SE454628B - Uppteckningsberare med en optiskt lesbar informationsstruktur - Google Patents

Description

454 628 det spår som skall läsas. Denna effekt, överhörningseffekten, bestämmer det minimala avståndet mellan informationsspâren.

I den publicerade patentansökningen 7902831-2 föreslås att öka informa- tionstätheten genom att ge informationsgroparna i angränsande spår olika djup och att läsa dessa infonnationsspär på olika sätt. De infonnationsspär, vilkas informationsytor har ett första djup, avläses genom att bestämma variationen i den totala intensiteten hos den strålning som kommer tillbaka från uppteck- ningsbäraren och passerar genom läsobjektivets öppning. Detta är den s.k. inte- grala läsmetoden. De infonnationsspår vilkas infonnationsytor har ett andra djup, avläses genom att bestämma intensitetsskillnaden i två tangentiellt olika halvor av läsobjektivets öppning. Detta är den s.k. differentiella läsmetoden. vid avläsning av ett första informationsspår med den ena läsmetoden komer ett angränsande informationsspär, som läses med den andra läsmetoden, knappast att observeras, så att informationsspåren kan anordnas väsentligt närmare varandra umnafitfirsmröæflfinfiw.

För avläsning av en sådan uppteckningsbärare användes en lämpligt utförd läsapparat, dvs en läsapparat som kan ställas om från den ena läsmetoden till den andra. Emedan de båda läsmetoderna har olika optiska överföringsfunktioner ("Modulation Transfer Function": "MTF“) kan den omväxlande användningen av de båda läsmetoderna framträda i den signal som slutligen alstras av läsapparaten.

Dessutom kan informationsytorna med lägre spatiell frekvens inte läsas på opti- malt sätt medelst den differentiella metoden. Vidare måste övergångarna mellan spårdelar med djupare informationsytor och spârdelarna med grundare infonma- tionsytor markeras optiskt i uppteckningsbären själv för att ge en indikation till läsapparaten, då omställning skall äga rum. Servosystemet som säkerställer att läsfläcken, som bildas på informationsstrukturen exakt följer ett infonna- tionsspår som skall läsas är känsligt för informationsytornas djup. Därför skall detta servosystem också anpassas vid en övergång från djupare till grun- dare informationsytor och omvänt. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att öka informationstätheten i en uppteckningsbärare för sådan information, såsom ett teleüisionsprogram, ett ljudprogram eller digital information, t ex från och till en dator, utan att en anpassning av läsapparaten krävs. Enligt uppfinningen kännetecknas uppteck- ningsbäraren därav, att mellanytorna i delar av angränsande spår skiljer sig från varandra därigenom att de är belägna i olika med substratets plan paral- lella plan för att reducera överhörning mellan nämnda angränsande spårdelar under utläsning av informationen.

Till följd av de olika nivåerna hos de angränsande informationsspårdelarna 3 454 628 uppnås att sidodelarna av en läsfläck, som avsöker ett speciellt informations- spår, vilka sidodelar passerar över ett angränsande infonnationsspår, knappast moduleras av den information som finns i nämnda angränsande infonnationsspår. Åtgärder är vidtagna för att säkerställa att vid en speciell läsmetod, den dif- ferentiella eller den integrala metoden, detektorn inte kan diskriminera mellan informationsytorna i det angränsande infonmationsspåret och mellanytorna i detta spår.

Det observeras att uppteckningsbärare bl.a. är kända genom amerikanska patentskriften 3.855.426, i vilka informationen är anordnad på olika nivåer.

Dessa upptecknigsbärare innehåller emellertid ett flertal informationsskikt, varvid alla informationsspåren i varje informationsskikt är belägna på samma nivå.

För en cirkulär skivfonmad uppteckningsbärare kan de angränsande informa- tionsspåren vara belägna på olika nivåer. Lämpligen kan alla informationsspâr på en första eller andra nivå därvid tillsammans bilda ett första respektive ett andra spiralformigt informationsspår, varvid läsriktningen för det första spiralfonmiga informationsspâret går från centrum av uppteckningsbäraren mot dess omkrets, medan läsriktnigen för det andra spiralformiga informationsspåret går från omkretsen av uppteckningsbäraren mot dess centrum.

Alternativt kan informationsspârdelar inom ett spårvarv vara belägna pä olika nivåer. Om ett televisionsprogram är lagrat i en uppteckningsbärare kan var och en av informationsspårdelarna innehålla den information som svarar mot en televisionslinje.

Uppfinningen kan tillämpas både på uppteckningsbärare som läses genom reflektion och uppteckningsbärare som läses genom transmission. Vidare kan upp- finningen användas både för uppteckningsbärare som är utförda att läsas genom den integrala metoden och uppteckningsbärare som är utförda att läsas genom den differentiella metoden. Infonmationsstrukturen i infonnationsspåren kan an- tingen vara en fas- eller en amplitudstruktur.

En föredragen utföringsform av en uppteckningsbärare enligt uppfinningen, i vilken informationsstrukturen är en fasstruktur, kännetecknas därav att den effektiva skillnaden i nivå mellan angränsande infonnationsspärdelar är ungefär halva det effektiva djupet eller den effektiva höjden hos informationsytorna inom spåren.

För en informationsstruktur, som innefattar informtionsytor i form av gro- par i informationsspåren, kan konceptet med effektivt djup användas. Detta ef- fektiva djup är skillnaden i nivå mellan informationsytorna och mellanytorna 454 628 såsom det observeras av lässtrålknippet. Infonmationsstrukturen kan betraktas såsom ett brytningsgitter som delar upp lässtrålknippet i ett delstrålknippe av ordningen noll, ett flertal delstrâlknippen av första ordningen och ett flertal delstrålknippen av högre ordning, varvid bl.a. delstrålknippet av ordningen noll och delstrålknippena av första ordningen har en relativ fasskillnad. Den specifika fasskillnaden som uppträder om läsfläckens centrum sammanfaller med centrum av en infonnationsyta kallas fasdjupet. För optimal avläsning av en informationsstruktur i enlighet med den integrala metoden eller den differenti- ella metoden skall nämnda fasdjup ha ett första respektive ett andra värde. Ett speciellt uppmätt fasdjup svarar mot ett speciellt värde på nämnda effektiva djup hos infonnationsytorna.

Om en infonmationsyta har vinkelräta väggar och infonnationsytans bredd är större än den effektiva våglängden hos lässtrålknippet blir det effektiva dju- pet hos nämnda yta huvudsakligen bestämt av det.geometriska djupet hos informa- tionsytan. Om informationsytorna har en viss vägglutning och informationsytor- nas bredd är av samma storleksordning eller mindre än lässtrålknippets effekti- va våglängd beror det effektiva djupet också på nämnda bredd och vägglutning samt lässtrålknippets polarisering.

Om informationsytorna har fonmen av upphöjningar, som skjuter ut från in- formationsspåret, skall uttrycket effektiv höjd användas i stället för effek- tivt djup.

I analogi med det föregående konceptet kan "effektiv skillnad i nivå mel- lan informationsspåren" användas. Detta är skillnaden i nivå, såsom den obser- veras av lässtrâlknippet. Denna skillnad i nivå bestämmes av den geometriska skillnaden i nivå, brantheten hos informationsspårens väggar samt informa- tionsspårens bredd relativt lässtrålknippets effektiva våglängd. _ Informationsytornas effektiva djup och den effektiva skillnaden i nivå mellan informationsspåren kan i fallet med en reflekterande infonnationsstruk- tur uttryckas i lässtrålknippets effektiva våglängd. Den sistnämnda våglängden är våglängden vid infonnationsstrukturen. Om informationsstrukturen är belagd med ett transparent skyddsskikt med ett brytningsindex n blir den effektiva våglängden lika med våglängden i vakuum Cäol delat med n. För en upptecknings- bärare med en reflekterande fasstruktur, som läses genom den integrala metoden eller den differentiella metoden, är informationsytornas optimala effektiva djup lika med«>>e/4 respektive-Åie/8. I enlighet med uppfinningen är den effek- tiva skillnaden i nivå mellan angränsande infonmationsspårdelar i sådana upp- teckningsbärare Jie/8 respektive-Ä e/16. Ett effektivt djup av -å e/4 och-3 e/8 454 628 betyder att delstrâlknippet av ordningen noll och ett av strâlknippena av förs- ta ordningen uppvisar en fasskillnad av 1T'radianer respektive 4?/2 radianer.

Om infonnationsstrukturen är en amplitudstruktur är informationsytorna och mellanytorna i princip belägna på samma nivå i sina spår. En sådan struktur inför en fasskillnad av 7T radianer mellan delstrâlknippet av ordningen noll och ett av delstrålknippena av första ordningen och vad gäller dess fasuppfö- rande kan den jämföras med en reflekterande fasstruktur, vars informationsytor har ett effektivt djup av lö e/4.

En uppteckningsbärare enligt uppfinningen som har en amplitudstruktur kän- neteckas därav att den effektiva skillnaden i nivå mellan angränsande informa- tionsspârdelar har ett värde mellan ungefär -ö e/8 och ungefär .Jñ e/4, varvid .à e är lässtrâlknippets våglängd vid informationsstrukturen.

Uppfinningen kommer nu att beskrivas mera detaljerat med hänvisning till ritningen, där fig_l visar en del av en uppteckningsbärare i en planvy, fig_§ visar en perspektivvy av en liten del av upptecknignsbäraren, jjg_§ visar en läsapparat som är i och för sig känd, fig_fi illustrerar olika brytningsord- ningstal hos lässtrâlknippet, jjg_§ åskådliggör variationen i infonmationssig- nalen som funktion av fasdjupet, fig_6__visar en vektoriell presentation av informationssignalen och överhörningssignalen, jjg_Z visar en perspektivvy av en liten del av en uppteckningsbärare i enlighet med uppfinningen, vilken har en amplitudstruktur, och jjg_§ visar en planvy av en uppteckningsbärare i vil- ken information kan upptecknas av en användare.

Såsom framgår av fig 1 omfattar informationsstrukturen på uppteckningsbä- raren 1 ett flertal informationsytor 5 anordnade i informationsspår 2 och 2'. I spårriktningen eller den tangentiella riktningen t är infonmationsytorna åt- skilda från varandra av mellanytor 6. Infonnationsstrukturen kan vara en ref- lekterande eller en strålningsgenomsläppande fasstruktur. Informationsytorna utgöres därvid t.ex. av gropar, som är inpressade i uppteckningsbärarytan, el- ler av upphöjningar som skjuter ut från nämnda yta. Alternativt kan informa- tionsstrukturen vara en amplitudstruktur. Informationsytorna är därvid t.ex. ej reflekterande ytor i en yta, som på den återstående delen är reflekterande.

Den information som skall spridas medelst uppteckningsbäraren ligger en- bart i infonmationsytornas variation i den tangentiella riktningen t. Om ett färgtelevisionsprogram är lagrat på uppteckningsbäraren kan luminanssignalen vara kodad i fonn av en variation av infonmationsytornas 5 spatiella frekvens, medan krominans- och ljudsignalen kan vara kodad såsom en variation i de nämnda H01' 454 628 5 ytornas längder. Uppteckningsbäraren kan alternativt innehålla digital informa- tion. Därvid representerar en speciell kombination av informationsytor 5 och mellanytor 6 en speciell kombination av digitala ettor och nollor.

Uppteckningsbäraren kan avläsas medelst en apparat som är schematiskt vi- sad i fig 3. Ett strålknippe 11 som emitteras av en gaslaser 10, t.ex. en heli- um-neonlaser, reflekteras mot ett objektivsystem 14 av en spegel 13. I strål- knippets 11 bana är en hjälplins 12 anordnad, vilken åstadkommer att objektiv- systemets 14 öppning är fylld. På informationsstrukturen bildas en läsfläck V.

Infonmationsstrukturen är schematiskt âskâdliggjord genom informationsspâren 2 (2'); detta betyder att uppteckningsbäraren är visad i ett radiellt tvärsnitt.

Infonnationsstrukturen kan vara belägen på den sida av uppteckningsbäraren som är vänd mot lasern. Emellertid är det, såsom är visat i fig 3, lämpligt att informationsstrukturen ligger på den sida av uppteckningsbäraren som är vänd bort från lasern, så att uppteckningsbäraren läses genom uppteckningsbärarens transparenta substrat 8. Fördelen med detta är att informationsstrukturen blir skyddad mot fingeravtryck, dammpartiklar och repor.

Lässtrålknippet 11 reflekteras av informationsstrukturen och då uppteck- ningsbäraren roteras medelst ett vridbord 16, som är drivet av en motor 15, moduleras det i enlighet med sekvensen av infonnationsytor 5 och mellanytor 6 i ett informationsspâr som avläses. Det modulerade lässtrålknippet passerar åter genom objektivsystemet 14 och reflekteras av spegeln 13. För att separera det modulerade lässtrålknippet från det ej modulerade lässtrålknippet är en strål- uppdelare 17 anordnad i strâlningsbanan. Strâluppdelaren kan vara en halvtrans- parent spegel eller alternativt ett polarisationskänsligt delningsprisma. I det sistnämnda fallet skall en kvartsvâgsplatta vara anordnad mellan objektivsyste- met och delningsprismat. En kvartsvâg betyder därvid en fjärdedel av lässtrål- knippets 11 våglängd. Strâluppdelaren 17 reflekterar en del av det modulerade lässtrålknippet mot ett strålningskänsligt detektorsystem, som t.ex. innefattar en enkel fotodiod anordnad pâ lässystemets optiska axel. Detektorns 19 utgångs- signal Si är modulerad i enlighet med den information, som är lagrad i infonma- tionsspåret som läses. Principen för den optiska utläsningen är bl.a. beskriven i "Philips' Technical Review" 33, nr. 7, sid. 186-189 och kommer ej att disku- teras i detalj.

Läsfläckens V halvvärdesdiameter är av samma storleksordning eller större än spârbredden, så att en del av lässtrålningen faller utanför informationsspâ- ret. Om spâravstândet är litet kommer en del av lässtrâlknippet, som användes 454 628 för ïäsning av ett första infonnationsspär, att fa11a på ett angränsande spår.

För att förhindra att denna dei av strålningen moduïeras i enïighet med sekven- sen av informationsytor och meiianytor i detta angräsande informationsspâr är de angränsande spåren anordnade på oiika nivåer i eniighet med uppfinningen, såsom är visat i fig 2.

I denna figur, som visar en 1iten del av uppteckningsbäraren i ett snitt taget längs ïinjen II-II' i fig 1, är informationsspåren betecknade 2 och 2'.

Skilinaden i nivå meïïan ett informationsspår 2 och ett infonmationsspår 2' är h. Informationsytorna 5 har a11a samma djup d. För tydïighets sku11 är avstån- den d och h visade i överdriven skaia i jämföreïse med substratets 8 tjock1ek.

Den fysikaiiska bakgrunden ti11 uppfinningen kommer nu att förkïaras. In- formationsstrukturen kan betraktas såsom ett brytningsgitter som deiar upp iäs- strâ1knippet i ett ej avböjt deistrâiknippe av ordningen no11, ett f1erta1 dei- strålknippen av första ordningen och ett fïertai deistrâiknippen av högre ord- ning. För aviäsningen är i huvudsak de deistrâiknippen av betydeise viika är avböjda i spårriktningen, och av dessa strâlknippen huvudsakiigen deïstråïknip- pena av första ordningen. Objektivsystemets numeriska öppning och ïässtråiknip- pets våglängd är anpassade ti11 informationsstrukturen på sådant sätt att dei- stråïknippena av högre ordning i huvudsak fa11er utanför objektivsystemets öpp- ning och ej når detektorn. Dessutom är ampiituderna hos deistråiknippena av högre ordning små reiativt ampiituderna hos deistrålknippet av ordningen no11 och deistråïknippena av första ordningen.

Fig 4 visar tvärsnitten genom deistråiknippena av första ordningen, viika är avböjda i spârriktningen, i pianet för objektivsystemets utgångsöppning.

Cirkeln 20 med en centrumpunkt 21 representerar utgångsöppningen. Denna cirkei representerar också tvärsnittet för deistråiknippet av ordningen noli b (0,0).

Cirkïarna 22 och 24 med centrumpunkterna 23 respektive 25 representerar tvär- snitten för deïstråiknippena av första ordningen b(+1,D) respektive b(-1,0).

Piien 26 anger spårriktningen. Avståndet meiïan deïstråïknippets av ordningen noii centrum 21 och centrumpunkterna 23 och 25 för deistråiknippena av första ordningen är bestämd genom Äd/p, där p (se fig 1) representerar perioden för ytorna 2 vid iäsfiäcken V.

För förkiaring av iäsförioppet kan man säga att deistråïknippena av första ordningen överiappar deistråiknippet av ordningen no11 och att interferens upp- träder i de streckade ytorna i fig 4. Faserna för deïstrålknippena av första ordningen varierar om iäsfiäcken rör sig reiativt informationsspåret. Ti11 454 628 följd härav kommer intensiteten av den totala mängd av strålning, som passerar igenom objektivsystemets utgångsöppning och som når detektorn 19, att variera.

Om läsfläckens centrum sammanfaller med centrat för en informationsyta 5 kommer det att vara en speciell fasskillnad *Y , kallat fasdjup, mellan ett delstrâlknippe av första ordningen och delstrålknippet av ordningen noll. On läsfläcken rr sig till en efterföljande informationsyta ökar delstrâlknippets b (+1,0) fas med 2 1T. Om läsfläcken rör sig i tangentiell riktning varierar där- för detta delstrâlknippes fas relativt delstrålknippet av ordningen noll med u/ t. Här är ul en tidsfrekvens som är bestämd av informationsytornas 5 spatiella frekvens och av den hastighet, med vilken läsfläcken rör sig över ett spår. Delstrâlknippets b(+1,0) respektive delstrålknippets b(-1,0) fas fl(+l,0) och ø(-1,0) relativt delstrålknippet av ordningen noll b(0,0) kan representaras genom: ø (+1,o) =i'+ w t och ø(4ß)=Y-wt.

Vid den integrala läsmetoden, som är visad i fig 3, kombineras de delar av delstrålknippena av första ordningen, som passerar genom objektivsystemet, med delstrålkníppet av ordningen noll på en detektor 19. Den tidsberoende utgångs- signalen från denna detektor kan därvid representeras av: S1.=A(1').cos~f.cos(wt) där A (i') minskar med ökande värde på *P . Signalens Si amplitud A(q/) ' . cos Y/ är maximum för ett fasdjup av i” = Tr radianer.

Vid den differentiella läsmetoden är en detektor anordnad i var och en av överlappningsytorna, som är visade streckade i fig 4. Utgångssignalerna från dessa detektorer subtraheras från varandra så att en siganl S'¿ erhålles, vilken är given genom: S'í = B( i') . sin il . sin (u) t) där B(“V ) minskar med minskande värde på Y' . Signalens S' amplitud B(¶') . . sin W' är maximal för fasdjupet \Y = Tf/2 radianer.

Generellt kommer signalen Si som funktion av fasdjupet “Y att varierar då det sätt som är visat i fig 5. Denna signals maxima är belägna vid ¶', 3“¥ o.s.v. och minima vid 0,2 Y/ etc., där if ='¶"radianer för den integrala meto- den och i” = TT/2 radianer för den differentiella metoden.

Antag att vid en speciell tidpunkt ett infonnatiosspår 2' avläses. Detta informationsspår är omgivet av ett angränsande spår 2. Emedan läsfläcken inte är punktformad utan är en större fläck med en speciell intensitetsfördelning kommer dessa spår 2 att ta emot en del av lässtrålningen och reflektera en f» 454 628 viss mängd av strålning mot objektivsystemet och detektorn 19. Enligt uppfin- ningen är angränsande spår beläget på en annan nivå än det spår som läses. De- tektorn kommer därvid att "observera" två olika gi tter. Den resulterande signa- len från detektorn innefattar därvid två signaler: huvudsignalen Si och över- hörningssignalen Si,n. Dessa signaler liksom den kompletta signalen S1-,t är representerade såsom vektorer ä., 'sin samt -št i fig 6. Riktningen av Sf är bestämd av fasdjupet *V . Då läsfl äcken V rör sig längs ett infonna- tionsspår 2' kommer längden av vektorn-å., och således av vektorn šít att variera. Om signalens Svt modulation till följd av sekvensen av informa- tionsytor och mellanytor i ett informationsspår 2 skall minimeras skall verk- torn ší-I; vara-vinkel rät mot vektorn 'šiiåsom är angivet genom den strec- kade linjen Sim i fig 6. Storleken av Sigt är därvid lika med storleken av 'ši i optimal grad. Detta betyder att skillnaden i nivå mellan informations- spåren 2' och 2 skall vara halva fasdjupetY .

Detta framgår också av fig 5. Överhörningen från ett infonnationsspår 2 till informationsspåret 2' blir minimal om signalen Sí,n förblir lika vid en övergång från en informationsyta i ett informationsspår 2 till en mellanyta i detta spår och vise versa. Å andra sidan är fasdjupet hos infonnationsytan i ett informationsspår 2 lika med fasdjupet hos informationsytorna i informa- tionsspåret 2'. Därav följer att infonnationsspåret självt ska vara beläget på ett djup (eller en höjd) som svarar mot halva fasdjupet “V , medan informa- tionsytorna i nämnda infonnationsspår skall vara belägna på ett djup (eller en höjd) som svarar mot 3/2 *P . Djupet (eller höjden) av informationsspåret 2 och infonnationsytorna i detta spår är representerade genom Y mt ociffihg i fig 5.

Såsom tidigare sagts är det optimala fasdjupetY = 71' radianer för en upp- teckningsbärare med en fasstruktur och som avläses medelst den integrala meto- den. För en sådan uppteckningsbärare skall den effektiva skillnaden i nivå mel- lan informationsspåren 2 och 2' svara mot 'iF/Z radianer.

Om informationsstrukturen är en reflekterande struktur erhålles fasdjupet V = 'T radianer om informationsytornas effektiva djup eller upphöjningarnas effektiva höjd, om infonnationsytorna är upphöjningar, är /7 8/4. Den effek- tiva skillnaden i nivå mellan informationsspåren blir då halva detta värde, således 2 e/ß, Om informationsstrukturen är en transparent fasstruktur på ett transparent substrat med ett brytningsindex nl och belagt med ett transparent skyddsskikt 10 454 628 med ett brytningsindex nz erhålles det optimala fasdjupet V/='n*radianer om infonnationsytornas effektiva djup eller höjd är ZO/.fflnl - n2)] .

Här är Ä? 0 våglängden i vakuum. Den effektiva skillnaden i nivå h hos infor- mationsspåren för minimal överhörning mellan dessa spår blir därvid lika med 20/ [Mnl - nä] .

Det observeras att det effektiva djupet hos infonnationsytorna 5 eller den effektiva skillnaden i nivå mellan infonmationsspåren 2 och 2' bara motsvarar djupet d respektive skillnaden i nivå h om infonnationsytorna och informations- spåren har vinkelräta väggar och bredder, som är större än lässtrålknippets effektiva våglängd. I fallet med ej vinkelräta väggar och bredder av samma storleksordning som den effektiva våglängden kommer vägglutningen och lässtrål- knippets polarisationsriktning också att inverka på det effektiva djupet och den effektiva skillnaden i nivå. I de betraktade fallen med en fasstruktur, som avläses genom reflektion eller transmission skall generellt informationsytornas fasdjup vara 1T radianer, medan informationsspårens fasdjupsskillnad skall vara 'HJ/2 radianer.

Såsom redan sagts skall fasdjupet för en uppteckningsbärare som avläses i enlighet med den differentiella metoden, vara'l/='Tf]2 radianer och den effek- tiva skillnaden i nivå mellan infonnationsspåren skall svara mot'ñ*/4 radianer.

Om informationsstrukturen är en reflekterande fasstruktur erhålles infor- mationsytornas fasdjup “Y = 7TY2 om nämnda ytor har ett djup eller en höjd av 578/8. Den önskade effektiva skillnaden i nivå mellan informationsspåren är då ífie/16.

Om en transparent fasstruktur anordnad på ett substrat med ett brytnings- index nl och belagt med ett skyddsskikt med ett brytningsindex nz skall avläsas på optimalt sätt i enlighet med den differentiella metoden skall infor- mationsytorna ha ett effektivt djup av-790/b[4(n1 - n2)J , medan den effektiva skillnaden i nivå mellan informationsspåren skall vara 2 0/ [soil _ nzi] .

Fig 7 visar ett radiellt tvärsnitt genom en liten del av en upptecknings- bärare i enlighet med uppfinningen, vilken har en amplitudstruktur. Informa- tionsytorna 5 innefattar nu t.ex. strålningsabsorberande ytor i ett reflekte- rande substrat. Såsom tidigare sagts kan ett fasdjup av ¶'='Ü"radianer till- ordnas en sådan struktur. Denna struktur kan bara avläsas medelst den integrala metoden. För en korrekt separerad avläsning av informationsspåren 2 och 2' skall den effektiva skillnaden i nivå vara minimalt.5?e/8. I fallet med en *i .-.J 11 454 628 * amplitudstruktur beror fasdjupet, i större grad än i fallet med en fasstruktur, på informationsytornas geometri, huvudsakligen på ytornas bredd relativt läs- strålknippets effektiva våglängd. Beroende på denna geometri skall ett värde någonstans mellan Jïåe/8 och 5?e/4 väljas på den effektiva skillnaden i nivå.

Det observeras att de värden som är specificerade i det föregående vad gäller informationsytornas effektiva djup och den effektiva skillnaden i nivå mellan informationsspåren ej är strikta värden. En tillfredställande utläsning kan också uppnås om det effektiva djupet och den effektiva skillnaden i nivå skiljer sig något från de angivna värdena.

Det har redan tidigare föreslagits, t.ex. i patentansökningen 7902222-4, att använda en optisk uppteckningsbärare såsom ett lagringsmedium för annan information är videoinformation och i synnerhet som ett lagringsmedium, som kan förses med information av den slutlige användaren. Detta kan t.ex. vara infor- mation som tillhandahålles av en (kontors- eller hem-) dator eller radiogram gjorda på ett sjukhus. För detta ändamål förses användaren med en upptecknings- bärare som har ett s.k., t.ex. spiralformat, servospâr som sträcker sig över hela uppteckningsbäraren.

Under infonmationsuppteckning av användaren avkännes det radiella läget av skrivfläcken på servospåret och korrigeras med ett opto-elektroniskt servosys- tem, så att informationen kan upptecknas med stor noggrannhet i ett spiralspår med konstant stigning eller i koncentriska spår med ett konstant spåravstånd.

Servospåret är uppdelat i en mångfald sektorer, t.ex. 128 per spårvarv.

Fig 8 visar en sådan uppteckningsbärare 40. De koncentriska servospåren är betecknade med 41 och sektorerna är betecknade med 42. Varje sektor omfattar en spârdel 44, i vilken information kan upptecknas, och en sektoradress 43 i vil- ken förutom ytterligare styrinfonnation adressen till den tillhörande spårdelen 44 är kodad, t.ex. i digital form, i adressinformationsytor. Adressinforma- tionsytorna är skilda från varandra i spårriktningen genom mellanytor. Adress- informationsytorna är lämpligen gropar som är inpressade i uppteckningsbärary- tan eller upphöjningar som skjuter ut från nämnda yta.

I enlighet med uppfinningen kan de radiellt närliggande uppteckningsdelar- na av servospåret vara belägna på olika nivåer. Användarinfonnationen uppteck- nas därvid t.ex. genom att smälta gropar i de blanka servospårdelarna, vilka t. ex. är belagda med ett telluriumskikt. Den så erhållna informationsstrukturen är en amplitudstruktur, så att den effektiva skillnaden i nivå mellan de an- gränsande servospårdelarna skall ha ett värde mellan ungefär Föe/8 och unge- fär Å? e/4. 12 454 628 Om man för inskrivning e11er av1äsning av den nämnda uppteckningsbäraren använder ett s k differentieiït spårföïjningssystem, dvs ett system i vilket ski11naden meïïan intensiteterna i två radie11t oïika ha1vor av ïäsobjektivets öppning bestämmes, ska11 de bïanka servospårdeïarna sjä1va ha ett fasdjup av ungefär 110°. I detta fa11 ska11 den effektiva ski11naden i nivå me11an an- gränsande spårdeiar ha ett värde me11an ungefäråïë/8 och ungefär-Fïe/4.

I den i fig 8 visade uppteckningsbäraren kan de radieilt näriiggande sek- toradresserna också vara beiägna på o1ika nivåer. Infonmationen i nämnda adres- ser har formen av en fasstruktur och kan iäsas medeist den integrala metoden.

Den effektiva skiïlnaden i nivå ne11an sektoradresserna ska11 därvid varaäë/8 för en refiekterande struktur.

En uppteckningsbärare i eniighet med uppfinningen försedd med ett video- och/e11er ijudprogram kan framstä11as med start från en uppteckningsbärarkropp, i viïken ett infonmationsfritt spår i fonm av en ränna med en reïativt stor stigning är utbiïdat. Video- och/e11er ljudinformationen kan skrivas in i ett första spår, som sammanfaïïer med rännan, och i ett andra spår som är beiäget me11an rännans varv på ett sätt som är beskrivet i artikeïnz "Laser beam recor- ding of videomaster disks“ i “Appïied Optics", voi. 17, nr 13, sid 2001-2006.

Det för-framstäïïda spåret kan vara utbiïdat i en uppteckningsbärarkropp me- deïst den teknik som är beskriven i nämnda artikeï, varvid uppteckningsstråï- knippets intensitet håiies konstant.

Om därvid ett spår med en iiten stigning upptecknas och efter varje spår- varv skrivstråïknippets intensitet stäiles om från en första nivå ti11 en andra nivå och omvänt erhå11es en uppteckningsbärarkropp med två servospår på oïika nivåer, viïken uppteckningsbärarkropp sedan den försetts med adressektorer är iämpad för att skrivas in av den sïutiige användaren.

En uppteckningsbärare i enlighet med uppfinningen, som är försedd med ett video- och/eiier ïjudprogram, kan också erhå11as genom användning av oiika be- iysningar för de konsekutiva spårvarven under den aktueila informationsuppteck- ningsprocessen på sådant sätt att bara infonnationsytor upptecknas under ett första spårvarv och under ett andra spårvarv både ett spår och informationsytor upptecknas i nämnda spår. 41

Claims (7)

454 628 ß ' ratentkrav.
1. l. Uppteckningsbärare innefattande ett plant substrat som är försett med ett ïnformationsskikt med ett flertal långsträckta, generellt parallella spår, varvid åtminstone en del av varje spår har ett flertal informationsytor, som i spårriktningen är åtskilda genom mellanytor, och varvid informationen är kodad I sekvensen av informationsytorna i spårriktníngen, vilka informations- ytor i alla nämnda delar har samma geometrí i två riktningar vinkelrätt mot spårriktníngen, k ä n n e t e c k n a d av att mellanytorna (6) i delar av angränsande spår (2,2) skiljer sig från varandra därigenom att de är belägna i olika med substratets plan parallella plan för att reducera överhörning mel- lan nämnda angränsande spårdelar under utläsning av informationen.
2. 2. Uppteckningsbärare enligt patentkravet 1, vars informationsstruktur är en fasstruktur, k ä n n e t e c k n a d av att den effektiva skillnaden i nivå (h) mellan angränsande informationsspårdelar (2,2') är ungefär halva det effektiva djupet (d) eller höjden hos informationsytorna (5) inom Spåfdßïaffla-
3. 3. Uppteckningsbärare enligt patentkravet l, i vilken informationsstruktu- ren är en amplítudstruktur, k ä n n e t e c k n a d av att den effektiva skillnaden i nivå (h) mellan angränsande informationsspårdelar (2,2') har ett värde mellan ungefär Äe/ß och ungefär Äe/Ål, varvid Äe är lässtrålkníppets våglängd vid ínformatíonsstrukturen.
4. 4. Uppteckningsbärare enligt patentkravet 1,2 eller 3, vilken är cirkulär och skivformad, k ä n n e t e c k n a d av att informationsspâren på en första respektive en andra nivå tillsammans bildar ett första och ett andra spiralfor- migt informationsspâr, varvid läsriktningen i det första spiralformiga infonma- tionsspåret går från centrum av uppteckningsbäraren mot dess omkrets medan läs- riktningen i det andra spiralfonmiga informationsspâret gär från omkretsen av uppteckningsbäraren till dess centrum.
5. 5. Uppteckningsbärare enligt patentkravet 1,2 eller 3, vilken är cirkulär och skivformad, k ä n n e t e c k n a d av att konsekutiva infonmationsspârde- lar inom ett spârvarv är belägna på olika nivåer.
6. 6. Uppteckningsbärare enligt patentkravet 1, vilken uppteckningsbärare i vissa uppteckningsbärardelar kan förses med specifik infonnation av en använda- 454 ezs H re, k ä n n e t e c k n a d av att redan förefintlig information är servoln- formation i form av sektoradresser (93) inkluderade i ett optiskt detekterbart servospâr (Ål) innehållande adresser till tillordnade, fortfarande oinskrivna uppteckningsbärardelar (45), som innehåller ett strålningskänsligt material, och att den effektiva skillnaden i nivå mellan angränsande oinskrivna servo- spårdelar (åh) ligger mellan ungefär Ä.ë/4 och ungefär Ä-e/8, där Ile är lässtrålknippets våglängd vid informationsstrukturen.
7. 7. Uppteckningsbärare enligt patentkravet I, vilken uppteckningsbärare i vissa uppteckningsbärardelar kan förses med specifik information av en använ- dare, k ä n n e t e c k n a d av att redan förefintlig information är servoin- formation i form av sektoradresser (#3) inkluderade i ett optiskt detekterbart servospår (41) innehållande adresser till tillordnade, fortfarande oinskrivna uppteckningsbärardelar (åh), som innehåller ett strålningskänsligt material, och att den effektiva skillnaden i nivå mellan angränsande oinskrivna serve- spårdelar (Åh) ligger mellen ungefär'Äe/Ä och ungefär Ä-e/8, där Ä-e är lässtrålknippets våglängd vid informationsstrukturen.