SE439091B - Sett att astadkomma ett expanderbart omkopplingsnet jemte sadant astadkommet net - Google Patents

Description

780113184 2 punkten i ökande ordning, vilket innebär att utgângarna från stegen med den högsta ordningen kan användassâsom reflektionsportar sam- tidigt som de är tillgängliga för anslutning till omkopplingssteg av högre ordning utan att det blir nödvändigt att utföra omdragning av ledningar. Ett kontinuerligt expanderbart omkopplingsnät erhålles således, i vilket inkommande trafik genomtränger nätet endast i den omfattning som behövs för att den erforderliga signalförbindelsen skall upprättas, varvid nätet kan utnyttjas antingen i rumsuppdel- ning eller i tidsuppdelning eller i en godtycklig kombination av dessa, varjämte antingen analog- eller digitalkodningsmetoder kan användas.

I f.n. förekommande tidsdelningsomkopplingsnät utnyttjas tidsslitsutbytesmoduler eller rumsomkopplingsmoduler som arbetar med gemensamtidrumsammankopplingar, i regel tvâ av de förstnämnda modulerna och en av de sistnämnda eller två av de sistnämnda modulerna och en av de förstnämnda. Den amerikanska patentskriften 5 770 895 visar exempel på ett tidigare känt tidsslitsutbyte. Den amerikanska patentskriften 3 965 872 visar exempel på ett tidigare känt omkopp- lingsnät med ett flertal vikta steg. Dessa tidigare kända omkopp- lingsnät kan i regel inte modifieras utan.att kablarna måste dras om i mycket stor omfattning för att systemets storlek skall kunna ökas.

Tidigare kända omkopplingsnät är så utformade, att de skall täcka bestämda storleksintervall, dvs. antal linjer som kan omkopp- las, under det att föreliggande uppfinning kan anpassas för omkopp- ling inom ett stort och utvidgbart storleksintervall.

»Enligt föreliggande uppfinning kan ett litet omkopplingsnät, dvs. ett nät för några hundra linjer, konstrueras ekonomiskt, eftersom det inte behövs något bestämt antal steg för att man skall kunna erhålla ett sådant litet nät. Det finns ingen övre gräns ur nät- konfigurationssynpunkt för att ett sådant litet nät skall kunna utvidgas, dvs. nätet kan lätt utvidgas från några hundra linjer, som kräver ett ringa antal steg, till ett stort antal linjer, t.ex. 50 000 linjer, varvid en mångfald steg erfordras. Ett arbetande litet nät kan också lätt utvidgas till ett arbetande stort nät utan attman behöver utföra omdragning av ledningar såsom skulle vara fallet vid tidigare kända system.

En kontinuerligt utvidgbar omkopplingsnätkonfiguration kommer att beskrivas, i vilken konfiguration utgångarna från stegen som bildar nätet endast är anslutna till omkopplarna i steg av högre nivå, varigenom behovet av omdragning av ledningar i fallet att 7801318-2 systemet skulle behöva utvidgas bortfaller. Förbindelserna mellan anslutningarna eller terminalerna upprättas genom utnyttjande av reflektions- och sammankopplingsegenskaperna hos de enskilda om- kopplingselementen. Reflektionsegenskaper innebär förmåga att samman- koppla två ingångar i omkopplaren. Ifrâgavarande nät kan upprättas med antingen analog- eller digitalöverföring via antingen två- eller fyrledartrafikbanor och med rumsomkoppllng resp. tidsomkoppling jämte kombinationer av dessa. I en föredragen utföringsform av uppfinningen utnyttjas, i ett kombinerat, av flera steg bildat nät med rumsomkopp- ling och tidsslitsutbytesomkoppling, såsom enskilda omkopplings- element en integrerad signalomkopplings- och styrkrets, varigenom trafik kan ledas till en annan ingång eller kan föras till en utgång.

Den beskrivna nätkonfigurationen kan tillämpas antingen vid analog- eller vid digitaltrafikomkoppling, och den år särskilt fördelaktig då den används i ett fyrledarnät såsom antingen en gruppomkopplare, en koncentrator, en dekoncentrator eller någon annan typ av pulskod- moduleringsomkopplingsenhet som kräver förmåga till rums- och tids- omkoppling för anslutning av en godtycklig tidsslits i en godtycklig inkommande multiplexlinje till någon annan godtycklig tidsslits i en godtycklig annan utgående multiplexlinje. Den beskrivna omkopplaren kan ingå i nätet för omkoppling av både de framåtriktade fyrtråd- förbindelserna och returbanorna för dessa medelst en styrbar reflek- tionspunktteknik och en vägvalsstyrning som är åtkomlig för fördelade styrorder med digitalt kodade tal- och styrorder med direkt styrning av talbanan, varigenom extra styrledningar elimineras, Ett huvudändamål med föreliggande uppfinning är således att åstadkomma ett väsentligen kontinuerligt expanderbart omkopplingsnät.

Vidare är avsikten att åstadkomma ett expanderbart omkopplingsnät, i vilket modifiering av inre eller yttre sammankopplingslänkar inte behövs för ifrågavarande expandering. Avsikten är också att åstad- komma ett av många steg bestående omkopplingsnät, i vilket omkopp- lingselementutgångarna från ett godtyckligt steg förbinda endast med omkopplingsnätingångar till steg av högre ordning. Ett annat ända- mål med uppfinningen är att åstadkomma ett omkopplingsnät med många steg, i vilket nät inkommande trafik genomtränger nätet endast i den omfattning som behövs för att de erforderliga förbindelserna skall kunna upprättas. Enligt uppfinningen avses också att astad- komma ett omkopplingselement med ett flertal ingångar som kan an- slutas till ett flertal utgångar, varvid nämnda omkopplingselement har sådan reflektionsförmåga att det kan reflektera trafik snm in- 7so131s-2 4 träder vid en godtycklig ingång till en godtycklig annan ingång, varjämte elementet har förmåga att ansluta en godtycklig ingång till en godtycklig utgång. Ännu ett ändamål med uppfinningen är att åstad- komma en pulskodmoduleringsomkopplingsmodul som är kontinuerligt expanderbar utan omkabling inom ett storleksintervall, dvs. det totala antalet ändanslutningar som skall inkopplas, av lOO:l eller mer och som kan utnyttjas såsom en gruppomkopplare, en koncentrator eller en dekoncentrator. Uppfinningen avser också att åstadkomma en puls- kodmoduleringsomkopplare för anslutning av en godtycklig tidsslits i en godtycklig multiplexlinje till vilken som helst annan tidsslits i vilken som helst annan multiplexlinje. Ytterligare ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en kombinerad rums- och tidsom- kopplingsmodul för omkoppling av både de framåtriktade banorna och returbanorna i en fyrtrådförbindelse. Uppfinningen avser också att åstadkomma en kombinerad tids- och rumsomkopplingsmodul med en väg- valsstyrning som är åtkomlig för styrorder medelst talbanan, varvid extra styrbanor således kan undvaras.

De ovannämda kännetecknen och fördelarna hos uppfinningen kommer att framgå nedan i den nu följande detaljbeskrivningen av föredragna utföringsformer av uppfinningen, varvid samtidigt hänvisas till bifogade ritningar, på vilka fig. 1A visar en tidigare känd förenklad förbindelseledningsomkopplare där man utnyttjar reflek- tionspunkttekniken, fig. lB visar den tidigare kända användningen av reflektions- och sammankopplingsvertikalbryggor i ett tidigare känt omkopplingsnät, fig. 2A, 2B, 20 och 20 är förenklade omkopp- lingsnätkonfigurationer som åskådliggör föreliggande uppfinnings nätutvidgbarhet medelst reflektionsteknik, varvid de respektive figurerna visar omkopplingsnätkonfigurationer med ett enda block, två block, tre block och åtta block, fig. 3 visar en rumsomkopplare på ingångssidan av en tidsslitsutbyteskrets där man också utnyttjar reflektionstekniken, fig. 4 visar en kurva med blockering avsatt mot antalet omkopplingssteg då det gäller olika trafikintensitets- nivåer, fig. 5A och 5B åskådliggör omkopplingsmatrisexpansionen genom att man utnyttjar reflektions-/anslutningsutgångar, varvid fig. 5A visar en enkel omkopplingsmodul och fig. 5B visar en expande- rad omkopplingsmodul, fig. 6A-6E utgör exempel på en av flera steg uppbyggd omkopplingsnätexpansionskonfiguration i enlighet med före- liggande uppfinning, fig. 7A representerar en komplementär fyrtråd- vägfördröjning, fig. 7B åskådliggör styrlogiken för en enda ingångs- punkt eller utgångspunkt, fig. 70 är en ekvivalent logisk representa- 7801318-2 r tion av styrlogiken som kommer att beskrivas 1 anslutning till fig. 7B, fig. 8 visar en tidsomkopplingsstyrkrets för en fyrtråd- fördröjningsledningstidsomkopplare som utnyttjar omkopplingslogiken som kommer att beskrivas under hänvisning till fig. TB, fig. 9 är ett kombinerat logiskt diagram och blockdiagram avseende en kors- punkt i ett nät, och fig. 10 är ett blockdiagram som visar kors- punkten i nätet enligt fig. 9 inkopplat i en nätmatris.

Reflektionspunkttekniken har utnyttjats i tidigare kända koordinatväljarnät av typen Al, såsom i en rumsdelningsomkopplare, genom att man slutit två stänger (horisontaler) pâ en brygga (verti- kal). Detta är àskàdliggjort i fig. la, där trafik på linjeenheterna l0 och 12 kopplas till en förbindelseledningsomkopplare 14 via horisontella matrislinjer 16 och l8 resp. en vertikal linje 20.

Vardera linjeenheten 10 resp. 12 kan omfatta ett litet nät med koordinatväljaromkopplare på i och för sig känt sätt, till vilka är kopplade ett flertal ingångs-/utgàngslinjer 15. Reflektionstanken förverkligas genom att trafik på linjen 16 kopplas till förbindelse- ledningsomkopplaren 14 där den reflekteras bort från vertikallinjen och utträder ur förbindelseledningsomkopplaren via horisontal- linjen 15.

En förbättring av den enligt fig. 1A tidigare kända tekniken är visad i förenklad form i fig. lB, där reflektionspunkttanken åskådlíggörs medelst ett ESR-l PABX-omkopplingsnät av fabrikatet Standard Elektrik Lorenz A.G. I detta system är vertikallinjerna inkopplade mellan omkopplingsmoduler på samma nivå i näthierarkin, varigenom en gräns sättes för den makimala storleken, till vilken nätet kan expanderas. Ett flertal linjeenheter 22, 24, 26 och 30 är således anslutna via var sin horisontallinje 32, 34, 36 och 38 till omkopplingsmoduler 40 och 42. Modulen 40 har till uppgift attsammankoppla linjeenheterna 22 och 24 medelst reflektion, modulen 42 sammankopplar linjeenheterna 26 och 30 medelst reflektion, och modulerna 40 och 42 jämte länken 44 sammankopplar linjeenheterna 22 och 24 med linjeenheterna 26 och 30.

Sifferbeteckningarna (1) på linjerna 32 och 34 anger anslut- ning av trafiken på linjerna 32 och 34 mellan moduler. Under dessa betingelser är korspunkterna 46 och 48 slutna. Sifferbeteckningarna (2) på linjerna 34, 38 och 44 är ekvivalenta med inkoppling av trafiken på linjerna 34 och 38 mellan modulerna. Under dessa be- tingelser är korspunkterna 48 och 50 slutna, medan korspunkten 52 är öppen. 7801318-2 6 Ehuru det i fig. lB visade, tidigare kända systemet utnyttjar den fundamentala reflektionstekniken utgör det ett system i vilket bryggan eller vertikalen i en omkopplare ansluts till en annan om- kopplare i samma nivå i näthierarkin, dvs. till samma nivâomkopp- lingssteg, varigenom en gräns sätts för den maximala storleken till vilken nätet kan expanderas. I motsats till de tidigare kända syste- men ooh i överensstämmelse med föreliggande uppfinning har det visat sig att genom att man ansluter reflektions-/anslutningsvertikalerna (bryggorna) enbart till horisontaler (stängerna) i omkopplare med 'högre nivå, vilka omkopplare med högre nivå också har reflektions-/an- slutningsvertikaler, kan man uppnå ett kontinuerligt expanderbart omkopplingsnät.

I den användning som utnyttjas häri kommer uttrycken ingång, utgång, inlopp och utlopp att definieras enligt följande. En ingång är en port till en omkopplare eller en kombination av omkopplare, vilken portbär signaler från utanför omkopplaren in i signalen, under det att en utgång är en port på en omkopplare som bär signaler från omkopplaren. Ett inlopp är en anslutning till en omkopplare som har både en ingångsport och en utgångsport, vilka bär signalerna som avser de båda riktningarna i en överföring som bildar en fullduplex- kommunikationsbana och vilka är anslutna till den ena sidan hos en omkopplare. Ett utlopp är en förbindelse till en omkopplare med både en inloppsport och en utloppsport, vilka bär signalerna som avser de båda riktningarna i överföringen och därvid bildar en fullduplex- kommunikationsbana och vilka är anslutna till den mittemot inloppet belägna sidan av omkopplaren.

Fig. 2A-2D visar ett vikt nät som åskådliggör reflektions-/an- slutningstekniken enligt föreliggande uppfinning, varvid utloppet från en godtycklig omkopplare i ett bestämt steg aldrig ansluts till samma steg eller till ett steg i en lägre våning, varjämte steg- numreringsföljden utgår från ändsteget och fortsätter in i vikpunkten i ökande ordning. Det skall framhållas att konfigurationen hos detta nät har förenklats i hög grad i syfte att åskådliggöra nätets expan- derbarhet. Såsomdefinition anges att varje omkopplingsmatris består av ett antal djup, rang eller steg i omkopplare, genom vilka banan som sammankopplar de båda ändanslutningarna mäste passera. I ett ovikt nät korsar den sammankopplande banan varje steg en enda gång, var- jämte banan från begynnelseändanslutningen till slutändanslutningen alltid korsar vilket som helst enstaka steg bara i en enda riktning. 78013-18-2 7 I ett vikt nät kan sammankopplingsbanan mellan en begynnelseänd- anslutning och en slutändanslutning korsa vilket som helst steg i den ena eller andra riktningen, varjämte nämnda bana korsar åtmins- tone ett steg åtminstone tva gånger, en gäng i vardera riktningen.

I enlighet med föreliggande uppfinning utnyttjas utloppen från omkopplingssteget med det högsta numret såsom reflektionspunkter.

Emellertid är dessa utlopp alltid tillgängliga för anslutning till ett steg med ännu högre nummer utan att kretsarna behöver modifieras.

Utloppen utnyttjas alltså för inkoppling till en annan omkopplare, dvs. de kan betraktas såsom vikpunkter. En vikpunkt kan definieras såsom den punkt i ett vikt nät vid vilken en genom nätet kopplad signal omkastar sin riktning i nätet, dvs. slutar fortsätta mot ett steg med högre nivå. Förutom detta kan cmkopplarens reflektions- och sammankopplingsförmåga utnyttjas i växelvisa sammankopplingar.

Fig. 2A visar ett exempel på en omkopplare med 2 x 2 linjer och med två inlopp, nämligen 100 och 102, och två reflektionspunkter, 104 och l06. Reflektionspunkterna eller reflektionsportarna l04 och 106 utgör också sammankopplingsbryggor (vertikaler), såsom kommer att beskrivas nedan. Om vardera inloppet l00 och 102 skulle utgöras av en kanaltidsdelningsmultiplexlinje (TDM-linje) med 24 kanaler skulle omkopplaren 108 kunna ha omkopplingsförmågan 150 linjer med lämplig koncentration, på allmänt känt sätt, på det ena inloppet och ända upp till 24 förbindelseledningar påmht andra inloppet med full sammankopplingsbarhet däremellan på sätt som kommer att be- skrivas nedan. Ett annat exempel på reflektions-/anslutningstekniken är fallet då till inloppet lOO är kopplad en krets, till vilken sex linjer är koncentrerade, medan inloppet 102 bildar en tvàvägs- förbindelseledning till ett annat omkopplingsläge i en analog eller omultiplexad konfiguration. Genom att man bara utnyttjar en enda av reflektionsportarna 10% eller 106 kan såväl linje-till-linje- anrop (återgående) eller linje-till-förbindelseledningsanrop utföras ett i sänder. Detta nät är kontinuerligt expanderbart till exempel- vis tolv linjer och två förbindelseledningar, såsom är visat i fig. 2B, varvid extra omkopplare ll0, ll? och llš med identisk kon- figuration med omkopplaren 108 har tillfogats, varvid följden blir expandering till två steg. För att förhållandena skall bli lättare att beskrivas har de omkopplare, som har tillfcgats för att möjlig- göra expandering till en andra ändomkopplare, markerats med hänvis- ningsbeteckningen 2. När sammankoppling mellan kanaler i omkopplaren 108 skall ske utnyttjas utloppen 104 och 106 från omkopplaren 108 7801318-2 8 såsom reflektionspunkter, dvs. för telefonanrop bland de ursprung- liga linjerna och förbindelseledningarna. Reflektionsegenskaperna hos omkopplaren 108 utnyttjas, och anrop omkopplas också mellan de nya ändanslutningarna på likartat sätt. Dä det emellertid gäller anrop mellan en ändanslutning eller terminal som är betjänad av omkopplaren 108 och en ändanslutning eller terminal som är betjänad av omkopplaren 110 och då samma antal linjer och förbindelseled- ningar är kopplade därtill som till omkopplaren 108 kommer utloypen från omkopplarna 108 och 110, dvs. båda de första stegen, att genom- kopplas till en gemensam andrastegsomkopplare, nämligen antingen omkopplaren 112 eller omkopplaren 113. Det andra stegets reflektione- punkter vid 114, 116, 118 och 120 får fullborda förbindelsen. man ser således att då det gäller förbindelser mellan kanaler eller de primära omkopplarna 108 och 110 används ett utlopp hos vardera av nämnda omkopplare såsom sammankopplingsport till en gemensam omkopplare med ett högre vâningssteg, varvid ett av utloppen från nämnda högre våningssteg utnyttjas såsom reflekterande port.

Fig. 2C och 2D åskådliggör den kontinuerliga expansionen av omkopplingsnätet till tre resp. åtta primäromkopplare. denna expansionsteknik utan omrangering av vare sig inre eller yttre sammankopplingslänkar kan uppnås vid både rums- och tidsdelnings- omkoppling, varvid man kan utnyttja ett grundomkopplingselement av godtycklig storlek. Rumsdelningstillämpningen är emellertid åskåd- liggjord i fig. 2. I fig. 20 ger den visade konfigurationen med tre primäromkopplingsblock förmågan till sex ytterligare ledningar och ännu en tvåvägsförbindelseledning tack vare det tredje omkopp- lingsblocket 126. Två tredjedelar av den inkommande trafiken från omkopplaren 126 skulle statistiskt sett bli ämnat för de båda första omkopplarna 128 och 130, eftersom två tredjedelar av de inkommande linjerna och förbindelseledningarna till omkopplingsnätet är anslutna till omkopplarna 128 och 130. Eftersom varje inlopp emellertid till- handahåller en trafikenhet gäller att två tredjedelar av de båda omkopplingsenheterna 128 och 130 utgör fyra tredjedelar av en trafik- enhet, vilket överskrider trafikhanteringsförmàgan hos ett omkopp- lingsutlopp. av denna anledning anordnas två sekundärstegomkopplare 132 och 134 för den tredje primäromkopplingsenheten 126. Som man ser i fig. 20 medför tillfogandet av ett fjärde omkopplingsstef inte att några befintliga länkar behöver omrangeras. Omkopplingshbcken 136 och 138 i det andra steget och omkopplingsblocken 140 och LH2 7801318-2 9 i det tredje steget har samma konfiguratizn som primärstegonkopplings- blocken. Nätets expanderbarhet eller utbyggbarhet utan omrangering av befintliga sammankopplingslänkar är visad utsträckt till åtta primäromkopplingsblock; till vart och ett t.ex. kan vara anslutna sex linjer och en tvåvägsförbindelseledning, såsom är åskådliggjort i rig. 2D. De åtta primäromkopplingsblocken 150-164 i det första steget i omkopplingsnätet kan till sin konfiguration vara identiska med omkopplingsenheterna enligt fig. EA-20. I jämförelse med ett vikt nät med ett enda steg är omkopplingsnätkonfigurationen enligt föreliggande uppfinning mera ekonomiskt utvidgbart, eftersom kost- naden för ett vikt nät med ett enda steg, uttryckt i korspunkter per linje, ökar linjärt med antalet ändanslutningar, dvs. inlopps- portar eller linjer, medan det föreliggande nätet, uttryckt i kors- punkter per linje, växer approximativt som logaritmen för basen 2 av antalet ändanslutningar. Detta samband är àskådliggjort medelst följande tabell för det i fig. 2D visade nätet omfattande åtta block.

Primär- N antal till- Totalt an- antal om-_ H där N : Ü\ block (2 ) fogade om- tal omkopp- kopplare 1 (steg nr -1; kopplare lare i nätet nätet per primärblock l l l l l 2 j Ä 2 l 5 9 5 Ä j 12 j 7 19 5:8 6 L 24 4 7 5 29 4,1 8 fi» 32 4 j» lö 80 5 I ä j2 l92 6 L Omkopplingsblooken som har tillfogats nätet i stegen P, 3 och 4 är identifierade medelst siffror som svarar mot tillfoganiet av primäromkopplingsblocket, vars tíüfogande kräver tillfogandet av den korresponderande högre väningsstegomkopplingen. Exempelvis resulterar således tillfogandet av primïromkopplaron 158, dvs. den femte primäromkopplaren, i att de andra stegomkopplarna leo och lbö, de tredje stegomkopplarna 170 och 172 samt de fjärde stebomkopplarna l7M och 176 tillfogas. 7301318-2l lO I fig. 3 åskådliggörs egenskaperna hos det omkopplings- element, av vilket ett flertal bildar det totala omkopplingsnätet, i en bestämd utföringsform. Varje omkopplingselement, dvs. såsom byggenhet tjänande omkopplare, måste tjänstgöra såsom en rumson- kopplare som kan omkoppla m inloppsförbindelser till n utlcppsför- bindelser. Dessutom måste varje omkopplarelement innefatta minst en tidsslitsutbytesenhet (TSI) för varje inlopp eller utlopp, var- vid m svarar mot antalet inloppsförbindelser och n svarar mot an- talet utloppsförbindelser. Det skall framhållas att dessa beteck- ningar avseende inlopp resp. utlopp endast utgör ett exempel och att antalet tidsslitsutbytesenheter skulle svara mot det lägsta värdet hos m resp. n. Om ett antal tidsslitsutbytesenheter lika med det större värdet m eller n eller i varje fall större än det mindre värdet m eller n skulle användas, skulle nätet ändå kunna fungera men med minskad verkningsgrad. Slutligen måste varje elementom- kopplare inkludera aktiveringsgrindar för signalreflektion som är kritisk för ett fyrtrâdnät. Anslutnings-/reflektionsgrindarna är i fig. § visade i förenklad form. Det skall emellertid framhållas att varje enskild sådan grind svarar mot de logiska tillämpningarna som kommer att beskrivas under hänvisning till fig. 7A. En rums- omkopplare som kan omkoppla m x n måste också finnas. Förmåga till koncentration kan erhållas då m är större än n, och förmåga till expansion kan erhållas när n är större än m. Då det gäller fallet med koncentrering och då en symmetrisk (n X n)-omkopplare önskas, behöver man dessutom endast använda n av de m inloppen, eftersom följden av att de återstående inloppen inte utnyttjas skulle vara att endast ett ringa antal billiga grindar inte utnyttjas. Dessutom kan en m x 2n-omkopplare uppnås genom att man ansluter inloppen till de erforderliga tillkommande omkopplarna till inloppen 25% och 236. Givetvis kan värdet på m variera i hög grad, varvid m är ett godtyckligt antal inloppsförbindelser och n är ett godtyckligt antal utloppsförbindelser. f Fig. 4 visar en kurva över blockeringen eller spärrningen B avsatt mot antalet omkopplingssteg n för fyra nivåer upptagna länkar. Uttrycket blockering eller spärrning kan, såsom detta ut- tryck används här, definieras såsom oförmåga att sammankoppla de lediga linjerna eller förbindelseledningarna som är anslutna till ett nät därför att det av vilken som helst anledning är omöjligt att uppnå en sådan sammankoppling. Uttrycket icke-blockerande eller 7801318-2 ll icke-spärrande nät kan i sin här utnyttjade användning definieras såsom ett nät i vilket det alltid finns minst en tillgänglig bana eller länk mellan ett godtyckligt par lediga linjer eller förbindelse- ledningar som är anslutna till nätet, detta oberoende av antalet banor som redan är upptagna.

Två viktiga aspekter av nätets drift är nätets förmåga att påverkas i beroende av varierande trafiknivåer resp. verkan av ett ökat antal steg på nätets driftsegenskaper. Då i enlighet med före- liggande uppfinning antalet steg i nätet ökar och varje sådant steg omfattar ett flertal omkopplare i ett omkopplingsnät, av vilka omkopplare var och en har en identisk parallellfunktion med en annan omkopplare i omkopplingssteget med samma rang, ökar spärrningen inte kontinuerligt, utan den närmar sig ett asymptotiskt värde mellan noll och ett, beroende på omkopplarstorlek och trafikintensitet.

Uttrycket trafikintensitet kan i sin användning häri definiera: såsom trafikmängden i en eller flera trafikbanor per tidsenhet, och den mäts i regel i erlang, varvid en erlang är intensiteten i en trafikbana som ständigt är upptagen i en eller flera banor som bär en samlad trafik svarande mot en anropstimme per timma, en an- ropsminut per minut, etc. I enlighet med föreliggande uppfinning är nätblockeringsegenskapen B för ett bestämt antal omkopplingssteg N för låga, medelhöga och höga trafiknivâer sådan, att ett samband råder mellan blockeringskarakteristiken (spärrkarakteristiken) och N, där N är antalet steg, för vilket samband gäller att när en maxi- mal spärrnivä väl har nåtts kommer nätspärrningen inte att öka ytterligare, dvs. kurvan för nätblookeringen eller nätspärrningen avsatt mot N kommer att bli asymptotisk vid en maximal blockerings- nivå. Detta är i fig. 4 visat för fyra trafikintensitetsnivaer, varvid kurvan l representerar låg trafikintensitet, kurvan 2 repre- senterar en trafikintensitet mellan låg och medelhög, kurvan 5 representerar medelhög trafikintensitet och kurvan H representerar hög trafikintensitet. Efter hand som omkopplarstorleken i var¿e steg ökas kommer sannolikheten för spärrning att bli mindre för en given trafikintensitet E.

Nätexpansionen medelst reflektions-/förbindelseutgàngsänd- anslutningen är àskådliggjord i fig. 5A och 5B. Talförbindelser i omkopplingsblocket 300 erhålls via tidsdelningsmultiplexrums- matrisen 302 och de såsom exempel tjänande kanalutbytesenheterna 3:01' :m6 och 308. van-e inlolyp (bland vilka 310, _1612: och jïfvlfw fvrgqasr ' 1 -2 7801388 H tre exempel) och varje utlopp (bland vilka 322, 324 och 326 utgör tre exempel) har ingångs- och utgångsförbindelser som bär ingångs- och utgångsbanorna för fyrtrådförbindelsen. Uttrycken kanalttbytes- enheter och tidsslitsutbytesenheter är utbytbara i sin användning 1 denna beskrivning. Varje omkopplingsmatrismodul 300 möjliggör att trettiotvå kanaler kan förekomma på var och en av åtta inlopp, av vilka tre är visade vid 310, 312 och 314 (inloppen O, 2 resa. 7) för att beskrivningen skall bli så enkel som möjligt.

Data vid inloppen 310, 3l2 och 314 resp. vid ingångarna 311, 313 och 315, som är visade såsom inloppen O, 2 och 7 bland åtta inlopp, kan omkopplas till inloppen till kanalutbytesenheterna 304, 306 och 308 via tidsdelningsrumsomkopplingsmatrisen 302 vid 316, 318 resp. 320. Data vid vilken som helst av omkopplingsmodulingångar- na kan således kopplas selektivt till vilken som helst av ingångarna till kanalutbytesenheterna för var och en av kanaltiderna. Tre kanal- utbytesenheter 304, 306 och 308, en för var och en av de åskådlig- gjorda omkopplingsmodulutgångarna som är visade vid 322, 324 och 326, inför en förutbestämd fördröjning och omkopplar effektivt data från en tidkanal på ifrågavarande ingång till en annan tidkanal på utgången så att inga två kanaler intar samma läge i tiden på varje kanalutbytesutgång. Exempelvis omkopplas data på ingången 313 hos inloppet 312 via korspunkten 354 till ingången 244 hos kanalutbytes- enhetens 306 inlopp 318. Kanal 15-data på ingången 313 omvandlas effektivt till kanal 2l~data på utgången 328.

Kanalutbytesenheterna kan utgöras av allmänt kända enheter av den i den amerikanska patentskriften 3 740 483 beskrivna typen, vilken patentskrift också anger ett antal allmänt kända publika- tioner avseende tidsslitsutbyte. I överensstämmelse med föreliggande uppfinning kan t.ex. utgången 328 från kanalutbytesenhetens 306 utlopp 324 styrbart tvingas till ett förändrat impedanstillstand för förbindning med ingången 330 till kanalutbytesenhetens 306 ut- lopp 324 på det visade sättet. Kanalutbytet kan exempelvis bringa data på ingången 330 för kanalen 21 att omvandlas till data i tid- kanalen 9 på utgången 334 hos inloppet 318. Omkopplaren 302 omkopp- lar medelst korspunkten 340 ifrågavarande data från utgången 334 till utgången 338 hos modulenheten 314. Detta utgör en beskrivning av databanan som svarar mot två trådar i fyrtrådbanan. Den andra hälften av databanan kan beskrivas enligt följande. Data på ingången 315 hos inloppet 314 vid kanaltiden 9 omkopplas via korspunkten 342 7801318-2 13 till ingången 244 hos inloppet 518 hos kanalutbytesenheten 506.

Kanalutbytesenheten 506 omvandlar i tiden ifrågavarande data på kanal 9 till kanal l5 på utgången 554 hos inloppet 518 och kopplar ifrågavarande data till korspunkten 550, som kopplar data i kanalen till utgången 552 hos inloppet 5l2.

Styrningen är sådan, att självständig access erhålles fran var och en av omkopplingsmatrismodulinloppen 510, 512, 514, etc. till kanalutbytesinloppen, allt i en förutbestämd uppställningsord- ning.

I fig. BB åskâdliggörs den ekpanderade omkopplaren enligt fig. 5A med en sasom exempel vald ny trafikbana och förbindelser hos denna när ett flertal lika omkopplingsmoduler är sammankopplade i ett av flera steg bestående omkopplingsnät.Han ser således att en trafikbana upprättas från inloppskanalenglš hos modulens 500 inlopp 2 till utgångskanalen 21 hos modulens 500 utlopp 0. Joiulens 500 utlopp 6 är anslutet till modulens 50OA inlopp 0. Ingangs- kanalen 21 till modulens 500A inlopp 0 är ansluten till utgangs- kanalen 50 hos modulens 5OOA utlopp 7. Kanalen 50 hos modulens 5OOA utlopp 7 blir således reflektionspunkt för den beskrivna oen visade förbindelse . Förbindelsen fullbordas via ingängskanalen 50 hos modulens 500a utlopp 7, vilken kanal är kopplad till utgangskanalen 17 vid modulens 500A inlopp 7. Modulens 500A inloop T är förbundet med modulens 500B utlopp 6, varigenom ingàngskanalen l? hos utloppet 6 blir ansluten till utgångskanalen 9 hos inloppet T i modulen 500B.

Detta åskådliggör inkopplingen av ingängskanalen 15 nos modulens 500 inlopp E till utgângskanalen 9 hos modulcns 500h inlopn 7 genom reflektion vid kanalen 50 hos modulens 500a utlopp 7. Returnälften av fyrtrådförbindelsen utgör omvändningen av denna sekvens. Den bana som väljs genom omkopplaren 500, såsom har beskrivits i samband med fig. 5A, innan nätet utvidgas kan lika väl användas för omkoppla- ren 500 sedan den i fig. 5B visade ekpanderingen har genomförts.

Val av reflektion eller genomlopp vid modulens 500 utlopp 6 blir beroende av den erforderliga banan. Det har således visat sig att omkopplingsmodulen hos fig. SA expanderas modulärt i en av många steg bestående konfiguration medelst reflektionstekniken så att vilken som helst erforderlig ingångssammankoppling kan genomföras, samtidigt som reflektionsutgången lämnas tillgänglig för ytterligare expansion genom inkoppling till ett steg av högre ordning. andra om- kopplingsmoduler 5000, 5OOD är till sin utformning lika med de ovan beskrivna modulerna. 7801318-2 14 6 Fig. 6A-6E visar fördelningsnät, i vilka varje omkogplings- block består av en 2 x.2-omkopplare, och utgör därvid kvantitativa exempel på föreliggande uppfinning. I själva verket skulle man givet- vis kunna använda sig av större omkopplare, nämligen av storlecsord- ningen 8 X 8, 16 x 16, 32 X 32, etc., beroende på hänsyn som man bör ta till bildandet av knippen, kabeldragning och andra ekonomiska förhållanden. Med 192 linjer på en bärvâgsledning med jâ kanaler och.trafiktätheten 0,1 erlang/linje kommer man att erhålla trafik- densiteten 0,6 erlang för var och en av de 32 kanalerna. Under an- tagande av att cirka hälften av trafiken gär mellan telefoncentraler kommer förbindelseledningstrafiken att utgöra l9,2 erlang delat med 2, dvs. 9,6 erlang per bärvågsledning med 192 linjer. Om förbindelse- ledningstrafiken är enkelriktad över en grupp i vardera riktningen behöver varje förbindelseledningsgrupp ha förmåga att bära 4,8 erlang per 192 linjer. Nedanstående tabell hänför sig till fig. 6A-6E i det kombinerade tids- och rumsnätet enligt föreliggande uppfinning.

Fig. Antal Linje- Förbindel- Envägs- Antal för- Totalt Antal linjer erlang selednings- trafik bindelse- antal omkopp- trafik ledningar förbin- lare (spärr- delse- sannolik- led- heten 1%) ningar 6A 192 19,2 9,6 i 4,8 11 22 1 613 384 38 ,4 19 ,2 9 , 6 18 36 4 6c 576 57,6 28,8 14,4 25 50 7 6:) 768 76,8 58,4 19,2 ' 31 62 9 6E 960 96,0 48,0 24,0 37 74 12 En omkopplare i enlighet med en föredragen utföringsform av föreliggande uppfinning kan utformas på en enda LSI-chip, varvid både rums- och tidsomkoppling kombineras, varjämte kaskadkoppling och sammankoppling kan utföras så att man erhåller ett kontinuerligt expanderbart nät med exempelvis mellan 2000 och 100 000 linjer.

Funktionsmässigt kan kanalutbytesdelen av denna omkopplare drivas såsom en fördröjningsledning som, oavsett om den realiseras medelst laddningskopplade organ (CCD) eller som ett dynamiskt MOS-skift- register, utför den komplementära fördröjningen som erfordras för att man skall erhålla en fyrtrâdbana av den i fig. YA visade typen, där två signalingångar är âskådliggjorda medelst Sl och S2 pd de respektive linjerna 700 och 702, varvid Sl och S2 har variabla för- 7801318-2 dröjningar, av vilka fördröjningen för S2 vid 706 och 708 i ett typiskt fall kan uppgå till från 5 till l25 mikrosekunder, under det att fördröjningen hos signalen Sl är visad vid 709. Den totala för- dröjningen 706 plus 708 plus 709 kan i ett typiskt fall ugipgfi till 125 mikrosekunder. En logikkrets för att astadkomma denna f5rdrö¿- ning är visad i fia. TB. Varje signalingångspunkt och signalut¿ångs~ punkt har förmåga att införa, uttaga eller koppla en rådande signal genom omkopplaren. nn tidsslitsutbytcsstyrsignal C pd lin¿en_7l0 kopplas till OCH-grindarna 712 och 714 sant till OCH-grinden 7lb via en inverterare 718. En digitaliserad talsignal Sl förs till~ sammans med styrsignalen genom OCH~grinden 712, medan signalen S2 förs tillsammans med styrsignalen genom OCH-grinden 714. Den digita- liserade talsignalen S2 kopplas från ett skiftregister 720 till OCH-grindarna 714 och 716 samt förs genom OCH-grinden 716 tillsammans med den inverterade styrsignalen. Utgångssignalen frän OCH-grinden 716 (signalen S2) sammanförs med utgångssi¿nalen från OCH-grinden 712 (signalen Sl) vid ELLER-grinden 722. Således kommer antingen S1 eller S2 att genomkopplas till skiftregistret 724. Den förenklade logikenheten enligt fig. 7C visar skiftregistren 720 och 724 samt den ovan beskrivna logikkretsen 726 och kommer att utnyttjas nedan.

När den beskrivna styrlogiken avser ett inlopp utgörs styrsignalen på linjen 7l0 av en utvald lagrad styrsignal. När emellertid den beskrivna styrlogiken avser ett utlopp utgörs styrsignalen av en reflektionsstyrsignal.

Fig. 8 åskådliggör en tidsomkopplare och dess tillhörande styrgrindlogik av det i samband med fig. 7B beskrivna slaget för en fyrtrådkonfiguration med flera kanaler. Ingångssignalen Sl kopplas till omkopplarinloppets 800 ingångsledning 802, medan utgångssignalen S2 för fyrtrådförbindelsens returbana uttas från omkopplarinlopgets utgångsledning 804. Utloppet 806 inkluderar en utloppsingångsledning 816 och en utloppsutgångsledning 818. Signalfördröjningen för signa- len S1 mellan inloppets 800 ingång 802 och utloppets 806 utgång 818 är selektivt variabel genom att man väljer den önskade signalingàngs- punkten 802, 808, 810, 812, etc., eller någon annan ingângspunkt (inte visad) i fördröjningslinjetidsomkopplaren, under den programme- rade styrningen hos styrminnet 814 som innenåller adresserna för signalingångspunkterna i en förutbestämd och variabel ordning. uenom att man när adressen för den önskade signalingångspunkton från styrminnet 814 kan man införa signalen SJ i fördröjnlnßsledningen resp. uttaga signalen S2 från den utvalda accesspunkten hos fördröj- 7801318-2 16 ningsledningen. Styrminnet 814 bringas av en tidskrets 820 att arbeta synkront med talfördröjningsledningen så att adressen som skall ut- väljas för varje Sl-ingångspunkt kopplas från styrminnet 814 via linjen 822 till ett serie-till-parallellskiftregister 824. Utgångs- signalen från registret 824 används för att välja och driva en av logikgrindkretsarna vilka är anordnade för var och en av de trettio- två kanalerna som styr de valda ingångsgrindarna 802, 810, 812, etc.

Dessa styrsignallogikgrindkretsar är åskâdliggjorda för kanalerna 1, 2, 3, 50 och 51 vid 826, 828, 830, 832 resp. 834. Parallellut- gångssignalen från registret 824 kopplas till grindarna 826-834 via linjerna 834-844. Linjen 846 tjänstgör såsom fördröjningslinje- returledníng från reflektionsgrinden 848. En till tidskretsen 820 förd synkroniseringssignal anpassar talprovtakten och styrkodtakten för styrminnet 824till varandra i tiden. De båda takterna behöver' inte vara synkrona, eftersom de bådakoderna kan skilja sig åt.T.ex. kan talprovet omfatta åtta bitar under det att styrkoden kan omfatta fem bitar. Varje signalinförings-, uttagnings- och förbikcpplings- omkopplare 850, 852, 854, 856 och 858 mellan de därmed sammanhörande ingångs- och utgângsfördröjningskretsarna 860-870 gör det möjligt att tillåta val av införings-/uttagningspunkt för S1- och S2-signaler- na så att man erhåller den erforderliga fördröjningsmängden mellan inlopp och utlopp för signalen Sl och den komplementära fördröjningen i returbanan för signalen S2. Införings-, uttagnings- och förbi- kopplingsomkopplaren 848 möjliggör signalreflektion vid omkopplarens utgång när den mellan den anropande abonnenten och den anropade abonnenten valda banan kräver att banan skall vikas vid denna punkt i nätet.

Reflektering av en bestämd förbindelse utförs, då sa önskas, genom aktivering av en styrledare 872 tillhörande reflektionsgrinden 8 848 vid korrekt tidpunkt. Såsom ett exempel införes en provdel av signalen Sl på ingången 802 hos inloppet 800, varvid nämnda provdel skall reflekteras och återsändas från utgången 804 hos inloppet 800 vid en förutbestämd senare tidpunkt, såsom tvâ kanaltider senare, i form av signalen Sâä vid samma kanaltid som då den komplementära signalen S2* (som utgör ett prov på signalen i den andra samtals- riktningen) införas vid ingången 802 hos inloppet 800 resp. utgången vid 804 hos inloppet 800 såsom signalen S2 50 kanaltider senare, vilket representerar 52-2 kanaltider; vid samma kanaltidpunkt som då nästa prov på signalen Sl håller på att införas vid 802. För att det ovanstående skall kunna utföras aktiverar valgrinden 826 ingångs-/- 7801318-2 17 utgângslogikkretsen 858 så att denna inför signalen S1 i fördröj- ningsledningen, varjämte reflektionsstyrningen 872 hos reflektions- grinden SÄ8 aktiveras en kanaltid senare så att signalen Sl reflekte- ras in i banan 846. Valgrindarna 83% aktiveras därefter för styrning av ingångs-/utgångslogikkretsen 850 en kanaltid senare för uttag- ning av signalen Sl och inplacering av denna såsom en signal Slå på utgången 804, samtidigt som signalen SEK på ingången 802 införs i skiftregisterfördröjningsledningen 862. När 30 ytterligare kanal- tider har gått till ända aktiverar valgrindarna 826 ånyo ingan¿s-/ut- gângslogikkretsen 858 för uttagning av signalen S2* och utgångs- signalen S25 på utgångsledningen 804 såsom signalen S2. Samtidigt med det ovanstående införs nästa prov på signalen Sl från ingångs- linjen 802 i skiftregisterfördröjningskretsen 810. Den beskrivna, omkopplaren sänder och reflekterar således signalerna Sl och S2 i överensstämmelse med de av styrminnet SEA fastställda kraven nos den aktuella omkopplingsbanan.

Digitalt kodade tal- och styrmeddelanden för att dirigera valet av omkopplingsmodulsammankopplingsbanor och kanalutbytesför- dröjningar som kopplas via omkopplingsmodulförbindelserna kodas för varje kanal till 16 i serie överförda bitar. Vanligen överförs 8 kramar per sekund med 52 kanaler per ram och lö bitar per kanal.

Tidgivningen är sådan att exempelvis kanalen 0 intar samma tids- slits (eller period) på både ingångs- och utgångsförbindelsen.

Kanalutbytet möjliggör att de sexton bitarna som är innehállna i varje kanal kan överföras reglerbart till en annan kanal genom att fördröjning införs i bitströmmen. En sadan fördröjning (för fallet med 32 kanaler) uppgår till minst l kanalperiod och högst 32 kanal- perioder. Rcflektering ästadkommes genom att man reglerbart ändrar impedansomkopplarutloppen som svarar mot antingen kanalutbyte eller mot högimpedanstillstàndet och sammankopplar utgången resp. ingången för det utvalda kanalutbytesutloppet.

I fig. 9 är en typisk tidsdelningsrumkorspunkt xy, som ut- nyttjas vid den ovan beskrivna tidomkopplaren, visad vid 900 för korspunkten hos lnloppet x som innefattar ingån,slinjen 902 och utgångslinjen 904 samt utloppet y som innefattar ingångslinjen 906 och utgângslinjen 908 från resp. till den korresponderande kors- punktens kanalutbyte (såsom har beskrivits ovan). Till omkopplaren 910 är såsom den ena ingången kopplad en omkopplarvalsignal från styrminnet och utgångssignalen via linjen 906 från den därmed samman- hörande kanalutbytesenheten, varjämte en utgångssignal är kopplad 7801318-2 18 till utgångslinjen 904 hos inloppet x. Till omkopplaren 912 förs en omkopplarvalsignal från styrminnet och signalen på ingängslinjen 902 hos inloppet X, varjämte en utgängssignal är kopplad från nämnda omkopplare pâ linjen 908 till den korresponderande kanal- utbytesenheten. Utgångs- och ingångsomkopplare som är likartade 910 och 912 från ända upp till sju andra inlopp kan vara anslutna till linjerna 906 och 908 vid gemensamma punkter 924 och 926. In- gângs- och utgångslinjerna 902 resp. 904 hos inloppet X är också kopplade till en portidentifierings- och redundanskontrollfel- detckteringskrets 914 och till en kanalledigdetekteringskrets 916 via OCH-grindar 918 resp. 920, varvid den andra ingångssignalen till. dessa OCH-grindar 918 och 920 utgörs av en övervakningssignal för aktivering av grindarna vid önskade tidpunkter. 6 Portidentifierings- och redundanskontrollfeldetekterings- kretsen 914, som kan vara av konventionell utformning, har till uppgift att detektera meddelanden på ingången 902 riktade till styr- kretsarna som samverkar med utloppet y, vidare att kontrollera kodningen av meddelanden för att fastställa att dessa meddelanden inte innehåller fel, att detektera lediga kanaler på inloppsingången 902 och att mata ut signaler på inloppsutgången 904 för att därvid ange att utloppet y är upptaget resp. ledigt. Portidentifierings- och redundanskontrollfeldetekteringskretsen 914 mottar order, såsom ordern "sänd upptaget", från styrkretsarna som hör samman med ut- loppet y, och följaktligen kopplar den ut till linjen 904 en signal som utgör ett meddelande om upptaget eller fel. När kretsen 914 igenkänner ett meddelande med begäran om val på ingångslinjen 902, vilket meddelande är destinerat till utloppet y, kopplar kretsen 914 en prioritetsvalsignal till en korspunktprioritetstyrkrets som bland samtidiga begäran som görs på mer än ett inlopp för en utgång till utloppet y skiljer ut en. Utgångssignalen från kanalledig- detekteringskretsen 916 kopplas till en ledig kanalvalkrets via linjen 922.

En matris med korspunkter xy av typen som har beskrivits under hänvisning till fig. 9 är visad i fig. 10, där ett representa- tivt utlopp 960 och dess styrning bland åtta andra möjliga utlopp i en matris omfattande åtta inlopp gånger åtta utlopp är visad ansluten till tvâ inlopp, 962 och 964, bland de åtta möjliga in- loppen O-7. Korspunkten xy, som är visad vid 900, svarar mot kors- punkten som är beskriven_under hänvisning till fig. 9. Såsom också 7801318-2 19 har beskrivits ovan under hänvisning till fig. 9 kan åtta av dessa korspunkter vara anslutna till tidomkopplaren (kanalutbytesenheten) 928 via linjerna 906 och 908. Tidomkopplaren 928 är beskriven under hänvisning till fig. 8. Portidentifierings- och redundanskontroll- feldetekteringskretsarna 950 och 9j2 arbetar på likartat sätt som kretsen 914, som har beskrivits under hïnvisning till fig. L, acn kanalledigdetekteringskretsarna 934 och ß}6 arbetar på likartat sätt som kanalledigdetekteringskretsen 906, som också har beskrivits under hänvisning till fig. 9. Utgângssignalerna 922, 938 och 940 från portidentifieringskretsarna 914, 930 resp. 932 anger om med- delanden har mottagits vid de respektive kretsarna med begäran om inkoppling till kanalutbytesenheten 928, och de inkopplas individuellt och separat till korspunktbeläggningsprioritetsstyrkretsen 942.

Om samtidiga begäran mottas på två eller flera linjer väljer kretsen 942 ät av de inlopp på vilket en begäran föreligger, varjämte nämnda krets beordrar utsändning av upptagetsignaler till de övriga icke- -valda inloppen medelst signaler på linjerna 944, 946 eller 948, be- roende pâ vilka som är aktuella, till de respektive korrekta kretsarna 950, 914 och 952, varpå dessa upptagetsignaler tillförs de respek- tive utgàngslinjerna på korspunktinloppen såsom har beskrivits under hänvisning till fig. 9. Korspunktvalkretsen 950 mottar och lagrar i en styrfördröjningsledning, som är likartad styrminnet 814 som har beskrivits under hänvisning till rig. 8, uppgift om korspunkten som är utvald av korspunktvalkretsen 942 för var och en av de jâ kanal- perioderna samt öppnar resp. sluter den valda korspunkten under varje kanalperiod genom att koppla signaler till de lämpliga styr- linjerna 952, 954, etc. Bland signalerna på ingången 956 hos utloppet 960 kan ingå styrsignaler för val av bana mottagna från en omkopplare för ett högre steg, vilka signaler identifieras av den ovan be- skrivna kretsen 932. Utloppet 960 bildar därvid ett av inloppen till nämnda omkopplare för ett högre steg. Kanalledigdetekteringskretsarna 934 och 956 utför samma funktion som kanalledigdetekteringskretsen 916 som har beskrivits under hänvisning till fig. 9. Det skall fram- hållas att den i fig. lO visade matrisen endast utgör ett exempel.

F.ö. och såsom ett exempel kan ytterligare sju matriser, som är identiska med den i fig.lO visade och i anslutning därtill beskrivna matrisen, kopplas till inloppen 962 och 964 vid de gemensamma punkterna 966 resp. 968. Upp till sex ytterligare inlopp med kretsar och anslutningsbarhet identiska med vad som är åskådliggjort medelst

Claims (1)

1. i 7801318-2 20 inloppen 962 och 96Ä kan förverkligas. Uppfinningen är inte begränsad till de ovan beskrivna och på ritningarna visade utföringsformerna, utan dessa utgör endast exempel på uppfinningen och dess tillämpning. Patentkrav l. Sätt att åstadkomma ett expanderbart omkopplingsnät inne- fattande ett flertal omkopplare, k ä n n e t e c k n a t därav, att varje omkopplare mottar ett flertal digitalsignaler vid ett flertal inlopp till omkopplaren, att varje omkopplare är försedd med ett flertal utlopp, till vilka nämnda signaler kopplas selektivt från nämnda inlopp, att i var och en av omkopplarna anpassas varje utlopp så att det selektivt reflekterar nämnda därtill kopplade digitalsignaler tillbaka till vilket som helst av inloppen, att varje omkopplare selektivt kopplar signaler från vilket som helst av inloppen till vilket som helst av utloppen för att åstadkomma en utgång för digitalsignalerna ut ur omkopplaren från nämnda utlopp, att ett flertal av nämnda omkopplare anordnas i ett nät med ett flertal steg (1, 2) av nämnda omkopplare, att signaler kopplas från utloppen hos omkopplarna i ett godtyckligt steg bland nämnda steg av omkopplare till inloppen hos omkopplare i omkopplingssteg av högre ordning, och att utloppen från vilka som helst av omkopplarna reserveras för att koppla digitalsignalerna från utloppen till in- loppen hos nämnda omkopplingssteg av högre ordning. (Fig. 2) 2. Sätt enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t därav, att omkopplingsnätet innefattar ett flertal steg av omkopplare, varvid varje omkopplare har tvâ eller flera inlopp och två eller flera utlopp och är anordnad att selektivt reflektera digitalsignaler, som inträder via ett godtyckligt inlopp till omkopplaren,tillbaka till ett godtyckligt annat inlopp till omkopplaren och att koppla nämnda signaler från ett godtyckligt inlopp till ett godtyckligt utlopp, att signaler från utloppen hos omkopplarna i vilket som helst av nämnda steg kopplas selektivt till inloppen hos omkopplare i omkopplingssteg av högre ordning i nämnda omkopplingsnät, att ytterligare ett steg av omkopplare tillfogas, varvid varje omkopp- lare i nämnda ytterligare steg har tvâ eller flera inlopp och två eller flera utlopp och är anordnad att selektivt reflektera digital- signaler som inträder via ett godtyckligt inlopp üll omkopplaren 7801318-2 21 tillbaka till varje inlopp till omkopplaren och att koppla nämnda signaler fràn ett godtyckligt inlopp till ett godtyckligt utlopp, och att signaler kopplas selektivt från utloppen hos nämnda flertal steg av omkopplare till inloppen hos omkopplarna i nämnda ytterligare steg, varvid utloppen från nämnda ytterligare steg av omkopplare är anpassade för reflektion av nämnda signaler och också är reserverade för att koppla nämnda signaler från nämnda utlopp till omkopplings- steg av högre ordning. 5. Sätt enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda selektiva koppling är sådan, att inga tidigare kopplade ut- lopp hos omkopplare i vart och ett av nämnda flertal steg av om- kopplare är fysiskt bortkopplade från ingångar till andra omkopplare. 4. Expanderbart omkopplingsnät för att genomföra sättet enligt kraven l-5, vilket nät innefattar ett flertal omkopplare anordnade i ett flertal steg av nämnda omkopplare, varvid nämnda flertal om- kopplare är anordnade i ett telefonomkopplingssystem för samman- koppling av ett flertal linjer och förbindelseledningar, om så önskas, varvid nämnda omkopplingsnät är k ä n n e t e c k n a t av att var och en av omkopplarna innefattar organ (1, 2) som bildar ett flertal inlopp för mottagning av digitalsignaler jämte ett flertal utlopp, organ (114, 116, ll8, 120) för att bringa vart och ett av nämnda utlopp att selektivt reflektera nämnda digitalsignaler tillbaka till ett godtyckligt inlopp bland nämnda inlopp, organ (108, 110) för att selektivt koppla ett godtyckligt inlopp bland nämnda inlopp till ett godtyckligt utlopp bland nämnda utlopp för att bilda ett utlopp för nämnda digitalsignaler ut ur omkopplaren från nämnda andra utlopp, organ (104, 106) för att koppla nämnda signaler fràn utloppen hos omkopplarna i vilket som helst av nämnda steg av omkopplare till inloppen hos omkopplare i omkopplingssteg av högre ordning, och organ för att reservera utloppen från vilket som helst av nämnda omkopplare för att koppla nämnda digitalsignaler från nämnda utlopp till inloppen hos omkopplare i nämnda omkopplings- steg av högre ordning. (Fig. 2) 5. Omkopplingsnät enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda omkopplare är rumsdelningsomkopplare. 6. Omkopplingsnät enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda omkopplare är tidsdelningsomkopplare. 7801318-2 22 7. Omkopplingsnät enligt krav Ä, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda omkopplare är kombinerade rumsdelnings- och tidsdelningsomkopplare. 8. Omkopplingsnät enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a t därav, att det innefattar trafikvalstyrorgan för att styra banan för nämnda digitalsignaler genom nätet och datalagringsorgan för att alstra en styrsignal för access till nämnda trafikvalstyrorgan så att nämnda styrsignal blir kopplad via samma bana som digital- signalerna. 9. Omkopplingsnät enligt krav 8, k ä n n e t e e k n a t därav, att digitalsignalerna är bildade av en serie samplar som representerar en talvâg, varvid varje sampel är digitalt kodad. 10. Omkopplingsnät enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda kodade digitalsignaler är linjära,pulskodmodulerade signaler. ll. Omkopplingsnät enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda digitalsignaler är bildade av digitalt kodade analogsignaler. 12. Omkopplingsnät enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a t därav, att vart och ett av nämnda inlopp och nämnda utlopp hos omkopplarna inkluderar en ingång och en utgång och att var och en av nämnda ingångar och utgångar hos varje inlopp resp. utlopp mottar tidsdelningsmultiplexsignaler i ett flertal kanaler. l3. Omkopplingsnät enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a t därav, att det inkluderar styrorgan för att reflektera nämnda digitalsignaler sedan en partiell koppling genom nätet har full- bordats, varvid digitalsignalerna genomtränger nätet till det steg som erfordras för att en önskad förbindelse skall fullbordas. 14. Omkopplingsnät enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda_nät är ett ensidigt nät.