SE436558B - Endlos gangbana - Google Patents

Description

'10 l5 20 za 30 35 40 'Näää-tål “ü - 2 ovan beskrivna, tidigare kända gångbanan innefattar ett flertal kragar belägna under gångplattorna och fästa vid en drivande kedja eller ett drivande band.

Kragarna är inrättade att gripa fast i drivklackar, som skjuter ut nedåt frân bärplattor monterade under gângplattorna. Eftersom kragarna drives, förflyttar de en gângplatta när dess klack gripes av en krage. Och eftersom gångplattorna - är sammankopplade, förflyttar de drivna gângplattorna de av kragarna ej gripna gångplattorna. Denna mekanism har ett antal olägenheter, som gör den mindre lämplig för utbredd användning i olika omgivningar. Eftersom det sammankopplanëe systemet är mekaniskt är således mekanismen underkastad förslitning och drift- störningar. Detta innebär att ständigt underhåll erfordras.

Tidigare har linjära induktionsdrivanordningar föreslagits för användning i ett antal sammanhang. De har t.ex. föreslagits för användning vid enspâriga passageraretâg. Emellertid skiljer sig enspåriga passageraretâg väsentligt från rörliga gångbanor, eftersom de omfattar från varandra skiljbara enheter, t.ex. en enda vagn eller flera vagnar, som kan accelereras eller retarderas själv- ständigt i beroende av den energi, som tillföres den linjära induktionsdriv- anordningen vid olika punkter. Till skillnad härifrån omfattar en rörlig gäng- bana en uppsättning gångplattor, vilka omsluter en hel rörelsebana. I detta hän- seende har man ocksä föreslagit att använda linjära induktionsdrivanordningar i samband med rörliga gångbanor, som ej omfattar accelerations- och retardations~ zoner. Eftersom dylika gångbanor ej uppvisar fördelarna med acceleration och retardation, har de begränsad användning. En mera betydelsefull aspekt är emeller- tid att relativt konventionella linjära induktionsdrivanordningar kan användas, Éeftersom gängbanorna ej omfattar accelerations- och retardationszoner.

Ett förslag för att utnyttja en linjär induktionsdrivanordning för en accelererande och_retarderande rörlig gångbana, som ej har överlappande gäng- plattor, har gjorts. Det förslaget grundar sig på det förhållandet att gång- plattornas perifiera kanter bringas att glida i accelerations- och retardations- zoner. Den linjära induktionsdrivanordningen enligt detta förslag kommer ej att arbeta tillfredsställande med en rörlig gångbana där överlappning föreligger vid acceleration och retardation och vilken gångbana utnyttjar en central koppling mellan gängplatta och kam/kabel, eftersom kopplingen förhindrar den vid denna drivanordning erforderliga induktiva samverkan med gângplattornas huvudstomme från att uppträda.

Vidare är induktions§@nEmEkêHíSmEflhos många tidigare kända anordningar ofta utförd en arm eller bygel. som skjuter ut nedåt i rät vinkel mot rörelsebanan för de rörliga gângplattorna. Detta arrangemang är särskilt ofördelaktigt, när man vill ta fram en accelererande och retarderande rörlig gångbana med låg profil, drs« en gångbana som har liten utsträckning i vertikal höjd från golvet eller marken, där den rörliga gångbanan är anbringad. io 15 20 25 30 35 40 7812431-0 Således avser uppfinningen en ändlös gångbana, som roterar i ett horisontal- plan och är driven av åtminstone en linjär induktionsmotor. Gångbanan har ett flertal inbördes förbundna gângplattor som är svängbara relativt varandra och förflyttbart överlappar varandra i detta plan. Det rörliga elementet hos den lin- jära induktionsmotorn har formen av en reaktionsskena förbunden med alla gångplat- torna. Statorn hos den linjära induktionsmotorn är monterad på ett fast avstånd under reaktionsskenan. Vidare har gångbanan zoner i vilka den accelereras från en minimal till en maximal hastighet, transporteras med en konstant maximal hastighet och decelereras från maximal till minimal hastighet, varvid storleken av överlapp- ningen mellan gàngplattorna minskar kontinuerligt i accelerationszonen, är konstant i zonen med konstant hastighet och ökar i decelerationszenen. Enligt uppfinningen innefattar reaktionsskenan ett flertal alternerande, längsträckta, plana länkar, varvid antalet par av länkar är lika med antalet gångplattor. En av länkarna hos varje par är monterad på gångplattor för rotation omkring en vertikal axel. Vidare är alla länkarna förbundna med varandra vid sina ändar medelst gångjärn, vilka med- ger att länkarna är svängbara relativt varandra endast i ett horisontalplan och endast i alternerande riktningar. l Uppfinningen beskrives närmare nedan med hänvisning till bifogade ritning, på vilken fig 1 är en planvy uppifrån över en accelererande och retarderande rörlig gångbana, som har gångplattor, vilka överlappar varandra i olika stor utsträckning i beroende av den särskilda zon, i vilken en särskild gängplatta är belägen, fig 2 är en sidovy av den i fig 1 visade, rörliga gångbanan, fig 3 är en schematisk vy över en mekanism av allmänt slag för att bringa gângplattor att accelerera och re- tardera, fig 4 är en planvy uppifrån över en linjär induktionsdrivanordning utförd i enlighet med uppfinningen, fig 5 är en sidovy av den i fig 4 visade, linjära in- duktionsdrivanordningen, vilken vy är tagen i riktning av pilarna 5-5, fig 6 är en tvärsektionsvy av den i fig 4 visade linjära induktionsdrivanordningen, tagen längs linjen 6-6, fig 7 är en planvy uppifrån över de vikbara länkarna hos en induktions- skena utförd i enlighet med uppfinningen, fig 8 är en fragmentarisk detaljvy, som åskådliggör fastgöringen av en induktionsskenelänk vid en av gångplattorna, vilken vy är tagen längs linjen 8-8 i fig 7 och fig 9 är en tvärsektionsvy tagen längs linjen 9-9 i fig 7. i Innan den linjära induktionsdrivanordningen enligt uppfinningen beskrives, följer närmast en kort redogörelse över en accelererande och retarderande rörlig gångbana, vid vilken en dylik linjär induktionsdrivanordning kan användas.

Fig 1 och 2 åskådliggör en rörlig gångbana, vid vilken den linjära induktions- drivanordningen enligt uppfinningen kan användas. Den i fig 1 och 2 visade, rör- liga gångbanan innefattar ett flertal gångplattor 31, vilka är inrättade att rö- ra sig i en oval, väsentligen plan spârbana 11 utbildad i ett hus 13. Den ovala, väsentligen plana spârbanan har tvâ parallella sidor 15 och 17, vilka är förbundna 10 15 20 25 30 35 40 va12aai~o g 4 mede1st krökta ändomrâden 19 och 21. De krökta ändområdena 19 och 21 är övertäcät: medeist täckp1attor 23 och 25, vi1ka biidar en dei av huset 13. Korta ramper 27 och 29 1eder upp ti11 och ned från täckp1attorna 23 och 25. Varje para11e11 sida 15 och 17 kan uppde1as i tre zoner, nämiigen en acceierationszon, en zon för konstant hastighet och en retardationszon. Gângp1attorna förf1yttas över dessa zoner från vänster ti11 höger för den undre sidan 17, en1igt fig. 1, och vice versa (dvs. från höger ti11 vänster) för den övre sidan 15, också en1igt fig. 1, Uppsättningen gângp1attor 31 förf1yttas kontinuer1igt över-den ova1a spår- banan 11 så iänge som gângbanans drivanordning ti11föres energi. Gângp1attorna passerar sâ1edes kontinuer1igt över de två acce1erationszonerna, de två zonerna för konstant hastighet och de två retardationszonerna, samt över de krökta änd- områdena 19 och 21. ' » 3 Varje ände av den rör1iga gångbanan i fig. 1 och 2 har ett ingångsomrâde och ett utgângsomráde. Ingång sker ti11 acce1erationszonerna och utgång från retardationszonerna. Människor som önskar utnyttja gångbanan en1igt fig. 1 ' (e11er 1ast som ska11 transporteras mede1st gångbanan) går på e11er 1astas på sidan 17 av den ova1a spärbanan från vänster och utträder från den högra sidan samt vice versa för den andra sidan 15. Detta âskåd1iggöres i fig. 1 medeist ingângs- och utgângspiiar. Drivenheter 33 och 35 utförda i en1ighet med upp- finningen är be1ägna i en e11er båda Zonerna för konstant hastighet. Företrädesvic är en drivenhet beiägen i var och en av zonerna för konstant hastighet och omfaät:~ heia denna zon, även om en drivenhet kan vara be1ägen i endast en av zonerna för konstant hastighet e11er drivenheterna sku11e kunna omfatta endast ett parti av var och en av zonerna för konstant hastighet; Drivenheterna bringar gångp1attorna 31 att kontinuer1igt röra sig runt den ova1a] väsent1igen piana spårbanan på öns? 1 vis.

Företrädesvis, och såsom bäst visas i fig.-2, är acce1ererande och retarderatia handräcken 37 be1ägna utmed båda kanterna av den ova1a spårbanans 11 para11e11a sidor 15 och 17. Eftersom dessa acce1ererande och retarderande handräcken ej utgä~ någon dei av uppfinningen, beskrives de ej närmare här. De kan eme11ertid vara utförda av 1ämp1iga typer av piattiiknande sektioner, vi1ka acceïererar och retar derar i zoner svarande mot gångp1attornas acce1erations- och retardationszoner.

Vidare kan om sä önskas sidoräcken 39 vara be1ägna på båda sidor om ramperna 27 och 29 och täckpiattorna 23 och 25. Sidoräckena kan vara inrättade i 1inje med de acce1ererande och retarderande handräckena.' _ Var och en av gångp1attorna är i huvudsak p1an och har en axe1 41 (fig. 3) be1ägen under sin främre kant. Vid båda ändarna av ax1arna 41 är inrättade hjui 43, vi1ka är förf1yttbara på spår1ister 49. Den bakre kanten hos varje gângp1atïa 1igger över axe1omrâdet hos den omede1bart påfö1jande gângp1attan. Så1edes är den främre kanten hos varje gângp1atta uppburen av axe1n och hjuien, och den betr: 10 15 20 25 30 35 40 s 7812431-0 kanten hos varje gângp1atta är uppburen av påfö1jande gångpiatta. Vid var och en av ax1arna 41 är ett par armar 45 svängbart fästa. . En av armarna är svängbart fäst vid varje axe1 me11an axe1ns mittpunkt och ett av hju1en 43. Armens svängnings- axe1 är vinke1rät mot horisonta1p1anet för gângp1attornas röre1sebana. Armarna sträcker sig utåt från ax1arna 41 i en riktning motsatt gângp1attornas röre1se- riktning. Från armarnas yttre ändar skjuter kamfö1jare ut i riktning nedåt.

Under ax1arna 41 och armarna 45 är på motsatta sidor av mitt1injen för gång- p1attornas röre1sebana be1ägna ett par 1ångsträckta, skenformade kammar 47. Kammarna 47 1igger något under ax1arna 41. I riktning av gângp1attornas röre1se divergerar de 1ångsträckta kammarna 47 i retardationszonerna och konvergerar i acce1erations- zonerna. Om så önskas kan kammarna 47 vara av1ägsnade i zonerna för konstant hastig-' het, e11er ocksâ kan de 1igga para11e11t med varandra nära röre1sebanans mitt1inje.

De på armarnas 45 yttre ändar be1ägna kamfö1jarna är ansatta mot kammarnas 47 yttre yta. _ En separat kedja e11er kabe1 51 kopp1ar samman varje gångp1atta med den omede1- bart därpâ fö1jande gângp1attan. Kedjan e11er kabe1n är 1agd runt trissor e11er 1in- skivor be1ägna pâ armarnas 45 yttre ändar och f1änsar förbundna med ax1arna 41. När gångp1attorna närmar sig en retardationszon, där kammarna 47 divergerar från mitt- 1injen för gangp1attornas röre1sebana, kommer den kabe11ängd, som förbinder an- gränsande gångp1attor att reduceras och graden av över1appning me11an gångp1attorna att öka. I acce1erationsomrâdena uppträder kammarna på inbördes avstånd och konver- gerar mot mitt1injen för gångp1attornas röreisebana, varigenom kabe11ängden ökar och över1appningen me11an angränsande gångp1attor minskar. Eftersom över1appningen me11an angränsande gângp1attor ökar i retardationszonerna sker en re1ativ retardation av föremâ1 (t.ex. människor e11er last), som uppbäres av gångbanan. Eftersom en ökning av angränsande gångp1attors över1appning uppträder i acce1erationszonerna_ sker där en re1ativ acce1eration. _ För att övergå ti11 beskrivningen av den föredragna utföringsformen av en 1injär induktionsdrivanordning utförd i en1ighet med uppfinningen, hänvisas ti11 fig. 4, vi1ken âskâd1iggör en sektion av en zon för konstant hastighet. Denna zon' är försedd med en 1injär induktionsdrivanordning utförd i en1ighet med uppfinningen.

I zonen för konstant hastighet 1igger 1ångsträckta uppbärningse1ement 48 para11e11t med varandra och nära mitt1injen för gângp1attornas röre1sebana. I den visade ut- föringsformen är, såsom bäst visas i fig. 6, de 1ângsträckta uppbärningse1ementen 48 utförda som C-formade kana1er och monterade pâ ett inbördes_avständ med ryggarna mot varandra. Uppbärningse1ementen är anbringade över horisonte11a, under1iggande C-formade baïkar 61. De C-formade bärba1karna 61 1igger vinke1rät mot gångp1attornas röre1sebana och uppbär både spåren 49, på vi1ka hju1en 43 förf1yttas, och de 1ång- sträckte uppbärningse1ementen 48. Me11an de 1ângsträckta uppbärningse1ementen 48 är utmed gânjpiattornas röre1sebana på inbördes avstånd anbringade ett f1erta1 stator~ 10 15 20 25 30 40 töiâieši “ö 6 eiement 63 för iinjära induktionsmotorer. Me11an de 1ângsträckta uppbärnings- eiementen 48 samt me11an de 1injära induktionsmotorstatore1ementen 63 är ett f1erta1 ru11ar 65 roterbart uppburna. Två ru11ar är anordnade me11an varje an- gränsande par av 1injära induktionsmotorstatore1ement 63 och ru11arnas rotatieasa axe1 är horisonte11 samt vinke1rät mot mitt1injen för gångp1attornas röre1seba::.

Ru11arna 65 är så dimensionerade, att deras övre periferi ligger något över de: övre ytan för de 1injära induktionsmotorstatore1ementen 63) Vid mittpunkterna för gångp1attornas 31 ax1ar 41 är fäst en reaktions- e11er induktionsskena 67. Induktionsskenan 67 är uppbyggd av ett f1erta1 fiata 1änkar, av vi1ka två, 69a och 69b; hör ti11 varje gångp1atta. En gângp1atte1ënt 69a hos varje par av 1änkar är vid sin mitt svängbart fäst vid axe1n 41 hos tiïfa hörande gângp1atta. Den andra (hopkopp1ande) 1änken 69b hos varje 1änkpar omhe« sörjer förbindning e11er hopkopp1ing med angränsande gångp1atte1änkar 69a. Sväfi; ningsax1arna för 1änkarnas fästanordning vid ax1arna 41 och fästanordningen fös hopkopp1ing av 1änkarna är vinke1räta mot gångp1attornas röre1sebana. Företräee:~ vis är gångp1attornas 1änkar fästa medeïst bu1tar 71 monterade i en vertika1 öppning 72 utförd i utspräng 70, vi1ket utgör en de1 av ax1arna 41. Detta inneüöf att induktionsskenan 1igger under armarna 45 och de 1ångsträckta kammarna 47.

De 1ângsträckta kammarna kan vara uppburna på horisonte11a p1attor (ej visade) vi1ka 1igger över induktionsskenan och skjuter ut inåt från en bäranordning, ss: 1igger nära innersidan av hju1en 43 samt på de Cfformade bärba1karna 61. Me11at» rummet me11an kammarna bi1dar en öppning, genom vi1ken utsprången 70 sträcker :f;.

Bu1tarnas 71 undre ändar är roterbart fästa vid centrum av ti11hörande gänga p1atte1änkar 69a. Såsom visas i fig. 8 är spira1fjädrar 73 anbringade på bu1tar 1 me11an muttrar 74, vi1ka är fästa vid.bu1tarnas 71 undre ändar (över 1änkarna} - och ax1arna 41. Spira1fjädrarna a1strar en nedåtriktad kraft, som biöehå11er ii» duktionsskenan i beröring med ru11arna 65, när induktionsskenan 65 passerar öv; de 1injära induktionsmotorstatore1ementen 63, så att ett noggrant 1uftgap upprï f- hâ11es me11an induktionsskenan och statore1ementens magnetiska po1ytor oberoen : av yttre pâverkningar, såsom magnetiska repu1sionskrafter, vi1ka utbi1das me11a~ induktionsskenan och statore1ementen, variationer i skenans tjock1ek osv. Före~ trädesvis före1igger en 1iten attraktionskraft me11an statoreiementen och indu* tionsskenan, vi1ken kraft också hjä1per ti11 att upprätthå11a det önskade 1uftj~:~f.

Hopkopp1ings1änkarna 69b har samma 1ängd som gångp1atte1änkarna 69a. Hopkfts~ 1ings1änkarna 69b och gângp1atte1änkarna 69a är 1edat förbundna pâ ett sätt, 2: ger en jämn kontinuer1ig yta över de 1injära induktionsmotorstatoreiementen 63; Gång1edsförbindningen är sådan att 1änkarna mjukt går över från ett rät1injig+ ”*i“ över de 1injära induktionsmotorstatore1ementen 63 beiägna i zonerna för konster? hastighet, ti11 ett komprimerat (dragspe1s1ikt) 1äge i acceierations-, retardaïf ":~ och ändzonerna. 7 Var och en av 1änkarna innefattar ett par yttre 1ångsträckta_p1ana 1ame11e- 7* Lïl 10 30 'Vi 7 7812161-0 och 77 utförda av ett elektriskt ledande, omagnetiskt material, såsom aluminium, koppag och en central langsträckt, plan lamell utförd av ett magnetiskt material 79, såsom järn. Virvelströmmar, som alstras av det av den linjära induktionsmotorns statorelement alstrade magnetfälten, utbildas i de omagnetiska lamellerna 75 och 77. Virvelströmmarna alstrar i sin tur magnetfält, som motverkar de fält, vilka alstras av den linjära induktionsmotorn. Den resulterande växelverkan mellan magnet- fälten åstadkommer en dragkraft. Den magnetiska lamellen 79 tillhandahåller en flödesbana mellan polerna hos den linjära induktionsmotorns statorelement, vilken flödesbana förbättrar verkningsgraden. Eftersom merparten av virvelströmmarna alstras i den yttre lamellen närmast den linjära induktionsmotorns statorelement, är den andra yttre lamellen ej absolut oundgänglig för att drivanordningen skall fungera. Den andra yttre lamellen är snarare inrättad för att öka länkarnas strukturella styrka och till följd av att länkarna är lättare att framställa och montera om lika yttre lameller förefinnes.

Indunktionsskenans länkar 69a och 69b är ledat förbundna med varandra medelst ett arrangemang av dubbla gângleder, vilket arrangemang endast tillåter rörelse i en riktning. Gángleden är så utförd att induktionsskenans ytor förblir jämna eller släta. Gángledens uppbyggnad är också sådan att både de yttre lamellerna och de inre lamellerna är väsentligen kontinuerliga till följd av beröring kant mot kant mellan angränsande lameller.

Det dubbla gàngledsarrangemang, som kopplar samman induktionsskenans länkar inne- fattar följande: de magnetiska lamellernas 79 yttre ändar, ett par övre och undre plattor 80 och 82 utförda av samma material och med samma tjocklek och bredd som de omagnetiska lamellerna 75 och 77, samt ett par tappar eller nitar 81 med försänkta huvuden. De magnetiska lamellernas 79 yttre ändar sträcker sig förbi de omagnetiska lamellernas 75 och 77 yttre ändar. Ett hörn 84 hos de magnetiska lamellernas yttre ändar är cirkulärt och det andra är rätvinkligt. Med den ovan beskrivna hopkopplingen är de cirkulära hörnen vända mot varandra och ledverkan sker runt dessa hörn. De omagnetiska lamellernas yttre ändar 85 är konkavt cirkulära. Krökningsradien har till centrum vid centrum för den öppning, i vilken tapparna eller nitarna 8l är anbringade. De övre och undre plattorna 80 och 8l utfyller gapet mellan angränsande konkavt cirkulära ändar hos de omagnetiska lamellerna 75 och 77, när ett par länkar är anordnade ände mot ände. Således är plattornas ändar konvext cirkulära och an- bringade såsom liggande över de magnetiska lamellerna 79. Tapparna eller nitarna 8l är så monterade att de sträcker sig vinkelrätt genom plattorna 80 och 82 och den ändei hos de magnetiska lamellerna 79, som plattorna ligger över. Ett som en bricka format distanselement 83 omger tapparna 8l i den magnetiska lamellens 79 plan. Distansele- mentet 83 är något tjockare än den magnetiska lamellen och är vid varje skarv eller led inrättad att upprätthålla ett spel, så att lederna kommer att svänga fritt sedan länkarna fästs genom att tapparnas eller nitarnas 8l försänkta huvuden stukats.

Av ovanstående beskrivning torde det inses att en induktionsskena 67 utförd av 'vfi :h 'Éïfiiäíiläi “Ü 8 ett flertal länkar 69a och 69b erhålles medelst uppfinningen. Induktionsskenan ä utförd att dess länkar utefter en längre sträcka är inrättade i linjära lägen inii omrâdet för den linjära induktionsmotorns statorelement 63, vilka är belägna i zonerna för konstant hastighet, där gångplattorna har en minsta grad av överlap;t*~ När gångplattorna befinner sig i accelerations, retardations- eller de krökta äff~ zonerna, vikes länkarna på dragspelsvis för att kompensera för ändringen i överïe ningen mellan angränsande gångplattor. Vikningsriktningen är i ett plan paralleïfí med planet för gångplattornas rörelsebana och ledverkan är utåt, dvs. bort från mittlinjen för gångplattornas rörelsebana. Vikningen av induktionsskenan påverka; f' den totala höjden för den rörliga gångbanan, eftersom länkarnas vikning sker i et* parallellt plan. Rullarna_65 håller induktionsskenan belägen på avstånd från den övre ytan hos den linjära induktionsmotorns stapelelement 63 i en utsträckning, : 4 ger maximal växelverkan mellan magnetfälten. Detta innebär att maximal dragkrafi àstadkommes. Vidare är induktionsskenan så utförd att även om den är tunn, ett maximalt belopp av linjärt inducerad dragkraft alstras i zonerna för konstant na"“*ï het. Såsom ovan omnämns förbättrar inrättandet av en magnetisk lamell flödesban:::w mellan polerna hos den linjära induktionsmotorns statorelement och höjer därigev;- den totala verkningsgraden. .

Av ovanstående torde framgâ_att uppfinningen ger en linjär induktionsmotorá»fft, som är särskilt lämplig för användning vid en accelererande och retarderande, rä ïf; gångbana, där överlappningen mellan angränsande gångplattor varierar i beroende e en särskild gàngplattas läge utmed den rörliga gángbanans rörelsebana. Även om vi.- finningen är särskilt lämplig för användning i samband.med accelererande och rsta^~ derande, rörliga gångbanor, kan den också utnyttjas vid en med konstant hastignet driven, rörlig gångbana, om så önskas. I detta senare fall utnyttjas emellertid e . med undantag för de krökta ändområdena, fördelarna med en på dragspelsvis vikber induktiohsskena maximalt. Å andra sidan erhålles fortfarande fördelarna med en in duktionsskena av lamelltyp, som omfattar en central lamell utförd av ett magnetísrt material. Även om en föredragen utföringsform av_uppfinningen har åskådliggjorts och ?:~ skrivits, kan såsom inses av fackmän inom omrâdet, kan olika ändringar göras där? utan att man gär utanför uppfinningens ram. Följaktligen kan uppfinningen utöva: på annat vis än som här särskilt angivits. I detta hänseende kan det nämnas att det i några fall kan vara önskvärt att utnyttja ett länkarrangemang, där en ende länk hänför sig till varje axel och är så monterad att länkarna böjes i motsatt: riktningar. Emellertid inses att även om ett sådant arrangemang kommer att till¥äi:"~ hålla den omnämnda vikningsegenskapen av typ dragspel, kan ändringen i graden av överlappningen mellan angränsande gângplattor reduceras väsentligt i beroende av axlarnas längd, gångplattornas dimension och tillhörande faktorer.

Claims (9)

10 15 20 25 30 35 40 , 7 1e124z1-o PATENTKRÅV

1. l. Ändlös gångbana, som roterar i ett horisontalplan och är driven av åtminstone en linjär induktionsmotor, innefattande ett flertal inbördes förbundna gângplattor (31) anordnade svängbart relativt varandra och anordnade förflyttbart överlappande varandra i nämnda plan, varvid det rörliga elementet hos den linjära induktionsmotorn har formen av en reaktionsskena (67) förbunden med alla gångplattorna, och statorn (63) hos den linjära induktionsmotorn är monterad på ett fast avstånd under reaktionsskenan, var- jämte gångbanan har zoner i vilka den accelereras från en minimal till en maximal has- tighet, transporteras med en konstant maximal hastighet och decelereras från maximal till minimal hastighet, varvid storleken av överlappningen mellan gångplattorna minskar kontinuerligt i accelerationszonen, är konstant i zonen med konstant hastighet och ökar i decelerationszonen, k ä n n e t e c k n a d 'av att reaktionsskenan (67)innefattar ett flertal alternerande, långsträckta, plana länkar (69a, 69b), varvid antalet par av länkar (69a, 69b) är lika med antalet gångplattor, varvid en av länkarna (69a) hos varje par är monterad på gângplattor (31) för rotation omkring en vertikal axel (72); och att alla länkarna (69a, 69b) är förbundna med varandra vid sina ändar medelst gång- järn (79, 80, 8%, 82), vilka medger att länkarna är svängbara relativt varandra endast i ett horisontalplan och endast i alternerande riktningar. g

2. Gångbana enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att varje länk (69a, 69b) hos reaktionsskenan (67) innefattar en mjukjärnslamell (79) och en elektriskt ledande, icke-magnetisk lamell (75). -

3. Gàngbana enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att varje länk (69a, 69b) hos reaktionsskenan (67) innefattar en mjukjärnslamell (79) belägen mellan två elek- triskt ledande, icke-magnetiska lameller (75, 77).

4. Gängbana enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att vid länkarnas (69a, 69b) ändar utskjuter mjukjärnslamellen (79) förbi de elektriskt ledande, icke-magnetiska lamellerna (75, 77) tills den berör mjukjärnslamellen (79) hos intilliggande länk och är avrundad på alternerande sidor (84) så att mjukjärnslamellerna (79) hos två intill- liggande länkar (69a, 69b) kan rulla på nämnda ytor i alternerande riktningar. krav 4, k ä n n e t e c k n a d av att varje gångjärn mel- 69b) hos reaktionsskenan (67) innefattar tvâ tappar (81) för rotation av länkarna (69a, 69b) därpå, och två elektriskt ledande icke-magnetiska lameller (80, 82), som på bägge sidor är belägna över de utskjutande ändarna av mjuk-

5. Gångbana enligt lan intilliggande länkar (69a, järnslamellerna (79).

6. Gångbana enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d nav att ändytorna hos de elektriskt ledande, icke-magnetiska lamellerna (75, 77) hos varje länk (69a, 69b) är cirkulärkonkava, och att ändytan (86) hos de elektriskt ledande, icke-magnetiska gång- järnslamellerna (80, 82) är cirkulärkonvexa. g

7. Gângbana enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att statorelementen (63) hos de linjära induktionsmotorerna är anordnade endast i hastighetszonerna med kon- stant maximal hastighet. 10

8. Gângbana en1ígt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att statorelemefiteu t t(63)är uppdeïade 1 indívidueïïa partier varemeïlan är anordnat ru1!ar (65), ss* utskjuter ett litet avstånd ovanför statorytorna, varvid reaktíonsskenan (67) ~ 1ar pâ ruïïarna (65). 5

9. Gângbana enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d av att reaktíonsskena; (67) är anordnad att tryckas medeïst fjäderkraft (73) från pïattformarna (31) ":: rulïarna (65). '