SE404982B

SE404982B - Sett och anordning for att i en telefonianleggning overfora digital information

Info

Publication number: SE404982B
Application number: SE7714644A
Authority: SE
Inventors: K F L Nyberg; K S Josefsson
Original assignee: Ericsson Telefon Ab L M
Priority date: 1977-12-22
Filing date: 1977-12-22
Publication date: 1978-11-06
Also published as: EP0003009A3; US4354265A; EP0003009A2; WO1979000422A1; AU4277978A; JPS55500003A

Description

i vvmszm-'í s 2 . _ . _--..:- ._ .ß _ . 'v-I-ffwfí ' " Uppfinningen förklaras närmare med hjälp av' ett .utföringšerempel oehünder hän- visning m1 bifogade ritningar där ' I Fig. 1 är ett blockschema över en telefonianläggning i vilken uppfinningen tillämpas, Fig. '2 är ett principschema över en inmatningsenhet för införande av annan infor- mation på en digital talkanal i enlighet med uppfinningen, K Fig. 3 är ett principschema över en utmatningsenhet för avskiljning av den' på den digitala talkanalen införda andra informationen i enlighet med uppfinningen,oeh Fig. li är ett tidsdiagram som illustrerar verkningssättet hos de i Fig. 2 och 3 visade enheterna.

För digitalisering av talsignaler utnyttjas antingen PCM eller Deltamodulering. Båda moduleringstyperna kan i princip tillämpas på uppfinningen, men i det valda utförings- exemplet förutsättes Deltamodulation. De digitaliserade talsigzialerna överförs K således som en bitström utan formatering där talsignalernas amplitudvariationer representeras av det överförda bitmönstret. En ström av omväxlande ettor och nollor representerar härvid en konstant signalamplitud medan en sekvens av enbart ettor eller nollor motsvarar en kraftig amplitudhöjning respektive -sänkning. Enligt upp- finningen möjliggörs överföring av annan digital information på telefonikabeln genom att de digitaliserade talsigxxulerna tidvis mxdertryckes så att en tidsluclca bildas för den andra digitala infomationent På mottagarsidan får inte denna digitala information nå de talsignalmottagaude kretsarna eftersom den skulle ge upphov till_ett helt okontrollerat amplitudförlopp hos den demodulerade signalen. De ursprungliga undertryckta digitaliserade talsignalerna kan inte återbildas på mottagarsidan och måste därför ersättas med digitala signaler av motsvarande varaktighet vilka är så valda att de i mesta möjliga mån maskerar diskontinuitet-en i de mottagna signalerna.

Praktiska prov har visat att en god masker-ing erhålls om man i enlighet med upp- finningen väljer en ersättningssigrxal som vidmakthåller den talsignalamplitud som förelåg omedelbart före den enligt ovan skapade tidsluckan. Vid Deltamodulering . får ersättningssignalen sålunda utgöras av omvärlande ettor och nollor. Vid PCM skulle. lämpligexrha använts en kod som var identisk med den som mottogs omedelbart före tidsluckan. Alternativt skulle man emellertid i PCH-fallet kunna överbrygga tidsluckan genom att strypa dm analoga signalen till telefonapparaten. Denna str-yp- ning av signalen skulle visserligen kunna tillämpas även vid Delta-modulering men det är ändå viktigt att förse digital-analog-omfrandlaren med den ovannämnda ersätt- ningssignalen för att undvika extrema amplitudsprång i den demodulerade signalen.

Den i fig. 1 visade anläggningen omfattar en-abonnentväxel PABX för förmedling av telefontrafik mellan en centralledning CL och ett antal anknytningsledningar, varav en ledning SL är visad, en inmatningsenhet IU för inläggning av digital information i enlighet med uppfinningen, en första linjeenhet LCl utgörande anpass- ning mot ledningen SL på växelsidan, en andra linjeenhet LC2 utgörande anpassning mot ledningen SL på anknytningssidan, en telefonapparat TS, en utmatningsenhet SU 3 7v14544~7 v för separering av den av inmatningsenheten IU inlagda digitala informationen och en datapresentationsenhet DD för indikering av den digitala informationen t.ex. med hjälp av numeriska. indikatorer. De på *centralledningen CL inkommande talsignalerna är enligt utföringsexemplet deltamodulerade och 'överförs via abonnentväxeln PABX, bana IL1, inmatningsenheten IU, bana ILQ, linjeenheten LCl, arxknytningsledliingen SL, linjeenheten 1102, bana ILS, utmatningsenheter; SU och bana IL-l: till telefonapparaten TS. I den motsatta riktningen överförs de deltamodulerade talsignalezma från telefonapparaten TS via bana OLZI., linjeenhetezi LCZ, anknytningsledningen SL, linje- enheten LCl, bana. ÛL2 och ahonnentväxeln PABX till centralledningen CL._ Abonnent- växelnPABX innehåller lfretsar med vars hjälp en taktsignal på känt sätt härleds ur den på centralledningen CL inkommande bitströnxnen och avges som en sändklocksignal på bana TC till inmatningsenheten IU. På en databas TD avges den information som skall överföras till preserrtationsenheten DD och överföringen initieras med hjälplav en indikeringssignal på en bana DI. Funktionen hos immatningsenheten skall beskrivas senare. I linjeenheten LCI görs i huvudsak en omvandling av signalerna till en form som lämpar sig för överföring på ledningen SL och i enheten LC2 sker den motsatta omvandlingen. Dessutom görs i linjeenheten 1.62 en ny härledning av taktsignalen, vilken överförs till umnatningsenheten SU som en mottagarklocksignal på bana RC.

På det sätt som senare skall beskrivas separeras i utmatningsenheten SU den över- förda informationen och avges till presentationsenheten DD på en databuss RD till- sammans med en indikeringssignal på bana DT samtidigt som en ersättningssignal över- förs till telefonapparaten TS via bana ILë.

Enligt utföringsexemplet i fig. 2 omfattar ixmnatningsenheten IU en bistabil vippa FFl, en binärräknare B03. med tillhörande avkodare DEI, ett skiftregister PS, en kod- givare PG, tre OCH-grindar AGl - AGS och en ELLER-grind OGI. De på banan IL1 inkommande deltamodulerade talsignalerna tillförs den ena. ingången hos grinden AG1 och vid l-tillstånd på bana H01 från vippen FFl vidarebefordras signalerna via-bana _ SS1 och grinden OG1 till banan IL2. När en indikeringssignal mottages på banan DI ställs vippen FFI om varvid l-tillstånd erhålls på. utgången S01 medan utgången B01 erhåller O-tillstånd. OCH-grinden AGI stänger då men i stället öppnar grinden AG2 för taktsignalerna på banan TC. Indikeringssignalen på banan DI tillförs förutom ingången S på vippen IF'F1 även ingången G2 på skiftregistret PS varvid en parallell- inläsning sker av dels det bitmönstei* som presenteras på utgången PO från kodgivaren PG och dels de datasignaler som föreligger på databussen TD. Taktsignalerna på utgången GC1 från grinden AG2 inkommer till ingången-C på binärräknaren B01 och till ingången G1 på skiftregistret PS. Som resultat av detta börjar räknaren BCl att räkna medan innehållet i skiftregistret PS matas ut i seriefom på banan DF till i ELLER-grinden 0G1 och vidare ut på banan IL2. Först vitmatas bitmönstret som inlästa från kodgivaren PG och därefter datasigrzalerna som inlästs från databussen TD.

Bitmönstret tjänar som synkroniseringssignal och väljes så att det inte kan :Émiteras av talsignalerna. Enligt utföringsexemplet välja-s en serie av 16 ettor. Datasignaler- 77146444 i i på. na antages omfatta 118 bitar och således bildar synkroniseringssignelexz och data'- infonnationen tillsammans ett datablocic omfattande 64 bitar. Samtidigt som den sista databiten i blocket avges på utgången DF uppnår räknaren BC ställningen 63 varvid avkodaren DEI avger i-tillstånd på banan B81 till OCH-grinden AGﬁ. Nästa taktpuls på banan TC passerar därför grinden AGS och återställer via ingången R vippen FFl samtidigt som en sista taktpuls på. banan GCI återför rälmaren B01 till läge O.

Under det att innehållet i skiftregistret PS matades ut på banan DF tillfördes skift- registret O-villkor på irsgângen 1D varför det efter 614 skiftpulser har blivit fyllt med nollor ooh är redo för en ny inläsning från banorna P0 och TD.

Fig. 3 visar ett utföringsexempel av utmatningsenheten SU vilken omfattar ettskift- register SP med tillhörande avkodare PD, två bistabila vippor FF2 och FEB, en binär- räknare>BC2 med tillhörande avkodare DE2, tre OCH-grindar AGI: - AGG och en ELLER-grind 0G2. Taktsignalerna på banan RC tillförs ingången G1 på skiftregistret SP, ingången T på vippan FFS och den ena ingången på grinden AGS. Banan ILS är ansluten till ingången ' 1D på skiftregistret SP och med hjälp av taktsignalenxa skiftas de på. ingången 1D tillförda signalerna genom skiftregistret för att efter det sextonde steget i regist- ret metas ut på banan BS till OCH-grinden A64. Vippan FF2 antages vara O-ställd varför utgången H02- har I-tillstånd och grinden AGI: öppnas för signalerna på. banan BS.

Dessa kan därför via bana S82 och ELLER-grinden OG2 matas vidare ut på banan ILIi. Så snart ovannämnda bitmönster bestående av 16 ettor föreligger i skiftregistrets SP första del motsvarande utgångarna PI indikeras detta. på utgången DD från avkodaren PD och åstadkonmer att vippen FF2 slår om till l-tillstånd. -Härvid stängs grinden AG-'æ och öppnas grinden AGS samtidigt som tvångshâllningen av vippen EFS via dess ingång H klockpulserna från ingången RB. Denna växelsignal matas vit på. bana-ILI; i stället för signalen på bana BS så länge som vippen IE'F2 bibehåller sitt l-tillstånd samtidigt som räknaren BC2 rälmar de klockpulser som tillförs på benanfGCZ från OCH-grinden-AGS.

Efter 1:8 klockpulser har'synkroniseringsbitmönstret lämnat skiftregistret SP och efterträtts av datasignalerna som nu kan avläsas på utgången RD. För att markera detta till presentationsenheten DD avkodes räkneläget 1:8 i avkodaren DE2 och en indikeringssignal avges på utgången DT. Efter ytterligare 15 klockpulser har sista infomationsbiten tillhörande datasignalen nått utgången BS och nästa bit skall matas ut till utgången ILlß. Därför avkodas räkneläge 63 i avkodaren DE2 vilken avger försvinner varvid den senare bör 'ar arbeta och enererar en växelsi al i takt med J En _ en grindsignal till OCH-grinden A66 som släpper igenom nästa klockplils från banan G02 till återställningsingången R på vippen FFB samtidigt som räknaren B02 âterförs till räkneläge 0.

Verkningssättet hos de ovan beskrivna enheterna illustreras av tidsdiagranrset i fig. å. På rad e i fig. 4 visas en digitaliserad telsignal som tillförs ingången IL). till inmatningsenheten IU enligt fig. 2. Pulståget på rad b representerar den på ingången TC tillförda klocksignalen. Pulsen på rad c är den indikeringssignal som 5 'TTﬂrGÅæIæ-'Z ____~vu - ..-I _ - n mottas på banan DI för att ange att datasignaler föreligger på databussen TI) och skall överföras på telefonledningen SL. Signalen på rad d avser utgången S01 från vippen FFl och på rad e visas hur signalerna på banan SS1 uteblir under vippans 1-tillstånd. Enligt rad f erhålls under samma tid klockpulser på banan GCI vilka åstadkommer att de på rad g visade signalerna matas ut på banan DF ifrån skiftregist- ret PS. Samma klockpulser räknas av räknaren lšC-l och efter 63 pulser erhålls på utgången RSI från avkodaren DE1 den på red h visade pulsen vilken åstadkommer åter- ställning av vippen FFl. På rad i visas de signaler som når utgången 11,2 från inmatningsenheten IU och sedemera tillförs ingången ILS till den i fig. 3 visade. utnlatningsenheten SU. Utgångssigralen på. banan BS från skiftregistret SP i fig. 3 är visad på rad j. När synkroniseringsbitmönstret detekteras av avkodaren DE2 erhålls enligt rad k ett positivt spänningssprång på banan DG vilket ställer om vippen H2 i enlighet med rad l. Medan vippen FF2 är i-ställd genererar vippen FFS den pâ rad m visade växelsignalen samtidigt som klockpulserna enligt rad n tillförs räknaren B02.

Vippan I-'F2 stryper också grinden AGI; så ett enligt rad o datasignalerna från HS inte matas ut på utgången SS2 till grinden 062. Denna mottar i stället ovannämnda växel- signal på banan SQ och den på utgången ILk utmatade signalen får det utseende som visas på rad p. Pulsen på rad q är den indikeringssignal som avges på utgången DT* för att ange att de överförda datasignalerna kan avläsas på databussen RD och pulsen på rad r är den återställningssignal som avges på bana RS2 till grinden AGG för' att åstadkomma återställning av vippen FÉF2 till O-läge. Enligt utföringsexemplet utläsas alla 48 infomationsbitarna i ett sannnanhang från skiftregistret SP. Det är också möjligt att dela upp utläsningen i flera moment t.ex. tre. I så fall. får avkodaren DE2 avge en indikeringssignal till utgången DT i räknelägena 16, 32 och 118 för att ange början av varje IÖ-bitars intervall och skiftregistret behöver endast omfatta 16 bitar. Med ett sådant arrangemang är det lätt att variera datablockets längd i multiplar av 16 bitar. I stället för att avsluta blocket vid en viss räknar- ställning kan bloekslut då- indikeras med hjälp av en speciell datakod som t.ex. inläggs i blockets sista åtta biter.

Vid tillämpning av uppfinningen på PCM skall såsom tidigare nämnts ersättningssignalen vara identisk med den kod som mottogs omedelbart före datablocket. För att generera denna ersättningssignal kan vippen FFj i fig. S t.ex. ersättas med ett skiftregister som kontinuerligt tillförs de signaler som utmates på bana S82 från grinden A611. När synkroniseringsmönstret, som i detta fall kan utgöras av två PCH-ord angivande var sitt ytterlighetsvärde hos talsignalen, detekteras ställs vippen FF2 om till sitt l-läge och utmatningen på bana SS2 upphör. Med hjälp av grindkretsar som aktiveras av vippans l-tillstånd matas i stället den i ovannämnda skiftregister lagrade koden ut till utgången ILlæ samtidigt som den åtematas till skiftregistrets ingång så att koden kan återutsändas upprepade gånger så länge som vippen FF2 är l-ställd. 7714611-4-7 I ' I stället för att generera ovannämnda syral-:ronis-ercy-iﬁrfåspx-nö- identifiering av datablocket kan írarje kodord som överförs. vara. försett med en vara så kodad att nolla anger att tillhörande kod- 6 ster för att möjﬁššöše w extra. märkbit. Denna kan tex. ord är ett PCM-ord medan etta anger att kodordet är data. På det sättet är det möjligt ast-f; variera blocklängden helt fritt och även överföra enstaka dataord.

Claims

1. 7g 1714suaf7i. PATENTKIÉÄV 1) Sätt att i en telefonianläggning av den typ där talsignalernas amplitudvärden överförs i digital form dessutom överföra annan digital information utan att störa pågående talkommunikation, k ä n n e t e c k n a t därav, att på. sändarsidan tidsluckor för nämnda överföring av annan digital information skapas genom tidvis V under-tryckning av till en digital kanal utsända digitala talsignaler, att nämnda annan digital information utsände till nämnda digitala kanal i nämnda tidsluckor, och I att på mottagarsidan från en digital kanal i nämnda tidsluckor inkommande annan digital information plockas ur och ersätts med digitala signaler av motsvarande var- aktighet vilka definierar en kontinuerlig amplitudfnnﬂction som startar från det amplitudvärde som överfördes omedelbart före nämnda tidslucka.

2. ) Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att på. säñdarsidan nämnda annan digital information förses med en speciell identifieringsinfomation omfattande åtminstone en bit och att på. mottagarsidan nämnda annan digital information identi- fieras med hjälp av nämnda speciella identifieringsinfomation. 5) Sätt enligt något av kraven 1 eller 2, k ii n n e t e c k n a t därav, att nämnda digitala talsignaler är Delta-modulerade varvid nämnda ersättningssignaler utgörs av omväxlande 'binära ettor och 'binära nollor. å) Sätt enligt något av kraven 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda digitala talsignaler är Pulskod-modﬂerade varvid nämnda ersättningssignaler utgörs av åtminstone en upprepning av en bestämd kod, lämpligen den kod som över- fördes omedelbart före nämnda datablock. 5) Anordning för att i en telefonianläggning av den typ där tal-signalernas amplitudvärden överförs i digital form dessutom överföra annan digital information' utan att störa 'pågående talkommunikation i enlighet med sättet i krav 1, k ä n n e t e e k n a d därav, att den på sändarsidan omfattar en inmatningsershet (IU) med en första ingång (ILI) för mottagning av nämnda digitala talsignaler, en andra ingång för mottagning av nämnda annan digital information och en utgång (IL2) för avgivande av nämnda digitala talsignaler interfolierade med nämnda annan digital information, och att den på mottagarsidan omfattar en utmatningsenhet (SU) ' med en ingång '(IL3) för mottagning av nämnda digitala talsignaler interfolierade med nämnda annan digital information, en första utgång (1114) för avgivande av nämnda digitala talsigzialer jämte ersättningssignaler i stället för nämnda inter- folierade annan digital information, vilka ersättningssignaler har en sådan utfonnning att de i huvudsak återger det amplitudvärde som överfördes omedelbart före nämnda annan digitala information och en andra utgång för avgivande av nämnda annan digital information, varvid nämnda inmatningsenhet (IU) innefattar en första styr- anordning (FFI, BC1, DE1, AG2, AGS) vilken i beroende av att nämnda annan digital 1714644-vi -_ S 8 information finns tillgänglig på nämnda andra de: första står- signal med en varaktighet motsvarande överföringstiden för nämnda annan digital information, ett första dataregister (PS) för registrering av nämnda annan digital in- formation, och en första grindanordning (AG-I, 061) vilken i frånvaro av nämnda första _styrsignal vidarebefordrar nämnda. digitala talsignaler från nämnda första ingång (Im) m1 nämnas utgång (me) och i närvaro av nämnas första styrsignal i stället u-hnatar nämnda annan digital information från nämnda dataregister (PS), och nämnda 'uﬁnatningsenhet (SU), innefattar ett andra dataregister (SP) för successiv mellan- lagring av på nämndaingång-(IL 3) inkommande digitala talsignaler interfolierade med nämnda annan digital infonnation vilket är anslutet till nämnda andra utgång (RD), en andra styranordning (FF2, BC2, DE2_, AGS, AG6) vilken är anordnad för att i beroende av att nämnda annan digital information föreligger i nämnda andra datare- gister (SP) alstra en andra styrsignal med en varaktighet motsvarande överförings- tiden förunämnda annan digital information, en signalgenerator för alstrande av nämnda ersättningssignaler, och en andra grindanordning (AGlz, OG2) vilken är” anordnad för att i 'frånvaro av nämnda styrsignal vidarebefordra nännida successivt mellanlagrade digitala talsignaler från nämnda andra dataregister (SP) till nämnda' första utgång (ILIA) och i närvaro av nämnda andra styrsignal utmata nämnda ersätt- ningssignaler från nämnda signalgenerator till nämnda första utgång samtidigt som nämnda annan digital information utxnatas från nämnda andra dataregister (SP) till nämnda andra utgång (RD). ' 6) Anordning enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d därav, att den på sändar- sidan omfattar en kodgenerator för bildande av en speciell identifieringsinfor- -, mation omfattande åtminstone en bit avsedd att överföras tillsammans med nämnda annan digital information, och att den på mottagarsidan omfattar en lcoddetektor för att när nämnda speciella identifieringsinfomation föreligger i nämnda andra dataregister (SP) avge en aktiveringssignal 'till nämnda andra styr-anordning (m2, B02, nnz, Aas, A66). ' 7) Anordning enligt något av kraven 5 eller 6, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda digitala talsigzxaler är Delta-modulerade och ' att nämnda signalgenerator (FF3) är anordnad för att alstra en-signal bestående av omväxlande binära ettor och binära nollor. 8) Anordning enligt något av kraven 5 eller 6, k ä. n n e t e c k n a. d därav, att nämnda digitala talsignaler är Pulskcd-modulerade och att nämnda signalgenerator är anordnad för att registrera en bestämd kod, lämpligen den kod som överfördes omedelbart före nämnda datablock och för att åtminstone en gång återutsända nämnda kod. ' ANFÖRDÅ PUBLIKÅ TIONER: