SE436734B - Vagntransportorsystem, speciellt avsett for tidningsavsendningsrum - Google Patents

Description

“MM99Û-å törsystem sådant att det innebär förbättringar i alla ovannämnda av~ seenden.

Det för transportörsystemet enligt uppfinningen nya och säregna är att däri ingår: en ny typ av transportörvagn omfattande en bottenplattform, en bakre vägg som sträcker sig väsentligen ver- tikalt uppåt från bottenplattformen, en främre vägg som först sträc- ker sig vertikalt uppåt från bottenplattformen och sedan sträcker sig snett framåt-uppåt i en riktning som bildar spetsig vinkel med bottenplattformens plan; en utstötarplattanordning vilken bildar en sidovägg som i huvudsak stänger för utrymmet mellan vagnens främre och bakre vägg; organ som bär upp och lagrar utstötarplattanordnin~ gen så att den kan förflyttas i sidled från den ena till den andra sidan av bcttenplattformen, vilka utstötarplattanordningen uppbäran- de och lagrande organ omfattar rullorgan roterbart lagrade vid den nedre delen av utstötarplattanordningen för rotation kring axlar som är riktade vinkelrätt mot varandra, varvid utsidan av ett av rullar» ganen löperä kontakt med den främre väggens vertikala parti, medan det andra rullorganet löper i kontakt med bottenplattformen; och styrstångorgan som sträcker sig på tvären över transportörvagnen i dennas breddled och står i glidkontakt med utstötarplattanordningen för att säkerställa jämn rörelse av densamma i tvärled från botten~ plattformens ena sida till dess andra sida; organ som ingår i utstö- tarplattanordningen och är anordnade att kontakta manövrerande kam- ytor, som är anordnade vid transportörsystemets urlastningsstatio~ ner, för att förflytta utstötarplattanordningen i sidled och åstad- komma urlastning av de tidningar som är upptagna i transportörvagnen; och selektivt (valfritt) manörerbara kamytor anordnade vid urlast~ ningsstationerna för att åstadkomma drivning av utstötarplattanord- ningen när så önskas.

De till ett tåg förenade vagnarna är sammankopplade med var= andra genom en koppling av universaltyp, som tillåter vagntåget att förflytta sig genom kurvor och ändra läge i höjdled med hänsyn till vad som erfordras till följd av tidningsanläggningens geometri.

Vagntåget kan drivas på något valfritt, önskat sätt och kan, exempelvis, framdrivas genom en dragkraftdrivning (bogsering) omfat- tande motordrivna remmar eller band, som står i kontakt med en kort friktionsyta på undersidan av varje vagn, på det sätt som beskrivs i US A 3 977 513.

Buntilastningsstationerna, dvs ingångsstationerna, tillåter enkel lastning av tidningsbuntarna i en längdriktning, dvs med bun- ?8-0399Û ~ 6 tarna anordnade med sina längdaxlar i en riktning vinkelrät mot vagnens rörelsehana, varvid lastningen sker från en punkt ovanför f: vagnspârbanan. Varje vagn har kapacitet att uppta två sadana hun» tar, anordnade ände mot ände. Ingångsstationen möjliggör enkel trai,- port förbi eller omkring laststationen, samt tillåter användning av direkt frammatning, om så är önskvärt.

Buntutstötaranordningen tillåter sidledes utmatning av bun~ tarna i vagnen, när vagntåget passerar avgivningsstationen, dvs ur- lastningsstationen. Valfri inställning av buntutstötarna tillåter avgivning från antingen högra eller vänstra sidan av vagnen alltef~ ter vad som är aktuellt med hänsyn till vagnens utformning.

Föredragna utföringsformer av transportörsystemet framgår av de osjälvständiga kraven.

Uppfinningen kommer nu nedan att närmare förklaras och te~ skrivas under hänvisning till på de bifogade ritningarna visade utfö~ ringsexemplen. För ritningsfigurerna gäller att fig. 1 visar en sehe~ matisk planvy över transportörsystemet enligt föreliggande uppfinfl ning; fig. 2 visar i perspektiv en av vagnarna enligt uppfinningen, som omfattar för den nya vagnkonstruktionen gällande särdrag; fig. 3 visar ixertikalprojektion den i fig. 2 visade vagnen; fig. 4 visar i perspektiv en buntingångsanordning vid vilken spårbanan och vagnai na emellertid utelämnats; fig. 5 visar i annat perspektiv buntinqånaa anordningen enligt fig. 4, varvid spårbanan visas i läge och ett vaga tåg passerar genom buntingångsanordningen; fig. 6a-6d visar olika Lt- föranden av buntutgångskammen för avgivning av de på vagnen hefint~ liga buntarna åt vänster resp. åt höger; fig. 7 visar i perspektiv buntutgångsanordningen varvid vissa detaljer av kamytans styranord» ning framgår; och fig. 8 visar slutligen i perspektiv buntutgângsan~ ordningen, med spârbanan i läge och när ett vagntåg passerar genom buntutgångsanordningen.

I fig. 1 visas schematiskt och i planvy ett enkelt trans~ portörsystem konstruerat i enlighet med uppfinningen, varvid en slu~ ten spårbana 20 uppbär ett kontinuerligt tåg av vagnar, såsom vag« narna 21, 22, 23 och 24, som är svängbart ledförbundna med varandra och rullar på spårbanan 20. Buntar av tidningar åstadkommas därvid av en eller flera staplare (en dylik staplare benämns ofta “stacker"} 30 och 31, och dessa buntar transporteras till buntare (buntbindare) 32 resp. 33, och transporteras sedan till de nya buntingångsanordnin~ garna 34 och 35 för att nedläggas eller avlämnas i separata vagnar, såsom kommer att beskrivas nedan. Hela vagntåget drivs medelst en %@3§90~6 :Ih- lämplig tâgdrivning 36, så att vagnarna kontinuerligt rör sig runt spårbanan 20 och passerar buntutgångsanordningar 40 och 41 för att avlämnas till laststationer 42 resp. 43 vid en tidningslastkaj, Ett flertal förbättringar har gjorts i de olika komponen~ terna av systemet som nu kommer att beskrivas. För det första har vagnen avsevärt förbättrats, och en individuell vagn 21 visas i de- talj i fig. 2 och 3.

Den i fig. 2 och 3 visade vagnen 21 är en vagn som rör sig i en riktning på tvären mot vagnens längdriktning och vagnen är för» sedd med en styv eller fast ram vari ingår främre och bakre ihåliga delar 45 resp. 46. De främre och bakre delarna 45 och 46 är förenade med det av plåt utförda, i tvärsnitt väsentligen U-formade kropps- partiet 47, som omfattar en bottenplattform 48, en vertikalt upp- rättstående bakre vägg 49 och en framåtlutande främre vägg 50. Bote tenplattformen 48 kan vara så dimensionerad att den är ca 0,86 m bred (varvid bredden således mäts på tvären mot vagnens rörelseriktning) och 0,33-0,36 m lång (varvid längden således mäts i vagnens rörelfl seriktning) och plattformen är inrättad att uppta två tidningsstap~ lar placerade ände mot ände, varvid staplarnas längdkanter således sträcker sig i vagnens breddled, dvs vinkelrätt mot vagnens rörel- sebana.

Två U-balkar 51 och 52 sträcker sig över bottnen av vag- nen och är fästa vid delarna 45 och 46. U-balkarna 51 och 52 uppbär bottenfriktionsbandytor 53 resp. 54, som kan stå i kontakt med den kontinuerliga drivbandbanan av det slag som beskrivs och visas i US A 3 977 513, vilken drivbandbana är schematiskt angiven i form av tågdrivningen 36 i fig. 1.

Var och en av vagnarna är därvid försedd med baktill på vagnen anordnade hjulfästen 55 resp. 56, och varje hjulfäste upp- tar två vinkelrätt anordnade axlar som utgörs av hjulaxlarna 57 och 58 för fästet 55, och axlarna 59 och 60 för fästet 56. Axlar~ na 57, 58, 59 och 60 uppbär sedan hjulen 61, 62, 63 resp. 64.

Fig. 3 visar det sätt, varpå hjulen 61 - 64 kvarhålles inom transportörens spårbana 20. Såsom framgår av fig. 31är mfimsportörens spårbana uppburen medelst väsentligen U-formade plåtbärbalkar, såsom bärbalken 70, och spârbanan omfattar ett flertal sådana på inbördes avstånd anordnade parallella de- lar, placerade utmed vagnens spârbana. Bärbalken 70 har till 'lßößflflnd UT uppgift att bära upp làngsträckta i tvärsnitt vinkelformade räler 71, 72 på ena sidan och räler 73, 74 på andra sidan.

Hjulen El och S3 rullar på rälerna 71 resp. 73, och är p1a~ cerade under rälerna 72 resp. 7%.

Ett litet spel eller epelrum av storlekeordningen 3.2 - 458 mm är inrättat mellan hjulen Gl, S3 och rälerna 73 resp. 74, för att möjliggöra rotation av hjulen 51 och 63 när de rullar på de nedre rälerna 71 resp. 73. Det bör observeras att rälerna 71 och 73 är de primärt lastbärende rälerna, medan rälerna 72 och 7% i första hand har till upp~ gift att hindra hjulen Sl och 53 från att lämna ytan ev rå- lerna 71 och 73 när vagnspårbanan lutar uppför. Vagnens hjul 62 och 64 är anordnade intill och kommer att rulla pä de vertikala insidorna av vinkelrälerna 72 och 7% för att hindra vagnen från att röra sig i sidled i förhållande till transportörspårbanan 20.

Det bör observeras att endast ett par av baktill pla- cerade hjul är anordnat för varje vagn, och att vagnen är för" bunden med en intilliggande vagn genom en koppling av univer~ saltyp, vilken koppling också hjälper till att bära upp vag- nens ände som saknar hjul. Pig. 2 och 3 visar klart den bakre kopplingsdelen 76 som lämpligen är fäst vid ramdelen H6. En samverkande universalkopplingsdel, som kan sammankopplae med en kopplingsdel såsom 76, är anordnad vid ett centralt ställe på framsidan av vagnen och förbunden med ramdelen 45, men dena na universalkopplingsdel framgår inte av figurerna.

Den i fig. 2 och 3 visade vagnen 21 är vidare försedd med en bunt-utstötarpïatta 80 inrättad att trycka eller stöta ut buntar från vagnen vid buntutgångsanordningarna 40 och M1, såsom kommer att beskrivas nedan. Utstötarplattan 80 visas i fig. 2 och 3 i form av en dubbelväggig plattdel med motstående plana plåtväggar 81 och 82 (tg. 2) som möjliggör förskjutning av en bunt från höger till vänster eller från vänster till hö« ger beroende på utstötarplattans 80 utgångsläge.

Utstötarplattan 80 har en styv, L-formad ram 83 enbragfi mellan mellan plattorna 81 och 82 och fast förbunden med dessa genom sveteförband eller liknande. En upprättstående sektion av delen 83 är försedd med ett roterbart kamföljarhjul 8%, vilket såsom kommer att framgår nedan är inrättat att kontakta vasàåàb-å en manövreringskam vid buntutgångsanordningen för att åstad- komma rörelsen av utstötarplattan 80 från höger till vänster, eller från vänster till höger.

I Rörelsen av plattan 80 och av dess ram 83 är styrd på en stationär styrstång 85 som är fäst vid den vertikala väggen H9 medelst vinkelstyckena 86 och 87 som är fastsvetsade vid väggen 49. Observera att lämpliga elaltiska eller fjädrande stoppdelar 88 och 89 kan vara anbragta vid ändarna av stången 85. En åt sidan utskjutande arm 90 av delen 83 har vidare en cirkulär öppning vari styrstången 85 är upptagen; och denna öppning»åstadkommer således en styrfrihetsgrad för plattans 80 rörelse.

Plattan 80 är vidare vid sin bottenkant styrd medelst ett bottenhjul 91 som är roterbart monterat mellan hållare fästa mellan plattorna 81 och 82, samt medelst ett sidohjul 92 som på liknande sätt är lagrat för rotation mellan hållare som också är fästa mellan plattorna 81 och 82. Såsom framgår av fig. 2 rullar bottenhjulet 91 på en upphöjd spåryta 93 av bottenplattformen H8, medan sidohjulet 92 rullar längs botten- delen av den framåtlutande främre väggen 50.

Utstötarplattan 80 är således tvångsmässigt helt styrd med hjälp av styrstången 85 ooh rullhjulen 91 och 92 för tvär- gående rörelse i breddled övervagnen när kamhjulet 84 manövre- ras medelst en lämplig kammekanism för att skjuta bort buntar som ligger på vagnsbotten från vagnen.

- Det bör observeras att vagnsbotten H8 är försedd med en andra upphöjd sektion 94 liknande den upphöjda sektionen 93. Buntar som ligger på vagnsbottnen kommer i själva verket endast att stå i kontakt med vagnen på topparna av de uppståen- de delarna 93 och 99, vilket bidrar till att underlätta glid- förskjutningen av buntarna längs bottnen, även om buntarna är utâtbuktande vid sina mittpartier. Risken för skador på de ne- dersta tidningarna i en bunt reduceras således i hög grad ge- nom användningen av de uppstående sektionerna 93 och 94 som sträcker sig över vagnens hela bredd.

Av fig. 2 framgår att väggen 50 lutar framåt i vagnens rörelseriktning, medan den bakre väggen 49 sträcker sig verti- kalt uppåt och är vinkelrät mot vagnsbottnen. Detta nya ut- förande möjliggör en ökning av transportörens lasthastighet 730399ü~u eftersom den framåtlutande väggen 50 tillåter att en bunt släpps ned mot vagnen även om vagnens plattform, som slutligen upptar bunten, ännu inte kommit i läge rakt nedanför bunten. Väggen lutar framåt under en vinkel som är så bestämd att kanten av tidningsstapeln, när denfsamma faller, alltid kommer att vara belägen på aproximativt konstant avstånd från den framåtlutande väggen 50.Det skall emellertid ubserveras att den bakre väggen H9 sträcker sig vertikalt uppåt, ochett denna vägg således inte lutar bakåt symmetriskt med väggen Sö. Den vertikala placerinfl gen av väggen M9 tillåter att den till väggen 49 angränsande vagnen kan befinna sig närmare sin angränsande vagn, vilket tillåter användning av ett större antal vagnar inom en given längd av transportörspårbanan.

Om så är önskvärt kan väggen 50 vara en med gångjärn försedd vägg som är svängbart monterad vid plattformen H8 och så anordnad att den kan svängas upp till ett vertikalt läge, vinkelrätt mot plattformen H8, när vagnen lastats med tid» ningsstaplar. Härigenom skulle vagnståget kunna framföras i kraftigare svängar när vagnslastningen skett, eftersom angün~ sände väggar av till varandra angränsande vagnar i så fall kommer att vara belägna på större inbördes avstånd. Häri» genom får vagnen också möjlighet att röra sig i utförs lut- ning under större lutningsvinkel utan att staplarna riskerar att välta eller tippa över den främre vagnsväggen.

I fig. 2 och 3 visas styrstången 85 anordnad vid top« pen och utsidan av väggen H9. Om så önskas kan styrstången 85 emellertid flyttas och den skulle, exempelvis, kunna pla- ceras vid mitten av bottenkanten av utstötarplattan, såsom är schematiskt antytt med streckade konturer i fig. 2 och 3.

Någon lämplig stödinrättning för stången 85 kan anordnas när stången intar detta alternativa läge, och en lämplig glidför- bindelse med stången kan inrättas från delen 83.

Pig. 4 och 5 visar den nya buntingångsanordningen enl. föreliggande uppfinning, varvid fig. U visar ingångsanordnin- gen utan spårbana eller vagnar i läge, medan fig. 5 visar fyra vagnar 21 - 2H placerade inom buntingàngsanordningen.

Observera att alla vagnarna 21 - 2h är av en konstruktion iden» tiskt lika den som gäller för vagnen som ovan beskrivits under hänvisning till fig. 2 och 3.

A Pig. 4 och 5 visar bägge en bärrem som består av U- balkar av stål och är av konventionellt utförande, vilken bär~ ram uppbär ett par rulltransportörer 100 och 101. Rulltrans- portörerna 100 och 101 har sidoramdelar 102 resp. 103, som svängbart bär upp sina resp. rullar fribärande och inbördes parallella, och var och en av ramdelarna 102 och 103 är försedd med en rulldrivmotor 10% resp. 105, för säker och direkt driv- ning av rullarna i deras resp. rulltransportör åt samma håll. 100 och andra förbin- 101. är såle- I det visade läget bildar rulltransportörerna 101 en enda plan plattform som uppbär tidningar eller buntar som är placerade så att de ligger gränsle över delselinjen mellan de två rulltransportörerna 100 och Var och en av rulltransportörerna 100 och 101 läget ru11~ des svängbart upphängd och kan svänga från det visade till ett ytterläge, och vid denna svängrörelse svängs 7 transportörerna bort från varandra i de riktningar som i fig. 4 är utmärkta med de krökta pilarna 108 och 107, för att bilda ett stort mellanrum mellan transportörerna. Varje tid- ningsstapel som bärs upp av rulltransportörerna 100 och 101 kommer då att falla ned i en vagn som passerar under ru11trans~ portörerna.

Anordningen som svängbart uppbär ramdelen 102 innefat~ tar ramben 110 och 111 (fig. 4), som är förenade med böjda konsolarmar 112 resp. 113. Armarna 112 och 113 är därvid före- nade med en roterbart monterad axel 114, som är roterbart lag- rad i bärblock, som tydligast framgår av fig. 5 och utgörs av bärblocket 115 i ramdelen 116 och ett liknande bärblock i ram- delen 117. Den roterbara axeln 11U är vidare förenad med häv- armen 118 som i sin tur är ledförbunden med manöverstângen 119 som sträcker sig in i luftcylindern 120. En identiskt lika* dan förbindelse finns mellan luftcylinderns 120 stång 119 och ramdelen 103 hos rulltransportören 101, och i denna rörelsefër- bindelse eller -överföring ingår förbindelsemekanismen som b e= står av hävarmen 121, axeln 122, väsentligen krökta konsolarmar 123 och 124, som är fästa vid axeln 122, och vinkelstycken 125 och 126 som är förenade med delarna 123 resp. 124, varjämte vinkelstyckena 125 och 126 är förenade med ramdelen 103.

I drift gäller, när luftcylindern 120 drivs så att dess kolvstâng förskjuts nedåt, att det åstadkommas en nedâtriktad T8OS99GW-*íw E) rörelse av ds fria coh till varandra angränsande ändarna av hävarmarna 118 och 121, som är lsdat förbundna med varandra genom ledtappen l27, varigenom åstadkommas rotation av axlar- na 110 och 122 i motsatta riktningar. Rotationen av axlarna llß och 122 åstadkommer att ramdelarna 102 och 103 svänga kring mittlinjerna för axl a 110 resp. 122, vilket medför den utåt riktade rörelsen av rulltransportörerna 100 och 101. Den eller de buntar som ligger på rulltransportörerna 100 och 101 kammar , gsnom tyngdkraftsns inverkan, att falla ned i det därundsr befintliga vagntåget. Vilksn som helst lämplig manövreringsme- kanism kan självfallet användas.

Om så år önskvärt kan andra utgångsanordningar användas i systemet i stället för utstötarplattasystemet. Avgivningen av buntarna från vagnarna skulle exempelvis kunna uppnås genom att en grind inrättas på resp. vagn på sätt som beskrivs och visas í amerikanska patentskriftsn 3 97? 513, varvid vagnarna tippas vid utgångsomrâdet så att buntarna bringas anligga mot resp; grind, och glida av från vagnen till följd av tyngdkraf- tens inverkan när grinden öppnas.

Pig. H visar inrättandet av sidostyrplattor 130 och 131 som sträcker sig längs rulltransportörerna 100 resp. 101, och dessa plattor 130, 131 är av det slag att de kan föras till greppkontakt med buntarna som rör sig längs resp. rulltrans- portör, Pig. 4 visar också inrättandet av dörrar 132 och 133 vid nedströmssidan av buntingàngsanordningen, vilka dörrar kan öppnas för att tillåta buntar att passera igenom huntingângs- anordningen ifall ifrågavarande buntar inte skall lastas med hjälp av rulltransportörerna 100 och 101.

Lastningen av buntarna vid buntingångsanordningen kom- mer att regleras medelst lämpliga styrkretsar som bestämmer när en eller flera buntar skall avges av buntingångsanordnín- gen, och som styr driften av rulldrivmotorerna 104 och 105, så att rullarnas rörébe stoppas innan anordningen öppnar för att tillåta nedsläppning av buntarna.

Pig. 5 visar dessutom inrättandet av en ingående trans- portbana 140, som kan vara en transportör eller liknande, in- rättad att tillföra buntar till rulltransportörerna 100 och 101 förbi en buntavkännare 141, som kan vara en anordning av foto- elektrisk typ, som samverkar med resp. styrkrets för att be- 'jâjßfiëåäß-ê w stämma införandet och lastningen av buntar i buntingångsanord- ningen; och bestämma avgivningen av buntarna från denna anord- ning.

Fig. 5 visar vidare hur skenorna eller rälerna 7l - 7% bärs upp av två bärbalkar 70 som är fästa vid upprättstående ramdelar som bär upp rälerna 71 - 7% i området nedanför rull- transportörerna 100 och lßl. Pig. Svisar också vagnar 21 - ZH som är hopkopplade till ett tåg och passerar under rulltrans- portörerna 100 och 101, varvid vagnarna framförs med sina främ- re väggar 50 riktade framåt.

I drift placeras en eller två tidningsstaplar på rull- transportörerna 100 och 101, sida vid sida och inriktade med sina längdaxlar vinkelräta mot rälerna 71 - 7H. Härigenom möj- liggörs införande av buntarna på vagnen, och utmatning av bun- tarna från vagnen utan att buntarnas längdriktning behöver ändras.När den övre kanten av vagnen 50 passerar under rull- transportörerna 100 och 101, avkännes kanten medelst lämpliga avkänningscrgan, så att, när vagnkanten passerar den främre kanten av buntarna som skall placeras i vagnen, öppnas rull- transportörerna så att tidningsbuntarna faller fritt under det att vagnarna rör sig framåt, och faller rakt på botten av vagnen nedanför rulltransportörerna.

Såsom framgår av fig. l framförs vagnarna runt det slut- na transportörsystemet och förflyttas därvid till en bunt- utgângsanordning, såsom buntutgångsanordningarna 40 och 41, och en sådan typisk buntutgångsanordning visas i fig. 7 och 8, varvid buntutgångsanordningen är verksam att uppfânga kamföl- jaren hos varje vagn för att bringa kamföljaren att förflytta utstötarplattan 80 i erforderlig riktning för att skjuta ut buntar eller tidningsstaplar i vagnen i riktning mot en ut- matningstransportbana, sådan som transportbanan 150, som le- der till en laststation vid en lastkaj.

Helt allmänt gäller att buntutgångsanordningen bärs upp av lämpliga av U-balkar sammansatta ramstöd och uppbär en långsträckt kamdel, visad såsom kamdelen 150 i fig. 6a, Bb, 6c, Gd, 7 och 8, vilken kamdel har en framsida som kommer att uppfânga kamhjulet 84 hos varje vagn som passerar förbi utgångsstationen. Pig. 8 visar vagnarna 21 - ZH när de befin- ner sig vid utgångsstationen. I fig. 8 har vagnen 21 redan 7ea3s9o»@ ll passerat igenom utgångsstationsn och vagnens utstötarplatta 80 har förflyttats från höger till vänster för att skjuta ut ak» tuella buntar i vagnen 21 till transportbanan l5Ü. Vagnen 23 Ö befinner sig i ett kamingreppsläge i fig. 8, och vagnens platm ta 80 är under rörelse i riktning åt vänster. Vagnen 2% i fig. s har ännu inte förts in i utgängsstationen, och denna vagnsut- stötarplatta 80 befinner sig i läget längst åt höger.

Pig. 8 visar utmatning eller avgivning av buntarna från höger till vänster. I den i fig. 5 visade ingångsanord- ningen visas vagnarna under buntingångsanordningen för ett system i vilket buntavgivningen eller -utmatningen skall ske från höger till vänster. l fall utgângsstationen'enligt fig. 8 skall användas tillsammans med vagnarna som visas i samband med ingângsanordningen enligt fig. 5, så skulle plattorna 80 enligt fig. 5 befinna sig vid den högra sidan av spárbanan och förskjutas i riktning åt vänster när vagnarna passerar ge~ nom utgångsstationen enligt fig. 8. Plattorna 80 skulle i så fall återföras till det högra läget när vagnarna har passerat igenom utgångsstationen enligt fig. 8.

Kamskenan 160 som visas i fig. 6 och 7 är fixerat fast- hållen under den övre ramen, och kan vara monterad i en till riktningen enligt figurerna diametralt motsatt riktning ifall buntutmatningen skall ske från höger till vänster. Såsom tyd- ligast framgår av fig. 7 sträcker sig änden av kamskenan 160 fram till ett rörligt kamparti 170, som kan manövreras medelst en luftcylinder 171 via ett länkfsystem 172.

Drivningen av luftcylindern l7l styrs medelst lämpliga systemreglerdonë Ifall buntar skall avges eller utmatas vid utgångsstationen, drivs luftcylindern l7l på så sätt att det rörliga kampartiet 170 inställes i läge såsom visas i fig. 7, varigenom kamföljaren SH tillåts att komma i kontakt med kam- skenan och förflyttas utstötarplattan 80 från vagnens ena si- da till dess andra sida. Ifall buntar däremot inte skall ut~ matas eller avges vid utgångsstationen, drivs cylindern l7l så att det rörliga kampartiet 170 ställs i öppet läge paral- lellt med ramdelen l70a och med vagnens röreísebana, vari~ genom kamföljaren 84 tillåts att passera genom den öppning som bildas mellan ramdelen l7Ua och kamskenan 160, varvid utstötarplattan förblir i sitt läge. i ~ vanessa-e 12 Pig. 6a och Bb visar schematiskt kamskenan 160 inrät- tad för utstötning åt vänster om vagnen när vagnen förflyttas framåt då kamse tionen 170 är i verksamt läge (fig. Ba) resp. är i öppet läge (fig. Gb). Samma konstruktion kan användas för utstötning i riktning åt höger, såsom visas i fig. 6c och 6d, genom att grinden l70 placeras vid den motsatta än- den av kamskenan 160.

Pig. 8 visar hur rälerna 71 - 74 bärs upp medelst bärbalkar 70, som är monterade på utgångsstationens ramverk.

Pig, 8 visar också rörelsen av vagnarna 21 - 2H in i och förbi utgângsstationen, och figuren visar hur vagnens 23 ut- stötarplatta 80 har börjat att röra sig från höger i riktning åt vänster för att stöta ut eventuella buntar som uppbära av vagnen 23, i transportbanan 150. Det bör observeras att ut- stötningen börjar omedelbart innan vagnens 23 ändvägg #9 har passerat förbi väggen till transportbanan l50.

Ett vagntransportörsystem som använder de vagnar och utgângs- och ingångsanordningar som beskrivits ovan, kan ha en individuell vagnlängd uppgående till 0,76 m samt en vagn- hastighet av storleksordningen 1,3 m/sek. Vagntåget har en minsta horisontell kurvradie av storleken 1,8 m samt í ver- tikal led en minsta kurvradie av 3,0 m. Systemet kan arbeta med lutningsvinklar (uppför och nedför) ända upp till 45°, och har en maximal lastförmåga uppgående till 30 buntar/min, vid användande av två buntar per vagn, och en maximal trans- portkapacitet av 200 buntar/min.

Fastän en föredragen utföringsform av föreliggande uppfinning har beskrivits ovan, erbjuder sig många varian- ter och modifierade utföranden för fackmannen inom området, och det är självklart att föreliggande uppfinning på intet sätt skall anses begränsad av ovanstående beskrivning, och att skyddsomfånget i stället uteslutande bestäms av nedan- stående patentkrav.

Claims (4)

'Fßfläßiëåíš 13 Patentkrav

1. Transportörsystem, speciellt avsett för tidningsavsänd- ningsrum, vilket system omfattar organ som uppbär tidnings- buntupptagande transportörvagnar, och organ (36) som är in- rättade att bringa vagnarna att röra sig i en sluten (änd- lös) bana (20) mellan buntilastnings- och bunturlastnings- stationer, transportörvagnar (21, 22, 23, 24 osv.), och organ som bildar ilastnings- och urdasmingsstationer vid be~ stämda ställen utmed den slutna banan (20), vilket system k ä n n e t e c k n a s av en transportör- vagn (21, 22, etc.) omfattande en bottenplattform (40), en bakre vägg (49) som sträcker sig väsentligen vertikalt uppåt från bottenplattformen, en främre vägg (50) som först st*äcke; sig vertikalt uppåt från bottenplattformen (43) och sedan sträcker sig snett framåt-uppåt i en riktning som bildar spetsig vinkel med bottenplattformens plan, en utstötar- plattanordning (80) vilken bildar en sidovägg som i huvud- sak stänger för utrymmet mellan vagnens främre och bakre vägg (50 resp. 49), organ som bär upp och lagrar utstötar- plattanordningen (80) så att den kan förflyttas i sidled från den ena till den andra sidan av bottenplattformen, vilka utstötarplattanordningen uppbärande och lagrande organ omfattar rullorgan (91, 92) roterbart lagrade vid den nedre delen av utstötarplattanordningen (80) för rotation kring axlar som är riktade vinkelrätt mot varandra, varvid ut- sidan av ett (92) av rullorganen löper i kontakt med den främre väggens (50) vertikala parti, medan det andra rull- organet (91) löper i kontakt med bottenplattformen (48), och styrstångorgan (85) som sträcker sig på tvären över transportörvagnen i dennas breddled och står i glidkontakt med utstötarplattanordningen (80) för att säkerställa jämn rörelse av densamma i tvärled från bottenplattformens ena sida till dess andra sida, organ (83, 84) som ingår i ut- stötarplattanordningen (80) och är anordnade att kontakta manövrerande kamytor (160, 170), som är anordnade vid transportörsystemets urlastningsstationer, för att förflytta utstötarplattanordningen i sidled och åstadkomma urlastning av detidningarsom är upptagna i transportörvagnen, och selektivt (valfritt) manövrerbara kamytor (170) anordnade m å w vid urlastningsstationerna för att åstadkomma drivning av utstötarplattanordningen (80) när så önskas.

2. Transportörsystem enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att organen (83, 84) som är anordnade att kontakta manöV~ rerande kamytor (160, 170) vid urlastningsstationerna om- fattar en kamföljare (84) som sträcker sig uppåt, upp över utstötarplattanordningens (80) övre kant. Vi'

3. , Transportörsystem enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a av att bottenplattformen (48) inbegriper första och andra upphöjda åsar (93, 94) som sträcker sig tvärs över botten- plattformen i dennas breddled. V1'

4. Transportörsystem enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a av att ett (91) av rullorganen är inrättat att rulla på en (93) av de upphöjda åsarna hos bottenplattformen.