SE431093B - Nya foreningar till anvendning for forbettring av idisslares utnyttjande av fodan - Google Patents

Description

7807978-7 där Y betecknar 0 eller S; och R betecknar Cl-C6-alkyl, C1-C4- -alkoxi-C2-C5-alkyl, Cl-C4-alkoxikarbonyl-Cl-C5-alkyl, amino- -C2-C5-alkyl, hydroxi-CE-Cï-alkyl, halo-Cg-CS-alkyl eller (R' )m- -fenyl(CH2)n-, där R' betecknar Cl-04-alkyl, m betecknar ett tal från O till 2; och n betecknar ett ti från O till 5.

Uppfinníngen avser även fysiologiskt godtagbara katjo- niska salter av de nya föreningarna med formeln I.

Med beteckningarna "alkyl" och "alkoxi" avses i före- liggande beskrivning raka eller förgrenade alkyl- och alkoxi- grupper. Med termen "hydroxialkyl" avses en monohydroxi-C2-C5- -alkylgrupp. Med termen "haloalkyl" avses en C2-C5-alkylgrupp innehållande l-5 halogensubstituenter valda bland brom-, klor- och fluoratomer. När alkylgruppen är dihalosubstituerad eller trihalosubstituerad, måste halosubstituenterna bestå av samma halogenatom.

Fysiologiskt godtagbara katjoniska salter är salter bildade med katjoner, vilka icke ökar föreningens giftighet för idisslare. Identiteten av den saltbildande katjonen är vanligen icke kritisk, men i vissa fall kan man välja katjoner, vilka ger speciella fördelar, såsom löslighet eller lättkristalliserbarhet.

Såsom exempel på lämpliga katjoner kan man nämna ammoniumjoner, joner av alkalimetaller, såsom natrium, kalium och litium, gener av alkaliska jordartsmetaller, såsom kalcium, magnesium ochl strontium, och joner av tungmetaller, såsom koppar och zink.

De nya föreningarna med formeln I framställes genom att 1 antibiotikumet A204l eller ett salt därav omsättes med ett föret- ringsmedel bestående av en primär alkohol eller tiol med formeln HYR, där Y och R har ovan angivna betydelser. Antibiotikumet A204l och salter därav beskrives i den amerikanska patentskriften .705.258. Strukturen av antibiotikumet A204l har bestämts genom röntgendiffraktionsstudier Åfioel D. Jones, Michael O. Chaney, James W. Chamberlin, Robert L. Hamill och Sue Chen, J. Amer. Chem. Soc. , 5599-5400 (l975L7. Antibiotikumet A204l har följande formel: 7807978-7 MeO 'I _ /”\\ I,,H \\ p IVIMÜ Mqï ve me YMe . *I M_*5_~_._CMe MQ \\,' »~.\P_1i>/ \ /g \(_j.1._~_- /o----|\ _. /o-__.|\ /H / \.~_Me ' / -fffl /'"°"lf_-'~. f_- /ñ ä f \ %'“"""0/\7>'/ H' \o/ H \<;:/ H/\o/øÄÅ-Me HO \ Ušo/ \./ \h .H \ I\> H ” un Vissa av de såsom utgångsmaterial använda alkoholerna och tiolerna användes lämpligen i kombination med en sur kataly- sator, vilken accelererar reaktionen. Såsom exempel på lämpliga katalysatorer kan man nämna saltsyra, svavelsyra, överklorsyra, metansulfonsyra, bensensulfonsyra, toluensulfonsyra, selendioxid och bortrifluorid.

För att underlätta genomförandet av reaktionen kan man använda ett lösningsmedel, t.ex. vatten, aceton, bensen, eter, tetrahydrofuran eller dioxan. Reaktionen förlöper vanligen vid rumstemperatur, men man kan även använda högre temperaturer. Även om vanliga upparbetningsmetoder ibland är tillräck- liga, kan en ytterligare rening av slutprodukten bli nödvändig.

Dylik rening kan ske enligt välkända metoder, t.ex. kolonnkroma- tografi, tunnskiktskromatografi, fraktionerad kristallisation, etc. Såsom exempel på lämpliga absorptionsmedel för kromatognafis- ka separationer kan man nämna silikagel, aluminiumoxid, Florisil (magnesiumsilikat, Floridin Co.), kol och jonbytare.

De föredragna föreningarna med formeln I är de, där Y betecknar en syreatom och R betecknar en Cl-C6-alkylgrupp. Dessa föredragna föreningar framställes genom omsättning av antibioti- kumet A204l med alkoholer, vilka vanligen är mera lättillgängliga och billigare än de alkoholer eller tioler som användes för fram- ställning av de andra föreningarna med formeln I.

Föreningarna med formeln I ökar utnyttjandet av föda hos idisslare, vilka har en utvecklad vomfunktion. Unga idisslare, vilka fortfarande diar, fungerxr såsom monosasfirífikfl ÖJUP- Allt' 78Û7978-7 eftersom unga idisslare börjar att äta fast föda, börjar vomfunk- gtionen att utvecklas, och den mikrobiologiska floran i vommen börjar att öka. Efter det att djuren har ätit fast föda under någon tid, när deras vomfunktion full utveckling och fortsätter att verka under hela djurens liv. Såsom exempel på ekonomiskt viktiga idisslare kan man nämna nötkreatur, får och getter.

Föreningarna med formeln I ökar utnyttjandet av födan, när de ges till idisslare i mängder mellan 0,25 och 12,5 mg/kg per dygn. De bästa resultaten erhålles med mängder mellan 0,5 och 7,4 mg/kg per dygn. Man föredrager att blanda föreningar med for- meln I med djurfodret. Föreningarna kan emellertid även ges till djuren på andra sätt, t.ex. i form av tabletter, stora piller, kapslar eller flytande preparat. Beredning av dessa olika former kan ske enligt välkända metoder. Varje individuell doseringsenhet bör innehålla en förening med formeln I i en mängd motsvarande den lämpliga dygnsdosen för djuret.

Man kan framställa kompositioner användbara såsom för- blandningar eller fodersupplement genom att dispergera en före- ning med formeln I i eller intimt blanda en förening med formeln I med en ätlig, inert, fast bärare eller utspädningsmedel. Inerta bärare och utspädningsmedel är sådana, vilka icke reagerar med föreningar med formeln I. Bärarna eller utspädningsmedlen är företrädesvis sådana, som kan användas såsom beståndsdel i djur- foder.

De föredragna kompositionerna är förblandningar, i vilka en förening med formeln I är närvarande i relativt stor mängd.

Dessa kompositioner kan sättas till djurfodret antingen direkt eller efter en föregående utspädning eller blandning. Såsom exem- . pel på bärare eller utspädningsmedel lämpade att använda i dylika kompositioner kan man nämna beståndsdelar i djurfoder, såsom torkad drav, avfall från malning av sojabönor, alfalfa-granuler, sammalet vårvete, majsglutenmjöl, fjällformiga hydrobiotiter, majsmjöl, citrusmjöl, jäsningsåterstoder, malda ostronskal, atta- pulgitlera, sammalet höstvete, melass, majskolvmjöl, ätliga vege- tabiliska substanser, rostat mjöl av skalade sojabönor, soja- kakor, sojamjöl, antibiotiska mycelia, sojagryn, kaolin, talk och krossad kalksten.

Kompositionerna framställes genom att en förening med formeln I dispergeras i eller blandas intimt med den fasta, inerta 7807978-7 bäraren enligt kända metoder, såsom malning, omrörning och trum- ling. I vissa fall kan föreningar med formeln I adsorberas på bäraren genom att en lösning av föreningen sprutas på utspäd- ningsmedlet i en roterande kvarn. Genom lämpligt val av utspäd- ningsmedel och genom ändring av förhållandet mellan bärare och aktiv beståndsdel kan man framställa kompositioner med vilken som helst önskad koncentration.

Man framställer vanligen sådana foder-förblandningar, i vilka halten aktiv beståndsdel är mellan 5 och 80 viktprocent och halten utspädningsmedel eller bärare är mellan 95 och 20 viktpro- cent. Ett föredraget blandningsförhàllande är ca 40 viktprocent av en förening med formeln I och ca 60 viktprocent utspädnings- medel. Förblandningarna kan utspädas ytterligare med ett foder- supplement eller de kan sättas direkt till ett djurfoder.

En förblandning utspädd med fodersupplement kan utspädas ytterligare med sådana material som majsmjöl eller sojamjöl, innan den inblandas i ett djurfoder. Denna utspädning kan underlätta likformig fördelning av den aktiva föreningen i det slutliga djur- fodret. Det slutliga djurfodret innehåller fett, protein, kolhyd- rater, mineraler, vitaminer och andra näringsämnen.

Före administreringen av fodermedlet dispergeras för- blandningen likformigt i djurfodret genom någon lämplig blandninge- procedur.

Alternativt kan en förening med formeln E eller salt där- av sättas direkt till ett konventionellt basfoder, vilket kan inne- hålla följande beståndsdelar: kött- och benbitar, fiskmjöl, vita- min B12, mjöl av fjäderfäbiprodukter, sojamjöl, dehydratiserat alfalfa-mjöl, majsglutenmjöl, pulveriserad havre, malt korn, majsmjöl, sammalet vårvete, torkad drav och vassla, hydroxi-analog av metionin-kalcium, riboflavin, kalciumpantotenat, kolinklorid, niacin, animaliskt fett, menadionnatriumbisulfit, vitamin E, buty- lerad hydroxitoluen, vitamin A-palmitat, deaktiverad animalisk sterol, kalciumkarbonat, defluorerat sulfat, natriumklorid, kal- ciumjodat, manganoxid, zinkoxid, kobolthydroxid och koboltkarbonat.

Ett dylikt djurfoder innehållande aktiv beståndsdel fram- ställes genom att en förening med formeln I sättes till basfodret i en mängd av mellan 0,001 och 0,05 procent, räknat på den slut- liga blandningens vikt. Beståndsdelarna blandas därefter grundligt. 7807978-7 De nya föreningarnas förmåga att förbättra idisslares utnyttjande av födan illustreras genom följande försök in vitro.

Man uttager vomvätska från en ungtjur genom en operativt anlagd fistel, vilken har en öppning 1 vommen. Ungtjuren utfod- ras med ett foder med följande sammansättning: ei 69,95 ,00 8,00 ,00 ,00 0,60 0,50 0,50 0,30 0,07 ÉÅEQEQEQEÄBQEÄBS~E§ 0,05 % 0,03 % grovmald majs malda majskolvar sojamjöl (50 % protein) alfalfa-mjö l melass karbamid dikaloiumfosfat kalciumkarbonat salt förblandning* innehållande vitamin A och vitamin D2 förb1andning** innehållande vitamin E förblandning***innehållande spårmineraler % Innenåíier 2000000 I.E. vitamin A, 227200 I.E. vitamin D och 385,7 g sojamjöl med l % olja till- satt per É54 g produkt.

** Tnrxaa arav innehållande 20000 I.E. d-a1fa-t6ko- ferylacetat per 45H g produkt.

%** Innehåller manganoxid, kaliumjodid, koboltkarbonat, kopparoxid och zinksulfat.

Ett prov av vomvätskan silas genom fyra skikt ostduk och filtratet uppsamlfifi- Det partikelformiga material som kvarhålles av ostduken suspenderas i så stor mängd fysiologisk buffert, att suspensionen får samma volym som vomvätskans ursprungliga volym.

Den erhållna suspensionen silas därefter. Den använda bufferten har följande sammansättning: gšliterz 0,516 0,152 2,260 0,375 0,375 0,112 ' 0,050 Beståndsdelz KHQPO4 NaHCO3 KCI NaCl CaCl2-2H2O 7807978-7 7 gfiliter: Bestàndsdel: 0,008 Feso4-7H20 0,004 MnSO4-H20 0,00H ZnSO4-7H20 0,002 CuS04-5H2O 0,001 coc12-eaao Denna buffert har beskrivits av Cheng et al. i J. Dairy sei. 38, 1225-1230 (1955).

De två filtraten förenas och får stå till dess att par- tikelformigt material avskiljes på ytan. Det klara skiktet av- skiljes därefter och utspädes med samma buffert (lzl). Därpå in- ställes pH-värdet till ett värde av mellan 6,8 och 7,0.

Tio ml av den utspädda vomvätskan placeras i en 25 ml kolv tillsammans med 40 mg av det ovan beskrivna fodret, ytterli- gare 5 mg sojaprotein och den förening som skall provas. För var- je behandling användes fyra kolvar. Vidare användes två grupper om vardera fyra kontrollkolvar, en nolltidskontroll och en inku- berad 16-timmars kontroll. Alla provkolvar inkuberas vid 38°C under 16 timmar. Efter inkuberingen mätes pH-värdet, och 2 ml %~ig metafosforsyra sättes till varje kolv. Proverna får sedimentera, och i den överstàende vätskan bestämmas därefter halterna propionat-, acetat- och butyratföreningar med hjälp av gaskromatografi. Aktiva föreningar ökar signifikant propionatpro- duktionen i jämförelse med den propionatproduktion som erhålles i kontrollkolvarna.

De resultat som erhålles med provföreningarna jämföres statistiskt med kontrollresultaten. I nedanstående tabell VI an- ges förhållandet mellan konoentrationerna av flyktiga fettsyror i de behandlade kolvarna och motsvarande koncentrationer i kon- trollkolvarna.

Tabell VI g per ml - Summa utspädd flyktiga Förening I vomvätska Acetat Propionat Butyrat fettsyror Metyleter 25,00 0,94 1,91 0,55 0,81 1,00 1,00 1,14 0,77 1,15 0,25 0,92 1,09 - 1,03 0,93 ntyieter 25,00 0,07 1,75 0,63 0,85 1,00 se 1,02 ,1,29 0,77 O 0,25 O 3? 1,08 1,24 0,75 7a0797s-7 De nya derivaten med formeln I är mindre giftiga än anti- biotikumet A204l med formeln II. Vid oral administrering till möss har antibiotikumet A204l en akut giftighet (LD5O) av 10 mg/kg. Vid oral administrering till möss har olika föreningar med formeln I nedan angivna akuta giftigheter.

LD O (ms/ke) A2o41-metyleter 45 É 8 och 70 ï io Azoni-euyieter 115 ï 30 A20Hl-n-propyleter 38 t 6 A204l-isopropyleter 20-36 Uppfinningen illustreras genom följande exempel.

Exemgel l. 20 g antibiotikum A204l-natriumsalt löstes i 1 liter metanol, varpå 500 ml vatten långsamt tillsattes. Lösning- ens pH-värde inställdes på 3,0 genom tillsättning av 6 N saltsyra.

Den resulterande lösningen omrördes under 1 timme och extraherades sedan med en lika stor volym kloroform. Det erhållna kloroform- extraktet indunstades till torrhet i vakuum.

Den resulterande återstoden (2 g) löstes i 10 ml av en blandning av bensen och etylacetat (7:3), och den erhållna lös- ningen kromatograferades på en silikagelkolonn (Woelm; 2 x 51 cm).

Man eluerade med samma blandning av bensen och etylacetat. Elue- ringen följdes med hjälp av tunnskíktslfmomatografi. De fraktioner, vilka innehöll metyleterderivatet av A204l, förenades och indunsta- des till torrhet i vakuum. Efter kristallisation i en blandning av metanol och vatten erhölls 1,4 g metyleterderivat av A204l med en smäitpunkt av 115_117°c. ¿@7š5 = +75,oo (6 = 1, cH3oH); pxå ¿§annenna1t1g (66 %) d1mecy1f6rmamig7 = 7,1.

Analys: Beräknat för c5OH86ol7, %= c 62,61 H 9,04 o 28,35 Funnet, %: C 63,88 H 8,97 O 27,66.

R -värden för metyleterderivatet av A204l anges i tabellerna A f och B nedan.

Exempel 2- 400 mg antibiotikum A204l i syraform löstes i 10 ml metanol, varpå 5 ml vatten tillsattes. Sedan lösningen fått stå under 1 timme indunstndes den i vakuum. Den resulteran- de återstoden kromatograferades på samma sätt som beskrivas i exempel 1, och man utvann metyleterderivatet av A204l. 7807978~7 KO Exempel 2. Genom att arbeta på samma sätt som i exempel 2 och använda lämpliga primära alkoholer framställdes även (a) 2,2,2-trikloretyleterderivatet av A204l och (b) 2,2,2-trifluor- etyleterderivatet av A204l. Rf-värden för dessa derivat anges i tabell C nedan.

Exempel 4. 10 g antibiotikum A204l i syraform löstes i 200 ml n-propanol. Den erhållna lösningen fick stå vid rumstempe- ratur under en vecka och indunstades sedan till torrhet i vakuum.

Den erhållna återstoden bestod av en blandning av utgångsmaterial- et A204l och den önskade produkten.

Denna blandning löstes i 20 ml av en blandning av bensen och etylacetat (7:}), och den erhållna lösningen kromatograferades på en kolonn (4 x 120 cm) av silikagel (kvalitet 62). Man eluerade med en blandning av bensen och etylacetat (7:5). Elueringen följ- des med hjälp av tunnskiktskromatografi på silikagel 1 en bland- ning av bensen och etylacetat (j:2), varvid man använde HQSOÄ- -spray för framkallning. Den önskade produkten, dvs. n-propyleter- derivatet av A204l, eluerades ur kolonnen före detkvarvarande ut- gångsmaterialet. De fraktioner, vilka innehöll nämnda n-propyleter- derivat, förenades och indunstades till torrhet. Återstoden kris- talliserades i en blandning av aceton och vatten, varvid man er- höll 4,l5 g n-propyleterderivat av A204l med en smältpunkt av 114-116°c. ¿ë7š5 = +73,o8 (6 = 1), cH5oH)= pxå ¿šattenna1t1g (66 %) dimetylformamig7 = 7,8.

Analys: Beräknat för c52H9Oo17, %: c 63,26 H 9,19 0 27,55 Funnet, %: C 63,60 H 9,74 O 26,87 Rf-värden för n-propyleterderivatet av A204l anges i tabellerna A, B och C.

Exempel 5. 4 och använda lämpliga alkoholer eller tioler framställdes äen Genom att arbeta på samma sätt somi.exempel följande föreningar: (a) A2o41-nydroxietyieterderivat; smäicpunkc 120-122°c efter kristallisering i en blandning av acetonitril och vatten; ett Rf-värde för detta derivat anges 1 tabell B.

A204l-isopropyleterderivat; smältpunkt 158-l60°C.

A2o41-2-metoxietyieterderivat; smäitpunkt 128-15o°c. (b) (0) 7807978-7 Exemgel 6. 400 mg antibiotikum A20äl i syraform sattes till en lösning bestående av 10 ml aceton, 100 ml metantiol och mg p-toluensulfonsyra. Den resulterande lösningen fick stå i rumstemperatur under 16 timmar beh indunstades sedan till torr- het i vakuum. Den härvid erhållna återstoden löstes i en minimal mängd av en blandning av bensen och etylacetat (4:l). Den erhåll- na lösningen kromatograferades på en kolonn (2 x 40 cm) av silika- gel (kvalitet 62). Vid eluering med en blandning av bensen och etyl- acetat (4:l) erhölls fraktioner innehållande metyltioeterderivatet av A204l. Dessa fraktioner förenades och indunstades i vakuum. Den härvid erhållna återstoden kristalliserades i en blandning av aceto- nitril och vatten, varvid man erhöll 119 mg metyltioeterderivat av A204l. Ett Rf-värde för denna förening anges i tabell C.

D Exemgel 1. Genom att arbeta på samma sätt som i exempel 6 och använda lämpliga alkoholer eller tioler framställdes även följande föreningar: (a) A204l-n-pentyleterderivat. (b) A2041-metoxikarbonylmetyleterderivat. (c) Å204l-2-aminoetyleterderivat. (d) A204l-etyltioeterderivat. (e) A204l-bensyleterderivat. (f) A204l-fenyleterderivat. (g) A204l-tolyltioeterderivat.

Rf-värden för dessa derivat anges i tabell C.

Exemgel 8. 500 mg antibiotikum A204l i syraform löstes i 25 ml n-butanol, varpå 2,5 ml 0,01 N saltsyra tillsattes. Den resulterande lösningen fick stå vid rumstemperatur under 72 tim- mar och indunstades sedan till torrhet i vakuum. Den härvid er- hållna återstoden löstes i en minimal mängd av en blandning av bensen och etylacetat (äzl). Den erhållna lösningen kromatogra- ferades på en kolonn (2 x-50 cm) av silikagel (kvalitet 62).

Genom eluering med en blandning av bensen och etylacetat (4:l). erhölls fraktioner innehållande n-butyleterderivatet av A2041.

Dessa fraktioner förenades och indunstades till torrhet i vakuum.

Den härvid erhållna återstoden kristalliserades i en blandning av acetonitril och vatten, varvid man erhöll 156 mg n-butyleter- derivat av A204l. Ett Rf-värde för denna förening anges i tabell 0.0 Exemgel 2. Etyleterderivatet av A204l framställdes på 7807978-7 ll samma sätt som 1 exempel 4 utgående från antibiotikumet A204l och etanol. Efter kristallisering i acetonitril hade produkten en smaitpunkc av 117-12o°c. _ ¿¿;š5 1 +74,23 (6 = 1, cH3oH); pxå ¿§accenna1t1g (66 %)7 dimetylformamig7 = 8,0.

Analys: Beräknat för c5lH880l7, %: 0 62,94 H 9,11 0 27,95 Funnet, %; 0 63,34 H 9,12 0 27,95 Rf-värden för detta derivat anges i tabellerna A och B.

Rf-värdena för etyleterderivatet, metyleterderivatet och n-propyleterderivatet av A204l i olika papperskromatografis- ka och tunnskiktskromatografiska system med användning av Bacillus subtilis ATCC 6653 (pH 6,0) såsom bioautografisk test- organism anges i nedanstående tabell A (värdena för antibiotikum- et A204l anges såsom referensstandard).

Tabell A Lösningsmedelssystem Rf-värden A204l Etyleter Metyleter n-Propyleter Éê2EâɧEÉ9@êÉ9ëÉêÉÉ vattenzmetanolzaceton (l2:5:l)--pH-värdet in- ställes på 10,5 med NH OH och sänkes sedan till 7,5 med H5P0¿ 0,41 0,55 0,33 0,21 vatten:metanol:aceton (l2:5:l)--pH-värdet in- ställes på 10,5 med NH OH och sänkes sedan till ,5 med utspädd HCl 0,50 0,74 0,70 0,77 l % metylisobutylketon, 0,5 % NHÄOH i vatten 0,34 0,44 0,56 0,21 bensen mättad med vatten 0,49 0,57 0,68 0,55 vattenzetanolzättiksyra (70=24=6) 0,61 0,52 0,67 0,59 vatten med l % piperidin och 2 % p-toiuensuifonsyra 0,71 0,57 0,74 0,62 Tuɧ§kÉKÉÉÉÉ9@ÉÉ9åÉaÉi ëšaëàïilšeael ' ' etylacetat 0,66 0,66 0,48 0,69 etylacetat:bensen (lzl) 0,2) 0,41 0,50 0,51 etylacetat:kloroform (2:l) 0,45 0,49 0,38 0,60 7807978-7 12 Tabell A, forts.

Lösningsmedelssystem Rf-värden A204l Etvleter Metyleter n-Propyleter Tunnskiktskromatografi Eêueeëleleëe vattenzmetanolzaceton (l2:5:l)--pH-värdet in- ställes på 10,5 med NH OH och sänkes sedan till ,5 med utspädd Hcl 0,27 0,53 0,67 0,22 I nedanstående tabell B anges Rf-värden för de i exemplen 1, 2, 4, 5(a) och 9 framställda A204l-derivaten vid tunnskiktskro- matografi på silikagel med användning av etylacetatzbensen (2:1) såsom lösningsmedelssystem.

Tabell B Exemgel nr. A204l-derivat Rf-värde _- A2o41 (standard) 0,31 1,2 metyleter 0,39 9 etyleter 0,53 4 n-propyleter 0,58 (a) hydroxietyleter 0,14 I nedanstående tabell C anges Rf-värden för de i exemp- len 3, 4, 6, 7 och 8 framställda A-°O4l-derívaten vid tunnskikts- kromatografi på silikagel med användning av bensenzaoetonitril '(l:l) såsom lösningsmedelssystem.

Tabell C Exemnel nr. A204l-derivat Rf-värde _- d A2o41 (standard) 0,79 4 n-propyleter 0,82 7(c) 2-aminoetyleter . _ 0,19 7(g) p-tolyltioeter 0,88 7(e) bensyleter 0,87 7(f) fenyleter 0,48 7(b) metoxikarbonylmetyl- eter 0,82 7(d) etyltioeter 0,70

Claims (8)

1. 7807978-7

2. 13

3. Tabell C, forts.

4. Exemgel nr. A204l-derivat Rf-värde

5. 3(b) trifluoretyleter 0,84

6. 3(a) trikloretyleter 0,90

7. 6 metyltioeter 0,59

8. N-butyleter 0,93 7(a) n-pentyleter 0,95 P a t e n t k r a v Förening till användning för förbättring av idisslares utnyttjande av födan, k ä n n e t e c k n a d a v att den har formeln: MeO ~ _ / \ än 1 ~" Mo/ \\f/ _ |.1\ (I) H 9-19? ïle Pïíe Yle Mex :Owe .Q , _______ - Me n¿«_«l(}/”* \ /,........ \ 94.3 /;--o\ xfl /..---o\ H j; o \ K u\ /o /QL-.ïo /u-fo t, -17\ /Jh-IIM, W _ , / --0/' \\\b/ H \\\O// H' \\\O// ' 0--1---Me H0/ \\ // §\O/'Å\\í/ x\§4 ÉH ,\ 4 M H e (I) där symbolen Y betecknar 0 eller S; och symbolen R betecknar Cl-G6-alkyl, Cl-04-alkoxi-C2-C5-alkyl, Cl-C4-alkoxikarbony1-Cl- -05-alkyl, amino-G2-C -alkyl, hydroxi-G2-C5-alkyl, halo-C2-C5- -alkyl eller (R')m-fenyl(CH2)n-, där R' betecknar Cl~C4-alkyl, m betecknar ett tal från 0 till 2, och n betecknar ett tal från 0 till 3; samt fysiologiskt godtagbara katjoniska salter därav. .-.___ _..-.__....~__.__...........__,.-_-