SE429702B - Forfarande och anordning for astadkommande av ledande forbindelser - Google Patents

Description

10 780'272-íJ- 8 etsningsförfarande. I bådadera fallen är erforderligt hantverk med tillhörande fotografiska och tryckförfaringssteg dyrbara.

På grund av begränsning i den metalltjocklek, som rent ekono- miskt kan påläggas eller'lamineras och etsas, har ledningsför- mågan hos tryckta kretsar mestadels blivit beroende av bred- den på den tryckta ledaren. Följaktligen behöver varje tryckt ledare en relativt bred kortyta. Dylika breda kortytor samman- tagna med det utrymme som fordras mellan ledarna för förhind- rande av kortslutning begränsar i hög grad ledartätheten. På grund av en dylik begränsad ledartäthet har det, med hänsyn till de numera framtagna integrerade kretsarna och miniatyr- iserade komponenterna, befunnits vara nödvändigt att i många fall använda flerskiktade eller laminerade kretskort. Detta har medfört ökade kostnader för kretskorten.

Nyligen har en teknik framtagits för att tillverka kretskort genom ritsning eller skrivning av ledningar på ytan av kortet. Dylik ledningsritsning användes för att ersätta hela eller en väsentlig del av de tryckta kretsarna på krets-i "korten. Vid användning av dessa ritsningstekniker kan vissa delar av ledarmönstret, som är gemensamma för ett stort antal av de kort som skall tillverkas, tryckas och enskilda leda- re av det slag som skall uppta och sammankoppla komponenter kan ritsas eller skrivas med tråd.

I en känd anordning ritsas eller skrivs en isoler-_ tråd på en värmekänslig yta på ett underlag eller kort. Ge- nom styrning av anordningen medelst ett program lagt på magnetband, pappersband, hålkort eller liknande, som matas genom en därför avsedd styranordning, kan man tillverka och duplicera kretskort. Den isolerade tråden fordrar en mycket mindre kortyta än vad som behövs vid tryckning av kretskort. 7'Dylika trådskrivna eller ritsade kort har befunnits vara speciellt lämpliga för användning i samband med integrerade kretsar och miniatyriserade komponenter.

Den tråd som användes för skrivning eller ritsning av kretsar på underlag med ovan nämnd anordning är relativt fin. En dylik tråd fixeras eller spåras under skrivningen eller ritsningen på underlagets värmekänsliga yta medelst ett ritsnings- eller spårningshuvud. Huvudet leder tråden och upphettar eller aktiverar den känsliga ytan medan tråden 7802720- 8 bringas i kontakt med densamma. Kontinuiteten och fulländ- ningen av ett på detta sätt skrivet eller ritsat kretskort kan lätt kontrolleras på konventionellt sätt för undersök- ning av tryckta kretskort.

Antalet, läget och tätheten av de trådskrivna kretsar- na på kretskortet kommer givetvis att bero på avsett använd- ningsområde. Dylika kort kan innehålla hundratals eller tusentals kretsar, varvid varje krets skrivits eller ritsats på kortet med en tråd som sträcker sig mellan två punkter.

Tråden mellan de två punkterna kan korsa eller korsas av en eller flera andra skrivna eller ritsade trådar, som sträcker sig mellan andra punkter. Mellan två punkter kan den skrivna eller ritsade tråden sträcka sig rakt fram eller såsom emel- lanåt är fallet först i en riktning och därefter i en annan riktning, vanligen vinkelrätt mot den första riktningen.

Antalet och tätheten av trådskrivna kretsar och fin- heten hos den skrivna tråden gör att inspektion av trådskriv- na kort för upptäckt av lösa och ofullständigt fästa trådar blir svår. Reparation och korrigering av sådana lösa trådar blir dessutom, då kortets tråddragning blivit klar, svår.

Dylika lösa trådar kan, om de blir oupptäckta och okorri- gerade, resultera i defekta kort och kan komma i kontakt med och förorsaka skada på bearbetningsutrustningen.

Den föreliggande uppfinningen medför förbättrade för- faranden och apparater för tillverkning av trådskrivna eller ritsade kretskort och eliminerar många av de svårigheter som hittills vidlådit dylik framställning och kontroll av kort som framställts på detta sätt.

Vid förfarandet och anordningen enligt den förelig- gande uppfinningen matas den ledare som skall skrivas eller ritsas från en matningskälla till ritsningshuvudet eller nå- len. Denna matning övervakas kontinuerligt och jämförs med den sträcka längs underlaget som passeras av ritshuvudet eller nålen under skrivförloppet. Om matad ledarlängd är vä- sentligt kortare eller längre än den underlagsträcka som ritshuvudet eller nålen passerat för skrivningen så stoppas anordningen. De för handen varande området som skulle kunna vara defekt blir därmed identifierat. Nödvändiga korrigering- ar eller reparationer kan utföras och anordningen kan 78027 20- 8 återstartas för slutförande av kortkretsarna.

Under det att ledaren matas mot den värmeaktiverbara kortytan och ritsas med förfarandet och anordningen enligt uppfinningen, hålles ledaren i kontakt med kortytan medelst ritshuvudet eller nålen. Medan detta sker upphettas den vär- mekänsliga kortytan som står i kontakt med tråden, företrä- desvis medelst en ultraljudomvandlare. Den till ultraljudom- vandlaren matade energin moduleras i proportion till bords- hastigheten. På detta sätt styrs upphettningen för att mjuk- göra att aktivera den värmekänsliga ytan, som står i kontakt med den ritsade ledaren, för att motta och fästa ledaren på ytan samtidigt som man undviker överhettning och alltför stor mjukgöring av underlaget, vilket annars skulle kunna leda till rörelser hos eller lossgörande av ledaren från underla- get efter det att ritshuvudet eller nålen har passerat. På detta sätt ökas säkerheten hos det ritsade kortet. Dessutom är det ej längre nödvändigt att lyfta nålen varje gång kortet stannar varför arbetshastigheten höjes.

Vid tidigare trådskrivningsanordningar drogs ledaren från en matningsspole genom kortunderlagets rörelse, varige- nom infästningen mellan ledaren och limämnet på kortunderla- get utsattes för påkänningar. Med förfarandet och anordningen enligt uppfinningen är ledaren positivt matad mot kortytan för att undvika dragning i ledaren och väsentligt nedbringa tendensen hos ledaren att lossna från underlaget. Härigenom ökas återigen tillförlitligheten hos det skrivna kortet.

Den mot kortet matade ledaren hålles i kontakt med den med limämne aktiverade kortytan medelst ett ritshuvud eller nål medan bordet och kortet förflyttas och ledaren på- skrives. Med förfarandet och anordningen enligt uppfinningen uppvisar formningshuvudet eller nålen ett vertikalt urtag eller kavitet på åtminstone sin ena sida, som blir alltmer grund mot bottnen och som har sidoväggar för att i sidled leda ledaren och därmed nedbringa styrfelen.

Det kretskortämne som användes i samband med den föreliggande uppfinningen kan vara ett plant kort och genom- gående hål kan borras vid kretsklämmorna efter det att ledar- kretsarna har ritsats. Alternativt kan kortet borras före ritsningen och förses med genomgående ledare före eller efter 7802720-8 ritsningen. Där kretskortämnet är förborrat och man har mon- terat genomgângsledare, såsom stift, öglor eller plätering, innan trådritsning eller skrivning utförts, kan ledarändarna anslutas till genomgångsledarna när dessa pâskrivs eller rit- sas.

Uppfinningen kommer att beskrivas mer i detalj i det följande i samband med att en föredragen utföringsform beskrivs under hänvisning till bifogade ritningar, där fig. 1 visar en schematisk planvy med en anordning ett flertal enheter utförda enligt uppfinningen för samtidig pro- duktion av flerritsade kretskort, fig. 2A visar en förstorad ändvy i sektion av den övre delen av en av enheterna enligt fig. 1, fig. 2B visar en förstorad ändvy i sektion av den nedre delen av enheten enligt fig. 2A, fig. 3 visar en sektion 3 - 3 enligt fig. 2A, fig. 4 visar en frontvy (vänd mot matningen) av den trådsträngmatande anordningen i enheten enligt fig. 2B, fig. 5 visar en sida av matningsanordningen enligt fig. H med en del av anordningen öppen, fig. 6 visar en bakifrån sedd matningsanordning enligt fig. 4, fig. 7 visar motsatt sida av matningsanordningen enligt fig. 5, fig. 8 visar en partiell sektion 8 - 8 enligt fig. 5, fig. 9 visar ett snitt 9 - 9 enligt fig. U, fig. 9A visar änddelen av anordningen enligt fig. 9 för att åskådliggöra ett annat funktionssteg, fig. 10 visar ett snitt 10 - 10 enligt fig. H, fig. 11 visar en förstorad delvy av den nedre änden av anordningen enligt fig. 2B för att återge denna ände mer i de- talj, fig. 12 visar en förstoring av en detalj av anordningen enligt fig. 11, så att nålen och trådsträngen visas mer detal- jerat, fig. 13 visar ett snitt 13 - 13 enligt fig. 12, fig. 1H visar ett snitt 1H - 14 enligt fig. 11, fig. 15 visar ett elektriskt kretsschema för modulering av ultraljudomvandlarens matning, _25 7802720-8 fig. 16 visar en kurva över bordshastigheten med av- seende på tiden, fig. 17 visar moduleringen av ultraljudomvandlarens matning och fig. 18 visar ett blockschema för en komparatorkrets avsedd för jämförelse av ledningsmatning med bordsrörelsen.

I fig. 1 visas ett stödorgan 2, som är infäst vid 4 och 6 och är fast förlagt ovanför bordet 8. Bordet 8 är rör- ligt i pilarnas 10, 12 riktningar medelst reversibla elektris- ka motorer 14, 16, som var och en är kopplad till bordet 8 via matningsskruvar 18, 20 och gänghylsor 22, 24. I utförings- formen enligt fig. 1 är fyra identiskt lika kretskortämnen 26, 28, 30, 32 infästa på bordets 8 yta, exempelvis med ej visade hållare vid ämnenas kanter. Ett underlägg 34 är fastsatt på stödorganet 2. Vid den visade utföringsformen är fyra iden- tiskt lika enheter 36, 38, 40, 42 monterade i vardera hörnet på underlägget 34. Av skäl som närmare kommer att beskrivas nedan är de fyra enheterna hopkopplade för att få en samtidig rotation kring deras respektive vertikala axel på underlägget 34 medelst en kedja 44, som drivs av ett kedjehjul 46 och en elektrisk motor 48. Hjälphjul 50, 52 spänner kedjan 44 och hål- ler den i drivsamverkan med kedjehjulet 46 och enheterna 36, 38, 40, 42.

Eftersom enheterna är identiska så kommer enbart en- heten 36 att beskrivas, varvid det är underförstått att för- utom läget på det fasta underlägget 34 så är enheterna 38, 40, 42 identiskt lika utformade som den beskrivna enheten 36.

Enligt fig. 2A och 2B innefattar enheten enligt den föreliggande uppfinningen ett ihåligt rör 51, som är monterat att rotera på det fasta underlägget 34 medelst hakarna 52, 54 och lagren 56, 58. Kragarna 60, 62 enligt fig. 2B är fästa på röret 51 och stödjer röret 51 via stödlager 64, 66 för rota- tion kring sin axel då kedjan 44, som står i drivförbindelse med kedjehjulet 68 anordnat infäst på röret 51, drivs av motorn 48 på det sätt som kommer att beskrivas. _ En elektrisk släpringsanordning 72 är infäst på rörets 51 övre ände med bultar, varav en visas med beteckning- en 74 i fig. 2A. I den visade utföringsformen innefattar släp- ringsanordningen 72 ett flertal runda, elektriskt ledande 7802720-8 ringar eller skivor 76, 78, 80, 82, 84, 86, som är isolerade vid sina bottnar medelst en skiva 88 av oledande material och från varandra med oledande skivor 90, 92, 94, 96, 98. De ge- nomgående bultarna, såsom den med 74 betecknade bulten, är försänkt i den oledande skivan 100 för att sammanhålla släp- ringsanordningen. Vid sina yttre ferifera kanter anligger de ledande skivorna 76, 78, 80, 82, 84, 86 mot borstar 102, 104, 106, 108, 110, 112 anordnade i borsthållare 114, 116, 118, 120, 122, 124, som är monterade i fast läge på underlägget 34.

En elektriskt isolerledare 130 av oledande material sträcker sig längs rörets 51 innervägg från den övre röränden, fig. 2A, ned till just ovanför den nedre röränden, i fíg. 2B.

En ultraljudmatande spole 132 är förlagd i ledaren 130 och är vid sin ena ände 134 ansluten till den ledande ringen 80 och vid sin andra ände 136 till den ledande ringen 82. Såsom kommer att beskrivas mer i detalj senare matas spolen 132 via ändarna 134, 136, de ledande ringarna 80, 82 och borstarna 106, 108. En ultraljudomvandlare 140 uppvisar en övre del 142 av laminerad metall som sträcker sig nedåt genom spolen 132 ledaren 130 i hålröret 51. En konsektion avsmalnar inåt vid 144 och övergår i en cylindrisk sektion 146 för att avslutas i en nål 148. 7 En trådledare 150 med en basdel 152 för mottagning av en rítstråd 154 och en hylsa 156 varigenom ritstråden 154 passerar är monterad i änden av släpringsanordningen 72 för att bilda en förslutning av rörets 51 ände. Av skäl som kom- mer att beskrivas senare passerar ritstråden 154 nedåt genom släpringsanordningens 72 centrum och in i och genom ett hål 158 i röret 51.

En krage 160, fig. 2A är monterad i ett bestämt läge på röret 51 och bildar med 0-ringar 162, 164, 166, 168, 170, 172, 174 lufttäta förgreningsrör vid 176, 178, 180 runt röret 51. Av senare angivna skäl ansluter luftförgreningsröret 176 till en kanal 182 i röret 51 och är via en anslutning 184 an- slutbart till en tryckluftkälla, ej visad. Förgreningsröret 180 ansluts? till en kanal 190 och är anslutbart via anslut- ningen 192 till en tryckluftkälla, ej visad.

Om vi återgår till fig. 2B är ett stöd 200 infäst på röret 51. Nål- och lödstyrorgan 202 är monterade på stödets 200 7802720-8 ena ände på ena sidan om nålen 148 och ritstrådmatningsanord- ningen 204 är monterad på den andra änden av stödet 200 på motsatt sida om nålen 148.

En cylindrisk kåpa 206 omger den cylindriska delen 146 vid den övre änden av nålen 148 och är isolerad från denna av skäl som kommer att beröras senare medelst O-ringarna 208, 210 jämte hylsan 214.

Nålstyranordningen innefattar en övre bladfjäder 220, som med sin ena ände är förbunden med kåpan 206 och med sin andra ände på ett ben 222 som är fäst vid stödet 200. En ned- re bladfjäder 224 är förbunden med sin ena ände i kåpan 206 och med sin andra ände på styrkåpan 226, som är anbringad på benet 222. Mellan sina ändar är bladfjädern 224 ansluten via en kolvstång 227 till en bälghylsa 228 på en bälg 230 inom en luftcylinder 232. En spiralfjäder 234 är vid sin ena ände an- sluten till bladfjädern 224 och med sin andra ände till styr- kåpan 226. Spiralfjädern 234 förspänner via bladfjädern 224 och kåpan 206 nålen 148 till att icke anligga mot arbetsstyck- et. Genom inmatning av tryckluft i cylindern 232 kommer blad- fjädrarna 224, 220 att via hylsan 228 och stången 227 att förspännas i nedåtriktningen för att bringa nålen 148 i kon- takt med arbetsstycket. De kombinerade fjäderfunktionerna hos bladfjädrarna 220, 224 och spiralfjädern 234 förspänner nålen 148 bort från arbetsstycket då lufttrycket i cylindern 232 avtappas.

Såsom framgår av fig. 2B, 11 och 12 kan lödanordning- en 240 ingå i och användas i samband med anordningen enligt uppfinningen för att löda och hopkoppla den med anordningen ritsade tråden med anslutningsklämmor på det trådritsade kor- tet. Lödanordningen kan lika gärna uteslutas varvid trådarna får kopplas i ett separat steg.

Då lödanordningen 240 ingår i den föredragna utförings- formen av anordningen enligt uppfinningen uppvisar den en L- formad arm 242, som är vippbart lagrad vid 244 på styrkåpan 7 226 och har ett av benen 246 riktat uppåt i ett urtag 248 i styrkåpan. I närheten av dess övre ände anligger bênet 246 med en av sidorna mot en tryckfjäder 250 och med sin andra sida mot en kolvstång 252 från en kolv 254, som är kopplad till ett membran 256 i en tryckluftkammare 258. 7802720-8 Tryckluftkammaren 258 är medelst en ledning 260 förbunden med luftkanalen 182. Armens 242 ben 262 är medelst ett stift 264 förbundet till ena änden av ett bärorgan 266 för lödhuvudet.

Av senare klargjorda skäl är bärorganet 266 fjäderförspänt på stiftet 264, så att då bärorganet 266 vrids medurs mot arbets- stycket kommer fjädern, ej visad, att spännas och bärorganet 266 strävar att vrida sig på stiftet 264. Lödningstryck kan sålunda påläggas den punkt som skall lödas utan att någon ska- da uppstår på arbetsstycket eller lödhuvudet.

Av fig. 2B, 4, 5, 6, 7, 9, 9A och 10 framgår att ram- organet 300 i trådmatningsanordningen 204 är monterat på stö- det 200. Från varandra skilda trådledare 302, 304 är montera- de på ramorganet 300. Ritstråden 154 passerar genom trådledar- na 302, 304. Ett pneumatískt trådgriporgan 306 är svängbart monterat vid 303 på ramen 300 och omfattar en kåpa 310 med en utåtriktad bajonetthölje 312 som bildar en ändförslutning. Då tryckluft införs i kammaren 330 inom kåpan 310 via inloppet 332 rör sig membranet 316, kolven 318 och kolvstången 320 inåt, varvid kolvstångsänden 320 anbringas mot och trycker ritstråden 154 mot stoppet 326 och fjädern 322 hoptryckes.

Av skäl som senare kommer att förklaras mer i detalj kommer tråden 154 att, då membranet 316, kolven 318 och kolvstången 320 aktiveras för att trycka ritstråden 154 mot stoppet 326, matas genom trådledarna 302, 304 och vrida trådgriporganet 306 moturs på lagringen 308. Tryckfjädern 334, som är monte- rad i ett urtag 336 i ramorganet 300 hoppressas av trådgrip- organets 306 motursrörelse och då lufttrycket nedbringas i kammaren 330 återgår trådgriporganet 306 med en medursrörel- se, så att bajonetthöljet 312 bringas tillbaka till kontakt med stoppet 340. Av skäl som senare kommer att framgå är stoppet 340 gängat i kammaren 300 och är reglerbart i denna medelst en ratt 342, som hålles inreglerad medelst stift 344, 346 fig. 9.

Såsom bäst framgår av fig. ZB, 4 och 6 är en elekt- risk motor 350 med en motoraxel 352 monterad på ramorganet 300. En utväxling 354 och en optisk skiva 356 av opakt mate- rial med jämnt fördelade transparenta slitsar 358, fig. 7, är låsta till motoraxeln 352 och roteras av motorn 350 av skäl som senare skall beskrivas. Hjälpaxeln 360 med 7802720-8 utväxlingarna 362,'364, fig. 4 och 6, är monterade att rotera på ramorganet 300 parallellt med motoraxeln 352. Hjälpväxeln 362 är i ingrepp med växeln 354 på motoraxeln 352 och drivs av denna. Axeln 366 i fig. 2B, 5 och 6 är anordnad att rotera på ramorganet 300 parallellt med motoraxeln 352 och hjälpaxeln 360. Ett ritstråddrivhjul 368 och en växel 370 är låsta till axeln 366 och drivs av denna. Såsom bäst framgår av fig. 2B, 5 och 8 är tråddrivhjulet 368 försett med ett spår utefter peri- ferin 372 för att styrande motta ritstråden 154. Ändlösa remmar 380 fig. 2B, 5 och 8 av flexibelt mate- rial, såsom vävarmerat gummi eller plast, är monterade på rul- lar 382, 384, 386, som var och en är lagrad på en axel 388, 390, 392 anordnad att rotera på en remram 394, som är lagrad vid 396 på trådmatningsanordningens ramorgan 300. Såsom visas med delvis genomsynliga organ i fig. 5 och 7 är remmen 380 ut- svängd ur kontakt med hjulets 368 yta och ritstråden 154 genom att remramen 394 är vridbar kring vridlagret 396. Med remmen 380 ur kontakt kan ritstråden 154 lätt införas i spåret 372.

Med remmen 380 låst i kontakt med trâddrivhjulet 368 och rits- tråden 154 i hjulets 368 spår 372, så kommer växeln 398, fig. 2B, på axeln 392 att vara i drivingrepp med växeln 370.

Ritstråden 154 är sålunda styrd i spåret 372 av remmen 380 och drivs på detta sätt.

Av skäl som senare kommer att diskuteras roterar den opaka skivan 356 med dess perifert jämnt fördelade slitsarna 358 förbi en fotocellenhet 400, som är monterad i en arm 402 på ramen 300 i fig. 4 och 6.

Av fig. 4, 5, 10 och 11 framgår att ett trådstyrhuvud 410 med en trådstyrpassage 412 för ritstråden 154 fasthålles mot änden på en axel 414 medelst en fasthållningsskruv 416.

Axeln 414 är roterbart monterad på ramorganet 300. En L-formad aktiveringsarm 418, fig. 10, fasthålles mot den övre änden av axeln 414 medelst en skruv 420. En tryckluftkammare 422 är förbunden via 424 med tryckluftkanalen 186 enligt fig. 2B och . En kolv 426 med en kolvstång 428 anordnad i kontakt med ett ben av aktiveringsarmen 418, är monterad på ett membran 430 infört mellan locket 432 och ramorganet 300. Av skäl som senare skall förklaras är en tryckfjäder 434 monterad runt kolvstången 428 och hoptryckt mellan locket 432 och kolvstången 7802720-8 11 426 så kommer den att returnera kolvstången 426 och membranet 430 till ett tillbakadraget läge då lufttrycket i kammaren 422 avlägsnas. Tryckfjädern 436, som är monterad mellan ramorganet 300 och det andra benet av aktiveringsarmen 418, förspänner armen 418, axeln 414 och styrhuvudet 410 mot det heldragna rits- trådmatningsläget enligt fig. 10. Ett knivblad 440 fig. 10 är medelst skruvar 442 monterat i ett bestämt läge i närheten av styrhuvudets 410 trådutmatningsände och kommer att med styr- huvudet 410, då detta harvridits till det streckade läget i fig. 10, kapa ritstråden då skrivningen eller ritsningen av en krets är klar. Den kapade änden av rítstråden inpressas i och fästes på underlagets värmekänsliga yta.

Såsom bäst framgår av fig. 12 och 13 har den sida av nålen 148 som är vänd mot styrhuvudet 410 ett spår 149, som sträcker sig vinkelrätt nedåt mot nålens nederände, vilket spår 149 uppvisar parallella sidoväggar 149a, 149b. Dessa sido- väggar 149a, 149b leder tråden då den matas in i spåret 149 på sidan av nålen 148 mot nålens spets, där spåret är relativt grunt med hänsyn till trådtjockleken. Spårets 149 vägg är buktig.

Såsom angivits ovan kan anordningen enligt uppfinning- en innefatta en lödanordning i likhet med anordningen 240 för att löda och hopkoppla den skrivna eller ritsade tråden med anslutningsklämmor. Lödanordningen kan även undvaras var- vid tråden kan lödas och förbindas i ett separat operations- steg efter det att all trådskrivning har blivit avklarad. När en lödanordning föreligger och lödning eller förbindning av ritstrådändarna på anslutningsklämmorna sker medan kortet skrivs har det befunnits särskilt fördelaktigt att åstadkomma en gasblåsning av de lödda anslutningsklämmorna under lödning- en. För att realisera detta är trådledarhuvudet 410, såsom bäst framgår av fig. 14, försett med gaskanaler 444, 448 på två motsatta sidor, vilka gaskanaler är kopplade till en gas- källa 450. Gaskanalerna 444, 446 blåser vinkelrätt i riktning mot ritstråden 154, som utmatas från trådledaren 412. Inert gas kan inmatas vid 450 och föras genom gaskanalerna 444, 446 för att utdriva den gas som alstras då den upphettade löd- spetsen 268 bringas i kontakt med rítstrâden.

Vid användning av anordningen enligt uppfinningen 7802720-8 12 centreras ett kretskortsämne som skall trådskrivas på bordet 8 i förhållande till vardera trådskrivenheten 36, 38, 40, 42.

Samtliga fyra enheter 36, 38, 40, 42 kan aktiveras för att trådskriva var sitt kretskortsämne samtidigt med de övriga enheterna eller också kan några av enheterna förbli inaktiva medan övriga utnyttjas för trådskrivning. I vilket fall som helst är de kretskortsämnen som skall trådskrivas centrerade och infästa på bordet 8 i förhållande till sin respektive trådskrivningsenhet och samtliga kort förflyttas samtidigt längs x- och y-axlarna relativt sina skrivenheter medelst motorerna 14, 16 och matningsskruvarna 18, 20. Samtidigt bríngas trådskrivenheterna 36, 38, 40, 42 till uniform rota- tion relativt korten 26, 28, 30, 32 i beroende av riktningen för bordsrörelsen och kretskorttrâdskrivningen. Det är givet- vis uppenbart att skrivenheterna kan förflyttas i stället för underlaget och korten och att en dylik rörelse kan genomföras genom kombinerade rörelser mellan underlaget och enheterna.

Exempelvis kan underlaget och korten förflyttas längs en axel, t.ex. X-axeln, och enheterna längs den andra axeln, y-axeln.

Varje skrivenhet har sitt eget trådlager, exempelvis en trådspole, ej visad, och varje enhet har sitt eget tråd- matarorgan, kaporgan, skriv- eller ritsorgan, o.s.v. Samtliga enheter som är trådskrivande aktiveras gemensamt såsom senare skall beskrivas. I illustrativt syfte kommer funktionen för*en enhet att beskrivas.

Såsom bäst framgår av fig. 2A och 2B är rítstråden 154 dragen från lagret (ej visad) via ledaren 150 in i och genom kanalen 158 i röret 51 och vidare från kanalen 158 in i och genom trådledarna 302, 304. Ritstråden 154 leds sedan runt tråddrivhjulet 368, i spåren 372 mellan spåret och den änd- lösa remmen 380. Från det spårförsedda drivhjulet 368 passerar tråden 154 via ledaren 412 in i spåret 419 i nålen 148, fig.12, och ned under nålen. Av skäl som närmare framgår nedan är spå- ret 149 just något större än tråden 154 för att medge tråden att fritt passera medan trädens läge och sträckning samtidigt styrs. 7 Vid slutet av varje skriven krets kommer den på krets- kortet under föregående skrivförlopp inskrivna tråden att ka- pas från tråden 154 i skrivenheten medelst kniven 440 och en 7802720-8 13 förutbestämd trådlängd utmatas, på ett senare beskrivet sätt, från ledarpassagen 412 i styrhuvudet 410. Ritsträdens 154 framände kommer således att ligga under nålen 148 när skriv- enheten är inaktiv.

Med enheten inaktiv i viloläge och ritstrådens 154 framände belägen under nålen 148 aktiveras skrivenheten. Akti- veringen av enheten innebär start av drivmotorerna 14, 16, förflyttning av bordet 8 och därpå liggande kretskortsämne i en riktning enligt en förprogrammerad sekvens, såsom senare kommer att beskrivas. Samtidigt som motorerna 14, 16 startas aktiveras även motorn 48 fig. 1 för vridning av skrivenheten med därtill hörande nål 48 i en riktning som överensstämmer med bords- och kretskortsämnesrörelsen.

Samtidigt med starten av motorerna 14, 16, 48 aktive- ras luftcylindern 232 för framskjutning av kolven 228 och kolv- stången 227 i nedåtriktningen och via bladfjädern 224 bringas nålens 148 ände till anliggning mot den värmekänsliga ytan på det nedanför liggande kretskortsämnet. I samband därmed akti- veras ultraljudspolen 132. Rítstrâddrivmotorn 350 startas.

Tråden 154 matas sålunda av tråddrivhjulet 368 och den ändlösa remmen 380 genom styrhuvudet 410, som ritsar eller skriver in tråden på kretskortsämnets värmekänsliga yta. Den högfrekven- ta elenergin inmatas via spolen 132 på en omvandlare 140, som omvandlar den elektriska energin till högfrekventa vibrationer i nålen 148 och tråden 154. När den högfrekvent vibrerande tråden 154 bringas i kontakt med kretskortsämnets värmekäns- liga yta aktiverar tråden 154 och nålen 148 kortytan som mjuk- görs och ritstråden införs och infästes i kortytan. Energi är sålunda tillförd mellanrummet mellan tråden eller ledaren och kortytan för att aktivera ytan under undvikande av överhettning och alltför låg uppvärmning av ytan och därmed annars erhållna olämpliga effekter i ytan och limämnet.

När förhoppet en gång startats fortsätter trâdskriv- ningen eller ritsningen till det att den förprogrammerade kretsen är fullföljd. Vid slutet av den programmerade kretsen inmatas tryckluft i kammaren 330, så att kolven 318 och kolv- stången 320 framskjuts i bajonettanordningen 312 och ingriper i ritstråden 154 mellan kolvstângens 320 ände och stoppet 326.

Samtidigt inmatas tryckluft i kammaren 422 för att framskjuta 7802720-8 14 kolven 426 och kolvstången H28 mot aktiveringsarmen H18 och vrida trådstyrhuvudet H10 medurs, så att den genom styrhuvudet 410 matade ritstråden 154 kapas av kniven 440. Medan ritstråden 154 kapas av kniven HHC fastgrips tråden mellan änden av kolv- stången 320 och stoppet 326. Trådmatningsmotorn 350 stoppas, men lufttrycket upprätthålles momentant i luftcylindern 232, så att nålen 1H8 hållas i kontakt med ritstråden 15U och kort- ämnets värmekänsliga yta fortsätter att röra sig på bordet 8 tills den kapade slutänden av den inskrivna tråden är värme- fixerad på kortet. Därefter avlastas lufttryckcylindern 232 och nålen 148 upplyfts av bladfjädrarna 220, 224 under det att ultraljudspolen 132 görs inaktiv.

”Efter det att föregående krets har skrivits och höl- jet 206 och nålen 1H8 har upplyfts, så flyttar det förupp- tecknade programmet bordet 8 och det därpå fästa kortämnet vidare till nästa punkt där en skriven krets skall påbörjas.

Med nålen 148 inriktad över denna punkt aktiveras drivmotorn 350. Med inriktad ände av ritstråden 154 under nålen 148 in- matas luft under tryck åter i luftcylindern 232. Kolven 228, kolvstången 227 samt bladfjädern 22U förskjuter höljet 206 och nålen 148 nedåt, så att nålen bríngas i kontakt med den inriktade änden av ritstråden 15H för att tråden skall komma i kontakt med kretskortsämnets värmekänsliga yta. Bordet 8 'rör sig sedan relativt nålen 1U8, som startar ínskrivningen av nästa krets enligt det förupptecknade programmet. Luft- trycket avlägsnas från kammaren 330 så att trådhållaren 306 frisläpper tråden 15%. Fjädern 322 återför kolven 318 och kolvstången 320 samt tryckfjädern 334 återför trådhållaren 306 medurs till dess viloläge.

I anordningen enligt den föreliggande uppfinningen är den tråd som ritsas eller inskrivs i den värmekänsliga kort- ytan lägesstyrd och fixerad på kortet medelst den ultraljud- aktiverade nålen 148. På grund av värmekänsligheten hos lim- skiktet på kortämnets yta måste energin, som tillförs lim- skiktet då tråden inskrivs på ytan, vara noggrant styrd. Sär- skilt måste man kompensera för variationer i korthastigheten relativt nålen när motorerna 14, 16 startas, stoppas och änd- rar riktning för bordsmatningen. Kompensationen sker genom ändring av den på nålen inmatade ultraljudenergin. 7892720-8 Det har upptäckts att den mest lyckade funktionen upp- nås vid den föreliggande uppfinningen när den till nålen mata- de ultraljudenergin moduleras i proportion till bordhastighee ten. Under dessa förhållande är energin per längdenhet tråd som frammatas och fästs på kortet av den ultraljudaktiverade nålen 1H8 ungefär konstant för alla bordhastigheter. Utebli- ven modulering av ultraljudeffekten i proportion till bord- hastigheten kan resultera i svåra skador på limskiktet och även på trådisoleringen i extrema fall. Vid tidigare prak- tiska trådinskrivningstekniker, då effektmodulering ej använ- des, var det nödvändigt att lyfta upp nålen från dess kontakt med tråden medan bord och kort stod i stationärliknande till- stånd, såsom under ändring i trådinskrivningsriktningen. Den- na upplyftning och nedsänkning av nålen resulterade i en ojämn och felaktig infästning mellan tråd och det adhesiva substratet vid start av ritsningen eller inskrivningen, vid avslutandet därav och vid avböjningspunkter i trådmönstret.

Dessutom blev ofta ett exakt läge och infästning av tråden på kortet vid avböjningar svår att bestämma. förbättringen i in- fästningens enhetlighet mellan tråd och det adhesiva limskik- tet som uppnås med införandet den häri beskrivna effektmodu- leringstekniken, har även en ytterligare konsekvens i det att man får bättre korrekthet vid förläggningen av den adhesivt infästa tråden relativt kortytan vid trådändarna och vid av- böjningspunkterna.

Ett effektivt moduleringsutförande för styrning av ultraljudeffekten har förverkligats i samband med den förelig- gande uppfinningen genom ett förfarande med pulsbreddmodulering av ultraljudgeneratorns utsignal. Ultraljudgeneratorns effekt- matning uppvisar en styrklämma för anslutning av en logiknivå- signal, vilken sålunda kan inmatas för att släppa fram eller stoppa generatorns utsignal.

Av fig. 15 framgår att analogsignalen för bordmatnings- hastigheten matas från den till borddrivmotorerna 14, 16 höran- de styrkretsen via linjära inverterare 550, 552 och resistorer 554, 556 till en summeringspunkt 558. Denna spänning matas till basen på en transistor 592 via en reglerbar resistiv krets omfattande resistorerna 560, 562, 564.

En dubbelbastransistor 578 bildar tillsammans med en 7802720- 8 16 variabel resistor 586, resistorerna 582, 584 och en kondensa- tor 576 en sågtandoscillator på sätt som nu beskrivs. Med låg spänning på dubbelbastransistorns 578 emitter kommer resistan- sen mellan transistorns 578 bas 1 och bas 2 att vara mycket hög. Spänningen över kondensatorn 576 stiger exponentiellt på grund av den laddningsström som går genom resistorerna 586, 584. När spänningen över kondensatorn 576 när en bestämd pro- cent av matningsspänningen, d.v.s. brytförhållandet enligt Mohrs envelopp för anordningen och vanligen en spänning i när- heten av 45 - 50 % av matningsspänningen, kommer resistansen mellan baserna 1, 2 och emittern i transistorn 578 att plöts- ligt falla till ett mycket lågt värde och snabbt urladda kon- densatorn via emitter-baskretsen. När kondensatorspänningen faller till nära noll stiger emitter-basförbindelseresistan- sen igen till ett mycket högt värde och kondensatorn 576 bör- jar åter att uppladdas mot matningsspänningsvärdet. Resultatet blir en sågtandspänning, som uppträder över kondensatorn 576 med en repeterfrekvens som bestämmes av tidkonstanten för resistans/kapacitanskretsens komponenter 586, 58U, 576._Den sågtandspänning inmatas på basen i en emitterföljarkrets be- stående av transistorn 572 och resistorn 579. Den spänning som erhålles vid förbindningspunkten mellan resistorerna 579 och 570 är en trogen reproduktion av sågtandvågformen över kondensatorn 576, men med mycket lägre källimpedans. Sågtand- spänningens frekvens är normalt 200 - 400 Hz.

Den ovan beskrivna sågtandspänningen summeras till en del av den signal som föreligger vid potentiometerarmen 562 och är analog med hastigheten. Denna kombinerade spänningsvâg- form inmatas på transistorns bas 592. Transistorn 592 bildar tillsammans med transistorn 602 och resistorerna 600, 604 jäm- te återmatningsresistorn 590 en regenerativ förstärkare som är bortkopplingsbar från den signal som är gemensam med spänningen över zenerdioden 594. Om spänningen på transistorns 592 bas är lägre än ungefär 0,6 V högre än zenerdiodspänningen kommer transistorn 592 att vara oledande liksom transistorn 602.

Transistorns 602 kollektor kommer därför att ligga på jord- potential. Så snart spänningen på potentiometerns 562 arm överstiger en potential, som är högre än nämnda 0,6 V över zenerspänningen, börjar transistorn 592 leda. Transistorns 7802720-8 17 602 bas är därvid förbunden till zenerspänningen, som genom att ligga på en väsentligt lägre positiv spänning än emitter- spänningen orsakar att transistorn 602 blir ledande och följ- aktligen att dess kollektorspänningen stiger mot emitterspän- ningen. Återkopplingsresistorn 590, som är inkopplad mellan transistorns 602 kollektor och basen på transistorn 592 åter- matar den stigande potentialen, som uppträder på kollektorn och därmed accelereras mättningen av]olbktor-emitterförbin- delsen. 7 Potentiometern 562 är så inställd att under frånvaro av den hastighetsanaloga signalen blir "till"-tiden för utsig- nalen under varje sågtandcykel noll eller nära noll. När den hastighetsanaloga signalen ökar bringas det regenerativa ut- signalsteget att förbli "till" för en allt längre del av varje cykel, så att vid full bordhastighet närmar sig "till"- delen av arbetscykeln 100 % och ger därmed full effekt till ultraljudomvandlaren och nålen via ultraljudgeneratorn H60.

Moduleringsförhällandet av den till nålen levererade ultraljudenergin med avseende på bordhastigheten återges gra- fiskt i fig. 16 och 17. I fig. 16 visas bordhastigheten med avseende på tiden. Pig. 17 visar moduleringen av den till nålen från generatorn H60 matade ultraljudenergin vid bord- hastigheterna A, B, C, D och E enligt fig. 16. Såsom framgår av fig. 17 ökar arbetscykeln med ökande bordhastighet.

I samband med anordningen enligt den föreliggande upp- finningen har det upptäckts vara lämpligt att använda steg- motorer som de reversibla motorerna 14, 16 för att driva bor- det 8 och för att förbinda motorn med bordet 8 via en matnings- skruv. Varje puls till motorn kommer således att röra bordet 8 längs x- eller y-axeln med exempelvis en längdenhet eller multipler därav. På samma sätt är slitsarna 358 på den optiska Skivan 356 fördelade så att varje slits motsvarar en enhets- matning för ledaren medelst den elektriska motorn 350 och drivhjulet 368, exempelvis en längdenhet eller en multippel därav. Fotocellen H00 alstrar sålunda en puls för varje tråd- matningsenhet. För den följande beskrivningen antas längden för bordsrörelserna med varje motorpuls och längden för ledar- enhetsmatningen med varje optikskivepuls vara lika med 25 u.

I båda fallen kan emellertid enheterna inställas till att 78-02720-8 18 vara andra längder, vilket har samma giltighet under förut- sättning att motsvarande korrigeringar görs med avseende på skalförhållandena. På samma sätt kan en kodanordning, såsom en optisk skiva med slitsar, utnyttjas i samband med bord- drivmotorerna i stället för stegmotorer och motordrivpulser.

I fig. 18 kommer, då motorn 14 eller motorn 16 är . aktiverad för att förflytta bordet 8, motordrivpulserna till motorerna 14, 16, vilka pulser vardera avser en rörelse om u, att inmatas på integratorns 640 ingång. Pulserna från fotocellen 400, som avser 25 p frammatning av ledarmatningen, inmatas på ingången till den linjära förstärkaren 620. För- stärkarens 620 utsignal matas till en Schmitt-trigger 622, vars utsignal matas till ingången på en dekadräknare 624.

Räknaren 624 är seriekopplad med en dekadräknare 626. Sålunda är räknaren 624 en entalsräknare medan räknaren 626 är en tiotalsräknare.

Den utsignal från entalsräknaren 624 som motsvarar den femte mottagna pulsen matas till en OCH-grind 628 medan den mot den nionde pulsen svarande utsignalen matas till en OCH-grind 630. Den utsignal från tiotalsräknaren 626 som mot- svarar den tionde ledarmatarpulsen inmatas på OCH-grinden 628 medan den utsignal som motsvarar den tjugonde ledarmatarpulsen inmatas på OCH-grinden 630. OCH-grinden 628 är ansluten till utställningsingången på en vippa 632, vars återställningsin- gång är kopplad till utgången på en OCH-grind 646. Vippans 632 utgång är ansluten till en ingång på OCH-grinden 634, vars utgång är kopplad till en av ingångarna på en ELLER-grind 636.

ELLER-grindens 636 andra ingång är ansluten till OCH-grindens 630 utgång och utgången på ELLER-grinden 686 är ansluten för styrning av en larmvippa 638.

Av fig. 18 framgår också att borddrivpulserna till motorerna 14, 16 integreras av en integrator 640, vars utsig- nal matas till en dekadräknare 642. Räknaren 642 är seriekopp- lad med en dekadräknare 644. Sålunda utgör räknaren 642 en en- talsräknare medan räknaren 644 bildar en tiotalsräknare. Noll- utsignalen från räknaren 642 och den utsignal från räknaren 644 som motsvarar den tjugonde drivpulsen inmatas på OCH- ïgrinden 646. OCH-grindens 646 utsignal är matad till ingången på en fördröjningskrets, 648 och till en OCH-grind 634. 7802720-8 19 Fördröjningskretsens 648 utsignal matas till återställninge- klämmorna på räknarna 624, 626, 642, BHH och till OCH-grinden 634.

Såsom redan angivits är den åskådliggörande utförings- formen av uppfinningen anordnad så att varje borddrivpuls och varje ledarmatarpuls betyder 25 u rörelse- och matningslängd.

I illustrerande syfte kommer här att sättas en gräns i samband med beskrivningen av funktionen hos övervakningsanordningen, vilken gräns sålunda sättes till femton och tjugonio ledar- matarpulser för varje tjugotal borddrivpulser, d.v.s. 0,38 respektive 0,72 mm ledarmatning per 0,5 mm bordsförskjutning.

Såsom står klart för fackmannen kan även andra gränser upp- ställas. Övervakningsanordningen arbetar på följande sätt. Var femte ledarmatarpuls från entalsräknaren 624 och var tionde puls från tiotalsräknaren 626 matas till OCH-grinden 826, som ger en utsignal motsvarande talet "15". Var nionde ledarmatar- puls från räknaren 624 och var tjugonde ledarmatarpuls från räknaren 626 matas till OCH-grinden 630, som alstrar en ut- signal som motsvarar talet "29". På liknande sätt alstrar OCH-grinden 646 en utsignal som motsvarar den tjugonde bord- drivpulsen.

Vippan 632 utställes av den femtonde ledarmatarpulsen och återställes av den tjugonde borddrivpulsen, som efter en lagom fördröjning även återställer samtliga räknare. Eftersom vippan 632 har blivit återställd av den tjugonde borddrivpul- sen alstrar vippan 632 ej någon signal på OCH-grindens 63H ingång. När den fördröjda tjugonde borddrivpulsen således in- matas på OCH-grinden 634 alstras ej någon utsignal varför ej heller någon utstyrning sker av alarmvippan 638. Om å andra sidan den tjugonde borddrivpulsen når vippan 632 före den femtonde ledarmatarpulsen alstrar vippan 632 en signal på OCH-grindens 634 ingång, som kombineras med den fördröjda tjugonde borddrivpulsen från fördröjningsreläet BU8, varvid alarmvippan 638 utstyrs via ELLER-grinden 636. Utstyrningen av vippan 638 bryter effektmatningen till borddrivmotorerna 1%, 16 och ledarmatarmotorn 350, så att anordningen stoppas.

Samtidigt aktiveras en larmsignal av vippan 638. Det före- 7802720- 8 ligger en sådan övervakningsanordning för varje skrivenhet 36, 38, 40 och 42. _ Såsom redan angivits matas den nionde och tjugonde ledarmatarpulsen till OCH-grinden 630, som i sin tur matar ELLER-grinden 636 och styr- och larmvippan 638. Om räknarna 624, 626 ej återställes av den tjugonde borddrivpulsen kom- mer den tjugonionde ledarmatarpulsen att utstyra styr- och larmvippan 638. Normalt kommer emellertid räknarna 624, 626 att återställas av den tjugonde borddrivpulsen, varför OCH- grinden 630 aldrig kommer att alstra någon utsignal vid den tjugonionde ledarmatarpulsen. Om en tjugonionde ledarmatar- puls således uppträder innan den tjugonde bordpulsen så ut- styrs larmet och skriv- eller ritsfunktionen stoppas.

Slutligen skall det noteras att räknarna 624, 626, 642, 644 återställes varje gång som matning och borddrivning stoppas.

Anordningen och förfarandet enligt den föreliggande uppfinningen kan, även beskrivningen ovan gäller hopkoppling av elektriska och elektroniska komponenter i samband med framställning av kretskort, utnyttjas vid kortskrivning där andra komponenttyper, såsom optiska pneumatiska, hydrau- liska och liknande skall införas. Vid förbindning av dylika optiska, pneumatiska eller hydrauliska komponenter kan andra ledare än tråd komma till användning. Med optiska komponenter kan exempelvis en optisk ledare, såsom en belagd optisk fiber, komma till användning. I fallen med pneumatiska och hydrau- liska komponenter kan smådiametriga rörledare användas som ledare. Användningen av benämningen "ledare" i den förelig- gande beskrivningen och efterföljande patentkrav avser att innefatta även andra ledarorgan än tråd.

De benämningar och uttryck som kommit till användning är endast utnyttjade i beskrivande syfte och får ej anses vara begränsande. Det föreligger sålunda ej någon avsikt att under användning av dessa benämningar och uttryck utesluta några ek- vivalenter till de visade och beskrivna organen eller kompo- nentdelarna utan avsikten är att olika modifikationer, som är möjliga inom uppfinningens ram, även skall ingå i det skydd som definieras av efterföljande patentkrav.

Claims (6)

7802720-8 21 PATENTKRAV

1. Förfarande för åstadkommande av ledande förbindelser mellan förutbestämda kontaktpunkter genom att därför avsett ledarmaterial (154) utmatas från en förrådstrumma och medelst en styranordning (412) utlägges på ett isolerande bärmaterial (26 - 32) i motsvarighet till önskad geometrisk bana, vilket bärmaterial är försett med värmeaktiverbart bindemedels- skikt för ledarmaterialets infästning, varvid ledarmate- rialet samtidigt bringas i beröring med änden av en styr- ande nål (148) och ytan på bärmaterialet vid den första kontaktpunkten, varefter ledningsmaterialet utmatas sam- tidigt som bärmaterialet förflyttas i förutbestämd riktning, k ä n n e t e c k n a t av kombinationen av stegenfl a) till nålen (148) tillförd energi regleras proportionellt mot förflyttningshastigheten för bärmaterialet (26 - 32) samt b) kontinuerlig övervakning och jämförelse sker av ledarmate- rialets (154) utmatningshastighet och bärmaterialets (26 - 32) förflyttningshastighet.

2. Förfarande enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k- n a t av att bindemedelsskiktets värmeaktivering och nålens (148) energimatning sker medelst ultraljud.

3. Pörfarande enligt patentkraven 1 och 2, k ä n n e- t e c k n a t av att ledarmaterialet (154) infästes vid den andra kontaktpunkten efter det att det infästs på bär- materialet (26 - 32) enligt angivna steg och att dessa steg upprepas för var och en av de förbindelser som skall ut- läggas på bärmaterialet mellan de olika kontaktpunkterna i ett förutbestämt mönster.

4. Anordning för åstadkommande av ledande förbindelser mellan förutbestämda kontaktpunkter genom att ledarmaterial (154) via en matningsanordning (638, 380) är anordnat att utmatas från en förrådstrumma och via en styranordning (412) utläggas på ett isolerande bärmaterial (26 - 32) i mot- svarighet till önskad geometrísk bana, vilket bärmaterial omfattar ett värmeaktiverbart bindemedelsskikt för ledar- materialets infästning, varvid en styrande nål (148) är anord- nad att komma i kontakt med ledarmaterialet samtidigt som det berör ytan på bärmaterialet vid den första kontaktpunkten, 7802720-8 22 samt förflyttningsorgan (14, 16) är anordnade för förflytt- ning av bärmaterialet i förutbestämd riktning samtidigt som utmatning sker via matningsanordningen, k ä n n e t e c k- n a d av moduleringsorgan (fig. 15) som är anordnade att modulera på nålen (148) inmatad energi i proportion till hastighetmnförnämnda förflyttning, så att bindemedels- skiktet aktiveras och ledaren (154) infästes därav på under- laget (26 - 32), samt av att övervakningsorgan (fig. 18) är anordnade att övervaka och jämföra ledarmaterialets utmat- ningshastighet med bärmaterialets förflyttningshastighet och inbegriper styrsignalgenererande organ (638), som ger en styrsignal när hastigheterna uppvisar en väsentlig skill- nad. _

5. Anordning enligt patentkravet 4, k ä n n e t e c k- n a d av att förflyttningsanordningen omfattar stegmotor- organ (14, 16) aktiverbara av motordrivpulser för bärmate- rialets (26 - 32) förskjutning och av organ för att gene- rera pulser (fig. 17) med en frekvens som är proportionell mot ledarmaterialets (154) utmatning.

6. Anordning enligt patentkravet 4, k ä n n e t e c k- n a d av att övervakningsorganen (fig. 18) innefattar räknarorgan (624, 626, 642, 644) för jämförelse av motor- drivpulserna med matningspulser för ledarmaterialets (154) utmatning.