med 14-20 kolatomer, var- vid 20-35% har 16 kolatomer och 60-75% har 18 kolatomer, och vari M betecknar Cl, Br, N02, OH eller C2H302.

2. Fluid enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att den kvaternära ammoníumföreningen utgör 85-95 mekv per 100 g lera.

3. Fluid enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att den innehåller 2-50 volymprocent vatten och 2,9-28,6 g/1 organofil lera. 1

4. Fluid enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att den innehåller 2-50 volymprocent vatten och innehåller 17,6 - 86 g/1 organofíl lera.