SE423590B - Flerstegigt omkopplingsnet for tidsmultiplexdrift - Google Patents

Description

7712750-*4 2 1 216 377 ger en i särskilt hög grad detaljerad beskrivning över alla styrningar som erfordras för att sökning skall utföras, ävensom eventuell utväljning och beläggning av en ledig tidsslits. p Den'tyska utläggningsskriften 2 lO3 393 beskriver ett ström- kretsarrangemang för omkoppling av en talbana genom en tidsmultiplex- växel, varvid ett stort antal grindar ingår i en modul med integrera- de kretsar.

I Ändamålet med det flerstegiga omkopplingsnätet enligt föreliggande uppfinning är att upprätta förbindelser mellan abonnenter É och förbindelseledningar till andra telekommunikationsstationer.

Ett särskilt problem ligger i det förhållandet att tidsmultiplex- stationer (-växlar) kräver vissa centrala styrkretsar, varför det blir viktigt att tänka på att man får goda möjligheter till utbygg- f nad utan att oproportionerliga kostnader uppstår genom att man där- vid också bygger ut de centrala styrkretsarna.

Omkopplingsnätet enligt uppfinningen utmärkas av att alla tidsomkopplarna är av likformig konstruktion och att de utför en om- vandling från en tidsmultiplexhuvudväg med ett litet antal kanaler till en tidsmultiplexhuvudväg med ett stort antal kanaler och omvänt, vidare att ett flertal tidsomkopplare är anslutna i grupper och p parallellt med åtminstone en av tidsmultiplexhuvudvägarna med ett stort antal kanaler, och att banor mellan två tidsmultiplexhuvudvägar É med ett lika antal kanaler sträcker sig genom två seriemotkopplade É tidsomkopplare, mellan vilka banan förlöper via en tidsmultiplex- huvudväg med ett olika antal kanaler. Det förhållandet att tidsom- kopplarna är lika medger en högre produktionstakt och således en kostnadsbesparing. Dessutom minskas omfattningen av kretsarna som erfordras i telekommunikationsstationens centrala styrutrustning emedan alla eventuella utbyggnader och tillägg endast kräver till- É fogande av identiska partiella funktioner. I jämförelse med detta ' är kostnaden och komplikationsgraden hos två seriemotkopplade tids- omkopplare vid sådana ställen där en enkel slitsändring skulle vara tillräcklig inte så stora.

En särskild vidareutveckling utmärkes av att tidsomkopplarna innehåller minnen för i pulskodmodulerad form föreliggande informa- tion samt cykliska styrminnen som gör det möjligt för en uppkopplinge- bana att kopplas cykliskt genom tidsomkopplarna utan hjälp av en central styrkrets. Denna integrering av styrminnena kan ske endast tack vare det förhållandet att när en bana väl har upprättats kommer alla tidsomkopplarna att arbeta på samma sätt oberoende av vars Och ens speciella omkopplingsfunktioner. 7712750-4 3 I regel överför tidsmultiplexhuvudvägarna med ett litet an- tal kanaler bitar i serie, medan tidsmultiplexhuvudvägar med ett stort antal kanaler överför bitar parallellt via flera strömledare.

Härigenom begränsas antalet ytterligare strömledare som erfordras för korta huvudvägsträokor, medan serieöverföring sker på alla even- tuellt längre huvudvägsträckor. Ännu en vidareutveckling av omkopplingsnätet enligt uppfin- ningen utmärkes av att varje grupp tidsomkopplare som är parallell- kopplade vid utgângsänden kan nå ett flertal selektivt användbara tidsmultiplekhuvudvägar med ett stort antal kanaler. Detta innebär en ökning i tillförlitligheten och trafikvolymen som kan avverkas i en grupp. ' Ytterligare en vidareutveckling av uppfinningen utmärkas av att interna abonnenter i stationen inkopplas till tidsmultiplex- huvudvägen med ett litet antal kanaler via samplingsgrindar eller att samma tidsmultiplexhuvudväg förlöper såsom en förbindelseled- ning till en annan station eller till en koncentrator. Denna frihet i ledningsdragningen utgör en följd av tidsomkopplarnas likformiga arbetssätt, Antalet abonnenter som kan anslutas till en tidsmultiplex- huvudväg med ett litet antal kanaler är begränsat av antalet kanaler.

Det finns två möjligheter att upprätta en ny förbindelse.

En möjlighet är att styra uppkopplingen av en ny förbindelse från en central styrenhet som utväljer och belägger användbara tids- multiplexhuvudvägar och tidsslitsar på grundval av destinationsinfor- mation som inmatas via abonnentledningarna eller i en datakanal till- hörande förbindelseledningen.

En annan möjlighet är att upprätta en ny förbindelse i två moment, varvid i det första momentet styrenheten för den aktuella tidsomkopplaren söker, väljer och belägger en ledig bana till ett register utan att någon central styrenhet ingriper, medan i det andra momentet sökning, val och beläggning av en ledig bana till den aktuella destinationen sker på grundval av i registret utvärderad destinationsinformation. Omkopplingsnätet enligt uppfinningen är särskilt flexibelt då man behöver bygga ut. Å ena sidan utmärkes omkopplingsnätet av det förhållandet att alla ändringar i trafik- intensiteten utförs genom att man på lämpligt sätt sammankopplar tidsmultiplexhuvudvägar med ett litet antal kanaler via tidsomkopp- lare som är anslutna till tidsmultiplexhuvudvägar med ett stort antal kanaler och sedermera utför uppdelning till ett större eller mindre antal tidsmultiplexhuvudvägar med. ett litet antal kanaler via tids- iomkopplare samt genom att man sedermera åstadkommer en kombination 7712750-4 4 omkopplare som är seriemotkopplade. Ä andra sidan utmärkcs omkopp- lingsnätet enligt uppfinningen av det förhållandet att alla grade- ringar och gruppväljarsteg mellan tidsmultiplexhuvudvägarna med ett stort antal .kanaler bildas genom en korresponderande uppdelning_ till tidsmultiplexhuvudvägar med ett litet antal kanaler via tids- till destinationsgruppbildande tidsmultiplexhuvudvägar med ett stort antal kanaler via tidsomkopplare som är seriemotkopplade.

Ytterligare en särskild utföringsform av omkopplingsnätet enligt uppfinningen utmärkas av att tidskretsarna, inklusive de tillhörande styrkretsarna, framställs med hjälp av tekniken med integrerade kretsar. I detta fall medför det förhållandet, att alla tidsomkopplarna är enhetligt utformade, speciellt stora kost- nadsbesparingar.

Uppfinningen kommer att beskrivas i detalj i det följande under hänvisning till bifogade ritning, som såsom exempel visar föredragna utföringsformer av uppfinningen, varvid fig. 1 är ett blockschema över ett omkopplingsnät enligt uppfinningen och fig. 2 är ett blockschema över en tidsomkopplare av typen som utnyttjas i omkopplingsnätet enligt fig. l.

I fig. l är en tidsmultiplexhuvudväg ML med ett litet antal Ä kanaler, t.ex. en huvudväg med 32 tidsslitsar, inkopplad till den ena sidan av en tidsomkopplare MTSI l. Två, pilar anger att informa- tionen sänds från resp. till tidsomkopplaren MTSI l i fyrtrådsdrift.

Vid samma tidsomkopplare MTSI l leder huvudvägen ML till ett block samplingsgrindar AT, med vilkas hjälp information från de anslutna abonnenterna T samplas, kodad såsom pulskodmodulerade ord, och tids- interfolieras på huvudvägen ML på i och för sig känt sätt. avkodare och filter (icke visade) säkerställer på i och för sig känt sätt att varje abonnent mottar informationen hos den tidsslits i huvud- vägen ML som har belagts för hans räkning.

Till tidsomkopplarens KTSI 1 andra sida är en tidsmultiplex- huvudväg MBl med ett större antal kanaler ansluten, t.ex. en huvudväg med 256 tidsslitsar. Om informationen som skall omkopplas har oför- ändrad gränsfrekvens kommer samplingstidsperioderna för huvudvägarna ML och MBI att bli lika. Det större antalet kanaler på huvudvägen M1 kan exempelvis omhändertas genom att informationen överförs parallellt via flera strömledare, medan de pulskodmodulerade orden på huvudvägen ML överförs i serie. 7712750-4 När en begäran om on slgnalbunu uppträder kommer en central styrenhet (icke visad) att fastställa vilka tidsslitsar i huvud- vägarna ML och HBl som skall sammankopplas och, om så erfordras, i ytterligare huvudvägar som står till buds för den nya förbindelsen.

I varje huvudväg väljs och beläggs en tidsslits för den nya för- bindelsen. Dessa tidsslitsar är i regel inte identiska i huvudbanorna som skall sammankopplas. Tidsomkopplaren MTSI l har till uppgift att förutom serie/parallellomvandlingen kontinuerligt möjliggöra en slitsändring för varje förbindelse.

Slitsändringen som skall utföras av en tidsomkopplare för- blir oförändrad under varaktigheten av varje anrop. Därför kan tids- omkopplaren utföra denna funktion självständigt utan hjälp av den centrala styrenheten. En utföringsform av den självständiga eller individuella styrningen i samband med en dylik tidsomkopplare kommer att förklaras nedan under hänvisning till fig. 2.

Såsom framgår av fig. l är ett flertal tidsomkopplare an- slutna till huvudvägen MBl. En sista tidsomkopplare MTSI 10 upp- rättar en förbindelse till en huvudväg VL som förlöper såsom en för- bindelseledning till en annan station eller som är inkopplad till en fjärrbelägen koncentrator. Vad som är viktigt för omkopplings- nätet enligt uppfinningen är att tidsomkopplaren MTSI lO fyller samma funktion då det gäller förbindelseledningen eller huvudvägen VL som tidsomkopplaren MTSI l fyller då det gäller tidsmultiplex- huvudvägen ML. I gruppen tidsomkopplare MTSI l-MTSI lO kan således en huvudväg ML eller en förbindelseledning VL vara ansluten till varje tidsomkopplare. T.o.m. inkoppling av enskilda abonnenter till en förbindelseledning som förlöper till en annan station saknar betydelse för arbetssättet hos omkopplingsnätet enligt uppfinningen.

Tack vare det större antalet kanaler på huvudvägen M1 blir det möjligt att på en sådan huvudväg avverka trafiken hos många tidsomkopplare. Antalet tidsomkopplare som är anslutna till en huvudväg M1 kan också ökas fritt, allteftersom antalet anslutna abonnenter ökar, medan antalet abonnenter som kan anslutas till en tidsomkopplare MTSI 1 är begränsat av det mindre antalet kanaler hos huvudvägen ML. Om kapaciteten hos huvudvägen Hl blir otillräcklig såsom följd av att trafikvolymen ökar kan en andra huvudväg MB2 inkopplas parallellt, såsom är antytt 1 fig. 1. Denna parallell- anslutning kan också utföras om kapaciteten hos huvudvägen Mßl är tillräcklig för att erbjuda säkerhet mot att en hnvudväg blir fel- 1 7712750-4 6 “__ __ ___,,,___________ __ ___ ________ _, allla aktig. Under alla förhållanden måste man under uppkoppling av en förbindelse bestämma via vilken av huvudvägarna MBl, MB2 som för- bindelsen skall upprättas.

I fig. l omhändertas hela den trafik mellan abonnenterna, stationerna och lconcentratorerna som är anslutna till den visade gruppen tidsomkopplare NTSI l-MTSI 10 via huvudvägarna Mßl, W2.

Analogt finns andra grupper tidsomkopplare, vilka inte är visade.

Fig. l visar bara en enda ytterligare huvudväg MB5 med ett stort antal kanaler och tillhörande en dylik annan grupp av tidsomkopplare.

Enligt uppfinningen omhändertas trafiken mellan två dylika grupper tidsomkopplare och följaktligen mellan huvudvägarna M2,'NB3 via tvâ seriemotkopplade tidsomkopplare MTSI ll, MTSI 12, vilka till sin kpnstruktion resp. sitt arbetssätt är identiska med tids- omkopplarna MTSI l-MTSI 10, ehuru de utför en ganska olikartad omkopplingsfunktion. "Seriemotkopplade" innebär i detta fall att ändarna hos de båda tidsomkopplarna, till vilka är anslutna en huvudväg med ett litet antal kanaler, är vända mot varandra. Dessa båda ändar eller sidor hos tidsomkopplarna MTSI ll, MTSI 12 är sammankopplade genom en huvudväg ML, vars arbetssättsvarar exakt mot arbetssättet för huvudvägen ML med ett litet antal kanaler och ansluten till tidsomkopplaren MTSI l, men också i detta fall utförs en helt annorlunda omkopplingsfunktion.

Vid första påseendet förefaller det paradoxalt att låta den i hög grad koncentrerade driften mellan de båda huvudvägarna MB2, M5 med ett stort antal kanaler omhändertas via två tidsomkopplare och en interfolierad huvudväg ML med ett litet antal kanaler, emedan trafikkapaciteten som begränsas av det lilla antalet kanaler hos huvudvägen ML likaväl skulle kunna uppnås med hjälp av en enda tids- omkopplare utan extra förluster eller begränsningar. Icke desto mindre representerar omkopplingsnätet enligt uppfinningen en ekono- misk lösning, detta tack vare att alla tidsomkopplarna är enhetligt utformade och att endast ett ringa antal externa styrkretsar er- fordras. Om trafiken som uppstår mellan huvudvägarna MB2 och M5 överskrider en förutbestämd gräns behöver man endast inkoppla två ytterligare, seriemotkopplade tidsomkopplare parallellt med tids- omkopplarna MTSI ll, MTSI 12. På likartat sätt kan kedjan fortsätta från huvudvägen M3 via två ytterligare seriemotkopplade tidsom- kopplare till ännu en huvudväg med ett stort antal kanaler. Härigenom blir det möjligt att bygga upp ett omkopplingsnät som lätt kan an- passas till varje förekommande särskild typ av trafikfördelning resp. 7712750-4 7 ändringar i trafikvolymen och som icke desto mindre endast kräver en ringa mängd centrala styrkretsar som är likartade för alla steg.

Fig. 2 visar ett blockschema över en tidsomkopplare MTSI.

Till omkopplarens vänstra sida är en tidsmultiplexhuvudväg ML med ett litet antal kanaler inkopplad, varvid nämnda huvudvëg nar sepa- 'rata banor för de båda kommunikationsriktningarna, dvs. talriktningar- na. På den högra sidan är en tidsmultiplexhuvudväg MBL med ett stort antal kanaler ansluten. Huvudvägen ML kan t.ex. ombesörja överföring i 32 kanaler med kodord omfattande åtta bitar. Varje i serie mottaget_kodord omvandlas till parallell form i en serie/- parallellomvandlare, varpå det temporärt lagras i en rad hos ett sändarminne TM. Samtidigt läses en rad i ett mottagarminne RM, var- vid det korresponderande kodordet omvandlas till serieform i en parallell/serieomvandlare PS och matas till multiplexhuvudvägens ML utgångsledning. Vartdera av de båda minnena TM resp. RM har minst lika många rader som det finns kanaler hos huvudvägen ML.

Ett adressminne RM läses cykliskt och bringar varje rad i dessa minnen TM, RM att skrivas resp. läsas under en given cykel. Minnenas TM, RM skriv/läsordning är beroende av vilken tidsslits hos multiplex- huvudvägen MEI som har tilldelats förbindelsen av den centrala styrenheten. Via ett adresseringsorgan AD skrivs adresserna för uppkoppling av förbindelsen in i de korrespomderande raderna hos det kontinuerligt periodiskt lästa adressminnet AM. Således kan varje tidsomkopplare oykliskt omkoppla uppkopplingsbanorna på egen hand. Fig. 2 visar också en lokal klookgenerator C som frân den centrala styrenheten mottar en grundklooksignal för att upprätta den erforderliga synkroniseringen på huvudvägen Ml, varvid nämnda generator härleder ur grundklocksignalen de klocksignaler som er- fordras för styrning av ifrågavarande tidsomkopplare.

I exemplet belägger de 32 tidsslitsarna som föreligger hos huvudbanan ML 52 tidsslitsar i det totala antalet tidsslitsar, dvs. 256, som föreligger hos huvudbanan MBl. Huvudhanans MBl återstående tidsslitsar beläggs av andra, parallellkopplade tidsomkopplare, var- vid huvudvägens hßl tidsslitsar som upptas av olika tidsomkopplare kan graderas godtyckligt.

I fig. 2 är en drivkrets D inkopplad i ledningen som matar multiplexhuvudvägen MB1. Vidare ser man att en andra multiplexhuvud- väg MB2 med ett stort antal kanaler kan vara ansluten till den visade tidsomkopplaren MTSI. Om huvudvägarna MBI, MB2 används växelvis måste det finnas en avgreningspunkt vid sändarminnet TM och en förbind-

Claims (11)

7712750-4 8 _,,______ _, __ ,___i,_r ningspunkt vid mottagarminnet RM, varvid den aktuella styrningen lätt kan kombineras med adressminnet. Patentkrav

1. l. Flerstegigt omkopplingsnät för tidsmultiplextelekommunika- tion med pulskodmodulering och särskilt för telefonomkopplings- system, vilket nät är försett med en eller flera tidsomkopplare i form av buffertminnen som gör det möjligt att upprätta förbindelser via eüzflertal seriekopplade tidsmultiplexhuvudvägar i tidsslitsar som växlar från en tidsmultiplexhuvudväg till en annan, k ä n n e ~ t e c k n a t därav, att alla tidsomkopglare (MTSI) är av enhetlig _konstruktion och är anordnade att utföra en omvandling från en tids- multiplexhuvudväg (ML, VL) med ett litet antal kanaler till en tids- multiplexhuvudväg (MBI, MB2, NB3) med ett stort antal kanaler och omvänt, att ett flertal tidsomkopplare (MTSI l-MTSI lO) är inkopplade i grupper och parallellt med minst en av nämda tidsmultiplexhuvud- vägar (M1) med ett stort antal kanaler, och att banor mellan två tidsmultiplexhuvudvägar (MB2, E53) med ett lika antal kanaler sträcker sig genom två seriemotkopplade tidsomkopplare (MTSI ll, MTSI 12), mellan vilka banan sträcker sig via en tidsmultiplexhuvudväg (ML) med ett olika antal kanaler.

2. Nät enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t därav, att tids- omkopplarna (MTSI) innehåller minnen (TM, RM) för i pulskodmodulerad form föreliggande information och cykliska styrminnen (AM), vilka möjliggör att en uppkopplingsbana kan omkopplas oykliskt genom tids- omkopplarna utan hjälp av en central styrkrets.

3. Nät enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e 0 k n a t därav, att tidsmultiplexhuvudvägarna (ML, VL) med ett litet antal kanaler överför bitar i serie, medan tidsmultiplexhuvudvägar (Mßl) med ett stort antal kanaler överför bitar parallellt via flera trådar.

4. Nät enligt något av kraven l - 3, k ä n n e t e c k n a t därav, att varje grupp vid utgångsänden parallellkopplade tidsom- kopplare (MTSI l-MTSI lO) kan nå eü flertal selektivt utnyttjbara tidsmultiplexhuvudvägar (MBl, NB2) med ett stort antal kanaler.

5. Nät enligt något av kraven l - 4, k ä n n e t e c k n a t därav, att stationens interna abonnenter är anslutna till tidsmulti~ plexhuvudvägen (ML) med ett litet antal kanaler via samplingsgrindar 7712750-4 9 eller att nämnda tidsmultiplexhuvudväg förlöper såsom en förbindelse- ledning (VL) till en annan station eller till en knncentrator.

6. Nät enligt något av kraven l - 5, k ä n n e t e c k n a t därav, att uppkoppling av en ny förbindelse styrs av en central styrenhet som väljer och belägger utnyttjbara tidsmultiplexhuvud- vägar och tidsslitsar på grundval av destinationsinformation som matas in via abonnentledningarna eller i en datakanal hos för- bindelseledningarna.

7. Nät enligt något av kraven l - 5, k ä n n e t e c k n a t därav, att en ny förbindelse upprättas i två moment, varvid i det första momentet styrenheten för den aktuella tidsomkopplaren söker. väljer och belägger en ledig bana till ett register utan att en central styrenhet ingriper, medan i det andra momentet sölming, välj- ning och beläggning av en ledig bana till destinationen utförs på grundval av i registret utvärderad destinationsinformation.

8. Nät enligt något av kraven l - 7, k ä n n e t e c k n a t därav, att alla ändringar i förhållandet mellan bråd timme och dag utförs genom lämplig inkoppling av tidsmultiplexhuvudvägar med ett litet antal kanaler via tidsomkopplare som är anslutna till tids- multiplexhuvudvägar med ett stort antal kanaler och genom efter- följande uppdelning av tidsmultiplexhuvudvägar med ett litet antal kanaler till ett större eller mindre antal via seriemotkopplade tidsomkopplare.

9. Nät enligt något av kraven 1 - 8, k ä n n e t e c k n a t därav, att alla graderingar och gruppväljarsteg mellan tidsmultiplex- huvudvägar med ett stort antal kanaler bildas genom en korresponderan- de uppdelning i tidsmultiplexhuvudvägar med ett litet antal kanaler via tidsomkopplare och genom en efterföljande kombinering till desti- nationsgruppbildande tidsmultiplexhuvudvägar med ett stort antal kanaler via seriemotkopplade tidsomkopplare.

10. Nät enligt något av kraven l - 9, k ä n n e t e c k n a t därav, att tidsomkopplarna, inkhsive de därmed samverkande styr- kretsarna, är framställda under utnyttjande av tekniken med integre- rade kretsar. 7712750-4

11. ll. Nät enligt något av kraven l - lO, k ä n n e t e c k n a. t därav, att tidsomkopplarna utbyter de erforderliga styrsignalerna med varandra och med den centrala styrenheten i förutbestämda tids- slitsux' hos tidsmultiplexhuvudvägarna. ANFDRDA PUBLIKATIONER: