SE406879B - Apparat for formning av ett elastomerband - Google Patents

Description

1715 20_ ' so. ss - 40- _1z1ssvv-2, j 2 .'Genom uppfinningen möjliggöres noggrann kontroll av tryck och inre spänningar i elastomermassan under dess formning så att en pro- fil med tunna sammanhängande fjäderliknande kanter kan framställas utan risk för ytfel eller bristníngar i de tunna kantpartíerna.

I en föredragen utföringsform av uppfinningen utnyttjas denna möjlighet i det att mittpartiet av genomgángskammaren i dess konver- gerande del bildar ett par motsatta spetsade ytor.

I en lämplig utföringsform består organet för diskontinuerlig förträngning av kammarens genomloppstvärsnitt av en väsentligen ra- diell ansatsyta på formningsbladets stationära styryta.

Uppfinningen tillåter användning av för formningsdynor uppströms den slutliga formningsdynan i syfte att inställa eller reglera kvanti- teten elastomermassa som matas till den slutliga formningsdynan.

Uppfinningen åstadkommer en anordning för formning av en elasto- .mermassa i vilken framställningstoleranserna kan innehàllas inom några hundradels millimeter. j Uppfinningen beskrives i det följande i form av utföringsexem- 'pel och med hänvisning till åtföljande ritningar.

Fig. 1 är en fragmentarisk planvy, delvis i snitt, visande en första utföringsform av uppfinningen. Fig. 2 är en fragmentarísk sido- vy enligt linjen 2-P på fig. 1, i större skala. Fig. 5 är en fragmen- , tarisk ändvy, delvis i snitt, i mindre skala enligt linjen 5-5 på fig. 2. Fíg. 4 är ett fragmentariskt tvärsnitt i mindre skala, utmed linjen 4-4 på fig. 2. Fig. 5 är en fragmentarisk vy, delvis i snitt, i mindre skala utmed linjen 5-5 nå:fig."2. Fig. 6 är ett fragmenta- riskt tvärsnitt utmed linjen 6-6 på fig. 4.:Fig. 7-15 visar schema- tiskt i större skala förändringen av trvckkammarens kontur i riktning nedströms vid den första utföringsformen av uppfinningen, varvid snit- ten är tagna utmed respektive linjer 7-7 till 15-15 på fig. 2 och 6.

Fig. 16 är ett fragmentariskt tvärsnitt av den slutliga elastomerpro- dukten såsom formad med användning av den första utföringsformen av uppfinningen. Fig. 17 är.en vy liknande fig. 2, visande en andra ut- föringsform av uppfinningen. Fig. 18 är en vy liknande fig. 2, men visande en tredje utföringsform av uppfinningen. Fig. 19 är en vy lik- nande fig. 2; men visande en fjärde utföringsform av uppfinningen.

Fig. 1 är en schematisk planvy visande apparaten enligt uppfin- ningen. Apparaten omfattar en extruderingsenhet allmänt betecknad 100.

Enheten 100 omfattar en extruderingscylinder 102 i vilken en extrude- ringsskruv 104 med en skruvgänga 106 är på konventionellt sätt roter- bart anordnad. Skruven 104 utmatar en elastomermassa 108 i riktning av pilen A mot en kalandreringsenhet allmänt betecknad 109, vilken in- nehàller ett extruderingshuvud 110. Elastomermassan 108 kan vara na- 50 55 ll-O _ 7315577-2 turligt eller syntetiskt gummi, en blandning av naturligt och synte- tiskt gummi, en syntetisk elastomerharts, kombinationer av naturgum- mi och syntetisk harts (konstharts), eller varje annan lämplig samman- sättning som allmänt användes vid framställning av elastomerartiklar såsom slitbanor för pneumatiska däck och liknande.

Slnmven 104 matar elastomermassan: 108 i riktning mot en tryck- kammare 112 som vidgar sig i sidled, eller i ett horisontalplan, så- som visat på fig. 1, och konvergerar i ett vertikalplan, såsom visat på fig. 2.' Genomgångs-tryckkammaren 112 har ett làngsträckt parti 114 som står i förbindelse med ett bågformat segment av en vals 116, var- vid det bågformade segmentet av valsen 116 allmänt definieras som seg- mentet mellan de tänkta radierna X och Y på fig. 2. valsen 116 har väsentligen cylindrisk yta och är lagrad i närheten av extruderings- huvudet 110.

Extruderingshuvudet 110 omedelbart nedströms det lângsträckta- partiet 114 av kammaren 112 har ett stationärt, profilerat, bågformat parti med en yta 118 som sträcker sig mitt för och utmed valsen 116 _ mellan radierna Y och Z. Omedelbart nedströms segmentytan 118 är an- ordnad en stationär, profilerad, bàgformad första segmentyta 120 som konvergerar i riktning mot valsen 116 mellan radierna X och Z på fig. 2. Den första segmentytan 120 utgör en del av ett vertikalt inställ- bart formningsblad 122. Bladet 122 är vertikalt inställbart medelst ej visade konventionella anordningar för att tillåta inställning av spalten mellan valsen 116 ooh segmentytan 120.

Bladet 122 är försett med ett par stationära lagringselement 125, såsom visat på fig. 5. Dessa anligger direkt mot valsen 116 utan att hindra valsens rotation. Den första segmentytan 120 avgränsa:- i samverkan med det bågformade segmentet av valsen 116 mellan radierna X och Z en kilformad tryckkanzmare 125 bildande ett munstycke genom vilket elastomermassan 108 passerar under successivt ökat tryck, och från vilket elastomermassan 108 avgår i komprimerat tillstånd.

Såsom ovan anförts och allmänt visats på fig. 5 är den första segmentytan 120 och formningsbladet 122 profilerade och avgränsar i samverkan med valsen 116 en trång strypningsöppning 126, varvid den första segmentytan 120 profilerad åt sidorna i valsens 116 axel- riktning och har ett profilerat mittsegment 128 och ett par profile- rade sidosegment 150 åtskilda genom det mellanliggande segmentet 128.

Valsen 116 bildar slutligen en ej profilerad avgränsning av öpp- ningen 126 i form av den yttre omkretsen av ett yttre ringformat seg- ment 152 av valsen 116. Det yttre ríngformade segmentet 152 är fäst på och roterar med ett inre segment 154 försett med en skrzivgänga.

Den yttre ytan av segmentet 154 och den inre ytan av det ringformade lo 50 55 40 1315511-2 4 segmentet 152 samverkar för att åstadkomma en skruvformad kylkanal 156 genom vilken ett kylmedel såsom k-ylvatten eller lilmande kan ström- ma. Kymedlet kan tillföras via en radiell kanal 158 och en ringformad. matningskammare 140 som omger en inre retur-kammare 142 för kylmedlet.

Returkammaren 142 står direkt i förbindelse med en andra radiell ka- nal 144 genom vilken kylmedlet kan avgå från valsen.

Valsen 116 roteras i riktning av pilen B (fig. 2) eller i den .allmänna matningsriktningen för elastomermassan 108 genom drivorgan allmänt visade. vid 145. Drivorganen 145 omfattar en motor 146 med va- riabel hastighet i samverkan med en reduktionsväxe1l48 kopplad till motorn över en ändlös rem 15,0 som är förd över en drivande remskiva 152 och driven remskiva 154. Den drivande remskivan är monterad på motorn 146 och den drivna remskivan på reduceringsväxeln 148. Valsen 116 är försedd med en axel 156 uppburen i lager 158, varvid en ände av axeln 156 lämpligen drives av reduktionsväaceln 148. Drivorganen 145 medger lämplig reglering av periferihastigheten eller rotationen av valsen 116. i Den drivna valsen 116 samverkar med formningsbladet 122 för att bilda både den kilformade tryckkammare 125 och strypningsöppningen 126 i vilken den kilformade tryckkammaren 125 slutar. När elastomer- massan 108 utmatas från öppningen 126 har den erhållit ett tvärsnitt avpassat för ämnet till en slitbana för ett pneumatiskt däck, såsom visat på fig. 16 under den allmänna beteckningen 160. Slitbanan 160 har fjäderlika. ytterst tunna kanter 162. Kanterna 162 har formen av lmivblad med jämna och perfekta ytor noggrant svarande mot konturen av de profilerade sidoväggsegmenten 150 av formningsbladet 122.

Formningsbladet 122 kan lätt utbytas för rengöring och lilniande och omedelbart ersättas av ett annat blad. Detta låter sig lätt göra då bladet har begränsad storlek jwört med en konventionell profil- vals. Möjligheten att lätt ersätta och rengöra bladet 122 medger för- bättrad kontroll av kvalitet av de tunna kanterna 162 när bandet eller ämnet 160 till slitbanan utmatas från öppningen 126.

Utmatningsänden 168 av extruderingscylindern 102 har cirkulär-t tvärsnitt, såsom visat på fig. 5. Skruvgängan 106 av extruderingsskcu- ven 104 kommer sålunda att utmata elastomermassan 108 i form av en cylinder. Skruven 104 och cylindern 102 alstrar i samverkar ett tryck i elastomermassan 108 när denna frammatas genom cylindern 102, ut från cylinder-ns utloppsände 168 och in i tryckkammare 112. Såsom ovan an- givits vidgas tryckkammare 112 i sidled eller i ett horisontalplan, varvid det långsträckta partiet 114 av kammaren 112 på samma sätt vid- gas i ett horisontalplan. Kammaren 112 och partiet 114 är profiler-ade på sätt som successivt visas på fig. 7-15. Det parti av kammaren .112 50 55 40 -5 1 1315577-2 som konvergerar i ett vertikalplan, såsom visat på fig. 2, har en successivt ändrad profil enligt fig. 7-9, varigenom elastomermassan 108 överföres från allmänt cylindrisk form till den allmänna formen av en dubbelpaddel eller dubbelskovel.

Därefter följer det långsträckta partiet 114 av tryckkammaren 112, såsom visat på fig. 10. Partiet 114 ändrar tvärsnitt och utvid- gas i sidled från den på fig. 10 visade formen till den på fig. 15 vi- sade formen, via de på fig. ll-l/-L visade gradvis förändrade tvärsnitts- formerna. Fig. 10-14 anger att elastomermassan överföras från fonnen av en dubbelskovel enligt fig. 9 till formen av en alltmer långsträclrt harnl-el enligt fig. 14. Slutligen formas elastomeimassan 108 till ett plant ämne enligt fig. l5 och inmatas därefter mot valsen 116. sektionerna enligt fig. 7-15 svarar allmänt mot respektive snitt- linjer 7-7 till 15-15 på fíg. 2 och 6, varvid fig. 22 visar den verti- kala ändringen av tryckkammarens 112 profil och fig. 6 visar den ho- risontella ändringen av kammar-ens profil. Härigenom överföras elasto- mermassan 108 från cylindriskt eller cirkulärt tvärsnitt enligt fig. '7 omedelbart nedströms extruderingscylindern 102 till ett lågt och brett tvärsnitt enligt fig. 15 i änden av det långsträckta partiet 114, varefter massan inmatas mot den drivna valsen 116.

Den andra segmentytan 118 (fig. 2) är bågformad och sträcker sig allmänt över Omkretsen av valsen 116. Ytan 118 har den på fig. LL visade tvärsnittsprofilen. Ytan 118 har ett lågt mellanliggande parti ll8A och respektive högre ändpartier 11813. Det mellanliggande partiet 11811. ligger närmare valsen 116 än ändpartierna 11813 och åstadkommer att den enligt fig. 15 formade elastomermassan 108 pressas vertikalt i det mellanliggande partiet ll8A och i sidled utåt till ändpartierna ll8B. Detta tillförsäkrar att elastomerznassan 108 blir jämnt fördelad inom den kilformade tryckkammaren 125 som avgränsas av den första seg- mentytan 120 och omkretsytan av valsen 116.

Den av drivorganen 145 roterade valsen 116 överför energi till elastomermassan 108 och ökar därigenom ytterligare massans tryck som först uppbyggts av skruven 106 i samverkan med cylindern 102. Valsen 116 och den första segmentytan 120 arbetar sålunda på liknande sätt som enkalanderingsapparat och ökar märkbart trycket i elastomermassan 108 när denna passerar genom den kilformade tryckkammaren 125. Det to- tala eller kombinerade trycket som utvecklats av extruderingsenheten 100 och kalanderingsenheten 109 tillförsälmar att elastomermassan 108 korrekt och under erforderligt tryck strömmar jämnt genom vstrypnings- öppningen. Den avgående produkten kommer sålunda att vara försedd med anslutande fjäderliknande kanter 162 av mycket väl sammanhållen struk- tur och väsentligen eller helt i avsaknad av ojämnheter eller andra 50 55 40 '73115577-2 e ofullkomligheter vilka kunde försänma förutsättningarna för slitbanan att anslutas till en däcksstomme (ej visad). I Ett påfallande kännetecken av uppfinningen är i detta avseende bågformen av den första segmentytan 120 vilken sträcker sig utmed om- kretsen av valsen 116, såsom framgår av fig. g 2. Denna bågform är vänd mot och konvergerar mot valsen 116. Den konkava bågformen av ytan 120 i samverkan med det konvexa ytsegmentet avvalsen 116 mellan radierna X och Z avgränsar den långsträckta, svagt kílformade tryckkammaren 125 genom vilken elastomermassan 108 passerar under tryck. Elastomermassan förflyttas under successivt ökad tryckkontakt mot den profiler-ade ytan av den första segmentytan 120 när massan frammatas genom kammaren 125 från radien Z. Den profilerade ytan avser sidozutsträckningen av kamma- ren 125 i valsens 116 axelriktning vilken företrädesvis börjar vid bak- sidan 190 (fig. 2) av formningsbladet 122 och slutar i öppningen 126.

Då ytan 120 (enligt fig. 2) sträcker sig utmed Omkretsen av valsen 116 kommer denna yta att befinna sig närmare valsen 116 än den konvexa ytan av en med valsen 116 samverkande vals (i händelse valsen 116 hade ut- gjort en del av en konventionell två-valskalander med två valsar av ungefär samma ytterdiameter). Kammaren 125 kan därför betecknas som ett långsträckt konvergerande nyp, genom vilket elastomermassan passerar, vilket nyp har en effektiv arbetsyta med väsentligt större utsträck- ning än arbetsytan i ett nyp mellan motstående valsar med ungefär sam- ma diameter i en konventionell två-valskalander.

Enligt uppfinningens grlmdtanke kan ytan 120 även ha annan form än kurvform, såsom exempelvis rak eller plan form, dvs. en yta med oändlig lcrökningsraüe, så att partiet av ytan 120 vid öppningen 126 av formningsbladet 122 fortfarande ligger närmare valsen ll6'än ytans återstående partier, och så att fortfarande en långsträckt, kilformad tryckkammare eller nyp erhålles med en effektiv arbetsyta som är stör- re än arbetsytan i en konventionell kalanderingsenbet med två motstå- ende valsar. ' I varje fall bearbetas (formas) elastomermassan 108 under en längre tidsperiod och i-ett längre effektivt arbetsnyp än vad som kan åstadkommas i konventionella kalanderingsenheter med motstående val- sar, och härigenom kan sammanhängande och felfria fjäderliknande kan- ter med större säkerhet framställas. Vidare kan tjockleken av den slut- ligen framställda produkten lätt regleras genom vertikal justering av formningsbladet 122. I i Med tillämpning av utföringsformerna enligt fig. l-l5 hänför sig sålunda uppfinningen till formning av ett elastomerband, såsom bandet 160, genom 'matning eller extrudering av en elastomermassa under tryck mellan en stationär och en rörlig yta- som avgränsar en lângsträckt 50 55 40 '7 '7315577-2 tryckkammare. Den stationära ytan är i detta fall företrädesvis den första segmentytan 120 och den andra segmentytan 118. Den rörliga war är företrädesvis ytan av den roterbara valsen 116, och den lång- sträckta tryckkammaren är den kilformade tryckkammaren 125. Därefter sker en påfallande minskning av elastomermassans tvärsnittstjockdèk, vilken uttunnas under ökat tryck när den-passerar genom en trång strypningsöppning 126 i änden av den kilformade tryckkammaren 125.

Enligt uppfinningen utnyttjas drivníngen av valsen 116 för att öka initialtrycket av elastomermassan 108 utvecklat av extruderings- skruven 104 i samverkan med cylindern 102, varvid valsen 116 drives med väsentligt större hastighet än den hastighet med vilken massan extruderas, för att genom friktion medföra och därigenom kila in 'en ökad kvantitet elastomermassa 108 i och genom den kilformade tryckkam- maren 125 och därvid öka den. massan tillförda energi och det tryck för vilket massan utsättas.

Fig. 17-19 visar en andra, en tredje och en fjärde utföringsform av apparaten enligt uppfinningen för utförande av det ovan beskrivna sättet.

Fig. 17 visar den andra utföringsformen allmänt betecknad 200.

Apparaten omfattar ett extruderingshuvud för extrudering av en elasto- mernassa 201 med hjälp av en cylinder 202 och en ej visad skruv.

Elastomermassan 201 extruderas eller inmatas i riktning av pilen A' till en tryckkammare 204. Tryckkammaren 204 konvergerar i planet för fig. l? men vidgas i ett plan vinkelrätt mot figur-planet, på sätt som ovan beskrivits för tryckkammaren 112 i den första utföringsformen en- ligt fig. l-15. Tryckkammaren 204 är försedd med ett par làngsträckta segment 206 och 208, vilka står i lutning mot varandra och i förbindel- se med en driven vals 210. Valsen 210 drives i riktning av pilen B' , varvid det segment av valsen 210 med vilket segmentet 208 står i för- bindelse begränsas av de tänkta radierna X' och Y'.

Omedelbart över valsen 210 är anordnad en formningsbladenhet 212 omfattande 'ett förformningsblad 214 och ett slutformningsblad 216 som vardera är vända mot valsen 210. Förformningsbladet 214 har en statio- när andra segmentyta 218, vilken är allmänt plan, sträcker sig utmed omkretsen av valsen 210 och är profilerad i valsens axelriktning. Den ' andra segmentytan 218 befinner sig mitt för valsen 210 mellan de tänk- ta radierna Y' och Z'. Det slutliga formningsbladet 216 har en första segmentyta 220. Denna är väsentligen stationär och sträcker sig i båg- form utmed valsen 210 med en konkav frontyta som .befinner sig mitt för valsen 210 mellan de tänkta radierna X' och Z'. Både det slutliga form- ningsbladet 216 och förformningsbladet 214 ligger på avstånd från val- sen 210, varvid den andra segmentytan 218 med valsen 210 avgränsar en 50 55 7315577 -2 a andra kilformad tryckkammare 222, medan den första segmentytan 220 i sanwerkan med valsen 210 avgränsar en första kilformad tryckkammare 224.

Den första kilformade tryckkammaren 224 utmynnar i en trång strypningsöppning 226 med en form liknande formen av öppningen 126 enligt fig. 5 i den nämnda första utföringsformen. Elastomermassan 201 utmatas genom öppningen 226 i form av ett band utgörande ämne för slitbanan t_i1l ett däck med en form li'.knande formen av bandet 160 en- ligt fig. 16 vid den första utföringsformen.

Under arbete bearbetas elastomermassan 201 i extruderingscylin-l dern 202 och inmatas i tryckkammaren 204 och genom båda de långsträck- ta segmenten 206 och 208. Medan elastomermassan 201 under tryck passe- rar från extruderingscylindern 202, genom tryckkammaren 204 och genom båda de långsträckta segmenten 206 och 208 ändrar massan 201 sin tvär- snittsform på liknande sätt som sker då elastomermassan 108 ändrar form vid den första utföringsformen av uppfinningen, såsom visat på fig. 7- . . e Elastomermassan 201 matas sedan mot valsen 210 'och underkastas ett förformningssteg varefter den slutligen passerar genom den första kilformade tryckkammaren 224 och utmatas från öppningen 226 i form av i bandet 227. Valsen 210 drives på liknande sätt som valsen 116 i utfö- ringsformen enligt fig. l-l5 och tillför energi till elastomermassan 201 för att därigenom öka det totala trycket vilket elastomermassan 201 blir underkastat. Det resulterande trycket är det tryck som ut- vecklas i extruderingscylindern 202 och det tryck som utvecklas av den drivna valsen 210 då denna drives med en hastighet som företrädesvis är något större än den hastighet med vilken elastomermassan 201 matas mot valsen.

För att tillåta rengöring av valsen 210 är anordnat ett rengö- ringsblad 228 som är svängbart lagrat på en axeltapp 250 och försett med en :Lnställningsslmuv 252för svängning av bladeggen eller kniveg- gen 234 till anliggnjng mot den väsentligen cylindriska ytan av valsen 210. Kniveggen 254 avskrapar eller på annat sätt avlägsnar elastomer- massan 20l som tenderar att ansamlas på omkretsytan av valsen 210.

Härigenom tillförsäkras att elastomermassan 201 åtminstone utmed sin undersida får en väl avgränsad kontur i noggrann överensstämmelse med konturen av öppningen 226 utan uppträdande fel och avvikelser.

Formningsbladenheten 212 är vertikalt inställbar .för reglering av spalten mellan den första och den andra segmentytan 220 och 218 relativt omkretsytan av valsen 210. Denna vertikalinställníng möjlig- göres genom att bladenheten 212 är försedd med ett vertikalt lång- sträckt spår (ej visat) eller liknande genom vilket sträcker sig en 50 55 40 e 1315577-2 faeebuie 255. Hele enheten 212 ken lättšutbytae mot en annan enhet för rengöring. Detta tillförsälcrar ytterligare attdet slutligen fram- ställda bandet 227 erhåller väl sammanhållna fj äderliknande kanter utan ytfel eller andra brister.

Den tredje utföringsformen av apparaten enligt uppfinningn vi- sas på fig.. 18 där den allmänt betecknas med 500. I detta fall extru- deras elastomermassan 501 i riktning av pilen A" genom en extruderings- cylinder 502 med vinkelhuvud (i motsats till den i föregående utfö- ringsformer använda raka typen) och till en genomgångskammare 504 med ett làngsträckt segment 506. I detta steg utplattas elastomermassan 501 allmänt i planet för fig. 18 och utvidgas i ett däremot vinkelrätt plan så att massan överföras från allmänt cylindriskt tvärsnitt till ett tvärsnitt av flat form på liknande sätt som tvärsnittet ändras vid den första utföringsformen enligt fig. 7-15.

Elastomermassan 501 matas sedan mot en vals 510 som drives i riktning av pilen B" där massan utsättas för påverkan av en formnings- bladenhet 512. Denna enhet har ett formningsblad 516 omfattande både en andra segmentyta 518 och en första segmentyta 520. Vardera segment- ytan 518 och 520 är konkava i riktning utmed omkretsen av valsen 510 och är vända mot valsytan. Den andra segnentytan 518 har skarpare krök- ning och är vänd mot valsen 510 mellan de tänkta radierna Y" och Z", medan den första segmentytan 520 har flackare krökning och är vänd mot valsen 510 mellan de tänkta radierna X" och Z".

Båda ytorna 518 och.520 samverkar med valsen 510 för att respek-ß tive avgränsa en andra kilformad tryckkammare 522 och en första kil- formad tryckkammare 524, vilken senare slutar i en strypningsöppning 526. Elastomermassan 501 föras successivt genom kamrarna 522 och 524 och utmatas genom öppningen 526 i form av ett band 527 med ett tvär- snitt liknande tvärsnittet av bandet enligt fig. 16.

I detta fall utgör formningsbladenheten 512 och valsen 510 lika- ledes en kalanderingsenhet nedströms extruderingscylindern 502. Denna enhet ökar totaltrycket för vilket elastomermassan 501 utsättas för att tillförsäha att det framställda bandet 527 erhåller väl samman- hållna fjäderlimande kanter.

Fig. 19 visar en fjärde utföringsform av apparaten enligt upp- finningen. Denna utföringsform är allmänt betecknad 400 och användes för extrudering av en elastomermassa 401 i riktning av pilen A"' från en ertruderingscylinder 402 i samverkan med en extruderingssluuv 405.

Elastomermassan matas till och genom en tryckkammare 404 och mot en vals 410 som är driven i riktning av pilen B'". Elastomermassan 401 har ett parti 411 i obehindrad anliggning mot valsen 410, varvid rotation av valsen 410 i riktning av pilen B'" hindrar partiet 411 av elastomer- 50 .55 7315577-2 -lO massan 401 från att utbreda sig okontrollerbart och lossna från om- kretsen av valsen 4l0. Tryckkammaren 404 är i detta fall allmänt cy- lindrisk och koncentrisk med extruderingscylindern 402 och står direkt i förbindelse med valsen 410 mellan de tänkta radierna Y"' och 2"' .

I detta fall är anordnat ett formningsblad 412 med en utsträckt bågformad stationär segmentyta 420 som sträcker sig utanför omkretsen av valsen 410 mellan de tänkta radierna Z” och X"' . Liksom vid den första, den andra och den tredje ovan beskrivna utföringsformen kon- vergerar segmentytan 420 och sträcker sig allt närmare valsytan för att med den senare avgränsa en kilformad tryokkarnnare 424 som slutar i en strypningsöppning 426. Elastomermassan 401 passerar genom kamma- ren 424 och utmatas genom den tränga strypningsöppningen 426 i form av ett band 42.? med ett tvärsnitt liknande tvärsnittet av bandet enligt fig. 16. _ I denna utföringsform avgränsas likaledes den kilformade tryck- kammaren 424 både av den stationära segmentytan 420 och valsen 410.

Tryckkammaren ökar likaledes det totala tryck för vilket elastomermas- san 401 utsättas, varvid det resulterande trycket är det tryck som ursprungligen bibringades massan 401 enbart genom extruderingsappara- ten, och ytterligare det tryck som utvecklas av valsen 410 när denna drives med en något större hastighet än den hastighet med vilken elas- tomermassan 401 matas mot valsen. Sålunda ökas det elastomermassan 401 bibringade trycket och detta tillförsäkrar att det slutligen fram- ställda bandet 427 vid utmatning genom öppningen 426 blir försett med väl sammanhâllna fjäder-liknande kanter utan ytfel eller andra brister.

Ehuru de olika utföringsformerna avviker någotinbördes i avseen- de på. längden och konvergensen av respektive tryckkammare som avgrän- _ sas av mot varandra ställda rörliga och stationära ytor, möjliggör var- je utföringsform en tillämpning av det ovan beskrivna förfaringssättet varvid elastomermassan frammatas mellan motställda stationära och rör- liga ytor med motsvarande utsträckning, mellan vilka ytor bildas ett ' arbetsnyp av ökad utsträckning i form av den långsträckta, konvergeran- de tryckkammaren. Tvärsnittet av elastomermassan förtränges slutligen vid utmatning genom en strypningsöppning i slutet av tryckkammaren, ivarvid kammaren ej endast ökar det tryck för vilket massan utsättas, utan även ökar den tidsperiod var-under massan utsättas för detta ökade tryck. Detta möjliggör framställning av 'ytterst tunna sammanhängande fjäderlilmande kanter utan ytfel, repor eller andra brister.

Claims (5)

10 15 25 '7315577-2 ll Patentkrav

1. Apparat för formning av ett elastomerband, omfattande en vals, en stationär styryta mittför valsen på avstånd från valsytan och konvergerande mot denna varvid den stationära styrytan och valsen i samverkan mellan sig avgränsar en kilformad kammare, som slutar i en strypningsöppning, och extruderingsorgan för inmatning av elasto~ mermassa under tryck till kammaren, k ä n n e t e c k n a d av organ för avgränsning av en genomgángskammare (112) som förbinder extruderingsorganet och den kilformade kammaren (125), varvid genom- gångskammaren i ett snittplan vinkelrätt mot valsens axel närmast .extruderingsorganet har ett i massans matningsriktning konvergerande parti och närmast den kilformade kammaren ett i massans matningsrikt- ning divergerande parti och i nedströms successiva tvärsnitt vinkel- rätt mot matningsriktningen har ett mittparti (114) som åtminstone i den konvergerande delen av genomgångskammaren successivt smalnar snabbare än respektive motsatta ändpartier i tvärsnittet och i den divergerande delen av genomgàngskammaren successivt breddas i rikt- ning vinkelrätt mot avsmalningsriktningen, och av organ (190) för diskontinuerligt förträngning i riktning mot valsen (116) av genom- loppstvärsnittet i kammaren (125). '

2. Apparat enligt krav1, kännetecknad av att

3. mittpartiet (114) av genomgàngskammaren i dess konvergerande del

4. bildar ett par motsatta spetsade ytor.

5. Apparat enligt krav 1, k ä n n e t e o k n a d av att organet (190) består av en väsentligen radiell ansatsyta på styrytan (11e,12o). ANFÖRDA PUBLIKATIONER: US 2 892'212 (425-96), 3 515 778 (264-40)