SE433791B - Digitalt informationsbehandlingssystem innefattande organ for formatering av digital information i en 3f-fordrojningsmoduleringskod - Google Patents

Description

i7s1122z-2 2 (PM), utvecklats. I PM-koder är bandbredden reducerad till en oktav genom att en utsignal åstadkommes för varje bit oavsett om den är en "l" eller en "0", varigenom koden också blir självklockande. Eftersom i PM-koder 5 exempelvis en "O" kan vara representerad som en positiv övergång i centrum av bitcellen, kommer en följd av an- tingen "l:or“ eller “0:or“ att alstra en frekvens fo = 1/c, där c är varaktigheten av en enhets- eller bit- cell. Analogt kommer en bitföljd l-0-l-0 att alstra en 10 frekvens fo/2, dvs en frekvens med en period, som är 7 lika med cellens dubbla varaktighet. Den möjliga alstring- en av två karakteristiska frekvenser har resulterat i att denna kod ibland identifieras som 2F-koden.

För att undvika problem med detekteringen av över- l5 gângspolariteten har Miller-koden, även känd som för- dröjningsmoduleringskoden (DM), modifieradefrekvensmodu- leringskoden (MFM) och 3F-koden, också utvecklats. I detta sammanhang hänvisas till US-patentskriften 3 108 261.

I det kodformatet representeras “l:or" som övergångar 1 20 ett särskilt läge i respektive bïtcell, såsom i mitten av bitcellerna, oberoende av polariteten och “0:or" represen- teras som frånvaro av en övergång vid det särskilda läget i en cell samt införes en övergång vid början av en cell, om den föregående cellen också representerar en "O". I 25 det systemet kommer en följd av "l:or" eller "0:or" så- ledes att ge upphov till en första frekvens fl = l/2c.

På likartat sätt inses det, att en följd av siffror 1-0-l-0 resulterar i alstringen av en andra frekvens fz E fl/2==l/4c, medan en sifferföljd l-O-0-l-0-0-l resulterar i alstringen 30 av en tredje frekvens f3 = 2fl/3 = 1/3c.

De tre frekvenser som kan alstras ger sålunda upphov till beteckningen 3F-kodning. Huvudförtjänsten med Miller- koden är den att trots att kodens bandbredd är väsentligen densamma som bandbredden för NRZ-koden en självföljnings- 35 förmåga är tillaga, men detta till priset av' ett behöva alstra l/2 bitcellstid, dvs en klockfrekvens 2f, samt oförmågan att återvinna nödvändig fasinformation för korrekt avkodning av signalen tillbaka till NRZ vid av- 10 15 20 25 30 35 7811223-2 3 spelning till dess att en sekvens l-0-l är mottagen.

Utöver sådana system för upprättande av bitsynkroni- serings- eller självklockningsegenskaper är det också önskvärt att format utnyttjas, i vilka inkommande data är uppdelade i datablock eller datafält på så sätt, att felkontrollkodord, paritetsord och liknande kan in- föras. Sådana scheman kräver likaledes tillägg av en unik följd av bitar som ett fältsynkroniseringsord för av- gränsning av varje fält. Den tidigare teknikens fält- synkroniseringskoder kräver i allmänhet minnessystem, i vilka hela fälten fördröjes i tillfälligt lagrande minnen vid avspelning samt fältsynkroniseringskretsar "ser" på hela fältet för att fastställa närvaron av ett särskilt, alternerande mönster (se US-patentskriften 4 002 84É). I andra fältsynkroniseringssystem har en lång puls, såsom åstadkommen i Miller-koden av en följd av "0:or“, föreslagits, men detta är ej önskvärt genom att det adderar en betydande likströmskomponent, vilken kraftigt utvidgar bandbreddskraven. På likartat sätt kan en hög frekvens, exempelvis fyra eller fler multipler av en grundläggande klockfrekvens, också utnyttjas men 7 åter till priset av systemkömplexitet och större band- bredd.

I föreliggande uppfinning är en fältsynkroniserings- krets anordnad, i vilken en grundläggande Miller-kod- ningskrets är modifierad för åstadkommande av en fält- synkpuls med en varaktighet, som är lika med tre bit- celler, varigenom en fjärde, lägre frekvens f4 = 1/6c alstras. Denna fjärde frekvens utnyttjar den tillgängliga lågfrekvensdelen av spektrumet utan att kräva någon ytter- ligare högfrekvensbandbredd. Den resulterande fältsynk- pulsen kan ej bli resultatet av någon normalt tillåten övergång av "lzor" och “0:or" samt kan vid avspelning enkelt detekteras medelst organ, som är känsliga för f4-frekvensen. Fältsynkroniseringskretsen innefattar således organ för alstring av en Miller-kodad digital signal, bestående av en följd l-0-0-l av digitala bitar, och för hindrande av en övergång mellan 0-0 i den följden, 7l811223-2 10 15 20 25 30 35 4 varvid ett signalblock med en varaktighet, som är lika med tre bitceller alstras. Detta signalblock sammanhör med en fjärde frekvens, vilken ej naturligt kan uppträda genom någon följd av digitala "l:or“ och "O:or“. Kretsen innefattar vidare organ för införande av det signalblocket i ett formaterat, digitalt dataflöde på förutbestämd plats.

Ett sådant block skulle företrädesvis införas åtminstone en gång för varje fält av ett förutbestämt antal bitar formaterade data för åstadkommande av en fältsynkronise- ringssignal, vilken i det följande lätt och enkelt kan detekteras och behandlas av organ, som reagerar för före- komsten av den fjärde frekvensen för avgränsning av varje fält. K Uppfinningen skall beskrivas närmare i det följande under hänvisning till medföljande ritningar. Fig. 1 är ett blockschema över en föredragen krets för bildande av fält- synkroniseringssignalen enligt föreliggande uppfinning.

Fig. 2 visar en grupp karakteristiska signaler, såsom behandlade medelst kretsen i fig. 1. Fig. 3 är ett block- schema över en föredragen krets för avkodning av fältsyn- kroniseringssignalen. Fig A visar en grupp karakteristiska signaler, såsom behandlade medelst kretsen i fig. 3.

Fig. 5 visar en grupp karakteristiska signaler, såsom behandlade i en alternativ utföringsform för bildande av en fältsynkroniseringssignal enligt föreliggande uppfinning.

Fig. l är ett blockschema över en föredragen utförings- form av kretsen för bildande av fältsynkroniseringssigna- len enligt föreliggande uppfinning. En kodningskrets 10 är inrättad att mottaga en digitalt kodad NRZ-signal på en ledare 12 vid en ingång till en EXELLER-grind 14. Den andra ingången till grinden 14 är styrd av en signal på en le- dare l6 från en registreringsstyranordning och taktgene- ratorkrets 18. Kretsen 18 är av konventionell utformning och skall ej diskuteras i detalj här. Kretsen 18 innefattar typiskt kristallklockoscillatorer, skiftregister och lik- nande för alstring av lämpliga taktsignaler för omvandling av ett kontinuerligt flöde av digitala bitar till en kör- ningslängdbegränsad kod, i vilken de digitala bitarna är www- 10 15 20 25 30 35 7311223-2 5 uppdelade i en följd av fält, vilka vart och ett inne- håller ett förutbestämt antal bitar och vart och ett är försedda med lämpliga paritetskontrollord, felkontroll- ord och fältsynkroniseringsord. När grinden 14 på lämpligt sätt avkännes medelst en fo-bitsynksignal från regi- streringsstyranordningen och taktgeneratorn 18, låter_ grinden NRZ-signalerna på ledaren 12 passera till en e vippa 20 av D-typ. Vippan 20 klockas av en klocksignal av dubbla bitsynkroniseringstakten (dvs 2f°) från regi- streringsstyranordningen och taktgeneratorn 18 via en . ledare 22. Vippans 20 utgång är via en ledare 24 kopplad. till omställningsingången till en vippa 26 av JK-typ.

Vippans 26 J- och K-ingångar är styrda av en fältblocke- ringssignal på en ledare 28 från registreringsstyranord- ningen och taktgeneratorn 18, vilken insignal uppträder en gång för varje fält och därmed fullständigar bildandet av fältsynkroniseringssignalerna, såsom kommer att be- skrivas längre fram. En på så sätt kodad signal, full- ständigad med bitsynkroniserings- och fältsynkroniserings- information, uppträder vid vippans 26 utgång på en ledare 30.

Sättet, på vilket kretsen i fig. 1 behandlar inkomman- de NRZ-signaler, förklaras enklast med hjälp av gruppen av vâgformer i fig. 2. Såsom visat i den figuren kan en inkommande signal innefatta en följd av digitala bitar, såsomefl1följd av de följande digitala bitarna: i-l-o-l-o-o-i-o-o-l-o, visade i kurva A. NRz-ekvivaien- ten till en sådan följd av bitar, såsom angiven med en vågform B, skulle således åstadkommas på en ledare 12 i fig. l. De digitala bitarna i de första sex enhets- cellerna, visade i vågform A, och såsom NRZ-kodade i vâgformen B, representerar faktiska digitala bitar av inkommande data. De nästa 4 bitarna innefattar en synkroniseringssignal om 4 bitar, bestående av de di- gitala bitarna l~0-0-l. Dessa bitar är införda vid slutet av ett förutbestämt antal digitala bitar, som inbegriper ett givet fält, medelst konventionella kretsar, vilka typiskt innefattar skiftregister, parallell-serieomvand- 7811223-2 in ,;«- 10 15 20 25 30 35 6 lare, etc. En digital signal 1-0-O-l kan således exem- pelvis åstadkomas medelst en kvadrupel multiplexer med två ingångar, varvid fyra av ingångarna är permanent anslutna för åstadkommande av ett digitalt synkronise- ringsordmönster 1-0-0-1. Vid avkänning på korrekt sätt komer således ingângsdatabitarna att lagras tillfälligt och synkroniseringsordet l-0-0-1 att utmatas i den rätta positionen i rummet. Bitsynkroniseringsklocksignalen av den fundamentala frekvensen fo, såsom avgiven av regi- streringsstyranordningen och taktgeneratorn 18 på ledaren 16 till EXELLER-grinden 14, är visad som en vågform C i fig. 2.

Medelst en EXELLER-funktion, varigenom bitklocksigna- len kombineras med NRZ-insignalen på ledaren 12 i grinden 14 omvandlas NRZ-signalen till en tvåfas- eller Manchester- kod på ledaren 15 i fig. 1. En sådan tvåfaskod är visad genom en vågform D i fig. 2. NRZ-insignalen, vilken har höga tillstånd för digitala “l:or“ och låga tillstånd för digitala “0:or", omvandlas således analogt till två- fas- eller Manchester-koden, i vilken digitala “l:or“ representeras som.positiva övergångar i centrum av varje enhetscell och digitala “0:or" representeras av negativa övergångar i centrum av varje enhetscell. En sådan signal kan sedan bekvämt omvandlas till en Miller- eller 3F-kod genom tillförsel av signalen till en med två dividerande krets på konventionellt sätt (se exempelvis US-patentskrif- ten 4 045 613). En noggrann granskning av tvåfassignalen eller vågformen D avslöjar emellertid från EXELLER-grin- den 14 utmatade spikar vid början av varje enhetscell, när signalens förhandenvarande nivå är låg. Sådana spikar tros förorsaka naturligt ingående taktregleringsfel mellan NRZ-insignalen och fo-klocksignalen på ledaren 16. Ehuru sådana fel kan reduceras genom lämplig konstruktion, är det troligen faktiskt omöjligt att eliminera dem, och de resulterande spikarna kan avkännas av den'med två divi- derande tvåfas/Miller-omvandlingskretsen, vilket resul- terar i falska utsignalsövergângar. Utgången från EXELLER- grinden 14 är därför företrädesvis kopplad till vippan 20 10 15 20 25 30 35 7811223-2 7 av D-typ, vilken är synkront klockstyrd på ledaren 22 med bitsynkroniseringsklocksignalen på ledaren 16 men med frekvensen 2fo, såsom visat med vågformen E i fig. 2.

Insignalsvågformen på ledaren 15 samplas följaktligen effektivt något efter var och en av Övergångarna och därmed åstadkommes en fördröjd tvåfassignal på vippans 20 ut- gång till ledaren 24. En sådan fördröjd tvåfassignal är visad som en vågform F i fig. 2. Varje bitcell är nu ut- märkt såsom fördröjd i tiden halva 2F-klockperioden eller, vilket är ekvivalent, en fjärdedel av en enhetscell. Denna fördröjda tvåfassignal kopplas till JK-vippan 26 för upp- nâende av med två dividerande tvâfas/Miller-omvandlings- funktionen, vilken omnämnts ovan.

Vippans 26 JK-ingångar är styrda av fältblockerings~ signalen på ledaren 28 från registreringsstyranordningen 18 på sådant sätt, att JK-ingångarna ges låg nivå till- räckligt långt framför den övergång som uppträder i Miller- eller 3F-koden och anger de tvâ sekvensiella “0:orna" i det önskade synkroniseringsordet. I detta sammanhang hänvisas till den av en cirkel omgivna över- gången i vågformen G i fig. 2. övergången mellan de successiva “0:orna" i synkroniseringsordet l-0-0-l blocke- ras därmed på JK-vippans 26 utgång. Denna blockering åstadkommes av fältblockeringssignalen, såsom visad i vågform H, på ledaren 28, i vilken signal en enda puls uppträder en gång för varje fält och därmed ger JK-in- gångarna låg nivå vid den rätta tidpunkten. Med ingångarna till vippan 26 begränsade på sådant sätt blockeras över- gången mellan de successiva “0:orna" i synkroniserings- ordet om 4 bitar och den resulterande 4F-utsignalen på ledaren 30 erhålles, såsom visat i vågform I. Den med en cirkel omgivna delen av den vågformen saknar övergång, vilket resulterar i en puls, vars längd är tre enhets- celler. Denna resulterande fältsynkroniseringssignal representerar en fjärde frekvens eller tidsperiod, vilken således enkelt kan detekteras, såsom beskrivet i det följande.

En föredragen åtföljande krets 32 för detektering av *7s1122s~2 10 15 20 25 30 35 8 fältsynkroniseringssignalen är visad i fig. 3. I denna figur inmatas en 4F-insignal, såsom åstadkommen efter det att den kodade signalen har registrerats på ett lämpligt registreringsmedium, såsom magnetband, och återvunnits via ett konventionellt, magnetiskt avspelningshuvud, på en ledare 34. Insignalen kopplas till en fördubblingskrets 36, vilken innefattar en monostabil multivibrator, för åstadkommande av en monostabil utpuls för varje nollgenom- gång hos 3F-insignalen. Utsignalen från fördubblaren 36 kopplas i sin tur till en 3F- eller Miller/NRZ-avkodarkrets 38 på en ledare 40. Signalen från fördubblaren 36 tillföres på ledaren40 till en synkdetektorkrets 42, till en fasde- tektor 44 och till en återkopplingsgrind 46. En regenere- rad bitklocksignal lämnas vidare till 3F/NRZ-avkodarkretsen 38 på en ledare 48, vilken signal användes tillsammans med signalen på ledaren 40 för omvandling av 4F-signalen till- baka till en NRZ-utsignal.

Utsignalen från den monostabila multivibratorn i fördubblaren 36 återställer synkdetektorn 42 vid varje övergång som anger en digital bit. Synkdetektorn 42 be- står företrädesvis av en räknare 50 för5 bitar och en in- verterare 52. Avkodarkretsen 32 innefattar också organ för regenerering av en 2fo-klocksignal, vilken kopplas till räknaren 50 via en ledare 54. Sättet, på vilket denna signal regenereras, kommer att diskuteras längre fram. Såsom kommer att framgå mer i detalj i samband med fig. 4 kommer tillförseln av successiva pulser i_2fo-signa- len på ledaren 54 till räknaren 50 under uppträdandet av en signal på ledaren 40, vilken signal motsvarar en fält- synkpuls, som sträcker sig över tre enhetscellers längd, att bringa räknaren att nå ett räknetal 5 under den tredje NRZ-enhetscellperioden. Den enda gång som fem sådana 2F-klockperioder kan uppträda under intilliggande över- gångar skulle vara under en sådan synkroniseringsperiod.

I annat fall skulle uppträdandet av en övergång på leda- ren 40, vilken övergång anger en annan digital bit, åter- ställa dekadräknaren och därmed hindra räknaren 50 att lämna någon utsignal. Eftersom en utsignal från räknaren 10 15 20 25 30 35 7811225-2 9 50 således endast kan åstadkommas om ingen återställnings- signal åstadkommes under fem Zfo-pulser, detekteras det säregna hos fältsynkroniseringssignalen. Räknarens 50 ut- signal, som utmärker en fältsynkroniseringssignal, kopplas till inverteraren 52 och avges som en utgående fältsyn~ kroniseringssignal på en ledare 56 till en utgångsanslut- liksom åstadkom- bitsynkronise- ning 58 för att styra perifer utrustning, ma en fältsynkroniseringsinsignal till en ringsgenerator 60 för att styra fasen för bitsynkronise- ringen på ett nedan beskrivet sätt. och klock- regenereringsdelen av avkodarkretsen 32 utnyttjar en faslåst slingkrets, visad såsom de block som innefattar en fasdetektor 44 tillsammans med en slingförstärkar- och filterkrets 62, en spänningsstyrd oscillator 64 och återkopplingsgrinden 46. Återkopplingsgrinden är önsk- värdsâ tillvida som övergångar i 4F-insignalen uppträder med l, 1 1/2 och 2 bitcellsintervall. Grinden 46 kopplar återkopplingssignalen från den spänningsstyrda oscilla- torn 64 till fasdetektorn 44 via en ledare 66 enbart när en inpuls från den monostabila multivibratorn på en le- dare 40 är tillgänglig för fasjämförelse. När den rätta Den grundläggande bitsynkroniserings- fasen förefinns, kopplas återställningssignalen via fasdetektorn 44 till slingförstärkaren och filtret 62.

Signalen förstärkes och filtreras således för åstadkom- mande av slingstabilitet och för avlägsnande av ej önsk- värda högfrekvenskomponenter. Den således filtrerade signalen kopplas sedan till den spänningsstyrda oscilla- torn 64 för att åstadkomma styrning av dess arbetsfre- kvens. Eftersom återställningssignalerna på ledaren'40 frân den monostabila multivibratorn uppträder i dubbla den normala bitfrekvensen, innefattar utsignalen från oscillatorn 64 således Zfo-klocksignalen, vilken matas in i fembitsräknaren 50 på ledaren 54, såsom diskuterats ovan. Vidare kopplas 2fo-signalen till âterkopplings- grinden 46 över en ledare 68, i vilken grind den ledes till ledaren 66 för att utlösa jämförelsen med insignalen på ledaren 40. Signalen Zfo på ledaren 68 från den spän- 7811223-2 10 15 20 25 30 35 '10 ningsstyrda oscillatorn 64 kopplas också till bitsynk- generatorn 60, vilken är en med två dividerande krets, varigenom en bitklocksignal av frekvensen fo åstadkommas på en utgångsledare 70. Denna signal kopplas också till 3F/NRZ-avkodaren på en ledare 48, såsom diskuterats ovan.

Bitklockgeneratorn eller den med två dividerande kretsen är lämpligen en JK-vippa. Eftersom en sådan vippa ej är faskänslig, lämnas fältsynksignalen på ledaren 56 till denna krets på sådant sätt, att det rätta fasförhållandet upprättas mellan primärdatasignalen på ledaren 72 och den rekonstruerade bitklocksignalen på ledaren 70. _ Avkodaren 38 är av konventionell konstruktion och ut- gör ej någon direkt del av föreliggande uppfinning. En sådan avkodare innefattar typiskt en serie skiftregister och taktreglerkretsar för att utföra den inversa omvandf lingen från 3F-signalen till en standardiserad NRZ-utsignal på en ledare 72.

Sättet, på vilket signalerna således behandlas i den i fig. 3 visade kretsen, förstås lättare.med hjälp av vågformerna i fig. 4, vilken figur lämpligen skall be- traktas tillsamans med de kodade signalerna, såsom vi- sade i fig. 2. I fig. 4 visas samma digitala bitar som. presenteras i fig. 2 lämnade på en vågform A som en 4F-in- signal (vâgform B). 4F-insignalen motsvarar således våg- formen I i fig. 2. Allt eftersom 4F-insignalen behandlas medelst den monostabila multivibratorn i fördubblaren 36, âstadkommes en utsignal, i vilken en övergång uppträder vid varje nollgenomgång, såsom visat med en vågform C.

Allt eftersom den signalen behandlas medelst faslåsnings- slingkretsen, innefattande fasdetektorn 44,_slingförstärka- ren och filtret 62 samt den spänningsstyrda oscillatorn 64, regenereras en Zfo-signal på ledarna 54 och 68, vilken signal är visad som en vâgform D. Signalen Zfo divideras med två i bitsynkgeneratorn 60 för åstadkommande av den med en vågform E visade fo-signalen. När fem 2f°-pulser på ledaren 56 är räknade av fembitsräknaren 50 utan att någon återställningssignal på ledaren 40 åstadkommer åter- ställning av räknaren, lämnas således en fältsynksignal på 10 15 20 25 30 35 7811223-2 ll ledaren 56, såsom visat med en vâgform F. 4F-signalen, såsom korrekt avkodad i avkodaren 38, avges sedan som en NRZ-utsignal på ledaren 72, såsom visat med en vâgform G.

Föreliggande uppfinning möjliggör ett ytterligare, fördelaktigt särdrag framför vad som åstadkommes med kon- ventionella 3F- eller Miller-kodsystem genom att den gör det möjligt att återställa synkdetektorn varje gång en puls uppträder från den monostabila multivibratorn i fördubblaren 36. Till skillnad från vad som erfordras med _ en Miller-kod, där man nödvändigtvis måste vänta till dess att pulsföljden l-0-l uppträder för att kunna bestäm- ma den rätta fasen hos bitklocksignalen, behöver man vid föreliggande uppfinning enbart se på en enda bit, eftersom fasinformationen redan åstadkommes via fasdetektorn 44.

Vidare är behovet av redundanta kretsar för detektering av den rätta fassignalen, såsom nödvändigt i Miller-av- kodare, eliminerat.

Vid digital registrering önskar man normalt bibehålla den registrerade signalens likströmskomponent men önskar ej att en lång kedja av successiva “0:or" eller "l:0r“ förskjuter likströmsnivån. I de ovan beskrivna utförings- formerna av föreliggande uppfinning kan således fältsyn- kroniseringspulsen, som har en varaktighet på tre bit- celler, vara tillräcklig för att ge en ej önskvärd för- skjutning i likströmsnivân. I en annan föredragen utfö- ringsform, vilken är visad i fig. 5, kan följaktligen en fältsynkroniseringssignal om 8 bitar i stället för den i fig. 1-4 visade fältsignalen om 4 bitar âstadkonmlas.

I en-sådan utföringsform kan en följd av 8 digitala bitar l-0-O-1-0-0-l-0 åstadkommas, såsom visat med en vågform A i fig. 5. Den ekvivalenta NRZ-signalen till ett sådant tåg av digitala bitar är visad med en vågform B. Om- vanalaa på ett satt, som är likartat det i figql gen 2 visade, kommer den resulterande 3F-signalen att ha det med en vågform C visade utseendet. Fältsynkroniserings- signalen âstadkommes sedan genom blockering av båda paren ' av 0-0-övergångar, exempelvis genom åstadkommande av en fältblockeringssignal om 8 bitar, i vilken, såsom visat ;7s11223-2 lO 15 20 25 30 35 12 med av cirklar omgivna delar av en vâgform D, två blocke- ringspulser åstadkommas. Såsom vidare visat med en våg- form E resulterar dessa blockeringspulser i ett par fält- synkroniseringspulser, vilka vardera har en längd på tre enhetsceller samt är av motsatt polaritet. En lik- strömsförskjutning, som kan bli resultatet av den första pulsen av längden tre enhetsceller, utjämnas således av den andra pulsen av längden tre enhetsceller men av mot- satt polaritet.

I konventionella Miller-kodsystem åstadkommes vanligen ett ord av full längd för fältsynkroniseringsfunktioner.

I de i fig. l-4 visade utföringsformerna erfordras endast 4 bitar för fältsynkroniseringsfunktionen, vilken gör ytterligare bitar tillgängliga för styrning av hjälpfunk- tioner.De ytterligare bitarna kan exempelvis användas för att ange bandhastigheten under registreringen, så att taktreglersignalerna kan modifieras på lämpligt sätt vid avspelning. Alternativt kan andra funktioner, såsom ana- loga avståndssignaler och andra klock- eller funktions- styrsignaler, åstadkommas med de ytterligare bitarna utan att extra bitar behöver tilläggas ett datafält. I Ovanstående beskrivning förutsätter införandet av ett fältsynkroniseringsord en gång för varje fält. Det ligger emellertid inom föreliggande uppfinnings ram att en fält- synkroniseringssignal införes på andra ställen i data- flödet, såsom enbart anordnande av en sådan signal en gång för vart tionde fält eller till och med mindre ofta i beroende av stabiliteten hos det givna datasystemet.

Ehuru det är önskvärt att den ovan beskrivna kretsen utnyttjas i en magnetisk registreringsanordning, såsom en analog-digitaliserad registreringsanordning, har syn- kroniseringskretsen likartade användningsmöjligheter i en mängd olika instrumenteringskretsar och/eller infor- mationsbehandlingstillämpningar. Ehuru endast en begrän- sad utföringsform av föreliggande uppfinning har visats och beskrivits i detalj, är det således uppenbart för de på området erfarna att många modifieringar och varia- tioner är möjliga inom uppfinningens ram.

Claims (5)

10 15 20 25 30 35 7811223-2 13 PATENTKRAV l. Digitalt informationsbehandlingssystem, innefat- tande organ (l4, 18 och 20) för formatering av digital information i en 3F-fördröjningsmoduleringskod (Miller- kod), i vilken digitala "l:or“ representeras som över- gångar i ett särskilt läge, såsom i centrum av en bit- cell, och "0:or“ representeras genom frånvaron av över- gångar i det läget samt en övergång uppträder vid början av en bitcell, om den föregående biten också var en “0“, så att tillåtna övergångar uppträder med intervall, som motsvarar varaktigheten för 2 bitceller, 1 l/2 bitcell respektive l bitcell, varigenom frekvenser fo, 1 l/2 fo respektive Zfo skapas, samt för seriekombinering av ett flertal digitala bitar för bildande av ett digitalt ord och ett flertal ord för bildande av en följd av fält, som bildar ett flöde av digitala bitar, i vilket åtmin- stone ett ord i varje fält är avsett för åstadkommande av en fältsynkkod, k ä n n e t e c k n a t av en fält- synkroniseringskrets, som innefattar organ (18, 26) för alstring av en digital signal, vilken består av en följd l-O-0-l av digitala bitar, och för förhindrande av en övergång, som sammanhör med en 0-0-övergång i en följd l-0-0-l av digitala bitar, varvid ett digitalt signal- block alstras, vilket är karakteriserat av ett par tidigare otillåtna övergångar, vilka uppträder på ett avstånd av tre bitceller från varandra, varigenom en fjärde frekvens fo/2 alstras, vilken ej kan uppträda naturligt genom någon foljd av digitala "lzor" och “O:or", samt organ för in- förande av det digitala blocket i det formaterade, digi- tala dataflödet i ett förutbestämt läge för åstadkommande av en fältsynksignal, vilken i det följande lätt och en- kelt är detekterbar och påverkbar medelst för den fjärde frekvensen känsliga organ.

2. System enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k n a t därav, att de den digitala signalen alstrande organen in- nefattar skiftregisterorgan, inrättade att mottaga ett fler- 7811223-2 10 15 20 IH tal parallella insignaler för alstring av följden l-0-0-1 samt strömställarorgan för att i beroende av skiftregister- organen förhindra den sekvensiella utmatningen av digitala bitar vid slutet av ett förutbestämt antal bitar för att möjliggöra införandet av det digitala blocket efter det förutbestämda antalet bitar.

3. System enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k n a t av avkodningsorgan (32) för detektering av fältsynksignalen, - vilka avkodningsorgan innefattar räknarorgan (50), vilka är återställbara av varje övergång i en mottagen, digital signal, för räkning av det antal bitceller som följer _ efter varje övergång och för regenerering av en fältsynk- signal i händelse av att en längre tid förflyter än 5/2 av längden av en enhetscell mellan övergångarna i- den mottagna digitala signalen.

4. System enligt patentkravet 3, k ä n n e t e c k- n a t därav, lågfrekvenspassfilter (62) som är avstämt att släppa att avkodningsorganen innefattar ett _ fram den fjärde frekvensen. _

5. System enligt patentkravet 3, k ä n n e t e c k- n a t därav, att avkodningsorganen innefattar organ för att som gensvar på den regenererade fältsynksignalen alstra en bitsynksignal med korrekt fas.