SE433829B - Forfarande och tryckfergsutmetningsapparat for utmetning av tryckferg - Google Patents

Description

7802884-2 2 Det stora antalet färgvalsar kräver komplicerade drivföljder och är relativt dyrbara att inköpa initiellt och att därefter underhålla.

För att eliminera både kostnaden och nackdelarna med ett flertal färgvalsar har några försök på. senare tid gjorts att utveckla färgdon, vid vilka en färsk film av färg utmätes på en formvals som bringas till tryokförhållande med en tryckplatta för att eliminera följden av valsar, för att eliminera spökbilder och för att eliminera färgaclnimulering ooh -brist.

Den amerikanska patentslmiften 5 283 712 beskriver en färgningsapparat för att övervinna spökbilder. Anordningen innefattar två. valsar med väsentligen lika diameter och påverkade mot varandra i tryokinbuktningsförhållande för att bilda ett nyp, varvid ytorna hos valsarna intill nypet rör sig i motsatta rikt- ningar. En av valsarna rengöres av ett par schaberklingor och valsarna är anord- nade att påverkas mot varandra så att det lokala trycket vid vilken som helst punkt vald utmed kontektgeneratrisen eller nypet är större än en "kritisk tryck- tröskel", så att teoretiskt en av valsarna bär en färgfilm med konstant tjocklek över valsens hela längd för att appliceras direkt på. en tryckplatta utan att ha bringats i kontakt med utjämningsvalsar.

Den i den ovannämnda patentskriften framförda funktionsteorin tog emellertid icke hänsyn till förhållandet att viskositet, ytspänning, kohesion av färg-mole- kyler och adhesion av färgmolekyler till molekyler på ytan av valsarna samtliga är 'relaterade till färgens temperatur. Eftersom intilliggande ytor hos valsarna vid nypet rör sig i motsatta riktningar och eftersom trycket icke är likformigt utmed nypets längd kommer sålunda temperaturen alstrad av intilliggande ytor som rör sig i motsatta riktningar att resultera i väsentliga variationer i tem- peraturen utmed valsarnas längd och hos den av valsarna burna färgen.

'Förutom den oregelbundna temperaturfördelníngen utmed valsarnas längd erfordrar färgningsanordningar uppbyggda i enlighet med anvisningarna i den tidigare nämnda patentskriften avsevärd kraft för att bringa valsarne. att rotera och justering av tjockleken hos en färgfilm utmätt genom nypet var mycket känslig eftersom små förändringar av ythastigheten hos valsen, som hade blivit fullständigt rengjord från färg, resulterade i drastiska förändringar i färgfilmen som bars av den andra valsen.

Det observerades även att ytan hos den eftergivliga valsen tenderade att vibrera eller darra när den rörde sig genom nypet och mötte avsevärda krafter såsom ett resultat av att den var i tryckinbuktat förhållande med ytan hos den andra val- sensom rörde sig i den motsatta riktningen, vilket resulterade i tryokstrimmor, som sträckte sig tvärs arkets förflyttningsriktning genom tzyckpressen. Erfaren- heten har visat att konventionell viskös tryckfärg icke kan användas i denna färgnings anordning . 7802884-2 Det förefaller som om färgningsanordningen som beskrivas i den ovan nämnda patentskriften har misslyckats att nå kommersiell framgång på grund av dess oförmåga att utmäta en film med likformig tjocklek lämpad för färgning av tryck- platta och på grund av de avsevärda kraven på kraft för att driva valsarna när intilliggande ytor rör sig i motsatta riktningar och kraftigt rivs mot varandra.

En stationär utmätningsenhet som icke erfordrar någon drivning förutom den som erfordras för att bringa en enda formvals att rotera synes vara en ideal lös- ning på de problem som uppvisas av tidigare färgningsanordningar. Försök har gjorts att använda schaberklingor såsom färgutmätningsenheter, men dessa försök har städse misslyckats. Schaberklingor används framgångsrikt såsom färgtork- nings- eller -strykningsenheter vid färgningsanordningar med en följd valsar för att distribuera och utjämna färgen men dylika klingar har icke visat sig vara lämpliga för användning såsom den enda färgutmätningsenheten för en formvals med eftergivlig yta.

Tryckfärg är vanligen en oljig, viskös substans, som är pigmenterad i hög ut- sträckning och sammansatt för att vara klibbig så att färgen på korrekt sätt kommer att häfta vid bildområdena på tryckplattan. När bildområdet på tryckplat- tan överför färg direkt till papper eller till en filtcylinder, som i sin tur överför färg till papper, kan små pappersfibrer, ludd och fragment av belägg- ningsmaterial häfte vid ytan på plattcylíndern. flattan bringar den främmande substansen att appliceras på ytan av färgappliceringsrullen. Om ytan av färg- aypliceringsrullen förs direkt in i reservoaren och sedan strykes eller skrapas genom en konventionell sohaberklinga tenderar denfrämmandesubstansen att samla sig vid kanten av schaberklingan, vilket resulterar i bildning av en oregelbunden färgfilm på ytan av valsen. Av denna anledning, förutom det oregelbundna upphö- randet hos ytan på den eftergivliga valsen under dynamiska betingelser, har hit- tills icke någon färgningsanordning utvecklats som är kapabel att stöda eller bära en schaberklinga för att utmäta en likformig färgfilm direkt på ytan av en eftergivlig vals i rullande ingrepp med en tryckplatta.

Den amerikanska patentskriften 3 298 505 beskriver en färgningsmekanism med en stationär, helt uppburen kant eller egg som ärhållen i ett läge för att avsevärt intrycka ytan på en eftergivlig rulle så att ett filmbildande parti av färgnings- mekanismen skulle bilda en tunn likformig färgfilm som avgavs genom en slits i färgningsmekanismen och applioerades på valsytan. Kanten beskrivas såsom varande uttryckligen låst i läge för att förhindra varje lyftning av färgfilmen på val- sen för att icke på skadligt sätt påverka den hydrodynamiska effekten. 7802884-2 4 Det har observerats att likformigt tryck icke kan uppnås mellan den stadigt lokaliserade kanten och ytan hos en eftergivlig vals under dynamiska betingel- ser eftersom den skenbara. elasticitetsmodulen hos valsens eftergivliga. yta ökar när den cykliska. belastningstakten ökar. Dimensionerna hos den ef tergivliga formvalsen varierar även under dynamiska betingelser, om den eftergivliga ytan utsätts för cyklisk belastning, eftersom eftergivliga material har ett~ "minne" och icke omedelbart återhämtar sig till en ursprunglig dimension efter att ha blivit komprimerade. Dessutom induceras vibration i den eftergivliga valsytan genom avsevärd intryckning av ytan eftersom det eftergivliga höljet packas upp såsom ett resultat av den komprimerande belastningen på. en sida av den stationära, stela kanten och är under dragspänning på den andra sidan om kanten. Vibratio- ner hos valsens axel relativt en stationär, fast kant, vilka vibrationer resul- terar av valsytans rörelse in i och ut från gapet i plattcylindern, isoleras icke på. lätt sätt från en stadigt uppburen kant.

Det bör vidare noteras att en mekanism, såsom den som beskrivas i den amerikanska patentskriften 5 298 505, som stryker färgen med en stadigt uppburen kant, icke effektivt bildar en tunn likformig film. En styrmekanism ger vidare icke efter enkelt eller lätt för att anpassa sig till ytvariationer på valsen och ger där- för en icke-likformig färgfilm inom områden med önskvärda tjocklekar.

Den amerikanska patentskriften 4 007 682 beskriver ett förfarande för att färga en formvals med eftergivlig yta, varvid en ultratunn schaberklinga. är monterad i en motsatt vinkel mot färgen för att uppdela färgen och applicera denna på valsen i den önskade tjockleken när relativ rörelse ombesörjes mellan valsen och schaberklingan. Schaberklingan beskrives såsom varande flexibel, exempelvis en klinga konstruerad av svenskt stål med en tjocklek på 0,20 mm i ett_exempel och en tjocklek på. 0,58 mm i ett annat exempel.

Den amerikanska patentslci-iften 4 007 682 beskriver att när en färg med hög vis- kositet används och den relativa rörelsehastigheten mellan valsytan och klingans kant är hög, kommer en skarp klinga att "flyta" på. färgytan, men den främre kan- ten hos schaberklingan 'bör vara cylindrisk med en krökningsradie lika med hälften av klingans tjocklek när mindre viskösa. färger används. I patentskriften sägs att hastigheten hos valsytan relativt schaberklingan justeras för att samverka med färgviskositeten, klinggeometrin .och nedåtriktad kraft på. klingan för att bringa färgen att bäras in i nypet mellan klingar. och valsytan, varigenom dess viskösa motstånd mot skärkrafter skapar ett uppåtriktat tryck som bringar scha- berklingan att "flyta" över färgfilmen som den framställer. Ythastigheten hos valsen varieras för att variera tjookleken på färgfilmen bildad på. valsen. I patentskriften sägs att rotation av färgzingsvalsen vid 172,72 cm/ sekund gar en likformig beläggning av färg 5 mikron tjock och att när rotationshastigheten hos färgningsvalsen ökas till 456,88 cm/sekund bildas ett färglager som är 12 mik- ron tjockt. y 7802884-2 Det har observerats att en kilformad anloppsyta på en ultratunn, flexibel scha- berklinga som är lätt pressad i riktning mot en valsyta såsom beskrives i den amerikanska patentskriften 4 007 682 bringar den flexibla klingan att “vatten- plana" så att färgfilmstjockleken förändras med presshastigheten, vilket resul- terar i färgdensitetsvariation på tryckta ark. Det har vidare noterats att en avsevärd radie på kanten hos klingan bildar ett område i vilket små. pappersfib- rer och ludd, vanligen betecknat såsom "hickeys", samlar sig, vilket resulterar i bildning av en oregelbunden färgfilm på valsens yta.

Vidare förefaller det som om den cylindriska änden på den i den amerikanska patentskriften 4 007 682 beskrivna schaberklingan icke är formad för att avböja valsytan i riktning bort från schaberklingans undre yta och därför kommer av valsytan buren färg att följa den undre ytan av schaberklingan och skapa färg- ackmulering vid ytan av sohaberklingan, vilket kommer att resultera i droppning; och destruktion av den av klingar bildade färgfilmens likformighet.

Den här beskrivna uppfinningen avser problemet att bilda en tryokfärgsfilm med likformig tjocklek på en eftergivlig valsyta och föra färgfilmen till ingrepp med bildområdet på en *lzryokplatta under eliminerande av valsföljder i färgningsanord- ningarna, eliminering av nödvändigheten av konsumtion av avsevärd kraft för att utmäta en tunn likformig färgfilm, eliminering av problem åtföljande ansamling av "hiokeys", varvid åstadkommas ett utmätningsorgan som icke skadligt belastar en eftergivlig valsyta för att bibringa. den eftergivliga valsytan rotation och åstadkommes med utmätningsorgan som bildar en likformig film, vilkens tjocklek är oberoende av presshastigheten.

Den förbättrade färgningsanordningen, som är föremål för denna ansökning, inne- fattar en vals med eftergivlig yta anordnad att påverkas till tryckinbuktat för- hållande med en tryckplatta' i kombination med en förbättrad vätskeutmätnings- apparat anordnad att bilda en tunn likformig färgfilm på ytan av den eftergiv- liga valsen, varvid tjockleken hos färgfilmen är oberoende av den eftergivliga valsens ythastighet.

Valsytan som rör sig från ingrepp med tryckplattan föras genom en färgreservoar så att ett färgöverskott appliceras på. valsens yta. Ett utmätningsorgan är anord- nat relativt valsens eftergivliga yta för att bilda en mynning genom vilken en tunn likformig färgfilm extruderas, vilken färgfilm häftar vid valsens eftergiv- liga yta.

Utmätningsorganet är eftergivligt monterat så att en polerad, flexibel kant på detta rör sig relativt axeln hos den eftergivliga, täckta valsen och påverkas i riktning mot valsens eftergivliga yta för att upprätthålla ett väsentligen kons- tant trycksamband relativt valsytan utmed valsens hela längd och kring dennas om- krets. 7802884-2 6 Den polerade, flexibla kanten hos utmätningsorganet är stadigt uppburen i en riktning väsentligen tangentiell relativt valsytan och är formad och oriente- rad för att deformera den eftergivliga valsytan för att minimera vätning av ett avsevärt ytområde hos utmätningsorganet nedströms den polerade kanten för att åstadkomma separation av färgen från utmätningsorganet intill den polerade kan- ten. Den undre ytan hos utmätningsorganet är formad och/eller lokaliserad så att färg på den intryckta, eftergivliga valsytan icke separerar från valsytaxi och fäster vid utmätningsorganets undre yta när färgen återhämtar sig från ett komp- rimerat tillstând som intagits såsom ett resultat av passagen av utmätningsorga- nets flexibla., polerade kant.

Flödet av färg i reservoaren i riktning mot utmätningsorganet är turbulent bero- ende på strukturen hos utmätningsorganet intill reservoaren och bringar sålunda ludd och annat främmande material att i allmänhet bortföras från ett område med högt tryck omedelbart intill utmätningsorganets främre kant. Detta ludd och främmande material kvarhålles i reservoaren och därför minimeras även anhopning av partiklar mot utmätningsorganets kant. Färgflödet som bärs genom rörelsen av den eftergivliga, valsens yta i riktning mot den polerade kanten hos utmät- ningsorganet upplever en snabb ökning i tryck och flödet blir laminärt omedel- bart intill den polerade kanten. Färghastigheten ökar när färgen rör sig genom en öppning eller mynning mellan valsens eftergivliga yta och utmätningsorganete polerade kant. Omedelbart nedströmsmynningen separeras färgen från d.en polerade ytan och färgen kvarhålles på valsens eftergivliga yta.

Utmätningsorganets polerade kant påverkas mot appliceringsvalsens eftergivliga yta medelst en statisk kraft inom ett område mellan ca 0,177 och 1,065 kg per lineär cm av kantens längd, varvid kraften är tillräcklig för att intrycka vals- ytan utmed valsytans hela längd och beroende på den eftergivliga valsens elasti- citetsmodul, höljestjockleken, färgens viskositet och andra. färgkarakteristika.

Utmätningsorganets polerade kant intrycker lätt den eftergivliga valsens yta, exempelvis ca 0,76 mm på en 40 Shore A durometer vals med en överdragstjocklek på approximativt 7,94 mm. När valsen roterar rör sig utmätningsorgazxets polerade kant relativt valsens geometriska axel för att upprätthålla ett jämviktstill- stånd så att kanten bildar en öppning eller myïming som automatiskt rör sig radiellt relativt valsens geometriska axel för att bilda en film med likformig tjocklek längdvis relativt valsytan och omkring dess periferi ehuru valsytan icke är perfekt rund och icke fri från lätt vågighet.

Ett huvudsyfte med uppfinningen är att åstadkomma en färgníngsanordning för tryck- pressar som ger kontinuerlig precisionsstyrning av tjockleken hos en färgfilm som avges till en tryckplatta. för att eliminera spökbilder och resulterande variatio- ner i färg i tryckta bilder. 7802884-2 Ett annat syfte med uppfinningen är att åstadkomma ett förbättrat vätskeut- mätningsorgan och en därmed samordnad stödanordning för att lägesinställa ut- mätningsorganet relativt en eftergivlig valsyta för att bilda en vätskefilm på valsytan, varvid tjookleken hos filmen är i huvudsak oberoende av valsytans has- tighet.

Ett annat syfte med uppfinningen är att åstadkomma ett förbättrar tryokfärgut- mätningsorgan som är speciellt lämpet för att påverkas till ett sådant förhållan- de relativt en vals att främmande material i färgen som rör sig i riktning mot utmätningsorganets yta och bärs av valsens yta avleds i riktning från utmätningn- organet.

Ett ytterligare syfte med uppfinningen är att åstadkomma en enkel och effektiv 'färgningsanordning som är kapabel att bilda en tunn kontinuerlig färgfilm med likformig tjocklek i längdriktningen och på omkretsen av en rörlig, eftergivlig valsyta, varvid anordningen är stationär för att fungera utan att alstra för mycket värme och utan att kräva avsevärd kraft för att driva anordningen.

Ett annat syfte med uppfinningen är att åstadkomma ett förbättrat förfarande och en förbättrad apparat för att bilda en likformig färgfilm på ytan av en eftergiv- lig vals, varvid färgen utmätes genom en öppning eller mynning bildad mellan en flexibel, polerad kant som är eftergivligt pressad i riktning mot den eftergiv- liga valsytan så att mynningen eller öppningen automatiskt rör sig radiellt rela- tivt valsen så att färgfilmens tjocklek är oberoende av valsens ythastighet och icke nämnvärt varierar när tryokpreesene hastighet förändras.

Ett ytterligare syfte med uppfinningen är att åstadkomma ett förbättrat förfarande och en förbättrad apparat för att bilda en likformig färgfilm på ytan av en efter- givlig vals genom användning ar en kant monterad på en konsol eller en fribärande balk, varvid kanten förflyttas i tryckförhållande med en färgfilm på valsytan för- bi en tröskelpunkt där färgfilmen upphör att minska i tjocklek när en ökning av kraft påförs på kanten och börjar att öka i tjocklek under det att färgfilmen blir mer likformig.

Ett annat syfte med uppfinningen är att åstadkomma en färgningeanordning, där ett icke-roterande utmätningeorgan är lokaliserat och anordnat så att färg som passe- rar under organet under det att färgen utmätes icke separerar från sig själv och ackumulerar på utmätningsorganets undre yta för att slutligen åter igen dras till den utmätta filmen och förstöra likformigheten.

Ett annat syfte med uppfinningen är att åstadkomma en förbättrad färgningsanord- ning, vid vilken en polerad kant på ett utmätningsorgan eftergivligt påverkas till tryckinbuktat förhållande med en eftergivlig valsyta så att vibrationer i tryck- pressen isoleras från den polerade kanten för att eliminera strimmor i den av färg- ningsanordningen bildade färgfilmen. 7eo2ss4-2 0 8 Ett annat syfte är att åstadkomma en färgningsanordning, vid vilken en polerad kant på en utmätningsyta påverkas till tryckinbuktat förhållande med en efter- givlig valsyta så att utmätningsytans vinkel relativt en radie hos valsen är justerbar för att justera tjockleken hos en :film som bärs av valsytan förbi den polerade kanten.

Uppfinningen kommer m1 att beskrivas ytterligare i exemplifierande syfte under hänvisning; till bifogade ritningar, på vilka fig 1 är en tvärsektionsvy tagen tvärs igenom en tryckpress, fig 2 är en förstorad, iragmentarisk tvärsektionsvy som illustrerar sambandet mellan utmätningsorganet och en eftergivlig, överdragen vals, fig 5 är en förstorad schematisk vy av ett första utförande av utmätnings- organet och ett parti av appliceringsvalsens eftergivliga yta under dynamiska betingelser, fig 4 är en förstorad schematisk vy av ett andra utförande av ut- mätningsorganet, fig 5 är en sohematisk vy som visar att när kraften som påverkar utmätningsorganet till tryckinbuktat förhållande med en valsyta ökas uppnås en minimal tjocklek på färgfilmen, fig 6 är en schematisk vy liknande fig 5 och il- lustrerande ett antal kurvor, fig 7 är en schematisk vy som visar variation av färgdensiteten i sidled över ett tryckt ark i motsvarighet till förändringar i kraften som påverkar en kant hos xxtmätningsorganet till tryckförhâllande med en eftergivlig yta, fig 8 är en schematisk vy som visar lägesvariationer hos en kant på. utmätningsorganet när en eftergivlig, belagd vals roterar vid en konstant hastighet och även vid varierande hastigheter, fig 9 är en schematisk vy som visar att färgfilmstjockleken är oberoende av presshastigheten, och fig 1_O är en schematisk vy som visar färgdensiteten på ett tryckt ark.

Hänvisningssiffror användsför att beteckna lika delar alltigenom de olika figu- rerna på. ritningarna.

I fig 1 och 2 anger talet 1 generellt en färgningsanordning med åtskilda sido- ramar 2, som är rörligt låsta vid sidoramar 5 hos en tryokpress med en konven- tionell plattcylinder P, en filtcylinder B och en tryckcylinder I monterad i pressen för tryckning på en väv t' eller ett pappersark.

Ett stödorgan 5 är anordnat för att justerbart låsa ett utmätningsorgan 10 mellan sidoramarna 2 och att lägesinställa utmätningsorganet 10 i förhållande till en eftergivlig, belagd applikatorvals 40. Motsatta ändar av applikatorval- sen 40 är roterbart fastsatta vid sidoramarna 2 i lämpliga lager och applikator- valsen 40 är driven av vilken som helst lämplig drivanordning, såsom en kedja 4, som på. drivande sätt förbinder ett kedjehjul på. plattcylindern P med ett kedje- hjul på en koppling (icke visad) vid ena änden av applikatorvalsen 40. Applikator- valsens 40 ythastighet är företrädesvis lika med plattcylinderns P ythastighet.

Emellertid kan applikatorvalsens 40 ythastighet vara ca 10% snabbare eller lång- sammare än plattoylinderns P ythastighet för att underlätta rengöring av icke- återgivningsområden på plattcylindern P. 7802884-2 Ändfórdämningar 6 är fästa vid s-tödorganet 5 och påverkade till tätande samband med motsatta ändar av applikatorvalsen 40 och utmätningsorganet 10 för att bilda en reservoar E, från vilken tryckfärg utmäts på. applikatorvalsens 40 yta. En eller flera vibratorvalsar 8 är lokaliserade i rullande ingrepp med färg på app- likatorvalsens 40 yta för att utjämna eventuella ytoregelbundenheter som kan upp- träda i färgfilmen innan :färgfilmen bärs av valsens 40 yta till ytan av en tryck- platta P1 på plattcylinclern P. Vibratorvalsarna B är i rullande ingrepp med tryckfärg pâ applikatorvalsens 40 yta och tjänar icke blott till att utjämna yt~ oregelbundenheter, utan även till att förändra en slät utmätt finish till en jämn mattliknande finish för att konditionera färgfilmen för korrekt tryckning på en representation på en tryckcylinder.

Det bör noteras att så snart som applikatorvalsens 40 yta rör sig bort från tryckplattans P1 yta dränks ytani tryckfärg och ett tryokfärgsöverskott applice- ras på denna vid reservoaren R.

Om färgningsanordningen utnyttjas för litografisk tryckning, varvid befuktnings- fluidum appliceras på. ytan av tryckplattan P1 på plattcylindern P, är don anor-cl- neae för att fzsrange sådant befuktningsfiuiaum från vaisens 40 yta för att för- hindra aokumulering av för mycket befuktningsfluidum i reservoaren R. Såsom visas i fig 1 sträcker sig ett ihåligt, perforerat rör 9 tvärs mellan sidoramarna 2 och har öppningar, genom vilka. torkad, komprimerad luft avges för att bringa en ström av torr luft att riktas mot valsens 40 yta.. Rörets 9 ena ände är genom en ledning förbunden med en luftkompressor (icke visad). lïär befuktningsfluidum används med färgningsanordningen enligt uppfinningen kan en större andel alkohol i förhållande till vatten än normalt användas för att påskynda förångningen av befunktningsfluidet som kvarblir på applikatorvalsen 40 när denna rör sig bort från tryckplattan P1. Befuktningslösningen kan inne- hålla mer än de normala 5 - 25% alkohol för att säkerställa snabb förångning av befuktningslösningen från applikatorvalsen 40 under förflyttningen mellan plattan P1 och färgutmätningsorganet.

Såsom här-efter kommer att utförligare förklaras är för att åstadkomma precisione- styrning av färgviskositeten i reservoaren R och för att variera färgviskositeten i färgreservoaren ärflexiibla rör 'I anslutna för att avge fluidum, såsom vatten, med reglerad temperatur och med en reglerad flödeshastighet, in i ena änden av en passage 5' i stödorganet 5 och ut ur den andra änden av passagen 5'.

För höghastighetstryolming av banor kan de fysikaliska egenskaperna hos den mellan utmätningsorganet 10 och valsens 40 eftergivliga hölje 44 bildade färgfilmen 150 styras genom temperaturstyrning av ett fluidum som passerar genom vibratorvalsar- na 8 och genom en passage i valsens 40 kärna 42. Det har befunnits att en hög flödeshastighet ger blott en ringa temperaturförändring utmed längden av en vals och att genom övervakning och styrning av utloppstemperaturan kan värme avledas 1ßo2sa4-2 w och färgtemperaturen regleras så att de fysikaliska egenskaperna hos den bildade filmen hålles väsentligen konstanta alltigenom längden av en produktionskörning.

Genom att därför kyla och/ eller värma fluidum som passerar genom stödorganet 5 och valskärnan 42 kan färgviskositetenvid skjuvnypet regleras för att upprätt- hålla en konstant önskvärd. färgfilm för korrekt tryckning på plattan P1.

Två alternativa utföranden av färgutmätningsorganet 10 är illustrerade i fig 5 respektive 4 på ritningarna.

I fig 5 har färgutmätningsorganet 10 en jämn, polerad, i hög grad utvecklad, precisionskant eller egg 15, som är bildad vid föreningen av ytorna 12 och 18.

Kanten 15 sträcker sig med fördel vad avser längd över en sträcka inom ett om- râde från 25,4 till 254 cm och är begränsad av polerade partier 14 och 16 på ytorna 12 och 18. De polerade partierna 14och 16 möter varandra för att bilda en kil med en kantfasvinkel a på. approximativt 9130. Ehuru en vinkel på 900 mel- lan partierna 14 och 16 har befunnits vara mycket effektiv för att bilda preci- sionskanten 15, kan kanten 15 även bildas med de polerade partierna 14 och 16 vid andra vinklar på mindre än 1200' och större än GOO- Kanten 15 är bildad av relativt hårt material, normalt användes metall. Materialet har med fördel en hårdhet :inom ett område mellan Rockwell C10 och Rockwell C60 och företrädesvis ca Rockwell C50.

'Utmätningsorganet 1.0 är med fördel ett eftergivligt metalliskt material med en elasticitetsmodul inom ett område mellan 1,05 och 2,1 x 106 kg/cmz och företrä- desvis ca 2,03 x 106 kg/cmz.

Utmätningsorganet 10 har med goda resultat formats av ett band .av rostfritt stål av den typ som används vid tillverkning av kompressorventiler, vilket stål är kommersiellt tillgängligt från Uddeholm och distribueras såsom 'UHB Stainless 716.

Den rostfria stålremsan hade en tjocklek på 0,79 mm och en bredd på. 88,9 mm. Mate- rialbandet hade en klar, extra fint polerad ytfinish, avgradade kanter, extra noggrann planhet och normal rakhet. Eftersom bandet av rostfritt stålmaterial var härdat och anlöpt var det. resistent mot korrosion i närvaro av luft, vatten och de flesta organiska syror i utspädd form vid rumstemperatur.

Bandet av rostfritt stål valdes för dess hårdhet; platthet, »eftergivlighet och fina ytfinish för att ge hög slitstyrka och goda utmattningsegenskaper.

Före polering bildade kanten 15 vid förening av ytorna 15 och 18 en linje bestå- ende av ojämna hack som bildade en ojämn kantkontur. För att 'bilda en rak preci- sionskant för att åstadkomma en obruten linje över utmätningsorganets 10 utsträck- ning fastspändes flera segment av bandmaterialet vid varandra och deras ytor 12 V slipades samtidigt och honades sedan med en finkornig sten såsom ett första steg i bildningen av den peiemae kanten 15. 11 7802884-2 Ett par band eller remsor, av vilka utmätningsorganen 10 skulle formas, fast- spändes sedan i ett skruvstycke med ett mellanlägg mellan banden, varvid ytorna 12 på vart och ett av banden var lokaliserade i. ett gemensamt plan för att upp- bära ett slipningsblock. Ytorna 12 på vart och ett av banden utjämnades däref- ter med sandpapper med kornstorlekarna 520, 400 och 600 och polerades sedan med högglanspoleringstyg.

Såsom ett tredje steg placerades paret rostfria band på en platt horisontell yta så att vardera ytan 12 var intill den andra. ytan 12, varvid ytan 19 på varje band eller remsa var uppburen på ett mellanlägg; så. att kanten 12 var snedställd i en vinkel på ca 0,2° från en vertikal linje. Det polerade partiet 16 på. vardera ytan 18 utjâimnades därefter med sandpapper med kornstorlekar 520, 400 och 600 och polerades sedan med högglanspoleringstyg eller -väv.

Om en vass kant bildas på utmätningsorganet 10 medan partierna 14 och 16 av ytorna 12 och 18 slipas och poleras skall den vassa kanten avlägsnas. När den vassa kanten eller trådliknande oregelbundna kanten avlägsnas bildas en mikro- skopisk kurva på kanten 15. Vid förfarandet att polera eller "skärpa" kanten 15 skall skarpheten på kanten 15 förändras något för att bilda en icke-skärande kant som icke tränger igenom filmen. Detta förfarande ger en fin, kontinuerlig, jämn, rek, polerad, högt utvecklad kant eller egg 15 med minimala ytoregelbunden- heter. Det får icke finnas nâgra små hack eller utsprårig i kanten 15. Den utveck- lade kanten 15 bildad av de polerade partierna 14 och 16 på ytorna 12 och 18 'air en mycket fin kant som har polerats för att bibringa densamma en högt utveck- lad finish och ett så nära perfekt tillstånd som möjligt.

Kanten 15 ytbehandlas till en ytfinish som är approximativt lika den hos kanten på ett rakblad. Emellertid kan noteras att vinkeln a mellan de polerade partierna 14 och 16 på ytorna 12 och 18 är avsevärt större än en fasvinkel a' som exempel- vis år ombesörjd på. ett rakblad och således är bildad en trubbig, icke-skärande och icke-genomträngande kant. I själva verket övergår partiet 14 i partiet 16 vin kanten 15 för att bilda en kontinuerlig, polerad yta nära kanten 15.

Materialet som används för att bilda kanten 15 måste icke blott vara hårt och kapabelt att formas. för att ge en trubbig, fin, polerad, obruten kant, Ixtan materialet måste även vara flexibelt utmed kentens 15 längd. I själva. verket måste kanten 15 vara tämligen flexibel i längdriktningen- så ett när den trycks till intryckt förhållande med den eftergivliga ytan på applikatcrvalsen 40 kommer kanten 15 att böjas under det att den ger efter för inverkan av valsens 40 yta för att anpassa kanten 15 och valsens 40 yta. för att bilda ett likfcrmigt in- tryckt omrâde utmed valsens 40 längd. Såsom härefter kommer att utförligare för- klaras har valsens 40 yta en tjocklek på approximativt 6,55 mm och en eftergivlig- het på ca 40 Shore A durometer. Denna böjning av kanten 15 för att uppnå anpass- ning till valsens 40 yta bör vara möjlig utan att överdrivet intrycka valsens 40 yta när densamma 'år i ett statiskt tillstånd. 7802884-2 12 Kanten 15 på utmätningsorganet 10 bör vara anordnad så att den eftergivligt trycks i riktning mot applikatorvalsens 40 yta och är fri för rörelse i en riktning radiellt relativt applikatorrullen 40. Kanten 15 måste även vara sta- digt uppburen i en riktning väsentligen tangentiellt relativt applikatorvalsens 40 yta.

Ett idealt stöd för kanten 15 är en flexibel fribärande balk, som stöder kanten 15 och ger den erforderliga för-spänningen och styvheten. Ehuru kanten 15 kan vara.. en del av ett separat element som är fäst vid en fribärande balk, föredra- ges det att bilda kanten 15 på. balken så. att de två bildar en enhet i ett stycke.

För att uppnå detta måste balken vara uppbyggd av ett material av den för kanten 15 nödvändiga typen och den måste vara flexibel i två riktningar, nämligen ut- med kantens längd och även utmed bandets bredd eller längden av den fribärande balken.

Det i fig 3 visade tryckfärgsutmätningsorganet 10, vid vilket kanten 15 är bil- dad på den icke stödda änden av en fribärande balk, har en väsentligen rektangu- lär 'wärselction begränsad av ytorna 11, 12, 18 och 19. Ytan 12 ligger i ett plan 12', som skär ett plan 18', i vilket ytan 18 ligger när den fribärande balken är i ett icke-höjt tillstånd. Planen 12' och 18' skär varandra vid en spets A som är en rak linje.

Såsom ett exempel kan den fribärande balken, som innefattar kanten 15, vara. bildad av ett tunt, flexibelt, långsträckt, rostfritt stålband, såsom ovan be- skrivits, med en tjocklek på 0,79 mm och en bredd på B_8,9 mm. Balkens bredd eller materialbandets längd med fördel inom området från 25,4 till 254 cm och balken är stödd så. att den är flexibel utmed kantens 15 längd såväl som ut- med den fribärande balkens längd. Balkens elasticitetsmodul E kan exempelvis vara 2,05 x 106 kg/cmz vilket representerar materialets styvhet; dvs dess motstånd mot deformation. När den kombineras med tröghetsmomentet I representerar EI-faktorn den fribärande balkens styvhet.

De specifika dimensionerna och karakteristika hos- utmätningsorganet 10 presente- ras i exemplifierande syfte och dylika dimensioner, karekteristika och monte- ringssätt kan variera för att uppfylla specifika betingelser. Följaktligen har här diskuterats föredragna områden.

Ett andra ntförande generellt beteclmat med talet 10' är visat i fig 4 på rit- ningarna.

Det här visade tryckfärgsutmätningsorgazxet 10' kommer slutligen att ha en fin, polerad, högt utvecklad, preoisionskant eller egg 25, som är. bildad vid förening- en av de polerade ytorna 24 och 26 med användning av det ovan beskrivna sättet för att bilda kanten 15 på organet 10. 15 7802884-2 Utmätningsorganet 10' skiljer sig från utmätningsorganet 10 främst i det att ett spår eller utskuret område 27 är bildat i den undre ytan 28 på. materialbandet av vilket utmätningsorganet 10' är bildat.

Materialbandet, av vilket utmätningsorganet 10' är bildat, är företrädesvis av rostfritt stål eller ett stål med hög kolhalt med en tjocklek på. ca 1,27 mm och en bredd på ca 88,9 mm.

Det parti av materialbandet eller -remsan, som skall poleras för att bilda den polerade kanten 25, maskeras och det metalliska materialet intill denna kant av- lägsnas genom kemisk fräsning för att avlägsna ett parti av metallen utan att av- lasta eller alstra spänning som skulle kunna bringa meterialbandet att bli skevt.

Ytorna 289. som avgränsar stödområdet är utjämnade genom slipning för att avlägs- na approximativt 0,076 mm ojämnt ytmaterial. Ytorna som avgrânsar det avlägsnade området 27 kan sedan elektropoleras för att ge en mycket jämn ytfinish. Dessa ytor kan elektropoleras genom att göra organet 10' till anoden i elektropole- ringsförfarandet och nedsänka den i en elektrolyt innehållande fosforsyra. och butylalkohol så att de höga punkterna på. ytorna komer att upplöses i elektrolyten.

Om tjockleken, dvs avståndet mellan den undre ytan 28 och den övre ytan 29, hos materialbandet är 1,27 mm är djupet hos det avlastade området 27 företrädesvis ca 0,51 mm så att tjockleken hos materialet mellan ytan 28' och ytan 29 är app- roximativt 0 , 7 6 mm.

Ytan 28a skär den polerade ytan 26 i en vinkel A' inom ett område mellan 50 och 90° såsom visas .

Den övre delen av ytan 24 hos utmätningsorganet 10' är avfasad i en vinkel på approximativt 5o° för att bilda en yta 22.

I det illustrerade utförandet av utmätningsorganet 10' sträcker sig den polerade ytan 24 uppåt från den polerade kanten 25 en sträcka som är approximativt lika med djupet på det avlastade området 27 eller approximativt 0,508 mm för att skära ytan 22. Det torde klart framgå. att den polerade ytan 26 stöder eller bär den polerade kanten 25. Om ytorna 24 och 28a är parallella kan ytan 26 ånyo y-tbehandlas utan att förändra belaatningsbärkarakteristika hos utmätninrçsorganots 10' polerade kant 25.

Det torde emellertid vara lätt förståeligt att ytan 22 kan formas så att den sträcker sig genom den polerade kanten 25, om det bedömas vara lämpligt att göra så, så. att den polerade ytan 24 och ytan 22 ligger i ett gemensamt plan.

Relief- eller släppningsvinkeln A' 'bör vara tillräcklig för att bringa en av valsens 40 yta buren färgfilm att avvika och separera från ytan 26 utan att ackumuleras antingen på. ytan 26 eller ytan 28a för att åstadkomma slutlig dropp- ning av den ackumulerade färgen för att åstadkomma olikformighet. 7802884-2 14 Applikatorvalsen 40 innefattar kärnan 42, som har ihålig, styv rörform och har det eftergivlíga höljet eller överdraget 44, som är icke-absorberande, fäst vid kärnan, varvid höljet 44 har en likformigt jämn och eftergivlig ytteryta 45. Ehuru varande eftergivligt är höljet 44 på applikatorvalsen 40 relativt stadigt, exempelvis inom ett område mellan 50 och 90 Shore A durometer.

Höljet 44 på applikatorvalsen 40 är med fördel bildat av en fjädrande eftergiv- lig uretan, polyuretan eller ett gummiliknande material fäst vid den.metalliska kärnan 42.

Höljet 44 på applikatorvalsen 40 bör ha hög draghållfasthet, utmärkt tryck- och nötningshâllfasthet och beständighet mot oljor, lösningsmedel och kemikalier.

Höljet bör dessutom ha låg kompressionsuppsättning, god återhämtningsförmåga och likformig färgmottagningsförmåga. Ett lämpligt hölje eller överdrag kan bildas med användning av ett harts som är kommersiellt tillgängligt under det registre- rade varumärket "Solithane" från Thiokol Chemical Corporation, of Trenton, New Jersey, i kombination med lämpliga mjukningsmedel för att bilda ett eftergivligt hölje på ca 40 Shore A durometer.

Efter att det eftergivliga höljet 44 har bildats kan valsen 40 ha en glänsande, glättad yttre hud eller film över sin yta och denna avlägsnas genom slipning.

Efter denna slipning slipas plastytan med användning av ett sandpapper med en kornstorlek på 180 för att bilda en yta med likformig grovhet över det eftergiv- liga höljets 44 yttre yta 45. Mikroskopiska reservoarer, i vilka tryckfärg kvar- hålles, säkerställer att en kontinuerlig färgfilm bibehålles på applikatorvalsens 40 ytteryta 45. Slutlig ytbehandling med användning av olika sandpapper till kornstorlek 400 utföres för att säkerställa en,sammetsjämn yta fri från " en orange peel" eller andra ytoregelbundenheter. Såsom härefter kommer att förklaf ras utförligare måste vidhäftningskraften mellan färgmolekyler och molekyler hos höljets 44 ytteryta 45 överskrida den kohesiva kraften mellan färgmoleky- lerna för att tillåta skärning av färgen för att bilda en reglerad färgfilm på ytan 45 av applikatorvalsen 40.

Det förstås att det är fysikaliskt opraktiskt, om icke omöjligt, att tillverka valsen 40 så att ytan 45 är perfekt rund i omkretsriktningen} perfekt rak i längdriktningen och gåâcis koncentrisk relativt kärnans 42 axel. Rakheten hos ytan 45 på valsen 40/ekonomiskt hållas inom-en tolerans på ca 0,051 mm utmed valsens 40 längd och den radiella excentriciteten kan ekonomiskt hållas inom en tolerans på ca 0,058 mm.

Ett Shore A durometerprov användes vanligen för att ange hårdheten hos ett efter- givligt valshölje genom att mäta penetreringsmotståndet vid en konstant temperatur på ca 24,500 medan det eftergivliga höljet är stationärt. Den skenbara hårdheten hos en eftergivlig yta under dynamiska betingelser avviker radikalt från hårdheten Ü 7802884-2 angiven medelst durometerprovet under statiska betingelser. Fjäderkonstanten hos ett eftergivligt material ökar även något allt eftersom deformationen ökar.

När belastningsfrekvensen på ett eftergivligt organ ökar, ökar den dynamiska elasticitetsmodulen eller skenbara elasticitetsmodulen, vilket bringar höljet att framträda såsom ett hårdare, styvare material. Emellertid resulterar oyklisk belastning av ett eftergivligt organ i alstring av inre värme, med temperaturök- ningen resulterande i en minskning i durometern och därför av elastioitetsmodu- len hos det eftergivliga höljet.

Eftersom höljets 44 yta 45 på valsen 40 med fördel är i intryckt förhållande till plattoylinderns P yta, vilken har ett gap som sträcker sig i dess längd- riktning, kommer vidare denna cykliska belastning att resultera i alstring av värme med en oregelbunden hastighet på ytans45 omkrets. Dylika temperaturskill- nader över ytan 45 kan åstadkomma en avsevärd variation av det radiella avståndet från valsens 40 axel till punkter över ytan 45 eftersom den termiska expansions- koefficienten för elastomera material använda för att bilda eftergivliga vals- hö1jen_är åtskilliga gånger den termiska expansionskoefficienten hos stål.

Såsom visas kan valsen 40 vara skiljaktig i diameter från plattcylindern P utan att negativt påverka utmätningen av färgfilmen 150 eftersom utmätningsorganet 10 eller 10' åstadkommer en kontinuerlig tryckfårgsremsa oberoende av den tidi- gare intryckningen och oberoende av termiska_förändringar inuti valshöljet 44.

Såsom framgår av fig 1 på ritningarna innefattar stödorganet 5 för att stöda ut- mätningsorganet 10 på fribärande sätt en långsträckt, styv stödstav 50 med en slipad och verkligt platt yta 52 på sin ena sida och en yta 54 anordnad i vinkel relativtden platta ytan 52 under bildande av en skuldra 55, som sträcker sig längdvis relativt stödstaven 50. Lager 56 sträcker sig i riktning utåt från mot- satta ändar av stödstaven 50 och är roterbart fästa i en självinriktande buss- ning 57 i lagerblock 60 med i riktning utåt sig sträokande utsprång 58 intill motsatta sidor därav.

Var och en av utsprången 58 har en långsträckt slits, genom vilka förankrings- bultar 52 sträcker sig för att fastsätta lagerblocken 60 vid färgningsanordningens ådoram 2.

Fyra höjdinställningsskruvar 64 sträcker sig genom gängade passager i utsprången 58 på lagerblocken 60 och ingriper med en yta 65 på färganordningens sidoram 2 för rörelse hos stödstaven 50 i vertikal riktning, såsom illustreras i fig 1.

Sidojusteringsskruvar 66 sträcker sig genom gängade öppningar i utåt sig sträckande flänsar 68 på färgningsanordningens sidoram 2 och ingriper med en ändyta 66' på utsprången 58. 7802884-2 16 Av det föregående bör det vara fullt klart att läget av lagerb locket 60 är justerbart vertikalt och horisontellt, såsom anordningen betraktas i fig 1 på ritningen, för rörelse hos stödstaven 50 relativt axeln C hos valsen 40.

En arm 70 är fastbultad eller på. annat sätt fastsatt vid änden av ett lager 56 på stödstaven 50 och påverkas genom en kolvstång 71 hos en fluidumtryck- manövrerad cylinder 72 till ingrepp med en ände av en stoppskruv 74, som är gäng- at låst vid en arm 75, som är fastbultad eller på. annat sätt fastsatt vid lager- blocket 60. Det torde vara tydligt att stödstaven 50 är vridbar relativt lager- blocket 60 genom justering av läget av stoppskruvens 74 ände relativt armen 75.

En tryokregulator H1 är installerad i syfte att inställa inloppstrycket i cylin- dern 72 tillräckligt för att hålla armen 70 stadigt mot skruven 74 för alla in- tryckningar av kanten 15 in i höljets 44 yta 45.

Utmätningsorganet 10 är fastsatt vid den platta ytan 52 på stödstaven 50 medelst bultar 76, som sträcker sig igenom åtskilda öppningar i ett fastspänningsorgan 78, igenom överstora åtskilda öppningar sträckande sig genom den fribärande balken intill dess bakre kant. Bultarna 76 är gänget fastsattaui gäng-ade passa- ger bildade i stödstaven 50. Bultarna 76 och fastspänningsdonet* 78 samverkar så att utmätningsorgaixet 10 är likformigt fastsatt eller uppburet av stödstaven 50 så att kanten 15 har ett likformigt fjädringsförhållande utmed dess längd.

I det i fig 1 illustrerade utförandet av apparaten styrs stoppskruven 74 på av- stånd genom en elektriskt driven likströmgmotor 80 som är fäst vid *armen 75 genom ett stödfäste 81. Om det bedömas lämpligt att förfara så. kan en nedväx- lingsarxordning vara anordnad mellan motorn 80 ochskruven 74 för att ytterligare styra rotationshastigheten hos skruven 74. En splineskoppling 76a är kopplad mellan skruven 74 och motorns 80 utgående axel. Motorn 80 kan vara av det slag som är kommersiellt tillgänglig från Globe Industrials Division 'of TRW, Inc. i Dayton, Ohio. _ mellan f - ' Ledare 82 och 84 sträcker sig/motorn BO och en motorlägesstyrenhet 85. Motor-läges- styrenheten 85 är av konventionellt utförande och innefattar en likströmskälla och en trelägesomkopplare. ' I-Iotorlägesstyrenheten 85 har en digitalavläsningsindikator 86 för att ange läget hos en rotationspotentiometer (icke visad) vid änden av stoppskruven 74 som in- griper med armen 70 för att åstadkomma visuell indikering av läget av stödstaven 50vför utmätningsorganet 10 eller utmätningsorganet 10'. Motorlägesstyrenheten 85 är fäst vid sidoramen 5 på. tryckpressen i det i fig 1 illustrerade utförandet.

Emellertid är en ytterligare motorlägesstyrenhet 85 med fördel lokaliserad i närheten av tryckpressens avgivningsände så att läget av utmätningsorganet 10 kan ínställas på avstånd allt eftersom tryckta ark inspekteras för att justera. tryckfärgens färgdensitet i erforderlig grad. 7802884-2 17 Sidoramarna 2 är svängbart fastsatta genom en axel 90 vid pressidoramarna 5 intill tryckpressens motsatta sidor. En fluidumtryckmanövrerad frånkopplings- cylinder 92 är svängbart fastsatt vid flänsar 95 fastsatta vid tryckpressens sidoramar 5 och har en kolvstång 94, som är svängbart fastsatt vid en fläns 95 som är fastsvetsad eller eljest fastsatt vid färganordningens sidoramar 2. En på-stoppjusteringsskruv 96 är gänget fastsatt vid en fläns fastsatt på press- sidoramen 5 och är lokaliserad för att ingripa med färgningsanordningens sido- ram 2 när trycket mellan applikatorvalsens 42 ytteryta 45 och tryckplattan P har etablerats på korrekt sätt. En från-stoppjusteringsskruv 98 är gänget låst vid en fläns som är fastsvetsad eller på annat sätt fastsatt vid tryckpressens ram 5 för att ingripa med färganordningens sidorem 2 när kolvstången 94 i från- kopplingscylindern 92 förs ut för att därigenom separera applikatorvalsens 40 yta 45 från tryckplattans P1 yta.

Såsom ovan beskrivits är ändfördämningarna 6 påverkade till tätande förhållande med de motsatta ändarna av applikatorvalsen 40 och-bildar motsatta ändar hos reservoaren R. Ett färgkvarhållningsorgan 100 är lokaliserat i tätande samband med ytan 45 på applikatorvalsen 40 såsom illustreras i flg 1 och 2 på ritningarna och har motsatta ändar fastsatta vid ändfördämningarna 6. Den undre kanten 102 hos färgkvarhållningsorganet 100 är företrädesvis något åtskild från färgutmät- ningsorganets 10 yta 12, exempelvis med 0,635 mm.

Färgkvarhållningsoxganet 100 bildar ingångssidan hos reservoaren R.

Utaångssidan hos reservoaren R bildas av ett organ 105 som är fastsatt vid stöd- staven5O genom bultar 106. En nedre tätning 106 intill organet 105 är lokaliserad intill utmätningsorgenets 10 övre yta 19 för att förhindra färgflöde från reser- voaren R upp på utmätningsorganets 10 överyta 19 så att det bildas ett stagne- tionsområde i vilket färg upphör att flöda. Eftersom tryckfärg är tixotrop redu- ceras tryckfärgens viskositet avsevärt näriyokfärgen är i rörelse i jämförelse med tryckfärgens viskositet när densamma icke är i rörelse.

Såsom illustreras i fig 1 är en tryckfärgsomrörare 110 fastsatt vid färgkvarhåll- ningsorganet 100 för att omröra tryckfärgen till reservoaren R.

Färgomröraren 110 är av konventionellt utförande och kommersiellt tillgänglig från Baldwin-Gegenheimer of Stamford, Connecticut, Ußå.

Färgomröraren 110 innefattar vanligen en kuggstång och ett kugghjul som sträcker sig i längdriktningen över reservoarens R överdel och bär ett blandarhuvud drivet av en kedja, som drivs av en motor med konstant hastighet. När blandarhuvudet närmare sig ändfördämningen 6 intill applikatorvalsene 40 ena ände reverserae dess riktning och densamma rör sig till reservoarens andra ände. Omröraren rote- rar inuti tryckfärgen för att i sidled omröra eller skära tryckfärgen för att för- hindra viskositetsoregelbundenheter utmed reservoaren. 7802884-2 1¿ Den ovan beskrivna apparatens manövrering och funktion är enligt följande: Utnxätningsorganet 10 inriktas och fästs vid ytan 52 hos stödstaven 50 medelst bultarna 76. Förankringsbultaina 52a. lossas för att tillåta rörelse hos lager- blocken 60 relativt färganordningens sidoram 2.

Sidojusteringsslcruvarna 66 'används för att förflytta lagerblooket 60 relativt applikatorvalsen 40 för inriktning av utmätningsorganets 10 kant 15 i förhållande till ytan 45 på applikatorvalsens 40 eftergivliga hölje 44.

Höjdinställningsskruvarna 64 används för att justeravinkelförhållandet mellan utmätningsorganets 10 yta. 12 relativt en radie hos applikatorvalsen 40.

Efter att utmätningsorganets 10 kant 15 har inriktats med apjplikatorvalsens 40 yta och vinkelförhållandet mellan ytan 12 och en linje sträckande sig radiellt relativt applikatorvalsen 40 har fastställts, âtdrages förankringsbultarna 52a, vilket stadigt fastlåser lagerblocken60 relativt sidoramarna 2; Kanten 15 är nu i läge i "kyssande" kontakt med applikatorvalsens 40 yta 45. En färgxnängd i över- skott relativt den som erfordras för att färga plattan P1 på plattcylindern P tillhandahålls från reservoaren R till applikatorvalsens 40 yta som närmare sig utmätningsorganets 10 utmätningsyta 12". K Efter att kanten 15 har förts till "kyssande" kontakt med ytan 45 vrides stopp- skruven 74, varigenom stödstaven 507svängs från det i fig 2 med heldragna linjer visade läget till det med streckprickade linjer illustrerade läget. i ~ Detta resulterar i avböjning av den fribärande balken och den flexibla, polerade kanten 15 påverkas till intryckt förhållande för att anpassa sig till applika- torvalsens 40 eftergivliga yta. Valsens 40 rotation för nu tryckfärg från reser- voaren R i kontakt med kanten 15 och utmätningsyten 12 skär eller skjuvar sålunda tryckfärg av begränsad tjocklek på ytan 45 till en film 150, vilkens tjocklek kan förändras såsom härefter utförligare kommer att förklaras.

Om man antar att kanten 15 är monterad på en fribärande balk, som är stadigt upp- buren vid en ände är ekvationen för den elastiska kurvan Y=F(2L5x + 1:5) 1'- 6EI.

I prototypen var avståndet mellan skuldran 55 och utmätningsorganets 10 utmät- ningsyta-12, som är den icke stödda änden av den fribärande balken, 41,275 mm, avståndet mellan ytorna 18 och 19 var 0,787 mm och en statisk belastning på 0,72 kg per breddcentimeter var applicerad på kanten 15. Utmätningsorganets 10 elasticitetsmodul E var 1,89 x 106 kg/cmz.

Tröghetsmomentet I hos en rektangulär yta är lika 'bhö å- 12, där b är lika med bredden hos den rektangulära ytans bas och h ärlika med den rektangulära ytane höjd. Tröghetsmomentet Ia hos utmätningsorganet 10 med en tjocklek på. 0,187 mm beräknades till 0,945 x 10-6 per cm bredd hos den fribärande balken. 7802884-2 19 Vid den icke burna änden av den fribärande balken är x lika med 0 och därför är avböjningen Y lika med FL5 4 5 EI. Det beräknades därför att avböjningen av den fribärande balkens icke burna ände skulle vara approximativt 2,255 mm när en be- lastning på 0,177 kg/cm bredd appliceras på kanten 15. Därför drogs slutsatsen att fjäderkonstanten för den fribärande balken skulle vara 0,56 mm avböjning per 0,45 kg kraft applicerad på kanten 15 eller 7,965 kg per cm bredd hos kanten 15.

Det bör givetvis förstås att ekvationen för den ovan angivna elastiska kurvan blott är approximativ för beräkning av kantens 15 avböjning eftersom utmätnings- organet 10 icke är stadigt uppburet eller fastspänt vid skuldran 55 på stödsta- ven 50. Emellertid kommer det att tydligt förstås att kanten 15 eftergivligt påverkas eller pressas i en riktning radiellt relativt applikatorvalsen 40.

Avböjningen eller den sträcka som kanten 15 på utmätningsorganet 10 förflyttas mättes i exemplet ovan till 5,08 mm när en genomsnittlig statisk kraft på 0,708 kg/cm applicerades på kanten 15. Division av kraften på 0,708 kg/cm med avböj- ningen av utmätningsorganet 10 ger att utmätningsorganets 10 fjäderkonstant är låg och approximativt 5,54 kg/cm avböjning. Fjäderkonstanten beräknad av det eftergivliga organets 10 faktiska avböjning skiljer sig från den approximativa fjäderkontakten beräknad enligt ovan. Emellertid förutsågs skillnaderna vad av- ser fjäderkonstanten sådan denna beräknats approximativt och faktiskt mätt.

Såsom kommer att utförligare förklaras härefter bör den totala sträckan som kan- ten 15 avböjs plus sträckan som kanten 15 trycks in i valsytan vara väsentligt större än det maximala avståndet mellan punkter på valsytan 45 och kanten 15 när ytan 45 och kanten 15 påverkas till "kyssande“ kontakt. Exempelvis kan ojämn-, heter eller tillverkningsfelaktigheter i valsytan 45 och lätt vågighet hos kan- ten 15 resultera i ett maximalt avvikelsefel på 0,05 mm så att ytan 45 och kan- ten 15 icke mämmer överens med varandra när de först berör varandra. Om kanten 15 avböjs 5,08 mm och trycks in i ytan 45 en sträcka på 0,76 mm kommer den ini- tiella avvikelsen på 0,05 mm att vara ca-1% av den totala eller kombinerade sträck- an på 5,84 mm. Eftersom kanten 15 och höljet 44 är eftergivliga kommer kanten 15 och ytan 45 att böja sig eller ge efter och anpassa sig till varandra. Efter dy- lik anpassning kommer trycket utmed randarean att vara väsentligen konstant och effekten av små skillnader kommer att vara obetydlig.

Den sammansatta avböjnings- och intryokningssträckan är företrädesvis större än tio gånger den initiella avvikelsen så att maximifelet efter att kanten 15 och ytan 45 påverkas till intryckt samband kommer att vara mindre än tio procent för att upprätthålla en färgfilmstjocklek som kommer att trycka vad som av tryckeri- fackmän betraktas såsom acceptabel likformighet hos färgdensiteten. För vad som betecknas såsom "mycket fast" reglering bör färgdensiteten icke variera mer än fem procent över ytan av ett ark. 7so2sa4-2 20 Såsom illustreras i fig åpåverkas utmätningsorganets 10 kant 15 till intryckt förhållande med applikatorvalsens 40 yta 45 så att det eftergivliga materialet staplas upp eller ensamlas uppströms från ytan 12 under bildande av en ansvšill- I ning eller våg 120 i höljet 44 medan ett spår eller en kanal 125 bildas i höljet 44 nedströms från kanten 15. Detta bildar en mynning eller öppning, genom vilken tryokfärg extruderas, varvid mynningen eller öppningen på ena sidan är begränsad av ett parti av ytan 12 och kanten 15 och på den andra sidan är begränsad av ett parti av ytan 45 troligen mellan toppen på ansvällningen 120 ooh partiet av ytan 45 omedelbart intill den polerade kanten 15. Eftersom den fribärande balken tillåter den flexibla kanten 15 att följa applikatorvalsens 40 kontur rör sig mynningen eller öppningen automatiskt radiellt relativt applikatorvalsens 40 geometriska axel C. Eftersom öppningen eller mynningen är bildad genom samverkan mellan den motsatta flexibelt förspända kanten 15 och applikatorvalsens 40 efter- givliga yta 45 ärdenna rörelse önskvärd om ett konstant tryckförhållande skall bibehållas hos den genom mynningen extruderade tryckfärgen. Applikatorvalsens 40 yta 45 kommer kontinuerligt att förändra sin kontur när valsen roterar beroende på elastiskt "minne", temperaturförändringar och variationer i den dynamiska elasticitetsmodulen såsom ovan diskuterats. Följaktligen är det viktigt att kan- ten 15 skall automatiskt röra sig radiellt och böja sig längdvis fdr att följa dennas varierande kontur.

Det bör noteras att den av applikatorvalsens yta 45 burna tryckfärgen* slår emot utmätningsytan 12 och skapar ett område med turbulent flöde intill ansvällningens 120 topp i den eftergivliga valsyten 45. Ehuru kanten 15 är eftergivligt pressad i riktning nedåt såsom anordningen betraktas i fig 3 är sålunda utmätxzingsytan 12 formad och lokaliserad för att förhindra lyftning av kanten 15 genom hydrody- namiska krafter utövade på. utmätningsorganet 10 genom tryckfärgen. Detta tillstånd etableras genom att lokalisera den polerade kanten 15 så. att densamma är närmare applikatorvalsens 40 centrala axel C än någon annan punkt= på utmätningsorganet 10.

Denutrubbiga, polerade kanten 15 deformerar på fördelaktigt sätt applikatorvalsens 40 eftergivliga hölje 44 för att bilda en utmätningsmyïming för att bilda en färg- film. med precis reglerad tjocklek.

Utmätningsorganets 10 yta 18 omedelbart nedströms den polerade kanten 15 är loka- liseradså att den utmätta färgfilmen är i kontakt med utmätningsorganet 10 blott 7 vid kanten 15 för att bringa färgfilmen 150 att omedelbart separera från utmätnings- organet 10 för att förhindra släpning av färgen utmed ytan 18, vilket skulle re- sultera i färgaclolmulering, droppning och följaktligen ojämnt flöde som skulle för- störa filmens 150 likformighet. 7802884-2 21 I det i fig 4 illustrerade utförandet av utmätningsorganet 10 har den undre ytan av utmätningsorganet 10' formats så att ytan 28a vid den polerade ytans 26 häl och gränsande till det avlastade området 27 är vinkelmässigt anordnad relativt färgfilmens 150 rörelseriktning så. att valsytan 44 icke kan återgå. till ett läge där färgfilmen 150 är i kontakt med ytan 28'.

Vid utförandet i fig 5 såväl som vid utförandet enligt fig 4 är sålunda utmät- ningsorganet 10, 10' format eller lokaliserat for att bringa färgfilmen att ome- delbart separera från utmätningsorganet 10, 10' innan valsytan 45 återvänder till sitt avspända, icke-intryckta läge.

Under utprovning av den ovan beskrivna apparaten upptäcktes att när kraften som påverkar kanten 15 till intryckt samband med ytan 45 initiellt ökas minskas tjockleken hos filmen 150 till en minimal tjocklek och sedan, med ytterligare kraftölming, 'börjar filmen 150 öka i tjocklek.

Nu hänvisas till fig 5. Det skall noteras att detta överraskande fenomen uppträ- der när lcraften som tvingar kanten 15 på det av en fribärande balk bildade utmat- ningsorganet 10 i riktning mot valsens 40 (yta 45 ökas. När ett lätt tryck per lineär längdenhet hos kanten 15 utnyttjades för att pressa kanten 15 till tryck» samband med ytan 45 minskade färgdensiteten när belastning applicerades och den- samma var likformig kring omkretsen på. valsens 40 yta 45. Med denna lätta belast- ning var emellertid färgdensiteten icke likformig i sidled över valsens 40 längd.

När kraften ökades reduoerades färgfilmstjocklelcen på valsen tills en något hög- re belastning per breddenhet hos kanten 15 nåddes. Färgfilmstjockeleken började sedan öka när kraften som pressade den polerade kanten 15 mot valsens 40 centrala axel C ökades. Uttryckt i andra ordalag, när kraften ökade reduoerades först filmtjockleken och densamma började sedan 'öka när ytterligare belastning appli- cerades. Färgdensiteten blev emellertid extremt likformig i sidled över valsens 40 längd när belastningen närmade sig en statisk genomsnittskraft på. 0,708 kg/ cm på. kanten 15.

Detta fenomen, där vid ett tröskeltryck färgfilmstjockleken plötsligt upphör att minska och börjar öka när kraften på. kanten 15 blir större, har observerats när kanten 15 utgör den undre, främre kanten hos ett utmätningsorgan i form av en fribärande balk. Fig 5 och 4 visar utmätningsorganet 10 respektive 10' i ett sådant intryckt samband med valsens 40 yta 45 vid en sådan lokalisering att kant- avböjningsbelastningen, trycket och intryckningen och därför färgfilmstjoclzleken (som bestämmer färgen) är väsentligen konstant. ,7eo2sa4-2 22 Under fortsatt hänvisning till fig 5 bör det observeras att tjockleken hos färg- filmen 150 varierar såsom en *funktion av intryclmingen av den- polerade kanten 15 in i applikatorvalsens 40 eftergivliga yta 44. När såsom ovan beskrivits in- tryckningen ökar, minskar tjockleken hos färgfilmen 150 snabbt till ett :ninixnurx och denna börjar sedan öka.. Ojämnheter eller felaktigheter i ytorna hos utmat- ningsorganet 10 och applikatorvalsen 40 kan lätt ses i den utmätta färgfilmen 150 tills den polerade kanten 15 intrycks till en punkt där variationen i kant- avböjning exempelvis är mindre än 10 procent) Vid denna punkt blir färgfilmen 130 mer regelbunden och likformig och den förblir väsentligen likformig när den polerade kanten 15 ytterligare avböja och intrycks i applikatorvalsens 40 yta 45.

Det har observerats att tjockleken hos den minimala färgfilmen, såsom antytt vid botten av kurvan i fig 5, regleras genom utmätningsytans 12 vinkel relativt val- sens 40 radie.

Nu hänvisas till fig 5. När utmätningsytan 12 svänga kring den polerade kanten 15 från det visade läget, i vilket utmätningsvtan 12 lutar mot ensvällningens120 topp, i medurs riktning betraktat i fig 5 till ett läge, i vilket utmätningsytan 12 passerar en linje sträckande sig radiellt relativt valsen 40, förändras den _ minimala filmtjockleken argiven i figS.

Genom att sålunda justera vinkeln mellan utmätningsytan 12 och en radie hos val- sen 40 kan en familj kurvor sådana som den visad i fig 5 alstras såsom visas i rig 6. “ ' ' i Av det ovanstående torde det' vara klart att tjoekleken hos färgfilmen 150 kan justeras genom att vrida utmätningsytan 12 kring den polerade kanten 15 eller genom att öka intrycluxingen av den polerade kanten 15 in i applikatorvalsexis 40 eftergivliga yta 45 .

Det har även observerats att tjockleken hos filmen 150 kan förändras genom att variera viskositeten hos färgen i reservoaren R. Genom att sålunda justera tem- peraturen hos vatten eller någon annan lämplig vätska genom rören 7 och passagen 5' i stödstaven 50 kan viskositeten hos färgen i reservoaren R justeras.

Det bör noteras att den erhållbara minimala filmtjockleken såsom ett resultat av justering av vinkelförhållandet mellan utmätningsytan 12 och en radie hos val sen 40 kan resultera i fullständigt avlägsnande av färg från valsens 40 yta före den punkt vid vilken filmtjockleken börjar öka. För att sålunda förhindra skada på valsens 40 yta bör färgfilmstjoclcleken observeras medan justeringar göres. När filmen 150 blir mycket tunn bör applikatorvalsen 40 stoppas medan kraften som pressar den polerade kanten 15 till intryckt förhållande med valsen 40 ökas. Efter att kraften har ökats tillräckligt för att passera genom den minimala filmtjoclc- ïekströskeln kan valsen 40 roteras utan farawför förlust av filmens 150 smörjnings- kvaliteter. 7802884-2 Fig 7 :illustrerar schematiskt det ovan diskuterade fenomenet, som resulterar i ökande likformighet hos färgens färg-densitet på ett tryckt ark när Icraften som eftergivligt trycker kanten 15 till intryckt förhållande med ytan 45 På valsen 40 ökar.

Såsom tidigare beskrivits i azunärkningarna avseende :Pig 10 mättes färgdensiteten hos tryckfärg tryckt på ett ark vid punkter över arkets yta. Avläsningar på maximal och minimal färgdensitet noterades. Ark utvaldes som trycktes med olika belastning-ar applicerade på. utmätningsorganets 10 kant 15.

Det kan noteras att variationen i färgdensitet mellan det maximala och det mini- mala på ett ark minskade när kraften som påverkar den polerade kanten 15 till intryckt förhållande med valsens 40 eftergivliga hölje 44 ökade, såsom angives genom längden av linjer 131 , D2 , 135 och 34 i fig 7.

Det inses att när kraften som påverkar kanten 15 till intryckt förhållandemed ytan 45 ökades, avböjdes utmätningsorganet 10, som är en fribärande balk; det eftergivliga höljet 44 på valsen 40 avböjdes eller intrycktes och kanten 15 de- formerades lätt iitmed dess längd så. att kanten 15 och valsens 40 yta. 45 omedel- bart därintill anpassades till varandra även om kanten 15 och valsens 40 yta, när de var lokaliserade i "kyssande" kontakt, icke överensstämde perfekt. Så- lunda bidrar utmätningsorganetsw avböjning, kantens 15 avböjning utmed dess längd och höljets 44 intryckning till att uppnå. korrekt färgfilmstjocklek och färgdensitetslikformighet över ytan av ett tryckt ark.

Nu hänvisas till fig och 7. Det kan noteras att färgfilmstjocklelcen minskar till ett minimum och sedan börja öka när kraften som påverkar kanten 15 till intryckt förhållande med valsytan 45 ökas. Sålunda uppnås samma färgfilmstjock- lek vid två olika punkter på kurvan. Såsom angives med skillnaden i längd på linjerna 132 och D 4 i fig 7 är emellertid färgdensitetsvariationen olika vid de två punkterna på lcurvan.

Nu hänvisas till fíg 8. En indikatorklocka fastsattes vid stödstaven 50 och placeradesi ingrepp med deniövre ytan 19 intill utmätningsytan 12 på utmätnings- organet 10. När applikatorvalsen 40 bringades att rotera observerades en total indikatorklockangivelse på. 0,0152 mm. Detta angav att kastningen i radien hos valsens 40 yta var 0,0076 mm och att kanten 15 på utmätningsorganet 10rörde sig; 0,0152 mm vid varje varv hos valsen 40. När valsens 40 ythastighet ökade förblev storleken på kantens 15 rörelse väsentligen densamma vid olika ythastigheter hos valsen 40. Emellertid ökade utmätningsorganets 10 totala avböjning något när valsens 40 ythastighet ökade. Den polerade kanten 15 på utmätningsorganet 10 rör sig sålunda automatiskt relativt applikatorvalsens 40 axel 0 vid applikator- valsens 40 varje varv och i motsvarighet till förändringar i applikatorvalsens 40 hastighet. 7802884-2 ä Av fig 9 framgår att färgfilmstjockleken förblev väsentligen konstant över ett brett hastighetsområde och att densamma därför är väsentligen oberoende avapp- likatorvalsens 4.0 ythastighet.

Såsom ovan beskrivits rör sig utmätningsorganets 10 kant 15 automatiskt i radiell riktning när applikatorvalsen 40 roterar. Utmätningsorganet 10 är emellertid lokaliserat så att utmätningsytan 12 och den polerade kanten 15 är stadigt upp- burna i tangentiell riktning. Det lcan noteras att kraften som bibringas utmät- ningsytan 12, såsom ett resultat av anslagningen av färg mot sagda yta, är rik- tad väsentligen tangentiellt relativt applikatorvalsen 40 och utmätningsorganet 10 .är vinkelmässigt lokaliserat så att det är mycket styvt i en riktning väsent- ligen tangentiell relativt applikatorvalsen 40.

Ehuru det är nödvändigt att utmätningsorganet 10 är eftergivligt lägesinställt v för att påverka kanten 15 i radiell riktning måste utmätningsorganet 10 vara av en tillräcklig tjocklek för att tillåta bildning av utmätningsytan 12 och den polerade kanten 15. Utmätningsorganet 10 bör icke vara för tunt eftersom när tryrklcrafter utövas i planet för en tunn platta kommer denna att tendera att buckla sig och distorderas på i hög grad samma sätt som en lång, tunn, axiellt belastad pelare. - Färgdensiteten hos tryokfärg tryckt på. ett arkmättes med användningen: en "S0S-40'H-digitalreflektionsdensitometer, som är kommersiellt erhållbar från - å CONSAR Corporation i Garland, Texas. Färgdensitetsavläsningarna på. fiprocess I yellow" längdvis och tvärs över det tryckta arket anges i fig 10. Det kan note- ras att sidofärgreglering är inom ett mycket smalt område ochatt längdregleringen också är mycket tät. Andra processfärger, nämligen magnet, cyan och kolsvart mättes med lika god färgreglering.

De i fig 10 schematiskt illustrerade datauppgifterna; anger att en likformig film utmättes av utmätningsorganet 10 på applikatorvalsens 40 yta 45) _ I Det har observerats att krafter erforderligaför att driva en tryokpress med det ovan beskrivna färgningssystemet icke skiljer sig avsevärt från den kraft som er- fordras för att driva tryckpressar utrustade med konventionella färgningsanord- ningar. Såsom emellertid ovan förklarats avlägsnas alla spökrepresentationer på. applikatoifvalsens 40 yta som rör' sig från plattan P1 i riktning mot reservoarens R ingångssida och en färsk färg-film utmätes och avges till tryckplattan P1 vid varje varv av applikatorvalsen 40. Sålunda elimineras spökrepresentationer. Utmä-t- ningsorganen 10 och 10' tillverkade och uppburna .såsom ovan beskrivits är vidare lcapabla att utmäta. en film som är tillräckligttinn och tillräckligt likformig för att färga tryckplattan för att åstadkomma mycket hög kvalitet på flerfärgstryck- ning. Färgdensiteten kan förändras omedelbart genom att blott justera läget av stoppskruven 74, som regleras på. avstånd. 25 7802884-2 Utmätningskanten 15 på utmätningsorganet 10, när sagda kant är formad på korrekt sätt, bringar ludd och annat främmande material i tryckfärgen att bortföras från mynningen eller öppningen bildad mellan utmätningsorganet 10 och applikatorvalsons 40 yta. För att utföra denna funktion spelar den främre eller utmätningsytan 12, mot mlken valsytan 45 rör sig, en viktig roll. Utmätningsytan 12 bildar ovanför kanten 15 en barriär, mot vilken färgöverskottet på applikatorvalsen 40 slår emot, och skapar ett turbulensområde såsom ovan beskrivits. Eftersom högtrycksområdet är bildat omedelbart före färgens rörelse förbi den polerade kanten 15 kommer ludd och annat material att tendera att bortföras från detta område om en låg- trycksbana anordnas i reservoaren R. Reservoaren R är företrädesvis vid atmos- färstryck.7 Det har observerats att så länge som utmätningsytan 12 bibehålles i ett läge inom ca 500 på endera sidan om en radie hos valsen 40, vilken radie passerar genom den polerade kanten 15, samlas ludd och främmande material icke nämnvärt intill den.pflerade kanten 15. Emellertid ökar tendensen att främmande material samlas intill kanten 15 när utmätningsytan 22 förflyttas i riktning mot ansvällningens 120 topp. Utmätningsytan 12 är sålunda även hållen i en vinkel för att upprätt- hålla ett turbulensområde i reservoaren R intill sagda yta. Det bör vidare note- ras att ombesörjandet av den abrupta ytan 12 väsentligen radiellt förhindrar uppkomsten av hydrokinetiska eller hydrodynamiska krafter som skulle skapa en hydraulisk tryokkil som skulle tendera att lyfta den poleradelænten 15 och däri- genom bringa tjockleken på färgfilmen 150 att variera när ythastigheten hos val- sen 40 förändras. Kanten 15 är sålunda hydrostatiskt uppbureâyav valsytan 45 bu- ren tryckfärg.

Av det föregående torde det stå klart att tryckfärgsutmätningsorganet 10 och tryckfärgsutmätningsorganet 10' när de är samordnade med applikatorvalsen 40 upp- fyller de ovan uppräknade syftena med uppfinningen.

Det torde därjämte stå klart att andra och ytterligare utföranden av uppfinningen kan framtagas utan att avvika från ramen för uppfinningen sådan denna definieras i följande patentkrav.

Claims (7)

, 78028 84-2 26 _ Patentkrav

1. Förfarande för att bilda en tunn film av tryckfärg med likformig tjocklek på en eftergivlig valsyta (44), varvid. ett överskott av tryckfärg appliceraspå. ett parti av ytan av valsen (40) som här en tryckfärgsfilm med oregelbunden tjocklek, k ä n n e t e c k n a t av en kombination av stegen att lokalisera ett utmätningsorgan (10'), som har en utmätningskant (25) och en bakkant, i tryckförhållande till den eftergivliga valeytan så. att av den eftergivliga valsytan buren tryckfärg slår emot en väsentligen flat utmätningsyta (24) på utmätningsorganat (101) intill utmatningskantan (25), att påverka såväl utmätningskanten (25) som bakkanten (vid skärningen mellan 26 och 28a) i en riktning väsentligen radiellt relativt den eftergivliga -valsen (40) för att påverka såväl utmätningskanten som bakkanten till intryckt förhållande till den eftergivliga valsytan och lokalisera utmëïtningskanten (25) så att den intryckes -in i den eftergivliga vals- ytan en sträcka som är större än den sträcka med vilken bakkanten íntryckes in i den eftergivliga. valsytan, och att påverka utmätnings- kanten (25) in i den eftergivliga valsytan så. att tjockleken hos den tryckfärgsfilm på den eftergivliga valsytan som passerar utmätnings- kanten på utmätningsorganet reduceras till en minimitjocklek och - börjar att -öka i tjocklek när kraften som påverkar utmätningskanten till intryckt förhållande till den eftergivliæ. valsen ökas. -

2. , Tryckfärgsutmätningsapparat för att applicera tryckfärg på. en tryckplåt (P') i en tryckpress, vid vilken ett överskott av tryckfärg är applicerbart på. ytan av en formvals (40) med en eftergivlig yta (44) och tryckfärgen är utmätningsbar för att bilda en tunn filmlmed reglerad tjocklek, k ä. n n e t e 'c k n a d av den kombinationen att apparaten innefattar att formvalsen (40) med den eftergivliga valsytan är påverkad till tryckförhållande till tryckplåten, ett eftergivligt . utmätningsorgan (10'), en polerad stödyta (26) på. det eftergivlige ut" mätningsorganet, en utmätningsyta. (24) på det eftergivliga utmätnings- organet, en tredje yta (2Ba) på. det eftergivliga utmätningsorgenet, att atöaytan (26) aan utmätningsytan (24) skar varandra via en spets för att bnaa en aftargiviig utmatningakant (25), att atzsaytan (26) och den tredje ytan (28a) skär varandra vid en spets för att bilda 7802884-2 27 en eftergivlig bakkant, en stödanordning som uppbär det eftergivliga utmätningsorganet (10') för att intrycka den eftergivliga utmätnings- kanten (25) och den eftergivliga bakkanten in'i den eftergivliga vals- ytan (44), att stödanordningen är anordnad att lokalisera det efter- givliga utmätningsorganet (10') så att den eftergivliga utmätnings~ kanten (25) intrycks i den eftergivliga valsytan (44) en sträcka som är åtminstone så stor som den sträcka, med vilken den eftergivliga bakkanten intrycks i den eftergivliga valsytan, att stödanordningen är anordnad att eftergivligt uppbära det eftergivliga organet (10') i en riktning radiellt relativt formvalsen för att tillåta rörelse av den eftergivliga utmätningskanten (25) relativt formvalsens geometriska axel och att stödanordningen är anordnad att uppbära den eftergivliga utmätningskanten (25) för att förhindra rörelse hos den eftergivliga utmätningskanten i en riktning tangentiell relativt formvalsen, en anordning för att applicera ett överskott av tryckfärg på den efter- givliga valsytan (44), som bär en tryckfärgsfilm med oregelbunden tjock- lek efter att ha kontaktat tryckplåten, och en anordning för att bringa formvalsen (40) att rotera för att förflytta tryckfärgsöverskottet så att det slår emot utmätningsytan (24).

3. Apparat enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att stöd- anordningen innefattar en anordning för att justera vinkelförhållan- det mellan utmätningsytan (24) och en radiell linje_sträckande sig genom den eftergivliga utmätningskanten (25).

4. Apparat enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att stöd- anordningen innefattar en anordning för att justera intryckningen av den eftergivliga utmätningskanten (25).

5. Apparat enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att utmat- ningsytan ligger i ett plan som skär ett radiellt plan i en vinkel på mindre än 300. "

6. , Apparat enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att den tredje ytan (28a) ligger i ett plan som är enedställt i en vinkel på åtminstone 500 relativt en projicering av det plan, i vilket stöd- ytan (26) ligger. 27-8028 84-2 28

7. Apparat enligt krav 2, k ä. n n e t e c k n a d därav, att det eftergivliga utmätningsorganet innefattar en hård, eftergivlig, lång- 'sträckt remsa med en övre yta och en undre yta, att utmätningsytan (24) sträcker sig mellan och skär de övre och undre ytorna, att den undre ytan (28) av denlångsträckta remsan har ett däri bildat, ur- 'taget*område, att det urtagna området (27) har ett djup på åtminstone 0,51 mm och att den tredje ytan (28a) avgränsar den polerade stödytan (26) på den den eftergivliga utmätningslcanten (25) motsatta sidan av den polerade stödytan, att den tredje ytan (28a) .lutar relativt den poleraae stöaytan i en vinkel på åtminstone 5o° för att bilda aen eeftergivliga bakkanten som är åtskild från den eftergivliga. utmätnings- kanten (25), och att stödanordningen ingriper med den hårda., efter- givliga, långsträckta remsan för att bilda en fribärande balk med ut- mätningsytan (24) på. änden av den fribärande balken.