SE437198B - Sektorindelad optisk skiva med synkroniseringssektioner vars indikatordels signal ligger inom ett frekvensomrade der adressdelens signal er svag samt anordning for dess uppteckning och lesning - Google Patents

Description

7909092-4 ' system i vilket ett flertal binärkodade ord upptecknas i varje spåromkrets av informationsspåret. Varje ord upptar således bara en liten del av en spårom- krets; hwnsekutiva ord är separerade genom entydigt detekterbara optiska syn- kroniseringsmarkeringar som tjänar att göra det möjligt att detektera de upp- tecknade data och att avkoda dessa data ord för ord under avläsningen. Genom att variera formen hos nämnda optiska synkroniseringsmarkeringar kan vidare en given distinktion erhållas mellan de upptecknade orden. s Det i denna amerikanska patentskrift beskrivna systemet har ett antal nackdelar som gör systemet mindre lämpligt för datalagring i enlighet med de krav som numera ställes på sådan lagring. Enligt detta kända system upptecknas exempelvis synkroniseringsmarkeringarna i informationsspåret samtidigt med da- tana. Detta çbetyder att noggrannheten i informationsspårets uppdelning i sek- torer blir helt bestämd av den uppteckningsapparat som användes av användaren.

Då stränga krav gäller på denna uppdelning i sektorer betyder detta att den av användaren använda uppteckningsapparaten också måste uppfylla stränga krav.

Vidare skall varje informaüónskodordtæraläsbart individuellt, varför det är nödvändigt att varje informationsord är individuellt identifierbart. De optiska synkronisringsmarkeringarna som användes i detta kända system är inte lämpliga för detta ändamål. _ Ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en uppteckningsbärare av inledningsvis beskrivet slag, vilken är speciellt lämplig för datalagring. För detta ändamål kännetecknas uppfinningen därav att synkroniseringssektionen in- nefattar en optiskt detekterbar reliefstruktur med, i nämnd ordning, en indi- katordel och en adressdel, varvid den aktuella sektorns adress är lagrad i di- gitalt kodad form i adressdelen och indikatordelen har en sådan reliefstruktur att samverkan med ett lässtrålknippe resulterar i en indikatorsignal som ligger i ett frekvensområde som maximalt bara innehåller mycket svaga frekvenskompo- nenter av den digitala signal som är en följd av samverekan mellan lässtrål- knippet och adressdelen.

Emedan synkronisringssektionen i enlighet med uppfinningen består av en reliefstruktur säkerställes i första hand att uppteckningsbärarna, som är av- sedda för användaren, kan framställas enkelt och billigt. Som bekant kan sådana skivformade uppteckningsbärare med en reliefstruktur framställas i stora mäng- der med hjälp av en s.k. masterskiva, och av denna avledda matriser samt en pressningsteknik som är känd för ljudskivor.

Synkroniseringssektionen innehåller vidare en adressdel där adressinforma- tion är lagrad i digitalt kodad form. Detta betyder att varje sektor är försedd med individuell adressinformation så att varje sektor, dvs också varje tillhö- rande datasektion, kan utväljas individuellt både under datauppteckning och -avläsning. Det är uppenbart att detta är väsentligt för användningsmöjlighe- terna och för en effektiv användning av uppteckningsbäraren. 3 ' -7909092-4 För att säkerställa att adressinformationen, som är lagrad i adressdelen, detekteras entydigt är synkroniseringssektionen enligt uppfinningen vidare för- sedd med en indikatordel som föregår adressdelen. Denna iindikatordels funktion är att definiera början av en synkroniseringssektion på ett entydigt detekter- bart sätt, vilket är av stor betydelse för en korrekt detektering av adressin- formationen. Det har visat sig att en synnerligen enkel och tillförlitlig de- tektering av denna indikatordel är möjlig om indikatordelen har en sådan -reliefstruktur att den resulterande signalkomponenten efter samverkan mellan ett lässtrålknippe och nämnda struktur med avseende på sitt spektrala läge skiljer sig från de signalkomponenter som är en följd av samverkan med adress- delen.Det:a gör det möjligt att detektera nämnda signalkomponent med hjälp av ett smalbandigt bandpassfilter, vilket ger en synnerligen tillförlitlig detek- tering. Därvid utnyttjas det faktum att digital modulationsteknik användes för uppteckning av adressinformationen på uppteckningsbäraren, vilken bland annat tjänar att begränsa den upptecknade signalens frekvensspektrum.

En av de principiella krav som gäller i detta avseende är att den uppteck- nade adressignalen har ett frekvensspektrum som inte sammanfaller med frekvens- spektrat för de servosignaler som bland annat styr lässtrålknippets radiella läge och lässtrålknippets fokusering på uppteckningsbäraren. Då dessa servosig- naler är signaler av jämförelsevis låg frekvens föredrages ett digitalt modula- tionssystem som ger ett frekvensspektrum som inte innehåller några eller knap- past några komponenter av låg frekvens. En första föredragen utföringsform av uppteckningsbäraren enligt uppfinningen utnyttjar detta faktum att indikator- delen innefattar en enda låg-högstruktur med en längd som är stor relativt periodlängden för reliefstrukturen i adressdelen.

En annan föredragen utföringsform av uppteckningsbäraren enligt uppfin- ningen kännetecknas därav att indikatordelen innefattar ett flertal konsekutiva låg-hög-strukturer av sådan längd att den resulterande indikatorsignalen har en frekvens som är lika med adressignalens bitfrekvens och att en modulation är vald för uppteckning av adressignalen, vars frekvensspektrum är i huvudsak noll vid nämnda bitfrekvens. Denna föredragna utföringsform utnyttjar den insikten att det är möjligt att använda en modulationsteknik som har den egenskapen att den resulterande signalen har ett f rekvensspektrum som är noll vid bitfrekven- sen. Genom att välja indikatordelens struktur så att den resulterande indika- torsignalen har just denna bitfrekvens erhålles en entydig detektering av indi- katorsignalen, vilken kan skiljas från adressignalen. Då denna bitfrekvens dessutom har en jämföresevis hög frekvens säkerställes att interaktion mellan nämnda indikatorsignal och servosignaler undvikes.

Uppfinningen beskrivs mera detaljerat med hänvisning till ritningarna,där fig_l och §_schematiskt visar en skivformad uppteckningsbärare,fjg_§_visar 79o9o92-4 D 4 uppdelningen av en sektor, jjg_§ visar en möjlig form hos synkroniseringssek- tionen i enligthet med uppfinningen, fig_§_visar frekvensspektrat för den binä- ra signal som erhålles vid tre möjliga modulationsmetoder, jj§L§ visar de binä- ra signaler som erhålles medelst dessa modulationsmetoder, fig_l visar en andra form av synkroniseringssektion i enlighet med uppfinningen,_fjg_§ visar en tänkbar metod för uppteckning av informationen på uppteckningsbäraren med anv vändning av en av modulationsmetoderna i enlighet med fig 5 och 6, medan jfiglg' slutligen schematiskt visar de elektroniska kretsarna för detektering av indi- katorsignalen.

Fig 1 visar en planvy av en utföringsfonn av uppteckningsbäraren enligt upp- ifinningen. Uppteckningsbärkroppen 1 är försedd med ett spiralspâr 4. Detta spår 4 är uppdelat i ett flertal sektorer 7, t.ex. 128 per varv. Varje sektor 7 omfattar en datasektion 9, som är avsedd för uppteckning av data, och en synkroniseringssektion 8.

För att säkerställa att datainformationen upptecknas i_en noggrant bestämd bana användes spåret 4 såsom servospår. För detta ändamål har sektorernas 7 datasektioner 9 den amplitudstruktur som är visad i fig 2. Denna fig 2 visar en liten del av tvärsnittet taget längs linjen II-II i fig 1 och visar således ett antal angränsande spårdelar, närmare bestämt datasektioner, i servospåret 4. Riktningen av servospåren 4 är således vinkelrätt mot ritningens plan. Dessa servospår 4, i synnerhet data- sektionerna 9, är utbildade i substratet 5 i form av spår, På detta sätt är det möj- ligt att säkerställa att ett strålknippe, som riktas mot uppteckningsbäraren för nppteckning av data, exakt sammanfaller med nämnda servospår 4, d.v.s. att styra strålknippets läge i en radiell riktning genom ett servosystem som utnyttjar det lins som reflekteras av uppteckningsbäraren. Det radiella läget av strålfläcken på uppteckningsbäraren uppmätes på samma sätt som i det system som också användes för optiska uppteckningsbärare, vilka är försedda med en videosignal och vilka bland annat är beskrivna i “I.E.E.E. Transactions on consumer electronics", november 1976,sid 307.

För uppteckningen av data är uppteckningsbärkroppen försedd med ett skikt av ett material 6, som om det utsättes för en lämplig strålning, undergår en optiskt detekterbar förändring. I princip behöver bara sektorernas datasektioner 9 vara för- sedda med ett sådant skikt. Av tillverkningstekniska skäl är det emellertid enklare att förse hela uppteckningsbärkroppsytan med ett sådant skikt. Detta skikt 6 kan t.ex. bestå av ett tunt metallskikt, såsom tellurium. Medelst laserstrålning av tillräckligt hög intensitet kan nämnda metallskikt smältas lokalt så att detta in- formationsskikt 6 lokalt erhåller en annan reflexionskoefficient, varigenom under avsökning av ett sålunda upptecknat informationsspår med ett lässtrålknippe det re- flekterade strålknippet blir amplitudmodulerat i enlighet med den upptecknade infor- mationen. - 44 5 7909092-4 Skiktet 6 kan också ha fonnen av ett dubbelskikt av material som reagerar ke- miskt på infallande strålning, t.ex. aluminium på järn. Vid det ställe där ett hög- energistrålknippe faller mot skivan bildas FeAl6 som är en dålig reflektor. Samma effekt erhålles i fallet med ett dubbelskikt av vismut på tellurium, varvid Bi2Te3 bildas. Alterntivt är det möjligt att skiktet 6 består av ett antire- flexionsskikt. Laserbestrålningen kan då bilda lokalt reflekterande ytor.

Då strålningens uppteckningsfläck med hjälp av servospâret, som har formen av ett spår i substratet 5, noggrant sammanfaller med nämnda servospår, i synnerhet då en datasektion avsökes, kommer data som modulerar uppteckningsstrålknippet att nog- grant upptecknas i datasektionen som sammanfaller med nämnda servospâr. l Av det föregående framgår att uppteckningsbärarna som är avsedda för använda- ren, d.v.s. uppteckningsbärare som ännu inte innehåller data i datasektionerna, har en spårstruktur i dessa datasektioner inom sektorerna. Dessutom innefattar varje sektor i en sådan uppteckningsbärare en synkroniseringssektion 8, som har formen av en optiskt detekterbar reliefstruktur. Fig 3 visar i förstorad skala en del av ett spår 4 som illustrerar sekvensen av ett antal datasektioner 9 och synkroniserings- sektioner 8. Synkroniseringssektionerna 8 har en reliefstruktur som består av en sekvens av urtagningar omväxlande med mellanytor. Urtagningarnas djup i denna struk- tur i synkroniseringssektionen är större än servospårets djup i datasektionen 9.

Detta djup hos urtagningarna är valt på sådant sätt att i enlighet med allmänna op- tiska regler och beroende på fonnen hos nämnda urtagningar och det valda lässystemet optimal utläsning av informationen som är representerad av strukturen erhålles. Om ett avläsningssystem användes i vilket strålknippet som reflekteras av upptecknings- bäraren detekteras med en enda fotodetektor kan 1/4 Ä väljas såsom djup hos urtag- ningarna, varvid Å är våglängden för det använda strålknippet. För servospårets djup i datasektionen 9 väljes värdet 1/8 Ä eller mindre så att nämnda servospår knappast har någon effekt på mängden av ljus som detekteras av detektorn.

För en mera detaljerad illustration av synkroniseringssektionen visar fig 4 åter en sådan synkroniseringssektion i förstorad skala, varvid informationsskiktet 6 har utelämnats för enkelhets skull. En sådan synkroniseringssektion 8 har två delar, nämligen en indikatordel 10 och en adressdel 11. All information som krävs för att styra inskrivningsförloppet är lagrad i adressdelen 11. Då data skrives in omvandlas dessa data till en s.k. ordorganiserad bitserie. I en utföringsform av upptecknings- bäraren enligt uppfinningen är datasektionen exempelvis anpassad för uppteckning av 174 ord med åtta bitar vardera. För en effektiv användning av den tillgängliga in- formationskapaciteten på uppteckningsbäraren, d.v.s. datasektionernas längd, är det av stor betydelse att frekvensen hos den bitserie som tillföres för lagring är nog- grant definierad. För att uppnå detta innehåller synkroniseringssektionens 8 adress- , 1-f;;;f;§+~___#:r. m 7909092-4% 6 del 11 ett flertal (t.ex. 14) ord 12 med ett symmetriskt mönster; varur den önskade bitfrekvensen kan härledas. Medelst denna ställes sedan den bitfrekvens, med vilken data tillföres, in på det önskade värdet. Vidare innehåller nämnda adressbitar in- formation om ordorganisationen som under uppteckning bestämmer läget av bitorden och säkerställer en lämplig avkodning av bitorden under avläsning.

Vidare innehåller denna adressdel 11 information om numret på den spåromkrets där den motsvarande sektorn 8 är belägen och numret på denna sektor i spâromkretsen.

Denna information är upptecknad såsom en reliefstruktur i enlighet med en digital g modulationsteknik som är lämpad för uppteckningsmediet. Då uppteckningsbäraren för- utom servospåret, som har formen av ett spår i datasektionerna 9 i synkroniserings- sektionen, också innehåller all infonnation som krävs för lägesinställning av datana såsom en bitordsorganiserad bitserie i nämnda datasektioner kan de krav som ställes på den av användaren utnyttjade upptecknings- och avläsningsapparaten vara mindre sträng. Då vidare denna förupptecknade information är upptecknad i uppteckningsbära- ren såsom en reliefstruktur är denna uppteckningsbärare synnerligen lämpad för mass- framställning då vanlig pressningsteknik kan användas. I För en entydig och optimal detektering av den information som är lagrad i adressdelen 11 är det av synnerligen stor betydelse att början av nämnda adressdel är entydigt bestämd. För detta ändamål innefattar synkroniseringssektionen 8 i en- lighet med uppfinningen en indikatordel 10 som föregår adresdelen 11. Denna indika- tordel 10 har en sådan reliefstruktur, att då denna struktur avsökes av ett strål- knšppe, en signal erhålles, vilken är klart särskiljbar från alla andra signalkompo- ncnter som är ett resultat av adressdelen eller av data som är upptecknade i data- sektionerna. För detta ändamål innefattar den i fig 4 visade indikatordelen 10 en enda symmetrisk låg-hög struktur med en längd som är avsevärt större än den maximala längden av en låg-hög struktur i adressdelen 11. Detta betyder att den signal som blir följden av nämnda indikatordel 10 har en frekvens som är låg relativt frekvens- komponenterna i den information som är lagrad i adressdelen 11. Det är uppenbart att i detta avseende den modulation som användes för uppteckning av adressinformationen spelar en väsentlig roll. Vad gäller det relativa läget av de olika frekvenskompo- nenterna hänvisas till fig 5, som visar frekvensspektra för de tre möjliga modulati- onerna, samt till fig 6 som för illustration visar motsvarande binära signaler.

I fig 6 visar kurvan en modulation som är känd såsom "biphase"-modulation. Den tillförda digitala signalen omvandlas därvid till en binär signal som för en logisk "l":a i den tillförda digitala signalen är positiv under intervallet T/2 och negativ under nästa intervall T/2, varvid T är bittiden i den tillförda“digitala signalen.

' Omvänt ger en logisk "0":a den motsatta binärsignalen, d.v.s. den är negativ under intervallet T/2 och positiv under nästa intervall T/2. Denna modulationsteknik ger 7 s 7909092-4 en binärsignal som har ett energifördelningsfrekvensspektrum som är angivet genom kurvan a i fig 5. Frekvensen fo motsvarar därvid 1/T.

Kurvan b i fig 6 anger en modulation som är känd såsom "Miller"-modulation. Den binära signalen som erhålles med denna modulation har en övergång som ligger halv- vägs på en logisk "1":a i den tillförda digitala signalen samt vid övergången mellan två konsekutiva logiska "nollor". Frekvensspektrat för den binära signal som erhål- les med hjälp av denna modulationsteknik är betecknat med b i fig 5.

Slutligen anger c i fig 6 en modulation vid vilken den tillförda bitserien i den digitala signalen först delas upp i konsekutiva grupper om två bitar. Ur varje tvåbitsgrupp med en varaktighet av 2T avledes en binär signal som i ett första tids- intervall T har samma variation som de ursprungliga två bitarna och i nästa tidsin- texvall T har en motsatt variation. Den binära signal som erhålles genom denna modu- latíonsteknik har ett frekvensspektrum som är visat genom c i fig 5.

Av fig 5 framgår att dessa modulationstekniker har den gemensamma egenskapen att den binära signal som erhålles inte har några kraftiga frekvenskomponenter vid relativt låga frekvenser, t.ex. frekvenser som är lägre än 0,2 fo. Detta faktum är särskilt användbart i samband med en optisk uppteckningsbärare och de upptecknings- och avläsningssystem som utnyttjas i samband därmed. Såsom tidigare sagts utnyttjar sådana system både en servoreglering för att hålla avsökningsfläcken noggrant foku- serad på uppteckningsbäraren och en servoreglering som styr avsökningsfläckens radi- ella läge och bringar nämnda avsökningsfläck att exakt sammanfalla med infonnations- spåret. Då de styrsignaler som krävs för servoregleringarna härledes från strålknip- pet som reflekteras av uppteckningsbäraren, vilken också är modulerad av relief- strukturen i synkroniseringssektionen, är det väsentligt att frekvensspektrat för den binära signal som är lagrad i adressdelen inte innehåller några kraftiga fre- kvenskomponenter inom styrsignalernas frekvensband. Då dessa styrsignaler bara upp- tar ett band av relativt låga frekvenser uppfylles detta krav genom att välja en av de nämnda modulationsteknikerna. Styrsignalerna för nämnda servosystem sträcker sig exempelvis upp till ett maximalt frekvensvärde av 15 kHz. Om exempelvis värdet 500 kHz väljes för frekvensen fo=l/T framgår av fig 5 att de binära signalerna a,b eller c vid frekvensen 15 kHz och lägre bara har svaga frekvenskomponenter.

Uppfinningen utnyttjar detta faktum genom att säkerställa att indikatordelen 10 i synkroniseringssektionen 8 har en sådan reliefstruktur att den resulterande signa- len har en relativt låg frekvens. Om låg-högstrukturen som är visad i fig 4 har en periodtid av 16T kommer den resulterande signalkomponenten att ha en frekvens fo/16.

Vid ett val av fo=50O kHz resulterar detta i en signalkomponent R, vilken är visad i fig 5 och vilken har en frekvens av ungefär 31 kHz. Det är uppenbart att denna sig- nalkomponent kan särskiljas både från den binära signalen a,b eller c och från - -._ \_f.x a--c - .-~ _ _ > _ ._-;¿.. el. <«. . \ _ v, 4 -_ a ~> , ~¿.

Vïofïša Quatt 7909092-4 8 servosignalerna på ett synnerligen entydigt och enkelt sätt med hjälp av ett filter.

Detta betyder att en synnerligen entydig och tillförlitlig indikering av början av synkroniseringssektionen 8 erhålles, så att avkodningen av den information som är lagrad i adressdelen ll kan realiseras på ett tillförlitligt sätt. g Fig 7 visar en andra version av synkroniseringssektionen 8, i synnerhet indika- tdrdelen 10. I den i denna figur visade utföringsformen har indikatordelen 10 en symmetrisk låg-hög struktur med en period T. Detta betyder att den signalkomponent som blir följden av detta mönster har en frekvens f=1/T=fo. Av fig 5 framgår att för modulationssystemen b och c signalinnehâllet vid frekvensen fo är mycket litet, till och med lika med noll för modulationssystemet c, om den binära signalen i adressde- len ocksâ har en period T. Detta betyder att om ett av dessa modulationssystem b eller c användes den signalkomponent S som blir följden av indikatordelen 10 kan detekteras mycket enkelt med hjälp av ett smalbandigt bandpassfilter för denna fre- kvens fo. Då denna signalkomponent S vidare har ett stort frekvensavstånd till ser- vosignalerna blir sannolikheten för en ej önskad interaktion mellan dessa komponen- ter mycket liten.

Såsom tidigare sagts har indikatordelen 10 funktionen att initiera detektering av adressinformationen i adressdelen 11 både under datauppteckning och dataavläs- ning, Denna detektering av adressinformationen sker på vanligt sätt, varvid bitsyn- kronisering först utföres med hjälp av synkroniseringsbitarna 12, varefter ordsyn- kronisering och slutligen detektering av den lagrade adressinformationen utföres.

Den resulterande bit- och ordsynkroniseringen utnyttjas också för synkronisering av de tillförda data då dessa data upptecknas i datasektionerna 9, så att den tillgäng- liga lagringskapaciteten användes på ett optimalt sätt.

För att bibehålla fördelen med den valda strukturen i indikatordelen 10 också sedan data har upptecknats i datasektionerna är det uppenbarligen ett önskemål att för uppteckningen av dessa data också användes en modulationsteknik som ger en binär signal vilken inte har något signifikant signalinnehåll vid frekvensen för den in- dikatorsignal som alstras av indikatordelen 10. Härvid är det naturligt att använda samma modulationsteknik för datana som för adressinformationen.

Den binära signal som erhålles med en sådan modulationsteknik kan användas di- rekt för modulering av ett laserstrålknippe. Medelst detta laserstrålknippe smältes därvid metallskiktet i dataspâret så att datana upptecknas däri. Längden av de smäl- ta ytorna kommer följaktligen att variera och representera binär "etta" eller binär "nolla" i den binära signalen. Det har emellertid visat sig att det under uppteck- ning är gynnsammare att endast kortvarigt koppla på lasern till en nivå som är till- räckligt hög för smältning av metallskiktet._I detta.avseende ger de beskrivna modu- lationsmetoderna en extra fördel. Om man exempelvis betraktar modulationsmetoden c 9 7909092-4 visar det sig att varaktigheten av vart och ett av de möjliga binära tillstånden' den resulterande binära signalen bara kan anta ett mycket begränsat antal diskreta värden, nämligen T/2, T, 3/2T, 2T. g Detta gör det möjligt att uppteckna nämnda binära signal på ett sätt som är schematiskt angivet i fig 8, där fig 8a representerar en del av den binära signaler Denna binära signal upptecknas på uppteckningsbäraren genom ett mönster av smälta fläckar 13 (fig 8b) med konstanta dimensioner. För detta ändamål kan den binära sig nalens logiska nivå t.ex. alltid detekteras efter halva bitlängden T och lasern kan kortvarigt ställas in på en hög inskrivningsintensitet om nämnda logiska nivå är en "etta". Det framgår därvid av fig 8b att antalet smälta fläckar inom en grupp som ä belägen på ett inbördes konstant avstånd av bitlängden T/2 representerar den diskreta längden av den binära "ettan". Det har visat sig att ett mycket tillförlit ligt uppteckningsförlopp erhålles på detta sätt. Då denna information avläses erhål les den ursprungliga binära signalen som följd av avläsningssystemets lågpassfre- kvenssvar, vilket förorsakas av de optiska elementen och/eller de elektroniska kret sarna. På liknande sätt som smältning av fläckar av konstant längd kan erhållas un- der uppteckning av datana i datasektionen är det också möjligt att åstadkomma urtag ningar med konstant längd då adressinfonnation upptecknas i adressdelen 11, såsom ä visat i fig 8c. Uppfinningen är inte begränsad till organisationen i den uppteck-_ ningsbärare som är visad såsom exempel, såsom graden av uppdelning i sektorer, rea- liseringen av datasektionerna såsom servospår för radiell spårföljning o.s.v. För alternativa utföranden av detta servospår och den tillhörande alstringen av styrsig- nal för den radiella servospårföljningen hänvisas till patentansökningen 7902222-4.

Denna patentansökan diskuterar också utförligt de optiska system som utnyttjas vid användning av en skivformad uppteckningsbärare av beskrivet slag. Då de optiska sy- stemens konstruktion inte är väsentlig för förliggande uppfinning räcker det med att hänvisa till nämnda patentansökning. J För att illustrera funktionen av den detekterade indikatorsignalen i uppteck- nings- och/eller avläsningsapparaten visar fig 9 slutligen schematiskt de elektro- niska kretsar som är av intresse i detta avseende. Avläsningsdetektorn medelst vil- ken informationsinnehållet i det strålknippe som reflekteras av uppteckningsbäraren detekteras är betecknad med 15. Indikatorsignalen tas ut från den sålunda erhållna signalen med hjälp av ett filter 16. Om en indikatorsignal s vid frekvensen fo (fig 5) användes kommer detta filter att vara ett smalbandigt bandpassfilter, medan om en indikatorsignal R användes filtret kan vara ett bandpass- eller ett lågpass- filter. Filtrets 16 utgång är ansluten till en tröskeldetektor 17 som alstrar en utgångssignal så snart signalen på dess ingång överstiger ett givet tröskelvärde.

Denna tröskeldetektor 17 undertrycker inverkan av alla störande signalkomponenter i Fšš;af*ïÅ {}ï}åÄï5 VV* 7909092-4 19 närheten av'indikatorsígna1en. Utgången från denna tröskeïdetektor 17 är ansluten ti11 en styringång på en avkodningskrets 18, vars signaïingång är ansïuten till de- tektorn 15. Denna avkodningskrets avkodar den avïästa adressinformationen på vanïigt sätt, varvid denna avkodning initieras genom den detekterade indikatorsignalen, så att adressinformationen blir entydigt separerad från de data, som avïäses, och vi- dare reaïiseras avkodningen av denna adressinformation ïiksom ordsynkroniseringen på ett effektivt sätt. Den signal som aïstras av avkodningskretsen 18 är uppträder på en utgångsklämma 19. ' ' Poon QUA_ :f

Claims (7)

H 7909092-4 Patentkrav

1. Skivformad uppteckningsbärare (1) som är försedd med huvudsakligen kon- centriska informationsspår (4) vilka för varje spåromkrets är uppdelade i ett antal sektorer (7), varvid varje sektor är uppdelad i en datasektion (9), där optiskt detekterbar information kan tecknas upp med hjälp av ett strålknippe, och en synkroniseringssektion (8) för att bestämma sektorgränserna, k ä n n e- t e c k n a d av att synkroniseringssektionen (8) innefattar en optiskt detek- terbar reliefstruktur med, 1 nämnd ordning, en indikatordel (10) och en adress- del (11), varvid den aktuella sektorns (7) adress är lagrad i digitalt kodad form i adressdelen (11) och indikatordelen (10) har en sådan reliefstruktur att samverkan med ett lâsstrålknippe resulterar i en indikatorsignal som ligger i ett frekvensområde som maximalt bara innehåller mycket svaga frekvenskomponen- ter av den digitala signal, som är en följd av samverkan mellan lässtrâlknippet och adressdelen (11).

2. Skivformad uppteckningsbärare enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k - n a d av att indikatordelen (10) innefattar en enda låg-högstruktur med en längd som är stor relativt periodlängden för reliefstrukturen i adressdelen (11).

3. Skivformad uppteckningsbärare enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k- na d av att indikatordelen (10) innefattar ett flertal konsekutiva låg-hög- strukturer av sådan längd att den resulterande indikatorsignalen har en fre- kvens, som är lika med adressignalens bitfrekvens, och att en modulation är vald för uppteckning av adressignalen, vars frekvensspektrum är i huvudsak noll vid nämnda bitfrekvens.

4. Skivformad uppteckningsbärare enligt något av patentkraven 1-3 k ä n - n e t e c k n a d av att synkroniseringssektionens (8) adressdel (11) har en reliefstruktur som består av konsekutiva urtagningar och.mellanytor, varvid urtagningarna har konstant längd i spârriktningen och strukturen innefattar ett flertal informationsblock, vilka informationsblock representerar ett av adress- signalens två binära värden och antalet urtagningar inom ett informationsblock representerar den varaktighet under vilken detta binärväfdfl råder-

5. Skivformad uppteckningsbärare enligt patentkravet 4, k ä n n e t e ck- n a d av att datana är upptecknade i datasektionen (9) i en struktur som 4 pum-n-._.._........_.>,_.,__,_____ . í"'“^"'*- fifwa - . PN: v» ägšaeaï: 7909092-4 12 består av en sekvens av optiskt särskiljbara ytor och mellanytor, varvid ytorna har konstant längd i spårriktningen och nämnda struktur innefattar ett flertal informationsblock, vilka informationsblock representerar ett av de båda binära värdena av nämnda data, medan antalet ytor inom ett informationsblock represen- terar den varaktighet under vilken nämnda binära värde råder.

6. Apparat för uppteckning och/eller avläsning av data vilken utnyttjar en uppteckningsbärare (1) enligt något av patentkraven 1-5, k ä n n e t e c k- n a d av att apparaten är försedd med en avkodningsanordning (18) för avkod- ning av den avlästa adressinformationen, en detektorkrets (16,17) för att avle- da den avlästa indikatorsignalen och att, under avläsning av nämnda indikator- signal, mata en detektorsignal till avkodningsanordningen (18) för att initiera adressavkodningen.

7. Apparat enligt patentkravet 6, k ä n n e t e c k n afd av att detektor- kretsen är försedd med ett filter (16) för avledning av indikatorsignalen och en tröskeldetektor (17) för att tillhandahålla detektorsignalen.