SE431295B - Strengpressningsanordning - Google Patents

Description

7806129-8 Ändamålet med föreliggande uppfinning är att förbättra och vidare- utveckla den sålunda kända grundläggande strängpressningsidên.

Vid sin rörelse längs passagen som bildas av ett spår i den rörli- ga delen och av den ovanför spåret belägna stationära delen, passe- rar det frammatade materialet, när det rör sig från passagens öppna ände i riktning mot ansatsen (vederlaget), som blockerar passagens motsatta ände, genom en s.k. "primär ingreppslängd" och en "sekun- där ingreppslängd". över den primära ingreppslängden förblir det frammatade materialets form i stor utsträckning såsom den var vid inträdet i passagen, ehuru det frammatade materialet dock kan un- dergå en mycket obetydlig deformation såsom ett resultat av att ma- _ terialet påverkas av en presspassning (t.ex. när ett råämne med cir- kulärt tvärsnitt införs i ett spår med rektangulärt tvärsnitt).

Till följd av den ändtillslutning av passagen som erhålles medelst ansatsen, uppkommer det ett ställe där friktionskraften mellan det frammatade materialet och den rörliga passagen åstadkommer stukning av det frammatade materialet, som därefter helt utfyller passagens tvärsnitt från sistnämnda ställe ända fram till ansatsen, där sträng- pressningen genom den eller de befintliga matrisöppningarna sedan sker. Denna längd räknad från början av stukningen till ansatsen är just vad som ovan benämnts "den sekundära ingreppslängden". Tyd- ligen är det så att ingen minskning av ytkontakten mellan det fram- matade materialet och den fasta och orörliga (stationära) sidan av passagen_kan uppnås över denna sekundära längd. över den primära ingreppslàmflen, dvs före stukningen av materialet - är det emellertid möjligt att minska kontakten mellan det frammata- de materialet och den fasta ytan, så att man ökar skillnaden i frik- tionsverkan vid de passagen avgränsande, inledningsvis omnämnda första och andra delarna.

Enligt uppfinningen uppnås detta medelst strängpressningskraftökan- de organ anordnade över åtminstone ett längsgående, inledande parti av passagen för att öka skillnaden mellan å ena sidan de friktions- krafter som vid den rörliga delen av passagen är verksamma att åstad- komma framåtdrivning och därmed strängpressning av materialet, och, å andra sidan, de friktionskrafter som vid den orörliga delen av passagen är verksamma att motverka framåtdrivningen. 7806129-se Utföringsformer av organen framgår av kraven 2 - 4.

Uppfinningen kommer nu att ytterligare beskrivas genom exempel och under hänvisning till härmed bifogade ritning, på vilken fig. 1 är en schematisk vy i mittsektion av ett parti av en strängpressnings- anordning av det slag, vartill uppfinningen hänför sig; fig. 2 är en schematisk framställning av ett parti av anordningen enligt fig. 1, och visar en utföringsform av organ för reducering av friktions- krafterna som motverkar framåtriktad rörelse av ett râämne; fig. 3 är en förstorad, fristående snittvy vid linjen III-III i fig. 2; fig. 4 är ett tvärsnitt liknande det i fig. 3, men visar ett i för- väg format (förformat) råämne; och fig. 5 och 6 visar exempel på formningsrullar för formning av râämnen till önskade tvärsnitts- former.

Fig. 1 visar det slag av strängpressningsanordning vartill uppfin- ningen hänför sig (jämför svenska patentskriften 7203111-5 med pub- liceringsnummer 386 605) och denna anordning innefattar ett roter- bart hjul 21 som är monterat på en driven axel 22 och har ett rek- tangulärt tvärsnitt uppvisande, kontinuerligt omkretsspår 23. En skodel 24 passar mot kanten av hjulet över ett parti av dettas om- krets. En insatsdel 25, som kan vara utförd i ett stycke med eller vara fäst vid skodelen, skjuter in i spåret 23 och slutar i en an- sats 26 som blockerar passagen som bildas mellan hjulet 21 och sko- delen 24. En matris- eller strängpressningsöppning, eller ett fler- tal sådana öppningar, är samordnad/samordnade med ansatsen 26. I fig. 1 visas en enda strängpressningsöppning 27 som är utformad i ansatsen 26.

I drift inmatas en materialråvara 28 kontinuerligt i spåret 23, och råvaran förs framåt i spåret under skodelen och i riktning mot ansatsdelen 26 vid rotation av hjulet 21. Såsom ett resultat härav strängpressas råvaran 28 kontinuerligt genom matrisöppningen 27.

Spâret 23 i hjulet 21 bildar i samverkan med skodelen 24 och in- satsdelen 25 en passage för upptagande av råvaran eller râämnet.

Passagens väggar som bildas av sidoväggarna och basen till spåret rör sig kontinuerligt i riktning mot ansatsen. Den vägg av passa- gen som bildas av undersidan av insatsdelen 25 är däremot statio- när, dvs orörlig. De rörliga väggarna, dvs de av passagens väggar 7806129--8 som bildas av spåret 23, transporterar med hjälp av friktionsmot- ståndet råvaran 28 i riktning mot ansatsdelen 26, och denna rörel- se motverkas av friktionen vid den süflionära undersidan av insats- vdelen 25.

Fig. 2 och 3 visar ett utförande för minskning av friktionen vid un- dersidan av den stationära delen. Vid detta arrangemang är en rull- anordning 30 anordnad vid undersidan av skodelen 24 inom ett begyn- nelseparti av delens längd. Rullanordningen 30 kan omfatta ett fler- tal inställbara rullar 31. över detta begynnelseparti av dess längd har skodelen 24 primärt till uppgift att bibehålla rävaran 28 i spåret 23. Allt eftersom rå- varan förflyttas i riktning mot ansatsdelen är tryckökningen sådan att den åstadkommer att râvaran strängpressas genom matrisöppningen 27 eller motsvarande öppningar, ifall flera sådana är anordnade.

Vid högtrycksänden av passagen kommer râvaran mycket effektivt att utfylla passagen och stå i kontakt med hela arean för ytorna hos de _fasta och rörliga delarna. över begynnelsepartiet av passagen är detta dock inte nödvändigt, och friktionskrafterna vid undersidan av skodelen, vilka krafter motverkar framåtriktad rörelse av råva- ran, minskas med hjälp av rullanordningen 30. Det torde inses att andra typer av ytor som har förmåga att röra sig tillsammans med råämnet, såsom ett rörligt band (ej visat), kan anordnas vid under- sidan av skodelen 24 inom begynnelsepartiet av passagen.

Alternativt, eller dessutom, kan friktionskrafterna vid undersidan av skodelen reduceras genom att ultraljudsvängningar pâföres sko- delen. I fig. 2 används hänvisningsbeteckningen 32 till att ange en källa som åstadkommer ultraljudvibrering, som kan påföras skode- len 24; ' Motverkan mot (hindrandet av) framåtriktad rörelse av råämnet 28 i riktning mot ansatsdelen 26 kan reduceras genom minskning av den area hos råämnet som kommer i kontakt med den stationära undersi- dan av skodelen åtminstone inom ett begynnelseparti av råvarans rörelse genom passagen. Areaminskningen kan uppnås genom användning av en råvara som har en önskad, i förväg fastställd tvärsnittsform, eller genom användande av organ varmed råvaran kan deformeras till den önskade tvärsnittsformen, innan råvaran inkommer i passagen. 780-6129- 8 Fig. 4 visar ett exempel på ett i förväg format råämne 35 som in- förs i passagen. Råämnet är dimensionerat att passa i spåret 23 i hjulet 21, så att sidorna och basytan av spåret bringas i kontakt med motsvarande sidor eller ytor på râvaran. Ovansidan av råvaran formas emellertid med en bâgformad yta för att till ett minimum reducera kontaktarean mellan denna yta och undersidan av insatsde- len 25 inom begynnelsepartiet (dvs den inledande delen) av passa- gen. Självfallet är andra ytkonfigurationer möjliga för att uppnå samma effekt av minskning av motverkan mot framåtriktad rörelse av råvaran.

Normalt uppvisar råvaran eller râämnet rund (cirkulär) eller fyr- kantig (rektangulär) tvärsnittsform. En sådan råvara kan formas till önskat tvärsnitt, såsom exempelvis det i fig. 4 visade, med hjälp av formningsrullar anordnade i rörelsebanan för råämnet före dettas inträde i passsagen mellan hjulet och skodelen. Ett möjligt arrangemang av formningsrullar visas i fig. 5. Enligt detta arran- gemang införs ett råämne 40 med cirkulärt tvärsnitt mellan fyra rullar 41, 42, 43 och 44. Rullarna är roterbara i de riktningar som anges av pilarna på rullarna. Rullen 41 är försedd med ett i tvärsnitt konkavt omkretsspår 45 avsett att ge en konvex profil åt ovansidan av råämnet som utträder ur rullanordningen. De övriga rullarna 42, 43 och 44 ger vardera en plan yta åt det utträdande råämnet. Rullarna är så placerade och inrättade i förhållande till varandra, att det utträdande råämnet uppvisar den önskade formen och tvärsnittet som erfordras för att den skall passa i passagen på sätt som visas i fig. 4. Anordnandet av och antalet rullar kan naturligtvis väljas olika beroende på den form som skall bibringas råämnet.

I stället för att använda formningsrullar för förformning av råäm- net kan en dragskiva användas för förformningen.

I stället för att anordna ett separat arrangemang med formningsrul- lar, såsom visas i fig. 5, är det möjligt att förforma råämnet med användande av spåret i hjulet och en därmed samverkande, spârför- sedd rulle. Det spårförsedda hjulet motsvarar anordningen med rul- larna 42, 43 och 44 i fig. 5 och en spårförsedd rulle, såsom rullen 41 enligt fig. 5, kan anordnas att samverka med spåret för att for- ma råämnet eller råmaterialet på önskat sätt. Vid denna utförings- form kan rullen 41 drivas från samma kraftkälla som den som används 7806129-8 för att rotera hjulet 21, eller också kan rullen 41 drivas av en separat kraftkälla. Rullen 41 kan vara placerad omedelbart ned- ströms om inloppet till passagen mellan hjulet och skodelen.

Fig. 6 visar ett alternativt arrangemang av formningsrullar. Rul- larna 50, 51 och 52 motsvarar och fungerar på samma sätt som rul- larna 42, 43 och 44 i fig. 5. Två snedställda rullar 53 och 54 .formar ett råämne 55 på sådant sätt, att dess ovansida vid utträdet från rullanordningen uppvisar triangulär profil. Även härigenom minskas storleken av kontakten mellan råämnet och den stationära delen över begynnelsepartiet av passagens längd.

Friktionen vid undersidan av den stationära delen kan minskas ge- nom tillförsel av ett smörjmedel mellan undersidan och råämnets kontaktande yta. Smörjmedlet, som kan vara en vegetabilisk olja el-' ”ler mineralolja, exempelvis molybdendisulfid, ett överdrag av frik- tionsreducerande material, såsom stellit, eller t.o.m. ett vatten- flöde, kan påföras undersidan av skodelen. Oljan eller vattnet kan också påföras råämnets yta. Undersidan av skodelen kan vidare vara höggradigt polerad, av samma skäl. I fig. 1 visar pilarna X, Y och Z tre möjliga ställen för tillförsel av smörjmedel.

Vid stället X insprutas ett smörjmedel under tryck på ovansidan av råämnet vid ett område längs passagen mellan den öppna änden och ansatsen. Stället X ligger lämpligen ungefär i det område där rå- ämnet börjar ge efter eller flyta för att fullständigt fylla ut passagens tvärsnitt.

Läget Y ligger vid ingången till passagen. Smörjmedlet tillförs till ovansidan av råämnet.

Vid stället Z tillförs smörjmedel till ovansidan av råämnet innan detta inkommer i passagen.

Smörjmedlet fyller också uppgiften att kyla de delar som tillförs medlet ifråga.

I vart och ett av de nämnda fallen krävs att smörjmedlet inte in- kommer mellan råämnet och sidorna av spåret i hjulet, eftersom detta n skulle resultera i en minskning av friktionsmotståndet, dvs frik- tionsingreppet. Råämnets ovansida som skall uppta smörjmedlet måste följaktligen vara sådan att den hindrar smörjmedlet från att rinna 7806129-8 över på råämnets övriga ytor som står i kontakt med spåret i hjulet.

Råämnet kan därför ha kvadratiskt tvärsnitt eller uppvisa någon annan tvärsnittsform med plan ovansida. Ovansidan av råämnet kan alternativt vara så utformad att den leder tillfört smörjmedel bort från sidokanterna av ytan. Râämnet kan således exempelvis vara försett med en grund eller konkav försänkning i ovansidan. Förutom att fungera såsom ett medel för upptagande av överskottssmörjmedel skulle en sådan profilerad ovansida också resultera i en minskning av kontaktarean med ytan på den stationära delen.

För förbättring av det framåtriktade friktionsmotstândet eller frik- tionskraften som påförs råämnet, kan organ, utöver eller såsom al- ternativ till de ovan beskrivna friktionsreducerande hjälpmedlen, anordnas för ökning_av friktionen vid den rörliga delens passage- ytor. Detta kan exempelvis uppnås genom uppruggning av sidoväggar- na och basen hos spåret i den rörliga delen. Sådan uppruggning kan åstadkommas genom utformning av ett mönstrat område på spårets si- doväggar och bas, eller genom räffling eller blästring av dessa ytor. Friktionsmotståndet vid de rörliga ytorna kan ävenledes för- bättras genom att dessa ytor överdras med ett skikt av samma mate- rial som det material som skall strängpressas. Med ett råämne i form av koppar kan exempelvis ett överdrag av koppar med fördel anbrin- gas på de passagen avgränsande ytorna i den rörliga delen.

En ytterligare möjlighet för uppfinningen ligger i regleringen av driften av strängpressningsanordningen i beroende av en väsentligen kontinuerlig övervakning av åtminstone en av de parametrar som ka- rakteriserar produkten. De primära faktorerna som är av betydelse _för processregleringen är drivhastigheten och tillförseln (i fall sådan förekommer) av smörjmedel och/eller kylmedium. Den önskade metallurgiska kvaliteten på produkten kan exempelvis, såsom en för- beredande åtgärd för efterföljande behandlingar eller bearbetningar, nödvändiggöra uppfyllande av vissa temperaturvillkor, och i detta fall skall temperaturen hos produkten övervakas kontinuerligt och 'automatiskt tillföras som en korrigerande återkopplingssignal till en eller flera av de processen styrande faktorerna, bland vilka kan ingå graden av förvärmning som bibringas det frammatade materia- let som skall strängpressas.

Claims (4)

7806129-8 g Patentkrav

1. Strängpressningsanordning med första och andra delar (21, 24, 25) vilka mellan sig avgränsar en passage in i vars ena ände kan införas materialet (28) som skall strängpressas, och av vilka delar (21, 24, 25) åtminstone en del (21) är rörlig i förhållande till en annan del (24, 25) i passagens plan, så att de samverkar till att avgränsa passagen, en ansats- eller vederlagsdel (26) som är fast anordnad vid den orörliga delen (24, 25) och skjuter in i och blockerar passagens andra ände, och begränsningsorgan som bildar åt- minstone en matrisöppning (27) förbunden med ansatsdelen (26), varvid den rörliga delen (21) av passagen står i friktions- kontakt med materialet (28) och på detsamma utövar en frik- tionsmotståndskraftverkan tillräcklig för att framkalla en sådan strängpressningskraft, att den åstadkommer sträng- pressning av materialet (28) genom matrisöppningen (27) resp. varje matrisöppning, k ä n n e t e c k n a d av strängpressningskraftökande organ anordnade över åtminstone ett längsgående, inledande parti av passagen för att öka skillnaden mellan å ena sidan de friktionskrafter som vid den rörliga delen (21) av passagen är verksamma att åstadkomma framåtdrivning och därmed strängpressning av materialet (28), och, å andra sidan, de friktionskrafter som vid den orörliga delen (24, 25) av passagen är verksamma att motverka framåt- drivningen.

2. Strängpressningsanordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k - nga d av att de strängpressningskraftökande organen om- fattar en linjär rullanordning (30) anordnad på den orörliga delen (24) för att stå i kontakt med materialet (28) över ett längsgående, inledande parti av passagen.

3. Strängpressningsanordning enligt krav 1, -k ä n n e t e c k n a d av att de strängpressningskraftökande organen om- fattar formningsrullar (41, 42, 43, 44) anbringade mot mate- rialet (40) för formning av materialet så, att kontaktytan mellan materialet och den orörliga delen (24) av passagen redu- ceras till ett minimum över det längsgående, inledande partiet av passagen. 7806129-e

4. Strängpressningsanordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k - n a d av att en friktionsökande ytbeläggning, av samma material som materialet (28) som skall strängpressas, är anbragt på passagens ytor i den rörliga delen (21).