SE426312B - Intergrerat hanteringssystem for kabel eller liknande strengformigt gods samt anvendning av detta system - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 35 8009008-7 2 faller ned och skadas eller skadar de personer, som hanterar denna trumma. Detta beror på att den löstagbara trummans lås- anordning kan lossna på grund av förslitning, felmontering eller av annan orsak.

En annan nackdel med löstagbara trumkonstruktioner är svårig- heten att åstadkomma en jämn och stötfri rotation. Om man t.ex. använder en löstagbar axel eller dubbar för att hänga upp en trumma i arbetsläge, erfordras ett litet spel mellan axel/dubb och navet för axelns respektive dubbarnas inpassning i navet.

Detta spel förorsakar en ojämn och stötig rotation av trumman.

Det är även känt att använda truckar för att flytta trummor från en arbetsplats till en annan, men även detta är kompli- cerat, utrymmeskrävande och tidskrävande.

Ett ytterligare problem vid tidigare kända hanteringssystem för kabeltrummor är svårigheten att passa in en trumma till ett exakt ingreppsläge i.en arbetsstation, då den rullas på golvet eller transporteras med en truck.

Det integrerade hanteringssystemet enligt uppfinningen defin- ieras närmare i den kännetecknande delen av patentkravet 1.

Användningen av ett integrerat hanteringssystem enligt uppfinn- ingen definieras närmare i den kännetecknande delen av patent- kravet 12.

Med uppfinningen kan all manuell hantering av godset elimineras och därmed reduceras riskmomenten för skador på personer och material till ett minimum. Vidare sker växling av transport- moduler vid en av- eller upplindningsstation, där endast en drivkälla finns, minst lika snabbt som i tidigare kända system, där oftast två växelvis arbetande drivkällor används för att upprätthålla möjligast kontinuerliga drift i en produktions- linje. Då endast en drivkälla per arbetsstation används enligt uppfinningen, kommer avståndet mellan tvâ arbetsstationer i var sin ända av en produktionslinje alltid att vara konstant, vilket regleringstekniskt är fördelaktigt.

Det föreslagna systemet är energisnålt, då ingen höjning eller sänkning av trummor behöver ske, ej heller maskiner, truckar, traverser etc. All transport av godset sker medelst transportmoduler längs den optimalt kortaste vägen någon transport av 10 15 20 25 30 35 8009008-7 mellan de olika arbetsstationerna.

Föreliggande uppfinning eliminerar behovet av nuvarande speci- albehandlade golv beträffande jämnhet, ythållfasthet och bärig- het. Detta beror på att ingen transp^rt eller uppställning av trummor på golvet erfordras.

Systemet är utrymmesbesparande i sin uppbyggnad, då hänsyn ej behöver tagas till svängutrymme, transportvägar, personsäker- hetsavstånd etc. för truckar eller andra transportmedel i en fabrik. Vidare minskas utrymmesbehovet i ett produktionsplan genom att man låter transport och lagring av transportmoduler och trummor ske i ett övre eller undre plan, varvid automatiska modulhissar används som kommunikation mellan lager och produk- tionsplan. I nuvarande anläggningar åtgår cirka 30-50% av pro- duktionsytan till dylik transport och lagring av trummor.

Enligt det föreslagna systemet är uppställningen av produk- tionsenheterna ej längre bundet till korta avstånd mellan de olika av- och upplindningsstationerna; med fördel kan produk- tionsenheterna placeras efter miljösvårigheter, processtillhör- ighet, lokaltillgång och tillgängliga våningsplan etc. Vidare kan samma produktionsenhet utnyttjas för flera arbetsoperati0n~ er och får då en högre beläggningsgrad, då förflyttningen av modulerna icke längre utgör något problem.

Systemet möjliggör produktion i flerskift med enbart bemanning under dagtid, eftersom ett stort antal transportmoduler kan lagras, så att de täcker den produktion som sker under icke dagtid. Transportmodulerna beordras automatiskt till och från arbetspositionerna.

En fördel med uppfinningen är sålunda att hanteringssystemet för lindningsbart strängformigt gods i ett produktionsflöde automatiseras.

En annan fördel med uppfinningen är att manuell rullning av tunga trummor på ett golv undvikes.

En ytterligare fördel med uppfinningen är att anläggnings- utrymme inbesparas. Ännu en fördel med uppfinningen är att den snabba tillgäng- ligheten i en arbetsstation av en erforderlig kärna för upp- 80090 08-7 10 15 20 25 30 lindning/avlindning ökar. Ännu en fördel med uppfinningen är att olyckfallsrisken min- skar.

En ytterligare fördel med uppfinningen är att inpassningen av en roterbar kärna i en arbetsstation underlättas. Ännu en annan fördel med uppfinningen är att övervakningen och styrningen av produktionsflödet förbättras.

Ytterligare en fördel med uppfinningen är att avståndet mellan två samverkande arbetsstationer alltid är konstant. Ännu en fördel med uppfinningen är att en stötfri upplindning av gods åstadkommas.

Ytterligare en fördel med uppfinningen är att flerskiftspro- duktion med enbart dagtidsbemanning möjliggöres.

Uppfinningen kommer nu att närmare beskrivas i samband med följande figurer: Fig. 1 visar en transportmodul enligt uppfinningen.

Fig. 2 visar en demonterbar transportmodul med en trumma.

Fig. 3 visar en avlindningsstation.

Fig. 4 visar en upplindningsstation.

Fig. 5 visar en kopplingsanordning för inkoppling av en transportmodul till en arbetsstation.

Fig. 6 visar en vagn för parallellförflyttning av en trans- portmodul.

Fig. 7 visar en vridväxel.

Fig. 8 visar en transportmodulhiss.

Fig. 9 visar en anläggning enligt uppfinningen med två pro- duktionslinjer.

Fig.10 visar en anläggning med ett flertal produktionslinjer.

Fig.11 visar ett styrsystem för en anläggning enligt uppfinn- ingen.

Fig.12 visar en annan utföringsform av ett styrsystem för en anläggning enligt uppfinningen. 10 15 20 25 30 35 80090 08-7 Figur 1 visar en anordning vilken kan användas till att linda upp, linda av eller lagra strängformigt gods. Transportmodulen 1 består av en bärande bygel 2, som är U-formad och mellan sina skänklar 3 och 4 bär en kärna 5 som har två sidostycken 6 och ett svep 7. Kärnan 5 är förbunden med sin genomgående axel 8 och tvâ lager 9 i bygeln 2. För att förhindra ofrivillig rota- tion av kärnan 5 är den låst med en spärr, icke visad, som kan frikopplas då modulen 1 går in i arbetsposition. I bygelns 2 övre sammanbindande del är hjul 11 anbringade för transport av modulen 1 längs ett skensystem 10. Hjulen 11 är fast monterade eller vridbara för att möjliggöra förflyttning i ett skensystem med kurvor. Som drivkälla för förflyttning av modulen 1 används en motor 12, som påverkar minst ett av hjulen 11. En strömskena 13 samt en strömavtagare 14 fungerar som strömförsörjare för motorn. Ett drivbart kopplingselement 15 är anordnat i axelns 8 vardera ända.

Transportmodulen 1 enligt fig. 1 fungerar på följande sätt.

Medelst ett styrsystem, som kommer att beskrivas senare, star- tas motorn 12 via strömskenan 13 och strömavtagaren 14 så att modulen börjar röra sig längs skensystemet 10. Hjulen 11 rul- lar då på transportskenor 16 (och hela modulen stöds av stöd- skenor 17). Då modulen når fram till ett arbetsläge i en ar- betsstation kopplas motorn 12 ifrån så att modulen 1 stannar och ett drivorgan, icke visat, kopplas till kopplingselement- et 15. Modulen befinner sig nu i arbetsläge så att sträng- formigt gods, t.ex. kabel kan lindas upp på kärnans svep 7 medelst drivorganets rotation av kärnan 5.

Då godset har lindats färdigt på kärnan, kapas linan, driv- organet stoppas och frånkopplas och en spärr, icke visad, in- kopplas i kärnan för att förhindra rotation, varefter tran- sportmodulens 1 motor 12 åter startas för att förflytta modulen till en annan arbetsstation eller till ett modullager.

Det bör beaktas, att kärnan 5 i fig. 1 visserligen har visats som en trumma med runda sidostycken 6, men denna form är icke nödvändig enligt uppfinningen, då kärnan alltid är fast upp- hängd i skensystemet och icke behöver rullas på ett golv.

Kärnan behöver endast ha sådan form att linan lätt kan lindas på och av. 80090 08-7 10 15 20 25 30 35 Figur 2 visar en demonterbar transportmodul 21, vilken kan an- vändas till att linda upp, linda av eller lagra strängformigt gods men till skillnad från modulen 1 enligt figur 1 kan den lämna och ta upp en trumma 25. Modulen 21 består av en U-formad bärande bygel 22, som mellan sina skänklar 23 och 24 bär en trumma 25. Trumman är upphängd på en dubb 26 och en medbringar- dubb 27, vilka är lagrade i skänklarna 23 och 24. För trummans 25 rotation finns en medbringare 28. Bygelns 22 övre samman- bindande del är axiellt förskjutbar så mycket att den kan ta och lämna en trumma 25 mellan dubbarna 26 och 27. Förskjutbar- heten styrs av en axel 29 fästad i skänkeln 23.

Den demonterbara transportmodulen 21 i figur 2 har en drivmotor 12 och hjul 11 för transport i ett skensystem 10 på samma sätt som transportmodulen 1 enligt figur 1. Denna modul 21 används som ingångsmodul till systemet för mottagning av trummor med obehandlad lina och som utgângsmodul för färdigbehandlad lina eller kabel på utgående trummor.

En trumma 25 lastas på en bygel 22 medelst ett lyftbord 32 och fästes i bygeln 22 genom att ett manöverelement 31 påverkar skruven 30. Sedan kan modulen 21 fungera som en vanlig tran- sportmodul, varvid trumman 25 drives medelst ett kopplinge- element 15 som påverkar medbringaren 28.

Det bör beaktas, att trumman 25 bör ha runda sidostycken 6 för rullning på golv.

Figur 3 visar en avlindningsstation för strängformigt gods.

Transportmodulen 1 drivs av sin motor in i arbetspositionen på skensystemet 10 och kopplas där till ett bromsaggregat 40. Vid inkopplingen frigöres spärren för kärnan 5 och rotationen bromsas nu av aggregatet 40. Aggregatet 40 har en arm 41 med ett bromselement 42, som vid inkopplingen till modulen 1 fix- erar denna i ett stabilt läge, så att ej pendlingar eller vi- brationer uppstår. Armen 41 är lyftbar medelst en kolv 43, som drivs av en motor 44, för att tillåta passage av en modul vid växling. Armen 41 är förskjutbar i sidled medelst en annan motor 45 för inkoppling respektive frånkoppling av broms- elementet 42.

Figur 4 visar en upplindningsstation för strängformigt gods. 10 15 20 25 30 35 80090 08-7 Transportmodulen 1 drivs av sin motor 12, fig.1, in i arbets- positionen på skensystemet 10 och kopplas där till ett driv- aggregat 50. Vid inkopplingen frigöres spärren för kärnan 5 och rotationen förhindras nu av aggregatet 50. Aggregatet 50 har en arm 51 vilken vid inkopplingen till modulen 1 fixerar denna i ett stabilt läge, så att ej pendlingar eller vibrationer upp- står. Armen 51 är lyftbar medelst en lyftmotor, icke visad, för att tillåta-passage av en modul 1 vid växling. För att erhålla en god läggning och undvika sidobrytning av godset på kärnan 5 vid upplindningen låter man modulen 1 förflytta sig i sidled fram och åter, dvs. traversera, lika mycket som avståndet mellan sidostyckena 6. Hastigheten på sidoförflyttningen är di- rekt beroende på det upplindade godsets bredd och frammatnings- hastighet, dvs. för varje varv på kärnan 5 förflyttar sig modul- en'1 lika mycket som godsets bredd. Som drivkälla användes lämp- ligen transportmodulens motor 12. För styrning av godset vid upplindningen finns framför modulen 1 stående styrrullar 58, som är ställbara i förhållande till sidostyckenas 6 diameter.

Styrrullarna kan vara monterade på golv eller hängande i sken- systemet 10.

Armen 51 i aggregatet 50 är förskjutbar i sidled medelst en sidoförskjutningsmotor 52 för inkoppling respektive frânkopp- ling av armens kopplingsdel 55 till kärnan 5. Motorn 52 driver armen 51 medelst en drivkedja 53 som löper runt tvâ ändrullar 54. Lämpligen är kopplingsdelen 55 försedd med en kopplings- spärr, icke visad, som hakar fast kopplingsdelen 55 och armen 51 i kärnans 5 kopplingselement 15, så att armen 51 följer med transportmodulen 1, då den traverserar. Kopplingsspärren lös- göres då sidoförskjutningsmotorn 52 driver ut armen 51 och dess kopplingsdel 55 ur ingrepp.

En drivmotor 56 i aggregatet 50 är anordnad att via transmis- sionsagan 57 överföra drivkraft till kärnan 5, så att kärnan roterar och lindar upp lina eller kabel.

Det är uppenbart för en fackman, att bromsaggregatets 40, fig. 3, bromsverkan i en avlindningsstation i änden pâ en produk- tionslinje bör inställas så, att funktionen blir mjuk och stöt- fri både för den avlindande kärnan 5 i avlindningsstationen och för den upplindande kärnan i upplindningsstationen i andra 80090 08-7 10 15 20 25 30 35 änden av produktionslinjen.

Figur 5 visar mera i detalj en kopplingsanordning för inkopp- till en arbetsstation, företrädes- Den vänstra delen av kopplingsan- ling av en transportmodul 1 vis en upplindningsstation. ordningen motsvarar kopplingselementet 15 enligt fig. 1 och den högra delen kopplingsdelen 55 enligt fig. 4. Alternativt kan den högra delen motsvara bromselementet 42 i en avlindningsstation enligt fig. 3.

Kopplingselementet 15 innefattar en axeldel 77, som utgör ena ändan av axeln 8 i fig. 1. Axeldelen 77 är lagrad medelst ett lager 78 i ett lagerhus 72, som är fäst i skänkeln 3 eller 4 i fig. 1. Ändan på axeldelen 77 utgör den inre halvan 70 av en bågtandkoppling och omges av lagerhusets ytterdel 71.

Kopplingsdelen 55 innefattar en roterbar, räfflad axel 88, som är förskjutbar in i en mantel 95. Den räfflade axeln 88 omges av ett icke roterbart mellanrör 92, som är förskjutbart in i ett fast stödrör 93. Den räfflade axeln är vidare lagrad me- delst ett lager 94 i en_icke roterbar ytterring 85. Den vänstra änden av axeln 88 utgör den yttre halvan 87 av bågtandkopplin- gen, anordnad att förskjutas in i eller ur ingrepp med den inre halvan 70. En kolv 89, som rör sig i en hylsa 91, är fäst i ett öra 90 i ytterringen 85 för att åstadkomma förskjutningen in i ingrepp eller ur ingrepp mellan de båda halvorna 70, 87 av båg- tandkopplingen.

Då den drivande ytterhalvan 87 skjuts in i ingrepp med den inre halvan 70, trycker samtidigt en främre del 86 av ytterringen 85 mot en spärring 75, så att axeln 77 kan rotera. Då ytterhalvan 87 medelst kolven 89 drages ut ur ingrepp, följer spärringen 75 med på grund av ett flertal fjädrar 73 runt styrtappar 74. Där- vid spärras axeln 77 så att kärnan 5 icke fritt kan rotera, då driv- eller bromsorganet 50, 40 är ur ingrepp.

Kolven 89 drives lämpligen medelst en motor eller något annat styrbart drivelement.

Alternativt kan motorn 45 i fig. 3 eller motorn 52 i fig. 4 an- vändas för att direkt pâverka ytterringen 85 på sådant sätt, att ytterringen 85 följer stelt med armen 41 respektive 51, varvid axeln 88 ej mer är förskjutbar in i manteln 95. Kolven 10 15 20 25 30 35 8009008-7 9 89, hylsan 91 och örat 90 utgår i detta fall.

Figur 6 visar en vagn 101 för parallellförflyttning av en transportmodul 1 från ett skensystem 10 till ett parallellt skensystem 110. Vagnen 101 är en konstruktion med lika sken- profil som skensystemet 10 och kan tillåta transportmodulen 1 att passera rakt igenom eller in i det parallella skensystemet 110. Då modulen 1 gått in i vagnen 101 och låsts för ofrivillig sidotransport, driver en motor 102 via en växel 103 och en axel 104 hjulen 105 på en skenprofil 106, så att vagnen 101 flyttas till skensystemet 110. Då vagnen 101 fixerats, kan modulen 1 fortsätta vidare i det bakomvarande parallella skensystemet 110.

Skensystemet 10 är kapat medelsttvå snitt 107 och 108 under vagnen 101 och den kapade delen 109 av skenan 10 är fäst vid vagnen 101, så att denna del 109 med modulen 1 rör sig i pilens 111 riktning vid parallellförflyttningen.

Figur 7 visar en vridväxel 121 genom vilken en transportmodul 1 kan löpa i skensystemet 10 eller växlas in i ett annat skenspår 120. Medelst vridväxeln 121 kan man även ändra körriktning el- ler av- eller upplindningsriktning på godset. Vridväxeln 121 är en anordning med lika skenprofil som skensystemet 10 och kan tillåta modulen 1 att passera igenom eller växla riktning. Då modulen 1 gått in i växeln 121 och låsts för ofrivillig sido- transport, vrids växeln 121, som är upphängd i en svängkrans 122, till önskad riktning av en vridmotor 123. Då växeln 121 fixerats i ett förutbestämt läge, kan modulen 1 fortsätta ut i skensystemet 120 eller 10. Växelns 121 totala vridningsområde är o-36o°. ' Skensystemen 10 och 120 är kapade medelst snitt 124 respekti- ve 125, så att en cirkelyta för fri vridning bildas för växeln 121.

Figur 8 Visar en transportmodulhiss 131 i vilken en transport- modul 1 kan löpa in för ändring av modulens 1 nivå i skensys- temat. Hissen 131 är en anordning med lika skenprofil som skensystemet 10 och kan tillåta modulen 1 att passera igenom eller in i hissen för höjning eller sänkning av modulen. För styrning av hissen 131 finns åtminstone tvâ hörnpelare 132 med löphjul 133, som förhindrar snedställning av hissen 131. Höj- soosooaëv 10 15 20 25 30 35 10 ning och sänkning av hissen 131 sker med lyftskruvar 134 i pe- larna 132. De drivs med var sin motor 135 vilka elektriskt el- ler mekaniskt är sammankopplade för erhållande av synkront varvtal. Då modulen 1 gått in i hissen 131 och lästs för ofri- villig sidotransport, höjs eller sänks hissen till önskad nivå.

När hissen 131 fixerats i sitt nya läge, kan modulen 1 fort- sätta ut i nästa skensystem 130. Skensystemet 10 är kapat me- delst snitt 136 och skensystemet 130 medelst snitt 137 för att bereda plats för hissens skendelar 138.

Figur 9 visar ett helautomatiserat slutet produktionsflödessys- tem mellan två produktionslinjer, här exemplifierat av en isola- tionslinje 201 och en kablingslinje 202. För isolationslinjen 201 finns en upplindningsstation 203, en vridväxelanordning 204, enligt fig. 7, till höger om upplindningsstationen 203 för inmatning av tomma transportmoduler 205 och en vridväxelanord- ning 206 till vänster för utmatning av fulla moduler 207 till ett mellanlager 220 samt en regler- och manöverenhet 208, som är integrerad med linjen 201. För kablingslinjen 202 finns fyra avlindningsstationer 209-212 och en regler- och manöverenhet 213, som är integrerad med linjen 202. I mellanlagret 220 finns transportskenor 214, strömmatningsskenor och signalöverförings- skenor 215 för transportmoduler, vagn 216, enligt fig. 6, för parallellförflyttning av moduler och två förbiåkningsenheter 217 samt ett bestämt antal moduler 205,207. Arbetsförloppet är enligt det följande; I isolationslinjen 201, som kontinuer- ligt producerar strängformigt gods i förutbestämda längder, lindas godset upp på modulen 207a, som är kopplad till upplind- ningsstationen203. Då rätt längd uppnåtts, kapas godset och änden lindas upp på modulen. I samma moment startar utmatning av den fulla modulen 207a till den vänstra vridväxeln 206, drivaggregatet 250 frikopplas och tas ut ur modulens transport- profil så att den tomma modulen 205a, som stått i vila i den högra vridväxeln 204 fritt kan gå in i arbetsposition och kopp- las till upplindningsstationens 203 drivaggregat 250, enligt fig. 4, och där ta upp nästa längd av godset. Den tomma högra vridväxeln 204 vrids 900 moturs och en tom modul 205b från mel- lanlagret 220 matas in i vridväxeln 204, som därefter vrids tillbaka till ursprunglig position i linje med upplindningssta- 10 15 20 25 30 35 80090 08-7 11 tionen 203. Den vänstra vridväxeln 206, som har en full modul vrids 900 moturs och den fulla modulen matas ut i mellanlagret till en förutbestämd programmerad position 207b. I mellanlag- ret 220 används vagnen 216 och förbiåkningsenheterna 217 för frammatning och omgruppering av moduler efter ett uppgjort pro- duktionsprogram. I kablingslinjen 202, som diskontinuerligt pro- ducerar gods i förutbestämda längder, lindas godset av från de fyra modulerna 207c-f, som är kopplade till avlindningsstatio- nerna 209-212. Då godset lindats av modulerna 207c-f, frigörs avlindningsstationernas 209-212 bromsaggregat 240, enlig fig. 3, och lyfts ut ur modulernas transportprofil, så att de tom- ma modulerna 207c-f kan transporteras över till mellanlagret 220 till förutbestämda, programmerade positioner. Fulla modu- ler 207a, b, g, h matas med b1.a. hjälp av vagnen 216 in och kopplas till avlindningsstationerna 209-212 efter ett förutbe- stämt program och är därefter klara för nästa avlindning. För hanteringen av modulerna krävs inget som helst manuellt arbe- te utan allting är styrt utifrån ett uppgjort produktionsprog- ram för de tvâ linjerna. Systemet kan dock manuellt pâverkas från de tvâ manöverenheterna 208 och 213 eller från ett över- ordnat system.

Figur 10 visar ett helautomatiserat produktionsflödessystem för en hel fabrik, här exemplifierat av en fabrik för tillverk-H ning av kraftkablar. Fabriken består av följande produktionsen- heter: En linslagningslinje 261, två isolerlinjer 262,263 för tvärbunden polyeten, en skärmningslinje 264, en mantellinje 265, ett testrum 266, en reparationslinje 267, en omspolnings- linje 268, en emballeringsmaskin 269 för större trummor och en emballeringsmaskin 270 för mindre trummor samt tvâ monterings- och demonteringsstationer 271,272 för trummor 273.

För linslagningslinjen 261 finns en upplindningsstation 274 och en regler- och manöverenhet 275, som är integrerad med lin- jen 261. För de två isolerlinjerna 262,263 för tvärbunden poly- eten finns i vardera en avlindningsstation 276,27? och en upp- lindningsstation 278,279. Vid avlindningsstationerna 276,277 finns tre vagnar 280,281,282 för parallellförflyttning av trans- portmoduler, varav en vagn 281 används gemensamt. Vid upplind- ningsstationerna 278,279 finns också tre vagnar 284,285,286 för 10 15 20 25 30 35 80090 08-7 ' 12 parallellförflyttning av moduler, varav en vagn 285 används ge- mensamt. För vardera linjen 262,263 finns en regler- och ma- növerenhet 287,288, som är integrerad med linjen 262,263. För skärmningslinjen 264 finns en avlindningsstation 289, en upp- lindningsstation 290 och en regler- och manöverenhet 291, som är integrerad med linjen 264. För mantellinjen 265 finns en av- lindningsstation 292 med två vagnar 293,294 för parallellför- flyttning av moduler placerade på vardera sidan om avlindnings- stationen 292, en upplindningsstation 295 med tvâ vagnar 296, 297 för parallellförflyttning av moduler placerade på vardera sidan om upplindningsstationen 295, en förbiåkningsenhet 298 och en regler- och manöverenhet 299, som är integrerad med lin- jen 265. För testrummet 266 finns en vridväxelanordning 340 för inmatning av moduler till en uppsamlingsskena 341 och till en testrumsskena 342 samt en manöverpanel 343 för beordring av transport av moduler. För reparationslinjen 267 finns två fram- -backspolande upplindningsstationer 344,345, två vridväxelan- ordningar 346,347 och en regler- och manöverenhet 348, som är integrerad med linjen 267. För omspolningslinjen 268 finns en avlindningsstation 349, en upplindningsstation 350 och en reg- ler- och manöverenhet 351, som är integrerad med linjen 268.

För emballeringsmaskinerna 269,27O finns stegmatande drivan- ordningar 352,353 för trumrotationen. För transport av moduler i vertikalled mellan högra lagret 354 i figuren och upplind- ningsstationen 274 för linslagningslinjen 261, av- och upp- lindningsstationerna 276,277,278,279 för isolerlinjerna 262, 263 för tvärbunden polyeten och avlindningsstationen 289 för skärmningslinjen 264 finns en modulhiss 355. Mellan lagret 354 och upplindningsstationen 290 för skärmningslinjen 264 finns en modulhiss 356. Mellan lagret 354 och avlindningsstationen 292 för mantellinjen 265 finns en modulhiss 357. Mellan det vänstra lagret 358 i figuren och upplindningsstationen 295 för mantellinjen 265, testrummet 266, avlindningsstationen 349 för omspolningslínjen 268, emballeringsmaskinen 269 för större trummor och monterings- och demonteringsstationen 271 för trummor finns en modulhiss 359. Mellan lagret 358 och testrum- met 266 samt reparationslinjen 267 finns en modulhiss 360.

Mellan lagret 358 och upplindningsstationen 350 för omspol- ningslinjen 268, emballeringsmaskinen 270 för mindre trummor 10 15 20 25 30 35 80090 08- 13 och monterings- och demonteringsstationen 272 för trummor finns en modulhiss 361.

Det första lagret 354 till höger i figuren består av fyra par parallella skenor 362, en vagn 363 för parallellförflyttning av moduler och en vridväxelanordning 364 samt ett bestämt an- tal moduler. Det andra lagret 358 till vänster i figuren be- står av sex parallella skenor 365, en vagn 366 för parallell- förflyttning av moduler, fyra vridväxelanordningar 367,368,369, 370 och ett bestämt antal moduler. De tvâ lagren 354,358, är sammanbundna med en skena 371 för transport av moduler till mellanliggande linjer 264,265 och mellan lagren 354,358. Vid avlindningsstationen 292 för mantellinjen 265 finns en vrid- växelanordning 372. Vid upplindningsstationen 290 för skärm- ningslinje 264 finns en vridväxelanordning 373 och vid modul- hissen 360 för bl.a. reparationslinjen 267 finns en vridväxel- anordning 374. Alla skenor har strömmatning och signalöverfö- ring till transportmoduler. Arbetsförloppet är enligt det föl- jande: I linslagningslinjen 261, som diskontinuerligt produce- rar lina i förutbestämda längder, lindas linan upp på en modul, som är kopplad till upplindningsstationen 274. Då rätt längd _uppnâtts, kapas linan och änden lindas upp på modulen. Upplind- ningsstationen 274 frikopplas från modulen och den fulla mo- dulen transporteras till vagnen 280 för förflyttning till mo- dulhissen 355 och upp till vridväxeln 364, som vrider modulen 1800 för att erhålla rätt avlindningsriktning i nästa operation.

Modulen transporteras därefter via vagnen 363 ut i lagret 354 till en förutbestämd programmerad plats. I lagren 354,358 an- vänds vagnarna 363,366 för frammatning och omgruppering av mo- duler efter ett uppgjort programmerat produktionsprogram. Under tiden har en tom modul beordrats från lagret 354 fram till mo- dulhissen 355 och ned till skenan 376 för transport ut och koppling till upplindningsstationen 274 för linslagningslinjen 261, vilken därefter är klar att startas igen. Den fulla modu- len med lina kommer att vid order från någon av de två avlind- ningsstationerna 276,27? i de kontinuerligt producerande iso- leringslinjerna 262,263 för tvärbunden polyeten att transpor- teras till vagnen 363 i lagret 354 och fram till modulhissen 355 och ned till produktionsplanet ut i vald vagn 280 alter- 7 10 15 20 25 30 35 f'soo9ooa-7 14 nativt 282 och fram till viloposition vid sidan om avlindnings- stationen 276 alternativt 277. Vid växling av modul frigörs av- lindningsstationen 276 alternativt 277 och lyfts ut ur modulens transportprofil, så att den tomma modulen kan transporteras över till den gemensamma vagnen 281 för transport upp till lag- ret 354 till en förutbestämd plats. Samtidigt matas den fulla modulen, som stått i viloposition in i arbetsläge och kopplas till avlindningsstationen 276 alternativt 277 och är därefter klar för nästa operation i linjen 262 alternativt 263. Den iso- lerade linan lindas upp på modulen vid upplindningsstationen 278 alternativt 279. Då rätt längd uppnåtts, kapas den isolera- de linan och änden lindas upp på modulen. I samma moment star- tar utmatningen av den fulla modulen till den vänstra vagnen 285 alternativt 286, upplináüngsâationen 278 alternativt 279 frikopplas och tas ut ur modulens transportprofil, så att den tomma modulen, som stått i vila i den högra vagnen 284 alterna- tivt 285 fritt kan gå in i arbetsposition och kopplas till upp- lindningsstationen 278 alternativt 279 och där ta upp nästa längd.

Den fulla modulen i vänstra vagnen 285 alternativt 286 transpor- teras till en förutbestämd programmerad plats i lagret 354, för att därifrån tas ned via vagnen 363 och modulhissen 355 till nästa arbetsposition, som är diskontinuerlig skärmning i skärm- ningslinjen 264. Modulen kopplas till avlindningsstationen 289 och är därmed klar för avlindning. Den skärmade kabeln lindas upp på modulen vid upplindningsstationen 290. Då rätt längd uppnåtts, kapas den skärmade kabeln och änden lindas upp på mo- dulen. Upplindningsstationen 290 frikopplas och tas ut ur mo- dulens transportprofil, så att den fulla modulen kan transpor- teras in i modulhissen 356 och upp för lagring och ersättas med en tom modul från lagret 354, där växling sker på liknande sätt som vid linslagningslinjen 261. Den fulla modulen med skärmad kabel kommer att vid order från den kontinuerligt producerande mantellinjen 265 att transporteras från lagret 354 via vagnen 363, de två vridväxlarna 364,372 och modulhissen 357 till av- lindningsstationen 292, där växling av moduler sker på liknande sätt som vid isolerlinjernas 262,263 avlindningsstationer 276, 277. Den mantlade kabeln lindas upp på modulen vid upplindnings- stationen 295, där växling av modul sker på liknande sätt som vid isolerlinjernas 262,263 upplindningsstationer 278,279. Den 10 15 20 25 30 35 8009008-7 15 fulla modulen transporteras via modulhissen 359 och vagnen 366 alternativt vridväxlarna 367,368,369,370 ut till bestämd plats i lagret 358. Från lagret 358 tas modulen med mantlad kabel via modulhissen 359 och vridväxeln 340 till uppsamlingsskenan 341 för preparering av ändar före test i testrum 266. Efter test via modulhissen 360 och vrid~ tas modulen upp till lagret 358 växlarna 367,368,369,370. Ej godkändaprov tas ut till repara- tionslinjen 267 genom modulhissen 360 till vridväxeln 346,347 vid lindningsstationerna 344,345 för felsökning, reparation och återlindning samt transporteras tillbaka till testrummet 266 för ny test och därefter lagring. Från lagret 358 beordras den godkända kabeln på en modul via vagnen 366 eller vridväxlarna 367,368,369,370 och modulhissen 359 ned till omspolningslinjen 268 eller för direkt emballering till emballeringsmaskinen 269 för större trummor. Vid omspolningslinjen 268 kopplas modulen till avlindningsstationen 349 för omspolning till leveranslängd på modul i upplindningsstationen 350, där moduler beordrats ned från lagret 358 via modulhissen 361 och eventuellt vagnen 366.

Efter upplindningen transporteras modulen för emballering till emballeringsmaskinen 270 för mindre trummor. Efter emballering transporteras modulen ut till monterings- och demonteringssta- tionerna 271,272 för trummor, där uttag av emballerade trummor 273 och montering av nya trummor 273 sker, för återtransport till lagret 358 via modulhissarna 359,361.

För hanteringen av transportmoduler krävs inget som helst ma- nuellt arbete, annat än eventuellt vid hanteringen av de fria trummorna 273 vid sidan om monterings~ och demonteringsstatio- nerna 271,272 för trummor 273, utan systemet är helt styrt uti- från ett uppgjort produktionsprogram i en programmerbar central dataenhet, vilken kommer att beskrivas senare. Alternativt kan systemet dock manuellt påverkas utifrån de enskilda manöveren- heterna 275,287,288,291,299,343,348,351 vid respektive produk- tionsenhet.

Liksom i figuren visas, att lagring och transport av moduler sker över produktionsplanet, så kan detta ske i ett underlig- gande plan med exempelvis kulvertar som förbindelseleder.

Figur 11 visar ett styrsystem för en anläggning enligt fig. 9 eller fig. 10. 8009008-7 10 15 2,0 25 30 35 16 Enligt fig. 11 styrs funktionen av ett antal transportmoduler 1a-1n av en automatisk dataenhet 384, som kan vara ansluten me- delst en anslutning 383 till en styrenhet 382 och vidare medelst anslutning till en centraldator 380. Detta styrande datasystem kan lämpligen vara av sådan typ som beskrivs i publikationen "IBM 3644 Automatic Data Unit, Component Description, GA 24- -3653~2", men vilket annat liknande datasystem för styrning av industriella processer kan naturligtvis användas.

Den automatiska dataenheten 384 startar en motor 12 i en trans- portmodul 1a genom att från sin "digital ut" enhet 387 på ka- nalen 391 sända ett initierande styrord, som innefattar en 1a-adress och en FRAM-order, till en styrskena 390. Varje transportmodul i systemetär ansluten till styrskenan 390 me- delst glidkontakter 301a-n, en för varje modul. Då det utsända styrordet via glidkontakten 301a når en avkodare 302 i modulen 1a, avkodas styrordet, varvid ett FRAM-relä 305 påverkas via utgången 308 från avkodaren 302. FRAM-reläet 305 kopplar motorn 12 till strömavtagaren 14 och strömskenan 13, fig. 1, för driv- ning av transportmodulen 1a i framriktning. Modulen 1a stoppas medelst ett stopp-ord på kanalen 391, varvid avkodaren 302 ak- tiverar sin utgång 307 och därigenom stoppreläet 304. På samma sätt initieras en rörelse i motsatt ritkning för modulen 1a medelst ett back-ord, som aktiverar utgången 306 och därigenom backreläet 303. Det bör beaktas, att avkodarna 302 i de andra modulerna 1b-1n icke påverkas, då styrordern i detta fall in- nehålla adresser endast för modulen 1a.

Styrsystemet övervakar transportmodulernas 1 rörelse i sken- systemet 10, se fig. 1, medelst ett antal sensorer, företrä- desvis medelst fotoceller, av vilka en fotocell 46 visas i fig. 3 och en fotocell 59 i fig. 4. Dessa sensorer visas schematiskt i fig. 11 med beteckningarna 316a - 316n. Då en transportmodul 1, t.ex. modulen 1n, närmar sig en arbetsstatíon, så avkänner en sensor, t.ex. 316b, denna rörelse och sluter sin kontakt, varvid en signal avkännes i "digital in" enheten 388 via kana- len 393. Dataenheten 384 adresserar då modulen 1n medelst en stopp-order, så att modulen stannar i rätt läge i stationen.

Styrmotorerna 44 och 45 i fig. 3 samt 52 och 56 i fig. 4 styrs 10 15 20 25 30 35 8009003-7 17 medelst kopplingskretsar 315a - 315n, som är anslutna medelst en eller flera digital-ut kanaler 392 till dataenheten 384.

Dessa kretsar är fast placerade i upplindnings- respektive avlindningsstationerna och behöver därför ej adresseras med sådana adress-ord som fordra avkodare.

Styrsystemet innefattar även ett antal manuellt eller automa- tiskt påverkbara manöverkretsar 317a - 317n utspridda på lämp- liga platser i anläggningen, företrädesvis på manöverborden 208,213 enligt fig. 9, för att via en digital-in kanal 394 signalera till dataenheten 384 om olika drifttillstånd i an- läggningen.

Den automatiska dataenheten 384 innefattar en bildskärm 386 och ett tangentbord 385 för att möjliggöra operatörövervak- ning av systemet.

De data som samlas i enheten 384 överförs till centraldatorn 380 för analys och för möjlig korrigering av styrprogrammet samt för allmän produktionskontroll.

Fig 12 visar en modifierad utföringsform av styrsystemet en- ligt fig. 11. Styrskenan 390 har kapats till ett antal subske- nor 390k - 390r, åtminstone en för varje arbetsstation och an- slutits till digital-ut enheten 387 via en eller flera kanaler 395. En modul 1a, som är i kontakt med subskenan 390k och som startas medelst en start-order pâ ledningen k i kanalen 395, rör sig mot subskenan 390 1 och kan stoppas vid denna skena medelst en stopp-order på ledningen 395 l. Varje arbetsstation och varje lagringsposition i mellanlagret kan då förses med sin egen subskena 390k - r, varvid behovet av individuell: adressavkodning i varje modul elimineras.

Styrsystemets enligt fig. 11 eller 12 funktion kommer nu att förklaras i samband med anläggningen enligt fig. 9. tom transportmodul 207a befinner sig i en 203 färdig för upplindning. Medelst en på manöverbordet 208 eller någon automa- Det antages, att en upplindningsstation tryckknappoperation tisk startoperation aktiveras manöverkretsen 317a, som sig- nalerar detta tillstånd till "digital-in" enheten 388. "Digi- tal-ut" enheten 387 aktiverar en styrkrets 315a för ett driv- organ 250 så att drivorganet 250 kopplas till modulen 207a, 8009008-7 10 15 20 25 30 35 18 varvid modulens kärna börjar linda upp lina från linjen 201.

Under upplindningen körs modulens 207a motor 12 växelvis FRAM och BACK, turvis i pilarnas 321 respektive 320 riktning, från DU (digital-ut) enheten 387 via skenan 390 för att modulen skall traversera.

Då linan har lindats upp på kärnan, vilket kan avkännas med en sensor 316, tidsprogrammeras eller dylikt, stoppas driv- ningen medelst en stopp-order till kretsen 315a och drivorga- net 250 frânkopplas. Modulens 207a motor 12 startas i riktning mot vridväxeln 206, t.ex. riktning FRAM, medelst signal från DU 387. Då modulen når fram till vridväxeln 206 avkänns detta av en sensor, t.ex. 316a, som lämpligen är en fotocell 46 i skensystemet 10. DI (digital-in) 388 avkänner detta och DU 387 stannar motorn 12 med en STOPP-order samt signalerar till vridväxelns manöverkrets, t.ex. 315b, som startar vridväxelns drivmotor 123. Då växeln vridits 900 stoppas växelns drivmo- tor medelst en STOPP-order till kretsen 315b, modulens 207a motor 12 startas i BACK-riktning och stoppas då modulen nått ett programmerat läge i mellanlagret 220, t.ex. det läge som betecknas med 207b i figuren.

Samtidigt med att modulen 207a börjar röra sig mot vridväxeln 206 startas den tomma modulens 205a motor 12 för att föra mo- dulen 205a till upplindningsstationen 203, varefter arbetsför- loppet repeteras.

De övriga modulernas transport till och från avlindningssta- tionerna 209-212 samt deras inkoppling och urkoppling medelst bromsaggregaten 240 styrs i princip på samma sätt medelst transportsignaler från DU 387 till modulerna, manöversignaler från DU 387 till styrkretsarna 315 för manövrering av broms- aggregaten 240 samt medelst sensorsignaler från sensorerna' 316 och manöversignaler från kretsarna 317 till DI 388.

Vagnen 216 och förbiåkningsenheterna 217 styrs också medelst styrsignaler via skensystemet 390 och medelst signaler från sensorerna 316.

Det bör beaktas, att då en upplindningsstation via en linje samarbetar med en avlindningsstation i linjens andra ända, så- som visas i fig. 10, bör den automatiska dataenheten 384 via 10 15 20 8009008-7 19 DU 387 och DI 388 med anslutna kanaler synkronisera de båda stationernas operation så att en stötfri och smidig operation åstadkommes.

Föreliggande uppfinning har beskri“_ts enligt en föredragen utföringsform, men det torde vara uppenbart för en fackman att ett flertal konstruktionsändringar kan utföras i syste- met utan att uppfinningstanken frångås.

Sålunda kan transportskensystemet vara anordnat under modu- len i stället för ovanför modulen. Vidare kan man ersätta transportskenorna med någon annan liknande styrbana längs med vilken modulerna rör sig.

Den i fig. 3 och 4 visade transportmodulens kärna 5 kan na- turligtvis även drivas eller bromsas på sidostyckena 6. Vi- dare kan kopplingselementet 15 i ändan på axeln 8 innefatta även en växel till vilken kopplingsdelen 55 på armen 51 res- pektive bromselementet 42 på armen 41 kan kopplas.

För att ytterligare öka automatiseringsgraden i systemet kan en kabelända automatiskt trädas in i ett fästorgan 18 på en tom kärna, enligt fig. 1. För detta erfordras lämpliga kabel- förare 375 vid en upplindníngsstation, exempelvis station 295 i fig. 10.

Claims (13)

8009008-7 10 15 20 25 30 35 20 Patentkrav

1. Integrerat hanteringssystem för kabel eller liknande strängformigt gods innefattande en eller flera transport- moduler (1) och ett antal arbetsstationer (203,209-212) för upplindning/avlindning av gods på en roterbar kärna (5) i en transportmodul, k ä n n e t e c k n a t av en styrbana (10, 214,215) som sammanbinder arbetsstationerna och längs vilken transportmodulerna (1) i systemet är förskjutbara, varvid en transportmodul uppbär en kärna både under dess upp/avlind- ningsprocess och under dess transport mellan olika stationer, vilken transportmodul innefattar ett styrbart transportorgan (12) för förskjutning av transportmodulen längs styrbanan, av åtminstone ett drivorgan (50,250) som aktiveras att driva en tom kärna (5) i en transportmodul (1,205) då denna trans- portmodul (205) har förskjutits längs styrbanan in i arbets- läge i en arbetsstation (203) för upplindning av strängfor- migt gods, av medel (40,240) för att bromsa en med strängfor- migt gods fylld kärna (5) i en transportmodul (1,207) då denna transportmodul (207) har förskjutits längs styrbanan in i arbetsläge i en arbetsstation (209-212) för avlindning av strängformigt gods, vilken styrbana innefattar åtminstone två sektioner (10,110,120,130) sammankopplade medelst åt- minstone en rörlig växel (101,121,131,217) för mottagning av en transportmodul från en första arbetsstation (203) längs den första sektionen (10) och för överföring av den mottagna transportmodulen till den andra sektionen (110,120,130) samt vidare längs den andra sektionen till en andra arbetsstation (209-212) samt av åtminstone en styrenhet (208,213,384) för selektiv styrning av transportorganet (12) i en transportmo- dul via en kommunikationslänk (390,391) för förflyttning av transportmodulen från en station till en annan.

2. System enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att styrbanan innefattar transportskenor (16) samt att den rörliga växeln utgöres av en vridväxel (204,206), en parallellförflyttningsvagn (216), en förbiåkningsenhet (217) eller en hiss (131). 1 10 15 20 25 35 8009008-7 21

3. System enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att styrbanan innefattar en tredje sektion som utgör ett buffertlager (220) för samtidig lagring av ett flertal transportmoduler (205,207).

4. System enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att det strängformiga godset utgöres av kommunikation- eller kraftkabel samt att arbetsstationerna utgöra ändstatio- ner för produktionslinjer, såsom kablings-, linslagnings-, isoler-, skärmnings-, mantel-, reparations- och omspolnings- linjer.

5. System enligt något av patentkraven 1-4, k ä n n e t e c k- n a t därav, att en arbetsstation (203) för upplindning av strängformigt gods innefattar ett från en styrenhet (384) styrt drivorgan (50,250) som är inkopplingsbart till ett kopplingselement (8,15) på kärnan (5) i en transportmodul (1,205) för att driva kärnan, så att gods lindas upp på kär- nan från en produktionslinje (201).

6. System enligt patentkravet 5, k ä n n e t e c k n a t därav, att drivorganet (50) innefattar en första drivmotor (52) för inkoppling respektive frånkoppling av en på en för- skjutbar arm (51) anordnad kopplingsdel (55) till kopplings- elementet (8,15) på kärnan (5) samt en andra drivmotor (56) för drivning av kärnan via den förskjutbara armen och kopp- lingsdelen.

7. System enligt något av patentkraven 1-4, k ä n n e t e c k- n a t därav, att en arbetsstation (209-212) för avlindning av strängformigt gods innefattar ett från en styrenhet styrt bromsorgan (40,240) inkopplingsbart till ett kopplingselement (15) på kärnan (5), varvid bromsorganet innefattar en sväng- bar arm (41) med ett bromselement (42) samt en första motor (44) för svängning av armen och en andra motor (45) för för- skjutning av bromselementet till ingrepp eller ur ingrepp med kärnans kopplingselement (15).

8. System enligt något av patentkraven 1-4, k ä n n e t e c k- n a t därav, att en transportmodul innefattar en bärarenhet (2) som uppbär kärnan (5) och att transportorganet innefattar en transportmotor (12) som är kopplad till ett i styrbanan aoo9ons-7 _ 22 10 15 20 25 30 35 ingående styrskenesystem (390) för selektiv styrning av mo- torn och därigenom av modulens förflyttning längs styrbanans transportskenor (10).

9. System enligt patentkravet 8, k ä n n e t e c k n a t därav, att transportmodulen innefattar en på transportskenan (10) förflyttbar kälke, som är inkopplingsbar till en bärar- enhet (2) samt att transportmotorn (12) är monterad på kälken.

10. System enligt patentkravet 8, k ä n n e t e c k n a t därav, att bärarenheten (2) är U-formad och innefattar två skänklar (3,4) som är sammanbundna av en medelst åtminstone ett hjul (11) i en transportskena (16) upphängd balk, att den roterbara kärnan (5) är lagrad (9) i de båda skänklarna, varvid kärnan är H-formad med tvâ sidostycken (6) och ett mittensvep (7), varvid bärárenheten (22) för demonterbara transportmoduler (21) är anordnad i två separerbara delar (23,24) samt att ett kopplingselement (15) på kärnan (5) innefattar ett förskjutbart lâsorgan (73,74,75) som spärrar rotationen av kärnan vid urkoppling från drivorganet (50).

11. System enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att styrenheten (384) sänder digitala adressignaler via en med glidkontakter (301) försedd styrskena (309) och initierar därmed förskjutningen av moduler på banan (214), sänder digitala manöversignaler för att påverka manöverkret- sar (315) för driv- och bromsorganen (250,240), att styren- heten påverkas medelst digitala signaler dels från sensor- kretsar (316) utplacerade längs styrbanan, dels från auto- matiskt eller manuellt pâverkbara manöverkretsar (317) samt att överordnad styrning och/eller produktionskontroll åstad- kommes medelst en till styrenheten kopplad centraldator (380).

12. Användning av ett integrerat hanteringssystem för kabel eller liknande strängformigt gods, vilket system innefattar en eller flera transportmoduler (1) och ett antal arbetssta- tioner (203,209-212) för upplindning/avlindning av gods på en roterbar kärna (5) i en transportmodul, k ä n n e t e c k- n a d av anslutning av ett drivorgan (50,250) i en första arbetsstation (203), till en roterbar kärna i en transport- modul (207), vilken arbetsstation är belägen i den ena änden 10 15 20 25 30 2; sooàóos-7 av en första produktionslinje (201), för strängformigt gods, drivning av kärnan medelst drivorganet tills önskad mängd gods har lindats på kärnan, frikoppling av drivorganet från transportmodulen, aktivering av ett transportorgan (12) i transportmodulen för förskjutning av transportmodulen (207) med dess upplindade kärna längs en första sektion av en styr- bana (214) till en växel (206,216), överföring av transport- modulen medelst växeln till en andra sektion av styrbanan, förskjutning av transportmodulen längs den andra sektionen till en andra arbetsstation (209-212) i änden på en andra produktionslinje (202), samt anslutning av ett bromsorgan (240) till den roterbara kärnan i transportmodulen för av- lindning av gods till den andra produktionslinjen, varvid en styrenhet (208,213,384) selektivt styr transportorganet (12) i transportmodulen via en kommunikationslänk (390,391) vid förflyttningen av transportmodulen från den första arbets- stationen till den andra arbetsstationen.

13. Användning enligt patentkravet 12, k ä n n e t e c k- n a d därav, att gods produceras huvudsakligen kontinuerligt i den första produktionslinjen (201) t.ex. en isolations- linje och lindas upp på en kärna i en transportmodul, att godset kapas då lämplig längd har lindats på kärnan, att drivorganet (250) frikopplas och tages ut ur transportmodul- ens transportprofil, att transportmodulen med den upplindade kärnan överföres till ett buffertlager (220), medan en trans- portmodul (205a) med en tom kärna införes till den första arbetsstationen och inkopplas till dess drivorgan (250), att åtminstone en transportmodul med en upplindad kärna överföres från buffertlagret till den andra arbetsstationen (209,212) och inkopplas där till åtminstone ett bromsaggregat (240), varefter gods avlindas från kärnan till den andra produk- tionslinjen (202) t. ex. en kablingslinje, som diskontinu- erligt producerar gods i förutbestämda längder.