SE460750B - Telekommunikationssystem i vilket tal- och datainformation i tidsuppdelad form oeverfoers oever bussar i ett matrisformat naet - Google Patents

Description

460 750 , 2 10 15 25 dock data-överföring mycket daligt. Om varje nod tilldelas en statisk bandbredd skulle bussens kapacitet utnyttjas daligt, och bussens förmaga att passa olika typer av system skulle kraftigt begränsas.

Anordningen enligt uppfinningen, som löser nämnda problem, kännetecknas av patentkraven och omfattar ett bussystem innefattande mycket snabba optiska bussar för överföring av tal- och datainformation mellan abonnenter utan ut- nyttjande av gruppväljare. En buss av ovan angivet slag kan användas för att i exempelvis ett distribuerat telefonsystem förbinda ett antal till bussen anslutna distribuerade noder. Flera bussar kan vidare förbindas med varandra via s k BRlDGEmr (bryggor) och därvid bildas en hel växel. Bussen ersätter grupp- väljare och även RP-bussar (Regional Processor bussar) i kända växlar och förmedlar tal- och datakommunikation saväl som interprocessorkommunikation mellan noderna. Styrning av informationsutbytet mellan noderna sker med hjälp av ett särskilt kommunikationsprotokoll (DUPER). Protokollet ger möjlighet att utväxla tal och data över en höghastighetsbuss exempelvis 2,4 GHz, med en dynamiskt varierbar bandbredd där den enstaka noden endast behöver hantera den egna delen av bandbredden.

F lGURBESKRlVNlNG Kommunikationæystemet enligt uppfinningen beskrivs närmare härnedan med hjälp av ett utföringsexempel med hänvisning till bifogad ritning i vilken Fiçrr 1 ett bioekdveana över ett system enligt ippfiairaàngm, Figur 2 visar uppdelningen av en buss i statiska och dynamiska tidluckor, Figur 3 visar formatet för ett paket enligt protokollet enligt uppfinningen, Figur 4 visar i matrisform ett nät uppkopplat i överensstämmelse med upp- finningen.

Figur 5 utgör i blockschemaform exempel pa uppbyggnaden av en nod i nätet.

FÖREDRAGEN UTFÖRINGSFORM l figur 1 visas ett kommunikationssystem i vilket ett antal kommunikations- noder Nl-Nli är anslutna till en gemensam höghastighetsbuss H81. Bussen är i sin tur via en bryggenhet B ansluten till en ytterligare höghastighetsbuss HB2 vilken i sin tur är ansluten till ett antal kommunikationsnoder BNI-BNI Till 10 15 20 25 30 3 460 750 noderna Nl-Nli (gäller även noderna BNl-BN3) är anslutna abonnenter med ytterst varierande behov av bandbredd, fran vanlig telefoni till överföring av TV-bilder.

Genom hopkopplingen av bussar via bryggor kan geografiskt mycket åtskilda abonnenter kopplas samman i stora nät. Framtidens växlar kommer forfarande till största delen omfatta vanlig telefontrafik även om största kommunikations- bandbredden kommer att upptas av datakommunikation. Bussen maste därför pa ett enkelt och billigt sätt kunna hantera bade statiska samtal med liten bandbredd och data som skurvis kräver större bandbredd. Överföring av tal har länge skett pa tidsuppdelade bussar, där sampel fran flera samtal överförs under en ram, nästa sampel under nästa ram osv. Tids- uppdelade bussar har ocksa använts till tidsswitchar, där flera enheter pa samma buss kommunicerar med varandra genom läsning och skrivning i speciella tidsluckor.

De snabba fiberbussarna pa 2,4 Gbit/s, öppnar här helt nya vyer. Den höga bithastigheten skulle dock göra hårdvaran orimligt dyr om traditionella proto- koll användes för styrning av informationsflödet pa bussen, därför är protokollet enligt uppfinningen anpassat för höga bithastigheter och kan även utnyttjas för uppkoppling av större bandbredder än tal pa samma sätt som ett talkoppel sätts upp.

Traditionellt tilldelas alla enheter samma bandbredd, vare sig den behövs eller inte. Enligt uppfinningen tilldelas de olika enheterna pa bussen olika stor bandbredd. Tilldelningen kan även ändras under drift med en mycket stor dynamik. Bussens dynamik gör den därför lämplig att överföra data och interprocessorkommunikation likväl som tal.

Protokollet enligt uppfinningen bygger pa att bussen delas upp i ett antal tidluckor var och en innehallande ett kommandoord samt ett antal dataord, där varje dataord kan motsvara ett samtal. Det är dessa tidluckor som skall tidsswitchas pa den snabba bussen, inte varje samtal för sig. Kommandoordet anger förändringar (t ex upp och nedkoppling) i ett koppel, som kan besta av ett eller flera av dataorden. 460 750 4/ 10 15 20 25 30 'I Enligt protokollet är varje kommunikationsram om 125” s uppdelad i ett antal statiska och ett antal dynamiska tidluckor se figur 2.

Varje enhet kommer att ha en fast tidlucka uppkopplad mot varje annan enhet pa bussen, vilket utgör ramens statiska del. Ramens resterande _del är den dynamiska delen. Dessa dynamiska tidluckor delas mellan enheterna vid initi- eringen, sa att olika enheter kan tilldelas olika stor sändarallokerad bandbredd.

Sändande enhet kan med ett kommandoord (t ex i den statiska delen) ge den mottagande enheten en order att börja lyssna pa en ny dynamisk tidlucka.

Protokollet inkluderar ocksa en distribuerad resursallokering varigenom en enhet kan be de andra enheterna om mera bandbredd när den har använt alla sina egna dynamiska tidluckor.

I ansökan redogörs inte för principerna för 'tidsmultiplexering och PCM efter- som dessa principer är kända.

Uppfinningen hänför sig till ett bussprotokoll som kan karakteriseras som ett dynamiskt tidsluckeprotokoll. Här nedan skall själva mekanismen presenteras.

Nodantalet är enligt exemplet begränsat till 24. En förändring av nodantalet ändrar bara förhållandet mellan bussens statiska och dynamiska del.

Saväl en statisk som en dynamisk buss har fördelar i vissa lägen. Anordningen enligt uppfinningen är en kombination som samlar bussarnas goda egenskaper.

Bandbredden är uppdelad i ca 1/4 statiska och 3/4 dynamiska andelar.

För att inte göra dynamisk tilldelning av bandbredd ineffektiv, delas bussen in i större bitar, s k "tidslucketilldelade paket". Som visas i figur 3 bestar varje paket av 12 st 8-bitars ord (tva kommandoord, atta dataord samt tva fel- korrigerande ord). Vid initiering av systemet far alla noder en statisk tidslucka uppkopplad mot varje annan nod. Detta är den s k statiska delen av bussen som kommer att ligga fast och uppta ungefär 1/4 av bandbredden. Om nodantalet är 24 kommer antalet statiska luckor att bli 23 x 24 = S52. Den dynamiska delen skulle da bli ca 1500 d vs 2k luckor per ram. Med aktuell bandbredd skulle ramens längd bli l25,us. Se figur 2.

En nods statiska del av bussen kommer att räcka till överföring av 8 samtal till S 10 15 _20 25 30 460 750' varje annan nod, eller 0.5 Mbit/s. Uppkoppling och nedkoppling sker styrt av den statiska luckans kommandoord. Om mer än 8 samtal, eller om en bredare data kommunkation av paket-typ behövs, kan noden be mottagande nod att börja jyssna pa ett specifikt dynamiskt paket, och använda denna för överföringen.

Uppkopplingen av detta paket sker genom att kommandoordet "Börja lyssna pa paket" sänds pa det statiska paketet som gar till den aktuella noden. Pa detta sätt kan bandbredden mot andra noder ökas vid behov med ett extra dynamiskt paket per ram (ändring av bandbredden med 4 Mbit/s per ms). Att öka band- bredden med 10 Mbit/s mot en annan nod skulle ta 2,5 ms.

Vid initieringen av systemet delas de dynamiska paketen jämnt mellan noderna, alltsa i detta fall äger varje nod cza 64 dynamiska paket. Om en nods dynamiska paket börjar ta slut, sänds en förfragan till noden med närmast högre nummer att skicka en oanvänd lucka. Svaret med nummer pa aktuell lucka kommer efter ett par ramar. Pa detta sätt kommer det att vara en strömning av lediga luckor som vid behov cirkulerar.

Det skall poängteras att resursfördelningen enbart sker da brist pa luckor börjar uppsta hos nagon nod. i Bussen ställer alltsa själv in sig pa en lämplig bandbreddsfördelning mellan noderna.

De dynamiska tidsluckorna har samma utseende som de statiska med tva kommando-ord, atta data-ord och tva error-ord. Det dynamiska kommandoordet kan göra en uppkoppling per ram inom det egna paketet. En uppkoppling kan gälla ett eller upp till alla atta orden i ett paket d v s 64 kbit/s till üåMbit/s.

Den dynamiska' luckan kommer alltsa att styra sig själv. Detta medför att en nods möjlighet att styra kommunikation ökar i samma takt som dess bandbredd.

Det medför ocksa att styrningen kommer att ske pa tva nivaer - en som justerar bandbredden och en som kopplar upp databitarna.

De kommandon som styr uppkoppling och nedkoppling i de statiska och dynamiska paketen har följande format: < "l" >< START(3)>< WlDTH(2) >< DEST(l0)> .rg 460 750 s 10 15 20 25 Där START anger vilken av de atta luckorna som skall bli kanalens första lucka.

WIDTH anger om kanalen skall omfatta 0, 1, 4 eller 8 konsekutiva ord och DEST anger vilken individ pa noden som skall vara mottagare -till paketet. DEST används som global find-adress.

De kommandon i ett statiskt paket som förändrar bandvidden mellan olika noder kan ha följande format: < "0" >< ORDERO) >< SPARE(l) >< NUMBERUl) > r' Där ORDER kodar av nagot av kommandona: "Börja lyssna pa paket " "Sluta lyssna pa paket " . g f "Jag vill ha ett ledigt paket" "Här farqdu ledigt paket " "Jag är frisk " \ "F elkod " - SPARE kan användas för att vid behov öka nagot av fälten. NUMBER-fälten används för att ange en siffra 0-2k. STATUSKOD och F ELKOD meddelar andra processorer om hur hart belastad en nod samt dess undernivaer är, samt vilken typ av fel som noden har drabbats av. Detta medför att de andra noderna snabbt kan uppdateras om nagonting katastrofalt haller pa att inträffa. fördelar med den föreslagna lösningen är bl a _STATISK STRUKTUR Bussen har en statisk struktur, där kommunikation mellan specifika noder sker pa specifika tidsluckor. En viss del (dynamiska) av dessa luckor kan dock tillåtas att sakta ändras. Denna "dynamiskt statiska" struktur gör att kraven pa den snabba delen av maskinvaran (GaAs) halls rimliga.

KONSISTENT F ORMAT Statiska och dynamiska luckor har samma format DYNAMISK BANDBREDD BandbreddenÄkan ändras genom att antalet dyna- miska tidsluckor mellan tva specifika noder ökas eller minskas. En uppkopplad , _ L' .- ïßfšfiv-faí: 10 15 20 25 Y. 460 750 bandbredd kopplas dock inte ned förrän nagon annan nod behöver_ resursen.

Detta är en viktig egenskap vid datakommunikation där data sänds i skurar.

MODULÄRT KONTROLL- OCH DATA-FÖRHÅLLANDE Kontrollbandbredden växer i samma takt som data-bandbredden.

HIERARKISK KONTROLL Två nivåer av kontroll har införts. En toppnivå som sköter grundkommunikationen samt justering av bandbredden. En lokal nivå som sköter upp och nedkoppling inom ett paket.

Q FELDETEKTERING Alla noder skickar minst ett paket till varje annan nod under en ram. Om ingenting finns att' sända, skickas koden "JAG ÄR F RISK", ' vilket medför att en felaktig nod kommer att upptäckas av samtliga andra noder inom en ram.

FELKORRIGERING Felkorrigering har införts, vilket medför att nästan alla kommunikationsfel kan detekteras och även korrigeras. oisïRiauz-:RAD REsouRcE MANAGER En enkel: kancep: får att diam- buera kontrollen av fria luckor.

SJÄLVINSTÄLLNING AV BANDBREDD En bandbredd som ställts in av RE- SOURCE MANAGER kommer att kvarstå tills behoven har ändrats.

FRITT NODANTAL En ändring av nodantalet medför att andelen statiska- dynamiska luckor ändras. Om spärrfrihet önskas, ansluts bara ett mindre antal noder, om däremot kostnadseffektivitet är viktigt kan ett större antal noder anslutas. informationen över bussen består av en seriell bitfaskodad bitström som inne- håller klockinformation och data samt synkpulser. Synkpulser sätter bussens tider så att en tidsuppdelad buss erhålles. T-idsdelen eller ramen uppdelas i statiska och dynamiska tidluckor. Enligt exemplet består en ram av 16 bitar kontrollord uppdelade på två 8 bitars ord därefter ett valbart .antal 8 bitar PCM sampel. Protokollformatet enligt exemplet innefattar 8 st PCM-sampel per Pam. 1' i l i 10 15 _* Ven: . _ 460 750 - Exempel pa ramutformning: N 3 2 l 2 l Ramens längd (bit innehållet) dimensioneras av nodhanterai 1§ utformning.

Kontrollordets (COM) utformning betingás av 'egenskaperna i det tänkta proto- _ kollat. Alla ser storleksmässigt identiskt lika ut. ' _ Tidluckorna pa bussen delas som nämnts, i tva grupper statiska och dynamiska.

Noderna tilldelas nu en uppsättning statiska luckor som har en destination definierad i kravet att na övriga noder ' * Ett exempel med tre noder ger \ Första NODEN en tidlucka till andra noden och en till tredje noden, andra NODEN en tidlucka till första en till tredje. . tredje NODEN en tidlucka till första en till andra.

Nodi Nodz Noa: Dynamiska tidluckor tilldelas noderna men har ingen destination angiven.

Genom protokollet kan man sedan destinera dessa fria luckor till fnoder efter '°°“°“°N0d1 Ex' Nodz 'Nada Q - Dynamiska tícluckor b = Destinerade statiska tidsluckor. 10 15 20 9 - 460 750 + Kontinuerligt överförs pa bussen ett statusord, "Jag är frisk" som visar att sändande nod uppträder kontrollerat. Om ingen orderinformation medföres, kvarstar kommunikationen i förutvarande läge.

Genom att med hjälp av bryggnoder binda samman flera bussar i ett rutmönster skapas ett nät med en mycket stor kapacitet. f» BUSSAR Varje nod kan nu via den statiska tidluckan välja ut vilken nod som den pa sina tva bussar vill kommunicera med. Detta är intern information som aldrig behöver lämna noden da den via den statiska tidluckan nar alla noder efter bade X,Y, axlarna. Mottagande NOD vet vem som sänder, tack vare att den fasta delen av ramen är definierad genom sin tidsposition.

Om anslutningen av en nod till en buss gäller 1 PCM kanal eller motsvarande bandbredd inom ramen kan meddelandet mottagas och abonnenten i mottagande nod utpekas med 10 bitar i ett moment utefter egna bussar. Gäller det inte de egna bussarnas noder kan allokering och överbryggning till nästa buss om- besörjas genom ORDER.

Eftersom inte alla bitar utnyttjas vid utpekning av noden (endast 10) kan ett antal av de ytterligare 6 bitarna användas för utpekning av abonnenter, vilket enligt exemplet ökar utpekningsmöjligheterna fran 1000 abonnenter per nod till 32'000 abonnenter per nod.

Vid uppkoppling av ett nät kan man med ett ORDER-ord och ett STATUS~ord, 10 15 20 25 460 750 w vardera om 16 bitar, varav 5 + 10 bitar användes för utpekning, teoretiskt kunna välja, i en maxkonfiguration. 32*32 noder * 32000 st. 32 miljoner abonnenter. 24*24 noder *t 32000 st. 18 miljoner abonnenter.

Detta kräver tva 125 microsekunders ramar. Om man vill klara uppsättningen pa en ram kan man välja pa 1000 utpekningar per nod.

Som tidigare nämnts skall protokollet ge en nod vars datorkraft inte behöver sva- ra mot fiberbussarnas hastighet eftersom endast en liten del av överfört data mottages i noden. Den omallokerbara bandbredden ger möjlighet till flexibelt utnyttjande av bussens överföringskapacitet. Protokollet tillåter distribution pa ett bandbreddssnalt sätt da man kan fa alla noder att lyssna pa samma tidlucka eller valbart antal. En annan fördel är möjligheten till att via endast tva bussar na vilken annan nod i nätet som helst och att alltid ha tva vägar dit.

Nätet kan ses som en distibuerad switch eller ett intelligent transmissions nät.

Fördelar som redundans och modularitet uppnas ocksa genom uppfinningen.

Systemet enligt uppfinningen är konstruerat som en kommunikationsmekanism i ett distribuerat telefonsystern, men har även visat sig användbart inom multi- processing.

De egenskaper som har eftersträvats, är: Ett nät med en enkel adresseringsalgoritm, dvs routing-tabell skall inte behövas.

Kort väg mellan alla noder, d v s ett minimum av bryggor (BRIDGEar) skall behöva passeras da en kanal kopplas upp mellan tva godtyckliga noder.

Flera alternativa vägar skall av säkerhetskäl finnas.

Snabbt och enkelt sätt att koppla upp en kanal mellan tva noder. Detta för att även klara av interprocessor-kommunikation över nätet.

( IC' 10 15 20 25 30 m f 46Û 7:a' Stor dynamik i bandbredden mellan noder, utan att använda en central kontroll.

Varje nod är utrustad med minst tva portar mot olika bussar, för att inte ett ensamt bussfel skall kunna sla ut flera noder. Det krävs mycket lite maskinvara för att även lata dessa bussar kommunicera med varandra via en direkt kanal.

För att möjliggöra detta krävs en sk nodhanterare (NODE HANDLER) vars funktion närmare beskrivs i samband med figur 5.

En enda typ av nodhanterare finns i systemet. Nodhanteraren har tva portar mot nämnda DUPER-bussar, samt en port mot en nodprocessor. Detta innebär att nodhanteraren kan tjäna som brygga (BRIDGE) mellan tva bussar, samtidigt som det finns en ledig port för en nodprocessor. Som framgar av figur 4 byggs nätet upp som ett matrisnät M max 24x 24 med en nodhanterare i varje skärningspunkt. Detta ger ett system av maximum 576 noder, där förbindelse mellan tva godtyckliga noder kan kopplas upp längs tva olika vägar som bara passerar en brygga pa vägen. De tva vägarna erhalls genom att först ga till rätt X-koordinat och sedan till rätt Y-koordinat, eller tvärt om. Givetvis är ett Sadant nät inte beroende av routing-tabeller eller dylikt.

Systemet byggs runt 24 horisontella Y-bussar och 24 vertikala X-bussar av DUPER-typ, betecknade DB. Dessa nollnumreras fran vänster respektive ner- ifran och betecknas t ex "X-buss l" för den andra horisontella bussen nerifran.

Nodernas namn bildas av deras X och Y buss-nummer (X och Y koordinater) och betecknas (1, 14) för nod 14 pa X-buss 1 och tillika nod l pa Y-buss 14. I nätet anges nodnamnet i 10 bitars binär form, där de första 5 bitarna anger X- och de sista 5 bitarna anger Y-koordinat. Nod (1, 14) anges i binär form som 0000101110.

Varje skärningspunkt mellan bussarna kontrolleras av en nodhanterare, be- tecknad NH. NH överför dataord fran den ena bussen DB till den andra bussen DB, eller till nodens lokala nodprocessor, betecknad NP.

Kommunikationen pa DB sker i paket, om 12 ord. Tva ord är Command (COM), 8 Dataord (DATA) och tva är CRC-check (CRC). Ett helt PAKET är adresserat till samma nodhanterare NH. De olika dataorden kan dock vara adresserade till olika destinationer. Ungefär 2000 PAKET sänds inom en RAM pa 125 us pa varje *“='»fï'^ *f '* *mms 460 750 12 10 15 2D 30 buss, d v s motsvarande 16 000 samtal.

Nodprocessor NP leder och fördelar arbetet pa närmast lägre niva, som antas vara en buss av DB-typ, fast langsammare. Varje NP betjänar ca 500 abonnenter.

Meddelanden som inte är adresserade till nodprocessor NP skickar nod- hanteraren NH vidare pa den andra bussen DB. Denna vidare-skickning kallas bryggfunktion. Man kan notera att en bryggkoppling alltid innebär en vinkelrät kursändring.

I figur 5 visas uppbyggnaden av en nodhanterare NH. Som framgar av figuren är det möjligt att, för att öka frihetsgraden, ansluta mer än en nodhanterare.

Exemplet visar, med hänvisning till matrisnätet, tva horisontala nodhanterare och tva vertikala nodhanterare. Ingangslogiken IL fran fiberbussen DB till nodhanteraren NH är uppbyggd i Gallium Arsenid (Ga As) och innehaller bl a en opto/elektrisk omvandlare för omvandling av fiberbussens optiska signaler till elektriska signaler och en serie/parallellomvandlare för omvandling av bussens seriella informationsflöde till information i parallell form. En taktgivare CL förser systemet med nödvändiga taktsignaler. Mottagaren R tar emot in- kommande signaler och vidare befordrar dessa till en demultiplexor D som i sin tur avger informationen till ett första buffertminne BM1 som tjänstgör som buffert mellan det inkommande snabba informationsflödet och en långsammare intern buss IB. Ett andra buffertminne BP anpassar informationsflödet mellan den interna bussen IB och nodprocessor NP. Ett tredje buffertminne BL anpassar informationsflödet mellan den interna bussen IB och en lokal buss LB till vilken de till noden hörande abonnenterna är anslutna.

I andra riktningen, da informationen gar fran abonnenten genom noden Nl ut pa bussen DB för anslutning till andra noder pa den gemensamma bussen eller för bryggning över till annan buss, passerar informationen nämnda 'tredje buffert- minne BL och enligt exemplet ett ytterligare buffertminne BM2. Via en multiplexor M, en sändare T, parallell/serieomvandling oc ”i el/opto omvandling i enheten IL som således även innehaller utgangslogik, tillförs informationen bussen DB. En by-pass enhet FK medger förbikoppling av nodhanterarens sändarlogik da noden själv inte har nagot att sända. Nodprocessorn NP, som kan 10 15 20 25 ß j - 460 750 vara en mikroprocessor av fabrikat MOTOROLA typ M 68000, styr pa käntsätt informationsutbytet genom noden. Via styrminnen CM lagras och utläses all akutell data om informationsflödet. En tidsluckeräknare C tjänstgör som pekare för skrivning och läsning i minnena. Som framgår av figur 5 är det möjligt att till noden ansluta fler nodhanterare där exempelvis nodhanterare 1 och 2 hänför sig till horisontaler i det tidigare nämnda matrisnätet M och nodhanterare 3 och 4 hänför sig till vertikaler.

Nedan beskrivs nagra metoder för vägval s k routing genom systemet.

Tack vare nätets enkla struktur och, numrering, kommer det inte att behövas routing-tabeller. I första hand kommer de bada tvastegs X-Y routing vägarna att försökas. Skulle dessa ge fel eller spärr kan även en trestegs routing användas, vilket ger ytterligare 64 möjliga vägar.

UPPKOPPLING AV EN TVÅSTEGS ROUTING.

När en nodprccessor NP vill sätta upp en förbindelse mot en nod, översätts mottagarens logiska namn till det fysiska X-Y namnet. NP skickar kanal- förfrågan innehallande fysiskt namn, samt aktuell bandbredd och en för noden unik identifierare, över till nodhanteraren NH. Efter en viss tid kommer NH att svara med samma identifierare och ett klartecken att börja sända. Bandbredden för en kanal kan vara 64 kbit/s - SOUkbit/s. Om en större bandbredd önskas, maste nodprocessor NP begära flera kanaler, som den själv administrerar.

Nodhanteraren NH undersöker om den har en tillräcklig bandbredd mot den indikerade bryggan (BRIOGE), Om sa inte är fallet, kopplar den upp ett av sina lediga paket mot bryggan under nästa ram.

TRES TEGS ROUTING Trestegs routing kan ske via vilken som helst av de andra noder som finns längs de tva DB-bussar som nodhanteraren NH är ansluten till. Nodhanteraren kan från gamla statusrapporter se vilken nod som verkar passa bäst. Nodernas "geo- grafiska" placering kommer inte att spela nagon roll. Om sa behövs sätts en ny lucka upp mot den valda noden, och en kanal upprättas pa vanligt sätt genom 10 15 460 750 i* att uppkopplingsorder sänds tillsamman med 10 bitars destinationskod. Den mottagande noden kommer att upptäcka att kanalen inte skall sättas upp till den egna nodprocessorn NP, och kommer att koppla kanalen vinkelrätt vidare.

Samma destinations-kod kommer att användas, vilket innebär att här startas en normal tvastegs routing.

Ett nät enligt uppfinningen har en mycket god säkerhet mot bussfel. Enstaka fel kommer att rättas till av CRC-ordet. Om en buss helt faller ur, stoppar det ända inte en enda nod, eftersom samtliga noder pa bussen p g a uteblivna "Jag är frisk" meddelanden förstar att bussen är trasig, och använder den alternativa vägen. Skulle tva X-bussar falla ur slar inte heller detta ut nagon nod. Om en X- buss och en Y-buss skulle falla ur, slas bara noden i skärningspunkten ut.

Som framgar av beskrivningen uppvisar telekommunikationssysternet enligt uppfinningen en unik lösning pa problemet att överföra information av ytterst varierande bandbredd dessutom utan att utnyttja gruppväljare som i dagens telefonsystem. Genom lämpligt valda parametrar halls dessutom maskin- varukostnaderna pa en mycket lag niva. f" N* .lqtßlvavf

Claims (4)

10 15 10 1s 460 750 PATENTKRAV

1. Telekommunikationssystem i vilket tal- och datainformation i tidsuppdelad form överförs över bussar till vilka är anslutna ett antal noder var och en i sin tur ansluten till ett antal abonnenter med varierande bandbreddsbehov och att bryggor. förbinder bussarna med varandra sa att ett matrisformat nät erhalls i vilket samtliga abonnenter har förbíndelsemöjlighet med varandra och i vilket varje nod har anslutningsmöjligheter till minst tva olika bussar i nät- et, k ä n n e t e c k n a t därav att för att möjliggöra överföring av informa- tion med litet bandbreddsbehov saväl som information med mycket stort bandbreddsbehov, informationsöverföringen pa bussarna (DB) styrs av ett proto- koll med ett till överföringen anpassat format och att varje nod (N) tilldelas tidsintervall omfattande statiska och dynamiska tidluckor vilka tidluckor inne- fattar minst ett kommandoord samt ett antal dataord vilka dataord vart och ett kan motsvara ett samtal eller annan information pa en förbindelse och att till varje nod är designerad minst en statisk tidlucka sa att varje nod far en fast förbindelse till varje annan nod pa den för noderna gemensamma bussen, och att nämnda noder även tilldelas dynamiska tidluckor i förhållande till sitt särskilda behov av bandbredd och att varje nod vid behov tilldelas outnyttjade dynamiska tidluckor fran andra noder.

2. Telekommunikationssystem enligt patentkrav l i vilket tal- och data information i tidsuppdelad form överförs över bussar till vilka är anslutna ett antal noder var och en i sin tur ansluten till ett antal abonnenter med varierande bandbreddsbehov och att bryggor förbinder bussarna med varandra sa att ett matrisformat nät erhalls i vilket samtliga abonenter har förbindelse- möjlighet med varandra och i vilket varje nod har anslutningsmöjligheter till minst tva olika bussar i nätet, k ä n n e t e c k n a t därav att varje nod innehaller en nodhanterare (NH) som under styrning av en nodprocessor (NP) omvandlar och utväxlar information mellan abonnenter-noder-kbussar respektive bussar-noder-abonnenter, och att en nodhanterare (NH) är ansluten som brygga (Bridge) i var och en av korspunkterna i nämnda matrisnät (M) för överföring av information mellan bussar.

3. Telekommunikationssystem enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a t där- av att nämnda bussar (DB) är höghastighetsbussar utförda som optiska fiber- ono- 460 1750 16 bussar.

4. Telekommunikationssystem enligt patentkrav 2, k ä n n e - t ec knat därav att vidaresändning av information via en brygga (Bridge) alltid innebär en vinkelrët riktningsändring.