SE437566B - Ventil for kylanleggningar - Google Patents

Description

7s11s52-s en styrenhet strömförsörjd upphettningsanordning och en tempe- raturavkännare, som meddelar mediets temperatur till styrenhe- ten, och att mediet är så valt, att dess temperatur vid ett tryck, som framkallar ett jämviktstillstând, ligger högre än temperaturen hos köldmedlet i ventilen och/eller omgivningsluf- ten. i Med hjälp av upphettningsanordningen skapas i tryck- behållaren ett ångtryck, som är en direkt funktion av den ge- nom upphettningen erhållna temperaturen. Denna temperatur kan genom återgivning medelst temperaturavkännaren hållas på ett bestämt värde, så att en konstant tryckreferens erhålles. Det- ta leder till en väldefinierad referenskraft, som emellertid kan ändras från styrenheten. Ventilen intar därvid ett jämvikts- läge, som å ena sidan är beroende av referenskraften och å andra sidan av tryckkraften, som köldmedelsångtrycket utövar på den första tryckytan. _ Eftersom ångtryckét hos mediet i tryckbehållaren i huvudsak endast är temperaturberoende, gäller detta förhållan- de inom ventilens hela ställområde. Eftersom tryckbehållaren kontinuerligt avleder värme till köldmedlet respektive omgiv- 'ningsluften, är inte bara ett högre referenstryck snabbt upp- nåeligt genom kraftigare upphettning utan även lägre referens- tryck genom avkylning. I Lämpligen ligger mediets temperatur i arbetsområdet _25° till 450 C, företrädesvis 300 till 400 C, högre än det hos köldmedlet. I synnerhet skall det även ligga något över omgiv- ningstemperaturen. Härigenom erhålles en hög reaktionssnabb- het trots detta är den tillförda värmemängden inte större än vad som är obetingat nödvändigt. Reaktionshastigheten kan hö- jas ytterligare genom att tryckbehållaren är förbunden med ven- tilhuset över en metallisk värmeledningsbrygga. Vidare kan tryckbehållaren utvändigt vara försedd med kylflänsar.

Vid en föredragen utföringsform ligger i arbetsområ- det mediets ångtryck-temperaturkurva över den hos köldmedlet i området för högre temperaturer. På detta sätt kan första och andra tryckytor hållas lika stora och trots detta erforderlig temperaturdifferens upprätthållas-mellan medium och köldmedel. 7311362-e Om däremot samma köldmedel skulle användas i kylan- läggningen och i tryckbehållaren, är det lämpligt att välja den andra tryckytan mindre än den första. Man kan även använda en tillsatsfjäder, som verkar i riktning för köldmedlets ång- tryck.

Upphettningsanordningen kan vara bildad av en spiral av motståndstråd. Denna tråd har förhållandevis stor yta för värmeavgivningen. I stället eller dessutom kan en PTC-motstånds- kropp användas. Denna har den fördelen, att en automatisk strömbegränsning sker vid för hög effekttillförsel. Vidare kan även en effekttransistor användas, som upphettar mediet genom sin förlusteffekt. Ytterligare en möjlighet är att samordna tryckbehållaren med en högfrekvensspole och upphetta mediet_in- duktivt. Vid ett elektriskt ledande medium kan även två elektro- der användas som upphettningsanordning, som belastas med en va- rierbar växelström.

Pâ liknande sätt kan i stället för upphettningsan- ordningen även en kylanordning anordnas, exempelvis ett Peltier-element, vars kalla lödställe är anordnat i tryckbe- hållaren. Man måste därvid se till att mediets temperatur i tryckbehållaren ligger lägre än köldmedlets temperatur eller lufttemperaturen. Även i detta samanhang lämpar sig en värme- _ledningsbrygga till ventilen och/eller utvändiga flänsar på tryckbehållaren.

Vid ett föredraget utföringsexempel har mediet en vätskefas och en ångfas. Temperaturen vid vätskans yta är då den temperatur, som svarar för ångtrycket, likgiltigt hur stort ångrummet är.

Härvid är det lämpligt att anordna upphettnings- el- ler kylanordningen och återgivningstemperaturavkännaren full- ständigt i vätskefasen, då man härigenom säkerställer en bätt- re värmeöverföring.

Vidare kan man fylla tryckbehâllaren med vätskefasen till väsentligt mer än hälften, i synnerhet till ungefär 70 %.

På detta sätt är det möjligt att anordna ventilen i godtyck- ligt läge, varvid upphettnings- eller kylanordningen och tem- peraturavkännaren, om de är anordnade ungefär i mitten, alltid ÄÉUv-L* By.. .' vi 'WY Mt lå i 7811362-8 befinner sig inuti vätskefasen. En tryckbehållare med en vo- lym av 20 - 25 cm3 är exempelvis lämplig. Den kan i synnerhet ha i det närmaste kulform. _ Mediet kan även uppvisa en fast adsorbens och ett gasformigt adsorbat. Vid en sådan adsorptionsfyllning utdrives gasen i beroende av temperaturen ur adsorbensen. Även här är ångtrycket huvudsakligen endast beroende av temperaturen.

Som temperaturavkännare lämpar sig ett NTC-motstånd eller ett termoelement. Härvid motkopplas styrenheten, så att hänsyn snabbt tages till störinflytande från köldmediet eller från omgivningsluften. 7 ' 7 Med särskild fördel användes bas-emitter-sträckan hos effekttransistorn som temperaturavkännaref emedan man här- vid kombinerar upphettningsanordning och temperaturavkännare i ett element. Detta ger enkel montering, en ännu säkrare tem- peraturmätning och dessutom säkring mot för stor effekttill- försel.

Vid ett utföringsexempel uppvisar tryckbehållaren en flerpolig genomföring, varvid temperaturavkännaren är för- bunden med den första och andra polen och upphettningsmotstån- -det med den tredje polen och den fjärde polen eller tryckbehål- larens massa. I synnerhet kan den flerpoliga genomföringen uppvisa kontaktstíft, vilka - isolerade av ett isoleringsmate- rial, t.ex. glas - sträcker sig genom ett skålformigt lock till tryckbehållarenf Detta medför enkel montering, då alla konstruktionsdetaljerna kan fästas på stickkontakterna och loc- ket därefter kan svetsas vid tryckbehâllarens vägg.

På grund av sitt mycket enkla utförande föredrages en konstruktion, vid vilken den första och andra tryckytan är 'bildade av bägge sidorna av en platta, såsom membran eller bälgbotten.

En ytterligare förenkling uppnås genom att plattan 'samverkar med ventilsätet. Den tjänar då inte bara som skilje- vägg mellan de bägge tryckmedierna, som bärare av bägge tryck- ytorna, utan även som ventilens förslutningselement.

Härvid kan en stödyta vara anordnad utanför ventil- sätet, mot vilken plattan lägger sig vid för högt tryck i be- 515%” 'Y 7811362-8 (Il F hållaren. Denna säkring är särskilt lämplig, där ventilsätet endast är bildat av ett litet munstycke. På den andra sidan, d.v.s. i tryckbehållaren, kan en skålformig ringskiva vara an- ordnad, mot vilken plattan lägger sig vid för högt ângtryck hos köldmedlet. På detta sätt avlastas plattan, när ingen tryckjämvikt skall inställas.

För ändring av köldmedelsångtrycket är det lämpligt att till styrenheten ansluta ett inställningsmotstånd för änd- ring av trycket i tryckbehållaren. 7 Man kan emellertid även anordna reglerberoende av en ytterligare fysikalisk storhet. I synnerhet kan till styr- enheten vara ansluten minst en yttre temperaturavkännare, av vars mätvärde trycket i tryckbehållaren beror. Om denna yttre temperaturavkännare är anordnad i det av köldmedlet kylda me- diet, i synnerhet i den av förângaren kylda luften, kan på detta sätt lufttemperaturen hållas konstant.

För det sistnämnda ändamålet lämpar sig i synnerhet en styrenhet med följande beståndsdelar: a) en första bryggkoppling med ett yttre temperaturavkännar- motstånd och en börvärdespotentiometer samt en första av dess diagonalspänning matad förstärkare med inställnings- möjlighet för ett P-, PI- eller PID-förhållande, b) en andra bryggkoppling med ett temperaturavkännarmotstånd och en justeringspotentiometer samt en andra av dess dia- gonalspänning matad förstärkare, c) en två inställbara motstånd uppvisande summeringskoppling, i vilken den första och andra förstärkarens utgångssigna- ler summeras, och d) en tredje härav matad förstärkare med efterkopplad ström- reglerare, som ligger i serie med upphettnings- eller kyl- anordningen.

Med de nämnda inställningsmöjligheterna uppnås an- passning till praktiskt taget alla i detta sammanhang uppträ- dande reglerproblem.

I första hand tjänar ventilen för reglering av för- ångartrycket. För detta ändamål kan den reglera flödet genom sugledningen. Den kan emellertid även reglera flödet genom en 78113-62-8 förbindelseledning, som förbinder tryck- och sugledningen, och införa varmgas i förångaren. I synnerhet kan varmgasen införas i en vätske-gashlandare, som är anordnad mellan en termosta- tiskt expansionsventil och en framför förångaren kopplad väts- kefördelare. _ I bägge fallen kan den även användas som pilotven- til för en huvudventil. Härvid kan den vara monterad på huvud- ventilens lock, varvid pilotkanaler är anordnade i huvudventi- lens hus och i locket. I ' Vid dessa regleringssätt kan trycket i tryckbehâlla- ren vara inreglerat på ett fast värde. På detta sätt erhålles ett konstant förångartryck.

Man kan även ordna så att den yttre temperaturavkän- naren är påverkad av det kylda mediet och att trycket i tryck- behållaren är inreglerbart på ett sådant värde, att det kylda mediets temperatur förblir konstant. Pâ detta sätt hålles tem- peraturen konstant i det kylda mediet.

Uppfinningen beskrives närmare under hänvisning till på bifogade ritningar visade utföringsexempel, där fig. l visar en som förângartryckregulator i en kyl- anläggning anordnad ventil enligt uppfinningen, fig. la en modifierad form av styrenheten, fig. 2 en ventil enligt uppfinningen som pilotventil för en huvudventil, som genom reglering av förångartrycket håller det kylda mediets temperatur konstant, fig. 3 pilotventilen i fig. 2 i förstorad skala, fig. 4 ångtryck-temperaturkurvor för köldmedlet och mediet i tryckbehållaren, fig. 5 en ventil enligt uppfinningen som kapacitete- regulator för insprutning av varmgas och fig. 6 ett kopplingsschema över en utföringsform av styrenheten Fig. l visar en ventil l, som kan vara anordnad i sugledningen 2 till en kylanläggning. Kylanläggningen uppvisar en kompressor 3 med en tryckledning 4, en kondensor 5, ett ma- gasin 6 och en förångare 7. En expansionsventil 8 styres av en avkännare 9 i beroende av suggastemperaturen. 7811362-8 Ventilen l uppvisar ett hus 10 med en ringformig in- loppskanal ll och en central utloppskanal 12, vilka är skilda från varandra av ett ventilsäte 13. Ett även som förslutnings- stycke tjänstgörande membran 14 är fäst mellan en fläns 15 på huset 10 och en fläns 16 på en kapsel 17, som upptill är till- sluten av ett skålformigt lock 18. Kapseln 17, locket 18, en ringskiva 19 och en bälg 20 bildar en tryckbehållare 21. Denna är via ett påfyllningsrör 22 fylld med ett tvåfasigt medium 23, som förekommer i vätskefas i den undre del och i ångfas i den övre delen. Bälgens 20 botten 24 har ventilsätets 4 tvär- snitt och ligger på membranet 14. Genom locket 18 sträcker sig tre stift 25, 26 och 27. En glasisolering 28 tjänstgör samti- digt som tätning. I vätskefasen är ett upphettningsmotstånd 29 i form av en spiral av motstândstråd eller en NTC-temperatur- avkännare 30 anordnad. Dessa delar är hållna medelst stödtrâ- dar 31. Upphettningsmotståndet 29 är förbundet med stiftet 26 och med tryckbehållarens 21 massa och temperaturavkännaren 30 med stiften 25 och 27. Via fyra ledningar 33, 34, 35 och 36 är nämnda stift och massan förbundna med en styrenhet 37. Vid ut- föringsformen i fig. la kan med ratten 38 till ett inställ- ningsmotstånd ett bestämt ångtryck pf åstadkommas i tryckbehål- laren, som verkar på den andra tryckytan F2. I motsatt rikt- ning verkar förångartrycket po på den första tryckytan Fo och - med väsentligt mindre verkan - sugtrycket ps på en tryckyta Fl. Härvid inställes ett jämviktstillstånd.

Mediet 23 är så valt, att det vid jämviktstillstånd har en högre temperatur än köldmedlet och än omgivningstempe- raturen. Om förångartrycket skall höjas, höjes mediets 23 tem- peratur genom kraftigare upphettning. Om däremot förångartryc- ket skall sänkas, kan mediet 23 genom värmeavgivning till köld- medlet och omgivningsluften anta en lägre temperatur. Förångar- trycket förblir då alltid detsamma, oavsett hur mycket venti- len måste öppnas för att upprätthålla det önskade förângar- trycket.

Vid utföringsformen i fig. 1 ligger i den av för- ångaren 7 kylda medieströmmen 39 en yttre temperaturavkännare 40, som över en signalledning 41 avger en temperatursignal till LWUÛR 7811362-8 [_ styrenheten 37. Denna uppvisar här en inställningsratt 42, med vars hjälp börvärdet hos det kylda mediets temperatur kan in- ställas. Ett kopplingsschema för styrenheten visas i fig. 6.

Vid detta driftssätt regleras trycket pf i tryckbehållaren 21 på sådant sätt, att temperaturen hos det kylda mediet bibehål- sler det inställda börvärdet. Detta sker med hjälp av tre efter varandra kaskadkopplade reglerslingor. En av avkännaren 40 fastställd regleravvikelse för med sig en ändring av.upphett- ningen och därmed en ändring av ångtrycket pf. Det så förvalda ångtrycket hålles konstant,emedan icke önskade ändringar på grund av återgivning genom temperaturavkännaren 30 genast ut- jämnas. Ändrar sig förångartrycket, så upprättas åter ytterst snabbt det ursprungliga tillståndet genom en förskjutning av membranet l4.

I fig. 2 visas en huvudventil 43, som likaledes lig- ger i sugledningen 2 och styres av en pilotventil 44, som vi- sas närmare i fig. 3. För motsvarande detaljer användes samma hänvisningsbeteckningar som i fig. 1. _ Den första skillnaden är att kapseln 17 utvändigt är försedd med kylflänsar 45 och att tryckbehållaren 46 är begrän- sad av locket 18, kapseln l7 och membranet 14, som i sin tur uppbär såväl den första tryckytan FO som den andra tryckytan FZ. Ett munstycksliknande ventilsäte 47 skiljer ett ringfor- migt inloppsrum 48 från en central utloppskanal 49. På avstånd utanför ventilsätet är stödytor 50 anordnade, som består av ringflänsavsnitt och avlastar membranet l4, när förångartryc- ket sjunker för kraftigt. På den motsatta sidan är en skålfor- mig ringskiva 51 anordnad, som avlastar membranet, när förång- artrycket blir för stort. Dessutom är membranet belastat av en svag fjäder 52 i förångartryckets riktning. Medelst en gänga 53 vid huset 54 kan pilotventilen 44 skruvas direkt i huvudventi- lens 43 lock 56a, varvid utloppskanalen 49 är avtätad av en ringtätning 55. I huvudventilens lock 56a och hus 56 finns pi- lotkanaler 57, med vars hjälp huvudventilens inloppsparti 58 kommer i förbindelse med pilotventilens ringrum 48. Huvudventi- len har konventionell uppbyggnad. Förslutningsstycket 59 är förbundet med en kolv 60, som är belastad av en fjäder 61. Med hjälp av två strypningar 62 och 63 skapas ett av pilotventilens "I 7811362-8 44 öppningsställning beroende tryckfall, som öppnar huvudven- tilen proportionellt.

Ventilens reglering sker på samma sätt som vid utfö- randet i fig. l. _ I fig. 4 visas ett diagram, i vilket ångtrycket p visas som funktion av temperaturen t. Kurvan A motsvarar köld- medlet i kylanläggningen, visar alltså ångtrycket po i förhål- lande till förångartemperaturen. Kurvan B visar karakteristi- 7 ken för mediet i tryckbehållaren, d.v.s. ångtrycket pf som funktion av temperaturen. Normalt ligger förångartemperaturen to väsentligt under omgivningstemperaturen. Därvid är trycket po = pl. Om de bägge tryckytorna FO och F2 är lika stora, mås- te även pf = pl. Detta gäller för temperaturen tl. Denna tem- peratur ligger över den för köldmedlet. På grund härav kan ge- nom reducering av värmeeffekten och motsvarande kylning tryc- ket pf sänkas och därmed även förångartrycket po reduceras. Ge- nom ökning av värmeeffekten kan trycket höjas.

Med hjälp av fjädern 52 uppnås att ventilens arbets- område med det tvåfasiga mediet förskjutes i riktning mot en högre temperatur, så att denna kan användas vid en lägre tem- peratur hos köldmedlet.

I fig. 5 visas en kapacite-tsregulator, som arbetar med varmgasinsprutning. Även här användes samma hänvisningsbe- teckning som i fig. l för jämförbara detaljer. Varmgasen tages från tryckledningen 4, ledes över en förbindelseledning 64 med en huvudventil 65 och insprutas i en vätske-gas-blandningsan- ordning 66, som är anordnad mellan expansionsventilen 8 och en vätskefördelare 67. Förslutningsstycket 68, som samverkar med ett säte 69, är anordnat på en kolv 70, som står under inver- kan av en fjäder 71 och tryckfallet vid en strypöppning 72.

Detta tryckfall styres av en pilotventil 73, vars förslutnings- stycke 74 samverkar med ett säte 75. Utloppssidan hos denna ventil står via en pilotkanal 76 i förbindelse med sugledning- en 2. Pilotkanalerna 77 i huset 78 till pilotventilen leder till ett tryckrum 79, som är täckt av membranet 14. Membranet verkar under mellankoppling av en trycksko 80 och ett ventil- 7811362-8 I" skaft 81 på förslutningsstycket 74. I tryckbehållaren 82, som är begränsad av kapseln 17, locket 18 och membranet 14, befin- ner sig inom vätskefasen hos mediet 23 en effekttransistor 83, vars emitter är förbunden med stiftet 25, vars bas är förbun- den med stiftet 26 och vars kollektor är förbunden med stif- tet 27. Härigenom leder tre ledningar till styrenheten 37. Bas- emitter-sträckan hos effekttransistorn 83 tjänstgör härvid som temperaturavkännare.

Trycket pf i tryckbehållaren 82 styres i beroende av regleravvikelsen mellan temperaturen hos den yttre avkännaren 40 och det inställda temperaturbörvärdet. Vid ändring av vär- mebelastningen ändrar sig sugtrycket ps, som även verkar under membranet 14. Om sugtrycket sjunker, pressas membranet nedåt, varvid förslutningsstycket 74 lyfter sig mer från sätet 75. På grund härav strömmar en större köldmedelsmängd över stryp- ningen 72 och huvudventilen öppnar kraftigare. Den nu till den expanderande köldmedelsvätskan i blandaren 66 tillförda varm- gasen åstadkommer en kraftigare överhettning, som avkännes av den termostatiska expansionsventilens avkännare 9 och leder till en kraftigare vätskeinsprutning från ventilen 8. Genom tillförsel av varmgas kan därför den kylda luftens temperatur hållas i det närmaste konstant. Dessutom förhindras att kom- pressorns sugtryck ps sjunker till ett otillåtet lågt. värde. ' Ett uppkopplingsexempel för styrenheten i fig. 1 visas i fig. 6. "En första bryga Bl är under användning av förkopplingsmotstånd Rl och R2 lagd mellan klämmorna V+ och V- för den positiva och negativa spänningen. Bryggan uppvisar i sin ena gren ett fast motstånd R3, en potentiometer R4, som är omställbar medelst en ratt 42, och ett temperaturberoende motstånd R5, som är anordnat i avkännaren 40. Den andra grenen består av två fasta motstånd R6 och R7, vilka fastlägger bryg- gans Bl jordade referenspunkt. De bägge diagonalspänningarna lägges över var sitt motstånd R8 och R9 på de bägge ingångarna av en första förstärkare Al. Den inverterade ingången är över ett motstånd Rl0, ett inställningsmotstånd Rll och ett fast motstånd R12 förbunden med den jordade referenspunkten. Dessa 78113-62- 8 ll motstånd bildar därför en av ingångsspänningen matad spännings- delare. Vid spänningsuttaget mellan motstånden Rl0 och Rll är en elektrod till en kondensator Cl ansluten, vars andra elekt- rod ligger vid spänningsuttaget till en potentiometer Rl3.

Denna bildar tillsammans med ett fast motstånd Rl4 en av ut- gångsspänningen matad spänningsdelare.

En andra brygga B2 ligger under användning av för- motstånden Rl5 och Rl6 mellan spänningskällorna V+ och V-.

Den uppvisar i den ena grenen ett temperaturberoende motstånd Rl6, som motsvarar avkänningsmotståndet 30, vidare en poten- tiometer Rl7, medelst vilken en justering är möjlig, och ett fast motstånd Rl8. Den andra grenen består av två motstånd Rl9 och R20, mellan vilka en jordad referenspunkt erhålles.

Diagonalpunkterna är via motstånden R2l och R22 förbundna med ingångarna till en andra förstärkare A2, som är försedd med ett motkopplingsmotstånd R23.

En summeringskoppling S uppvisar två inställbara mot- stånd R24 och R25, över vilka de bägge förstärkarnas Al och A2 utgångssignaler tillföres en tredje förstärkare A3, vars andra ingång över ett motstånd R26 ligger på den jordade refe- renspunkten. Denna förstärkares utgång är över ett motstånd R27 förbunden med en transistorförstärkare, som består av två Darlington-kopplade transistorer Trl och Tr2. I serie med transistorns Tr2 kollektor-emitter-sträcka ligger ett upphett- ningsmotstånd R28, som motsvarar motståndet 2f. Emitterpoten- tialen återföres över ett motstånd É29 till förstärkarens A3 inverterade ingång.

Denna koppling möjliggör en proportionell effektför- stärkning av de vid förstärkarens A3 icke inverterade ingång adderade spänningarna från de bägge operationsförstärkarna Al och A2. Med hjälp av de varierbara motstånden R24 och R25 är det möjligt att ta olika hänsyn till inflytandet från de bäg- ge bryggorna Bl och B2. Med hjälp av motstånden Rll och Rl3 kan proportionalitetsfaktorn och integrationskonstanten vid förstärkaren Al inställas. På detta sätt kan man uppnå en reg- lering, vid vilken integrationskondensatorn Cl inte behöver anta så stort värde. När motståndet R24 är inställt på oänd- 7811362-8 ligt, erhålles ett reglerberoende enbart i beroende av brygfl gan B2. Om nu styrenhetens 37 ratt 38 samordnas med justerpo- tentiometern Rl7, kan man med denna ratt inställa den önskade temperaturen och därmed ângtrycket ps på ett önskat värde..

Det behövs endast mindre modifieringar om ett termo- element skall insättas som temperaturavkännare 30 eller om upphettningsmotståndet 29 skall ersättas med en effekttransis- tor. Även om en kylanordning användes i stället för en upp- hettninäsanordning krävs endast mindre ändringar i den totala ~kopplingen. __ø mmwwwr."

Claims (29)

ß s 7811362-a Patentkrav

1. Ventil för kylanläggningar, vars förslutningselement intar ett jämviktsläge i beroende av det på en första rörlig tryckyta verkande köldmedlets ångtryck, i synner- het förångartrycket, och av en i motsatt riktning verkande referenskraft, k ä n n e t e c k n a d av att en sluten tryckbehâllare (21, 46, 82) är anordnad för att skapa re- ferenskraften, vilken uppvisar en andra rörlig tryckyta _ (F2) bildad av ett väggparti och är fylld med ett medium (23), som har en ångfas utövande ett temperaturberoende tryck, att mediet är samordnat med en från en styrenhet (37) strömförsörjd upphettningsanordning (29, 83) och en temperaturavkännare (30, 83), som meddelar mediets tempe- ratur till styrenheten, och att mediet är så valt, att dess temperatur vid ett tryck, som framkallar ett jämvikts- tillstånd, ligger högre än temperaturen hos köldmedlet i -ventilen och/eller omgivningsluften.

2. Ventil enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att mediets (23) arbetstemperatur i arbetsområdet 250 till 45°c, företrädesvis 3o° til: 40%, ligger högre än kala- medlets temperatur.

3. Ventil enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att mediets temperatur i arbetsområdet ligger något över om- givningstemperaturen.

4. Ventil enligt något av kraven 1 - 3, k ä n n e t e c k - n a d av att i arbetsområdet ligger ângtryck-temperatur- kurvan (B) för mediet (23) i området för högre temperaturer jämfört med kurvan (A) för köldmedlet.

5. Ventil enligt något av kraven 1 - 4, k ä n n e t e c k - n a d av att den andra tryckytan (F2) är mindre än den första tryckytan (FO) (fig. 1). ' 781 1362"8 14

6. Ventil enligt något av kraven 1 - 5, k ä n n e - t e c k n a d av en tillsatsfjäder (52), som verkar i samma riktning som köldmedlets ångtryck.1 knä n n e - bildad

7. Ventil enligt något av kraven 1 r 6, t e c k n a d av att upphettningsanordningen är av en spiral (29) av motståndstråd. e r bildad

8. Ventil enligt något av kraven 1 - 7; k ä n n t e c k n a d av att upphettningsanordningen är av en PTC~motståndskropp. e __ bildad

9. Ventil enligt något av kraven 1 - 6, k ä n n t e“c k n a d av att upphettningsanordningen är av en effekttransistor.

10. Ventil för kylanläggningar, vars förslutningselement intar ett jämviktsläge i beroende av det på en första rörlig tryckyta verkande köldmedlets ångtryck, i synner- het förângartrycket, och av en i motsatt riktning verkande referenskraft, k ä n n e t e c k n a d av att en sluten tryckbehållare (21, 46, 82) är anordnad för att skapa re- ferenskraíten, vilken uppvisar en andra rörlig tryckyta (F2) bildad av ett väggparti och är fylld med ett medium 1(23), som har en ângfas utövande ett temperaturberoende _ I. tryck, att mediet är samordnat med en från en styrenhet (37) strömförsörjd kylanordning och en temperaturavkännare (30), som meddelar mediets temperatur till styrenheten, och att mediet är så valt, att dess temperatur vid ett tryck, som framkallar jämviktstillstånd, ligger lägre än temperaturen hos köldmedlet i ventilen och/éller-omgiv- ningsluften.

11. Ventil enligt krav 10, k ä n n e t e c k n a d av att kylanordningen är bildad av ett peltierelement.

12. Ventil enligt något av kraven 1 - 11, k ä n n e - t e c k n a d av att mediet (23) har en vätske- och en ångfas. , _. .......-.-v- 15 7811362-8

13. Ventil enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a d av att upphettnings- eller kylanordningen (29, 83) och tem- peraturavkännaren (30, 83) är anordnade helt i vätskefasen.

14. Ventil enligt krav 13, k ä n n e t e c k n a d av att tryckbehållaren (21, 46, 82) är fylld med vätskefasen till väsentligt mer än hälften, företrädesvis till ungefär 70 %.

15. Ventil enligt något av kraven 1 - 11, k ä n n e - t e c k n a d av att mediet uppvisar en fast adsorbens och ett gasformiqt adsorbat.

16. Ventil enligt något av kraven 1 - 15, k ä n n e - t e c k n a d av att temperaturavkännaren (30) är ett NTC~motstånd.

17. Ventil enligt något av kraven 1 - 15, k ä n n e - t e c k n a d av att temperaturavkännaren (30) är ett termoelement.

18. Ventil enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d av att temperaturavkännaren (30) är bildad av effekttransis- torns (83) bas-emittersträcka.

19. Ventil enligt något av kraven 1 - 18, k ä n n e - t e c k n a d av att tryckbehållaren (21, 46, 82) är förbunden med ventilhuset (10, 54, 78) via en metallisk värmeledningsbrygga.

20. Ventil enligt något av kraven 1 - 19, k ä n n e - t e c k n a d av att tryckbehâllaren (46) utvändigt är försedd med kylflänsar (45).

21. Ventil enligt något av kraven 1 - 20, k ä n n e - t e c k n a d av att tryckbehållaren (21, 46) uppvisar en flerpolig genomföring, varvid temperaturavkännaren (30) är förbunden med den första och andra polen och F* ígßjjïš) : »z 7811362-8 ' 16 upphettningsmotståndet med den tredje polen och den fjärde polen eller tryckbehållarens massa (32%.

22. Ventil enligt något av kraven 1 - 21, k ä n n e - t e c k n a d av att den flerpoliga genomföringen uppvisar kontaktstift (25, 26, 27), vilka - isolerade av ett isole- ringsmaterial, t.ex. glas - sträcker sig genom ett skål- formigt lock (18) till tryckbehållaren (21, 46, 82).

23. '23. Ventil enligt något av kraven 1 - 22, k ä n n e - t e c k n a d av att den första (FO) och andra (F2) tryckytan är bildade av bägge sidorna av en platta (14), såsom membran (6) eller bälgbotten (fig. 3).

24. Ventil enligt krav 23, k ä n n e t e c k n a d av att plattan (14) samverkar med ventilsätet (47).

25. Ventil enligt krav 24, k ä n n e t e c k n a d av en utanför ventilsätet (47) anordnad stödyta (50), mot vilken plattan (14) lägger sig vid för högt tryck i tryck- behållaren (46).

26. Ventil enligt kraven 23 - 25, k ä_n n e t e c k n a d av en skâlformig ringskiva (51) i tryckbehållaren (46), mot vilken plattan (14) lägger sig vid för högt ångtryck hos köldmedlet.' I 7

27. Ventil enligt något av kraven 1 - 26, k ä n n e - 't e c k n a d av att till styrenheten (37) är anslutet ett inställningsmotstånd (38) för ändring av trycket i tryckbehållaren (21, 46, 82).

28. Ventil enligt något av kraven 1 - 27, k ä n n e - t e c k'n a d av att till styrenheten (37) är ansluten minst en yttre temperaturavkännare (40), av vars mätvärde trycket i tryckbehâllaren beror. 7811362-a 11

29. Ventil enligt något av kraven 1 - 28, k ä n n e - t e c k n a d av att styrenheten (37) uppvisar a) b) c) å) en första bryggkoppling (B1) med ett yttre temperatur- avkännarmotstând (R5) och en börvärdespotentiometer (R4) samt en första av dess diagonalspänning matad för- stärkare (A1) med inställningsmöjlighet för ett P-, PI- eller PID-förhållande, en andra bryggkoppling (B2) med ett temperaturavkännar- motstånd (R16) och en justeringspotentiometer (R17) samt en andra av dess diagonalspänning matad förstär- kare (A2), -en'hå.inställbara motstånd (R24, R25) uppvisande summe- ringskoppling (S), i vilken den första och andra för- stärkarens (A1, A2) utgångssignaler summeras, och en tredje härav matad förstärkare (A3) med efterkopplad strömreglerare (Tr1, Tr2), som ligger i serie med upp- hettnings~ eller kylanordningen (R28).