SE435343B - Forfarande vid beleggning vid skarpa kanter pa metallforemal - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 35 40 :tätheten-v 2 efter påföríng som pulver, vilket smältes för sintring. _ Det har nu visat sig att detta Wkantproblem" kan lösas och É att ett fullgott skydd resp isolering av hörn och kanter kan er- hållas därigenom, att en av ytorna intill kanten frilägges på mekanisk väg eventuellt under bildning av den skarpa kanten, attt denna frilagda yta etsas så, att ett överskjutande fritt belägg- ningsutsprång bildas, och att denna etsade yta belägges, eventu- ellt selektivt. _ I W 1 Materialet i föremålet är egalt, så länge som det kan et- sas, medan beläggningen icke etsas av det använda etsmedlet.

Det kan sålunda vara av metall, såsom koppar, järn, stål, alumi- nium eller någon metallegering, glas eller plast. Beläggnings- materialet är lämpligen en lack eller färg och behöver icke vara detsamma vid den första beläggningen som vid den andra belägg- ningen. _ ¿ I vissa fall kan det vara lämpligt att först enligt upp- finningen behandla den ena av ytorna intill kanten och därefter den andra (ävenledes enligt uppfinningen). Detta gäller speci- ellt kantytor vid tjockare plåtar och föremål, vilkas alla tre dimensioner har väsentlig utsträckning. _ Det är tydligt, att beläggningarna skall utföras på i och för sig känt sätt, som för varje speciellt fall kan fastställas av fackmannen. Ytorna, som skall beläggas, måste sålunda ren- göras, t ex genom mekanisk bearbetning, behandling i betbad, be- handling med avfettningsmedel och liknande. Beläggningens tjock- lek är även den gängse för uppnående av korrosionshärdighet, isolering och liknande. Beläggningsskiktet är vanligen minst 25 pm tjockt. Ovanpå beläggningen kan därefter läggas adhesiv eller motsvarande, allt efter den avsedda användningen, vilket är i och för sig känt. ' Uppfinningen beskrives närmare under hänvisning till bi- fogade ritning, på vilken fig 1 och 2 visar olika utföringsfor- mer av föreliggande förfarande och fig 3 och 4 visar olika ut- föringsformer vid färdigställandet av utföringsformen enligt fig 1. i » I fig-la visas en metallplåt 4, vars båda huvudytor är be- lagda med en färg eller lack eller laminerad med ytskikt av plast, varvid dessa ytskikt uppfyller de normalt på dem ställda fordringarna samt dessutom motstår ett etsmedel eller ett elektrolytiskt etsbad, som kan lösa meta1lunderlaget., Sedan 10 15 20 25 30 35 40 'vid 5, varefter en grop eller ett dike 6 utetsas. relief-z zrøsßv plåten är förberedd med båda ytskikten 1, dvs lacken eller fär- gen är torkad och härdad, frílägges ena ytan vid den kant, som skall behandlas. Detta kan exempelvis ske genom att plåten sågas, klippes eller genom att på annat sätt en snittyta åstad- kommes; detta kan exempelvis även ske genom att hål åstadkommes i plåten, t ex genom borrning. Med lämplig etsvätska (se fig i 1b) etsas nu metall bort från plätens kantdel, varigenom det bildas tva utspráng 2 av beläggningen och ett mellanliggande "dike".

Det är naturligtvis även möjligt, om plåten har redan fär- díga dimensioner, bortskrapa eller på annat sätt mekaniskt av- lägsna färgen på en kantyta av plåten och därefter etsa på an- givet sätt. Om det gäller ett föremål, vars tre dimensioner alla har större utsträckning, är det möjligt att mekaniskt av- lägsna färgen endast på ena ytan intill kanten och därefter etsa.

Fig 2 visar ett föremål 4, vars samtliga tre dimensioner har större utsträckning. Beläggningsskiktet har här bortskrapats Gropen eller diket utfylles därefter med färg eller lack på ett sätt som är analogt med det som kommer att beskrivas under hänvisning till fig 3 och 4.

I fig 3 visas nu hur "diket" utfyllts med lack 3. I fig 4 visas hur ett lackskikt 1 och 3 helt utfyller "diket" mellan ut- sprången 2 och dessutom täcker det första lackskiktet 1. När lacken torkar och härdar, erhålles ett mycket gott kantskydd, varvid kantytan täckes av lack, som icke kan rinna bort under härdning eller torkning.

Etsmedlen, som användes vid föreliggande förfarande, är i och för sig kända. Vid metallunderlag kan metallen sålunda et- sas av syror och basiska lösningar, t ex alkalihydroxidlösningar, beroende på den valda metallen. Glasunderlag kan etsas med väte- fluorid eller lösningar därav och plastunderlag måste väljas sa, att underlaget utlöses, t ex med ett organiskt lösningsmedel, som icke löser de-utförda beläggníngarna. Metall kan även etsas genom elektrolytisk etsning.

V Beläggníngarna av färg eller lack kan vara sådana som luft- torkar, är härdbara i värme eller härdas på katalytisk väg. De är lämpligen flytande, polymerhaltiga eller monomerhaltiga mate- rial, som exempelvis kan utgöras av s k tvåkomponentblandningar, som vid polyaddition bildar polymerer eller monomerblandningar, 10 15 20 25 sto 35 40 718-12 499--7 - _ 4' som bildar polymerer, t ex polyestrar, polyakrylat eller poly- metakrylat. ' ' t Om den första beläggningen utgöres av ett pålaminerat plastskikt, kan detta vara av vilken som helst plast, som icke angripes av det vid etsningen använda etsmedlet.

'Exempel på användningsområden är skyltar och paneler, som skall utsättas-för kemiska eller atmosfäriska påfrestningar. _ Om man icke använder eloxering eller annan elektrolytisk behand- ling som skydd, men önskar en lackerad yta, lackeras plåten på båda sidor-före mekanisk.behandlíng, skylten eller panelen klip- pes, utstansas eller skäres, hål stansas och borras, varefter kanterna etsas till lämpligt djup, varvid även frilagt underlag gi hälen etsas,-varefter lack påföres de etsade ytorna på beskri- vet sätt." Om man icke önskar beläggning på det redan-påförda färg- -skiktet eller lacken, kan man exempelvis användatelektrodoppning (se fig 3). Härvid måste det från början påförda färgskiktet eller lacken vara tillräckligt elektriskt isolerande, så att den senare påförda lacken eller färgen endast anbringas på frilagda ytor. l Å -.I det fall då lack eller färg kan påföras över hela ytan och således även på de frilagda ytorna, kan detta naturligtvis utföras_på vilket i och för sig känt sätt som helst, Byggnadsplåt och plåt för maskinindustrin kan behandlas enligt uppfinningen på analogt sätt med skyltar och skyltämnen.

Vid elektriska komponenter, t ex mönsterkort, är det vik- tigt att ledningarna är isolerade från underlaget och förelig- gande förfarande är naturligtvis användbart. I stället för en plåt, som enbart är lackerad, kan den före borrning och stans- ning eller fräsning vara belagd med adhesiv eller laminerad till ett substrat med kopparfolie. För att undvika att någon belägg- ning anbringas på ytan vid föreliggande förfarande, är det lämp- ligt att använda elektrodoppning (elektrofores), varvid man efter sintring av den genom elektrodoppningen påförda massan erhåller ett porfritc skikt. i Uppfinningen beskrives närmare i-följande exempel.

Exempel 1. En skylt skall framställas av en 2 mm tjock järnplåt för användning på en sulfitkokare; Skylten skall motstå ånga och droppar av vätska.

För åstadkommande av en fullgod skylt kromateras järn- 10 15 20 25 UI 'JI 40 5 _ plåten först och belägges därefter med en värmehärdande färg på akrylbas på båda sidor. Text tryckes med silkscreen med en färg av samma typ och plåtämnet färdigställas mekaniskt genom klipp- ning, stansning, borrning och/eller fräsníng. Härvid frilägges metall längs kanterna och eventuellt i erhållna hål.

Järn bortetsas nu från de frilagda metallytorna till ett' djup av 35-60 pm, genom att skylten sänkes i en 5-procentig salt- syra under kraftig rörelse av vätskan för àstadkommande av jämn etsning. Efter sköljníng och torkning och eventuell förbehand- ling av den frilagda metallen sprutlackeras skylten med en klar, värmehärdande lack på akrylbas. Lacken lägger sig härvid runt alla kanter och fyller de utetsade frilagda metallytorna. På detta sätt uppnås ett kantskydd, som är minst lika tjockt som lacken och färgen på ytan.

Exempel 2. För framställning av ett ämne till ett additivt framställt mönsterkort med värmeavledande 1 mm aluminiumkärna lackerar man en 1 mm aluminiumplåt på båda sidor med en 25,um tjock akryl- epoxilack, varefter denna på plåtens båda sidor be- lägges med ett 25 pm tjockt neoprenadhesiv, som är lämpligt för bindning av strömlöst utfällt koppar. Ämnet borras och andra erforderliga hål, som-icke är run- da, samt urtag stansas eller fräses. Ämnet doppas därefter i 5-procentig natriumhydroxidlösning och metallen bortetsas på alla frilagda snittytor till ett djup av cirka 30 pm. Efter sköljníng förbindes aluminiumkärnan elektriskt såsom anod med 200 V likström och utsättes under 1 min för en elektrofores i en akryl-epoxilack. De utetsade delarna av frilagd metall be- lägges selektivt med lack och efter sköljníng och uppvärmning vid 100°C under 30 min är alla frilagda ytor täckta med porfri lack. , Ett additivt kretskort kan nu framställas av detta ämne utan risk för elektrisk överledning till aluminiumkärnan.

Exempel . kopparfolie och som är avsett för ett genompläterat, subtrak- tivt framställt mönsterkort, lamíneras en 1 mm aluminiumplåt på båda sidor med 0,2 mm epoxi-prepreg belagd med kopparfolie.

Kopparytan täcks med en isolerande skyddsfolie av 0,1 mm själv- häftande polyvinylfluorid; Ämnet borras, urtag stansas eller fräses och de på så sätt frilagda alumíniumytorna etsas till ett djup av 25-35 pm genom doppning i 5-procentig natríumhydroxid- För framställning av ett ämne, som är täckt med 78-512499-7 l c 10 15 7312439-*7 6 -- lösning. Aluminiumkärnan förbindes såsom anod elektriskt med 200 V likström, utsättes under 1 min för elektrofores i en dis- persion av en värmehärdande epoxilack, sköljes och värmes där- efter under 20 mín vid 180°C. . ' " Av det erhållna ämnet kan nu pà i och för sig känt sätt ett genompläterat mönsterkort framställas. _ Exemgel 4. Ett genomskinligt bottenfönster erfordras i ett reaktíonskärl av rostfritt stål. En 3 mm polykarbonatskiva är tillräckligt genomskinlig och har tillräcklig mekanisk hållfast- het; den är emellertid känslig för reaktionsvätskan, som inne- håller alkali. gFör uppnående av kemikaliehärdighet lackeras en 3 mm skiva av polykarbonat tvàsidigt med ett melaminharts (klarlack), som härdas; skivans ytterkontur fräses till rätt storlek och kant- ytan hos polykarbonatskivan utlöses med metylenklorid till ett djup av cirka 25 pm, varefter kanterna lackeras. Skivan kan nu utan risk för angrepp läggas mot en packning i kärlbotten.

Claims (7)

7 s 1a12499~7 Patentkrav -

1. Förfarande vid beläggning vid skarpa kanter på metall- föremål för framställning av en artikel med utomordentliga och likformíga resistensegenskaper över hela det belagda området, varvid föremålet först på i och för sig känt sätt åtminstone par- tiellt belägges, k ä n n e t e c k n a t därav, att en av ytorna intill kanten frigöres, eventuellt under bildning av den skarpa kanten, att denna frilagda yta etsas så, att ett överskjutande, fritt beläggníngsutsprång bildas, och att denna frilagda, etsade yta selektivt belägges.

2. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att ytan intill kanten frilägges genom bortskavníng, bort- skrapning eller liknande av beläggníngen.

3. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att en yta frilägges genom att en del av föremålet av- klippes, avsågas eller liknande. _

4. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att friläggningen av ytan sker genom upptagande av hål i föremålet, t ex genomborrníng eller stansning.

S. Förfarande enligt något av krav 1-4, ik ä n n e - e t e c k n a t därav, att beläggningen utgöres av plast laminerad på föremålet. t

6. _Förfarande enligt något av krav 1-S, Ik ä n n e - t e c k n a t därav, att föremålet är en plåt eller skiva.

7. Förfarande enligt något av krav 1-6, k ä n n e - t e c k n a t därav, att den selektiva beläggningen sker genom elektrofores.