SE419958B - Rorelsemekanism for en retlinjig rorelse med i endarna anslutande vinkelreta rorelsedelar - Google Patents

Description

-1919725-6 F! från en press till en annan och lätt kunna anpassas för'oIiKa“ typer av detaljer. Exempelvis är det värdefullt om mekanismens slaglängd lätt kan ändras till rådande behov. Dessutom bör ut- rustningen vara snabb.

Avsikten med föreliggande uppfinning är att erbjuda en rörel- semekanism, som ännu bättre än den tidigare kända tillgodoser dessa önskemål vid små och medelstora pressar. Enligt uppfinning- en uppnås detta därigenom, att rörelsemekanismen uppvisar de i patentkravet 1 angivna kännetecknen. De mot den mellersta rörel- sedelen vinkelräta rörelsedelarna åstadkommes således genom att armens andra ände bibehålles i sin raka_röre1sebana under det att cirkelbågrörelsen hos armens svängningspunkt avbrytes och ersät- tes med rätlinjiga cirkelkordor.

Enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen är av- ståndet mellan vevarmens svängningsaxel och vevtapp variabelt un- der sagda andra rörelsedel och inställes därvid medelst styror- ganet kortare än radien hos sagda cirkelbågbana. Företrädesvis uppnås detta därigenom, att vevarmen uppvisar de i patentkravet 3 angivna kännetecknen. Alternativt kan vevtappen vara anordnad rörlig i en gejd i vevarmens längdriktning eller vevarmen vara utförd teleskopisk. ' Enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen styres armens svängningspunkt därigenom, att styrorganen omfattar dels ~ minst en vid vevtappen anordnad kamföljare, dels kamföljaren styrande, radiellt.innanför och utanför vevtappen belägna kam- kurvor. Vid en rörelsemekanism, hos vilken den första rörelse- delen är horisontell och den andra löper vertikalt nedåt från den första rörelsedelen, uppnås detta hos en föredragen utfö- ringsform av uppfinningen med de i patentkravet 5 angivna känne- tecknen. Vevarmens maximala längd kan härvid lämpligen bestäm- mas medelst ett mellan vevarmsdelarna verkande anslag, som be- gränsar den inneslutna vinkeln till ett givet maximivärde. Häri- genom kan den yttre kamkurvan delvis undvaras.

Alternativt med den i patentkravet 2 angivna egenskapen, att avståndet mellan vevarmens svängningsaxel och vevtapp är variabelt,kan styrningen av armens svängningspunkt längs den andra rörelsebanan birkelkordan) , uppnås därigenom att vevarmens sväng- rríngsaxel är rörlig parallellt med dcnförsta rörelsedelen. Vevarmen är ' _ då stel och genom förskjutning av vevarmens svängningsaxel upp- nås önskad rörelsebana för vevtappen. Härvid kan svängnings- axeln uppbäras av en pendel lagrad över eller under axeln, eller 791072516 altenmtivt anordnas i en horisontell slid. För styrning av rö- relsen kan vevarmen eller vevaxeln lämpligen bära en knmkurva, som styres i fasta kamföljare i form av rullar. Genom att den arbetsorganet bärande armens övre ände och svängningspunkt båda styres i parallella rörelsebanor under lyft-sänkrörelserna upp- nås att armen utför ren translationsrörelse under dessa rörelse- delar. Under den lângsträckta första rörelsedelen utför däremot armen även svängrörelse. Detta rörelsemönster kan enligt uppfin- ningen enligtkrav 7 på ett fördelaktigt sätt utnyttjas för att enkelt förändra längden av arbetsorganets slagrörelse, dvs. längd- en av den första rörelsedelen. Förskjutningsmekanismen kan härvid utformas så, som anges i patentkravet 8. Om det i länken roter- bart lagrade kugghjulsegmentet bibringas 1800 rotation under den första rörelsedelen skapas möjlighet till maximal ändring av slag- längden vid given vevradie. Beroende på vevens inställning kan här- vid förlängning eller förkortning av slagrörelsen uppnås. Inställ- ning av exakt önskad slaglängdsförändring kan ske genom ändring av det radiella avståndet mellan vevaxeln och den med vevstaken för- bundna vevtappen. Som alternativ till kuggsegment kan förskjutnings- mekanismen omfatta linor, som via lämpliga trissor överför ändringar- na i parallellogrammekanismens diagonalmått till den arbetsorganet bärande sliden.

Rörelsemönstret hos rörelsemekanismen enligt uppfinningen med- ger i en vidareutveckling av uppfinningstanken en balansering av me- kanismens delar medelst fjädringsorgan, enligt patentkravet 9. När den första rörelsedelen har en vinkelrät andra resp. tredje rörel- sedel vid vardera änden kan mycket gynnsam harmonisk rörelse och balansering uppnås. Enligt en utföringsform av uppfinningen uppnås detta så, som anges i patentkravet 10. Eftersom vissa delar av rö- relsemekanismen utför rent linjär rörelse kan balanseringen alter- nativt uppnås med ett arrangemang av fjädrar, som samverkar med des- sa mekanismdelar.

Uppfinningen förklaras nedan närmare med hjälp av ett utfö- ringsexempel och under hänvisning till åtföljande ritningar, där fig. l schematiskt visar rörelsemekanismen och rörelsemönstret hos arbetsorganet och armens svängningspunkt, fig. 2 framifrån visar en rörelsemekanism i det läge, som vi- sas med heldragna linjer i fig. 1, fig. 3 framifrån visar en rörelsemekanism i det läge som vi- sas med punktstreckade linjer i fig. 1, fig. 4 och 5 visar rörelsemekanismen sedd från höger sida i -. 791W25-6 fig. 2, 3 resp. bakifrån, fig. 6 i större skala visar partit kring vevarmen,_varvid vissa delar bortskurits och armen visats i två lägen mot- svarande fig. 2 och 3, och fig. 7 visar ett alternativt utförande av rörelsemekanismen med förskjutbar vevaxel.

Pig. 1 visar med linjen ABCD den rörelsebana, som skall bi- bringas en hållare för t.ex. en plåtdetalj, vilken skall förflyt- tas in i eller ut ur en hydraulisk press. Sträckan BC anger härvid en horisontell förflyttningsrörelse, vid vars ändar det som hålla- re utformade arbetsorganet skall utföra en vertikal rörelse BA resp.

CD för att lyfta resp. sänka plåtdetaljen. Hâllaren är anbragt vid undre änden E av en rak arm 1, vars övre ände F är styrd att följa en vertikal rörelsebana GH. Rakt under rörelsebanan GH är en vev- axel O anbragt, vilken driver en vevarm 2. Dennas yttre ände är svängbart förbunden med armen 1 i en punkt K på denna. Vevarmen 2 består av två svängbart med varandra förbundna delar, varigenom vevarmens verksamma längd kan varieras. Med hjälp av i fig. l ej närmare visade styrorgan bibringas vevtappen, dvs. armens 1 sväng- ningspunkt K, en rörelsebana MLNP. Delen LN av denna bana utgöres av en cirkelbåge med centrum i vevaxelns centrum 0 och med radien r. Armens 1 svängningspunkt K har förlagts så, att den delar armen 1 '_ i en övre del a (sträckan KF) och en undre del b (sträckan KE). Om nu svängningspunkten K bringas röra sig efter en cirkelbåge med radien r under det armens 1 övre ände F följer den räta linjen GH kommer armens undre ände E att på känt sätt enligt Scott-Russell röra sig längs en huvudsakligen rät linje i rät vin- kel mot linjen GH under förutsättning att sambandet a=JbTr är upp- fyllt. När sedan svängningspunkten K vid cirkelbâgens ändar L och N påtvingas en rätlinjig vertikal rörelse LM resp. NP och armens l övre ände F fortfarande styres längs den vertikala banan GH, kom- mer således armen 1 att utföra rent vertikal translationsrörelse, varigenom dess undre ände E följer rörelsebanans delar BA resp. CD.

Under dessa rörelsedelar är avståndet mellan svängningspunkten K och vevaxeln 0 mindre än radien r, vilket medgives genom att vevarmen 2 är ledad och dess båda delar mellan sig innesluter mindre vinkel än under rörelsen längs cirkelbågen LN. Fig. 1 visar med streckade lin- jer armen nära dess högra vändläge vid punkten D. Övergångarna mellan den horisontella och de vertikala rörel- sedelarna för armens 1 undre ände E visas i fíg. 1 avrundade (vid 7910725-6 '.'1 B och C), vilket är önskvärt för att undvika stötar och stora accelerationer. .

Pig. 2-6 visar förenklat ett utföringsexempel av en rörel- semekanism, som skall utföra den i fig. 1 visade rörelsen. Rörel- semekanísmen skall utnyttjas t.ex. vid pressning för att transpor- tera detaljer in i eller ut ur ett verktyg i en press. Hela rö- relsemekanismen är förhållandevis liten och lätt. Den kan flyt- tas av två man och vara självstâende med hjälp av ett ej visat underrede eller hängas på pressen. Arbetsorganet, dvs. hållaren för detaljerna kan utgöras av en sugkoppanordning, schematiskt visad i fig. 2-4 som en enda sugkopp, men kan alternativt vara en magnet eller en mekanisk gripare. Rörelsemekanismen har ett sta- tiv, vilket skall uppbära själva armmekanismen så, att dennas övre fästpwulcter kan utföra rent vertikal' rörelse. Detta kamuppnås på ett flertal sätt med hjälp av en stativpelare med vertikal styrning eller gejd och en därmed samverkande löpare eller slid.

Figurerna visar ett förenklat utförande med en statívpelare 3 förbunden med undre och övre horisontella plattor 4 resp. 5. Den främre, i fig. 4 vänstra kanten av statívpelarenš är försedd med en vertikal gejd, visad som styrskena 6. En löpare 7 i form av en plan skiva är rörlig i vertíkalled längs gejden 6, t.ex. med hjälp av ett övre och ett undre par vid löparen 7 roterbart fästa rullar 8. Rullarna 8 har spår 9 upptagna i sin omkretsyta. Varje par rul- lar 8 griper således om styrskenans 6 båda motstående sidokanter, varigenom löparen 7 styres ej blott i vertikalled utan även kvar- hålles i sidled enligt fig. 4. Löparen 7 har en åt höger i fig. 2 och 3 skjutande del, vid vars ände den övre änden av den i fig.l omtalade armen 1 är svängbart förbunden med hjälp av en mot löparens 7 plan vínkelråt axel 10.

Vid den bakre, i fíg. 4 högra kanten av stativpelaren 3'är fäst en parallellt med löparen 7 anordnad skivformig konsol ll. På av- stånd från pelaren 3 är i konsolen ll lagrad en mot denna vinkel- rät, horisontell axel 12. På den mot löparen 7 vända sidan av kon- solen ll bär axeln 12 den i fig. 1 beskrivna vevarmen 2. Vevaxelns 12 motsatuaände, till vänster i fig. 4, är lagrad i en kamskiva 13, som är parallell med konsolen ll och uppbäres av denna medelst en undre horisontell distanskropp 14 (fig. 4). Kamskivan 13 ligger hu- vudsakligen i samma plan som löparen 7.

Vevarmens 2 yttre ände bär en vevtapp bildande axel 15, med vars hjälp vevarmen 2 är svängbart förbunden med armen l. Mellan ~-g791e72s-e (n armen 1 och veven 2 är på vevtappen 15 rotcrbart lagrad en rulle 16, vilken bildar kamföljare och rullar mot ytterkonturen av kam- .skivan 13. På den från kamskivan 13 vända sidan av vevarmen 2 här den vevtappen bildande axeln lS en andra rulle 17 med mindre dia- meter. Även denna rulle 17 bildar kamföljare och är inrättad att i riktning radiellt utåt från vevaxeln 12 anlígga mot två på kon- solen 11 anordnade kamkurvor 18 resp. 19. Som bäst framgår av fig. 6 består vevarmen 2 av två delar 20 och 21, som är svängbart för- bundna med varandra genom en med vevaxeln 12 parallell axel 22.

När vevarmen 2 svänges med hjälp av vevaxeln 12 skall rullen 16 löpa mot kamskivan 13. Som framgår av fíg. 6 har denna en kam- kurva, vars mittparti 23 utgöres av en cirkelbåge med vevaxeln 12 _som centrum samt på vardera sidan om cirkelbågen belägna vertikala, rätlinjíga kurvpartier 24 resp. 25. När rullen 16 avrullar mot cir- kelbâgen 23 beskriver vevtappen 15 den i fig. l visade cirkelbåg- rörelsen LN. När rullen 16 avrullar mot de vertikala kampartierna 24 resp. 25 beskriver vevtappen 15 de i fig. 1 visade vertikala rörelsebanorna LM resp. NP. De i fig. 6 med heldragna resp. punkt- streckade linjer visade lägena hos vevarmen motsvarar i huvudsak de i fig. 1 med heldragna resp. streckade linjer visade lägena hos me- kanismen. Avrundningen mellan de horisontella och vertikala rörel- sedelarna för armens l undre ände kan ökas genom ökning av rullens 16 radie. Avrundning av rörelsen kan dessutom uppnås genom avrund- ning av själva kamkurvorna vid övergångarna. För att rullen 16 skall följa de vertikala kurvpartierna 24, 25 styres vevarmen radiellt utifrån med hjälp av de på konsolen 11 fästa kurvbanorna 18, 19, vilka utifrån påverkar den mindre rullen 17. Ett sådant läge visas med punktstreckade linjer i fig. 6 och motsvarar det i fig. 3 och med punktstreckade linjer i fig. l visade läget. När rullen 16 rul- lar mot kurvdelarna 24, 25 har den lilla rullen 17 svängt in den yttre vevdelen 21 så, att den mellan vevdelarna 20 och 21 inneslut- na vinkeln är mindre än när rullen 16 rullar mot cirkelbâgkurvan 23.

För att hålla rullen 16 till anliggning mot cirkelbâgkurvan 23 kunde de yttre, på konsolen ll fästa kamkurvorna 18, 19 vara inbördes för- bundna upptill medelst en cirkelbågdel, mot vilken den lilla rul- len 17 löpte. För att spara vikt hos mekanismen är emellertid kon- solen ll och kamkurvorna 18, 19 ej uppdragna så högt att denna ytt- re cirkelbâgstyrning bildas. I stället utnyttjas den egenskapen, att veven 2 har sin största radie när rullen 16 löper mot cirkel- bâgkurvan 23. De båda vevarmsdelarna 20, 21 uppvisar för detta än- damål med varandra samverkande anslagsytor 26 resp. 27, vilka kommer 7910725-6 till anliggning mot varandra när rullen 16 anligger mot cirkel- bågkurvan 23.

Den vikbara veven Z och de kamstyrda rullarna 16, 17 för- nårsåledes ge armens 1 svängningspunkt den i fig. 1 beskrivna, önskade rörelsebanan MLNP. Under denna rörelse följer armens l övre ände (axeln 10) en rätlinjig vertikal rörelse, som styres av löparen 7 med hjälp av stativskenan 6. Härigenom bibringas armens l undre ände den i fig. 1 beskrivna, önskade rörelsen ABCD.

Arbetsorganet skulle i princip kunna fästas vid armens l undre ände. Det är emellertid önskvärt att förhindra att arbetsorganet svänger tillsammans med armen l under den horisontella transport- rörelsen (BC). För detta ändamål är rörelsemekanismen försedd med en parallellogramlänkanordning. Ett med armen 1 parallellt stag 28 är svängbart förbundet med löparen 7 med hjälp av en axel 29 på samma vertikala höjd som axeln 10. Armens 1 och stagets 28 undre ändar är på ett inbördes avstånd motsvarande avståndet mellan ax- larna 10 och 29 svängbart förbundna med en horisontell länk 30.

Staget 28 har samma längd som armen 1 varigenom länken 30 alltid hålles horisontell. Om arbetsorganet fästes vid länken kan det därigenom bibringas ren translationsrörelse.

Den på riuünganm.visade rörelsemekanísmen är försedd med en anordning för att möjliggöra ändring av själva arbetsorganets slag- rörelse, dvs. en förkortning eller förlängning av den i fig. 1 vi- sade rörelsedelen BC. Det som sugkopp 31 visade arbetsorganet är fäst vid änden av en horisontell slid 32, vilken är anordnad för- skjutbar i sin längdriktníng i gejder 33, som uppbäres av länken 30. En vevstake 34 är med ena änden svängbart förbunden med slidens 32 från sugkoppen 31 vända ände och är med sin andra än- de svängbart förbunden med en vev 35, vars vevaxel 36 är roter- bart lagrad på länken 30. Vevens 35 verksamma längd, dvs. det radiella läget hos den vevtapp bildande svängaxeln 37 för vev-. staken 34, är inställbart på lämpligt sätt. Pâ ritningen visas inställningsmöjligheten schematiskt genom en i veven 35 upptagen längsgående slits 38, längs vilken vevtappen 37 är förskjutbar och fastlåsbar i önskat läge medelst en ej visad klämmekanísm.

Ett litet kugghjul 39 är fast förbundet med vevaxeln 36 och står i ingrepp med en med större diameter utförd kugghjulssektor 40. Denna är orörligt förbunden med armen 1 och har sitt centrum i den axel 41, medelst vilken armen l är svängbart förbunden med länken 30.

Under den första rörelsedelen BC enligt fig. 1 ändrar sig 7910725-6 vinkeln mellan armen l och länken 30. Kugghjulssektorn 40 kom- mer härvid att bibringa kugghjulet 39 rotatíonsrörelse, vari- genom veven 35 svänges. Denna rörelse överföres via vevstaken till slíden 32, som förskjutes i gejderna 33. Utväxlingen mellan kugghjulssektorn 40 och kugghjulet 39 är så vald, att kugghjulet 39 roterar 1800 mellan armens 1 båda svängningsändlägen, dvs. vid punkterna B och C enligt fig. l innan de vertikala rörelse- delarna påbörjas. Fig. 3 visar mekanismen i det högra ändläget.

Såsom framgår är vevarmen 35 riktad åt vänster, varigenom slíden 32 dragits åt vänster från ett neutralt mittläge. Detta betyder att slaglängden för sugkoppen 31 minskas jämfört med rörelse- sträckan för armens 1 undre ände. Mekanismen är emellertid om- ställbar så, att veven 35 kan inställas att peka horisontellt åt höger när mekanismen intager det i fig. 3 visade läget. Härigenom kommer slíden 32 att förskjutas åt höger från sitt neutralläge och sugkoppens 31 slagrörelse således att ökas jämfört med armens l rörelse. Genom inställning av vevtappens 37 läge längs veven 35 kan förkortníngen eller förlängningen inställas så, att exakt öns- kad slaglängd erhålles för sugkoppen 31.

Mekanismen drives av en mellan de övre och undre stativplat- torna 5 resp. 4 vertikalt stående trycklüftcylinder 42. Denna är av den typ, som har en i en-längsgående slits radiellt utskjutan- de kolvtapp 43, se särskilt fig. S. Kolvtappen 43 är orörligt för- bunden med en kedja 44, som med ena parten löper över en i den övre stativplattan 5 upphängd brytrulle 45 och därefter sträcker sig ned runt och i ingrepp med ett kedjehjul 46 och vidare upp till kedjefästet på kolvtappen 43. Kedjehjulet 46 är ovridbart för- bundet med en genom konsolen ll utskjutande del av vevaxeln 12.

Genom att tryckluft på ej närmare visat sätt tillföres cy- lindern 42 bibringas kolvtappen 43 vertikalt uppåt och nedåt gåen- de rörelse. Denna rörelse överföres via kedjan 44 till kedje- hjulet 46, som i sin tur driver vevaxeln 12 och därmed veven 2.

Som framgår av fig. 1 skall veven Z svänga mer än 1800 mellan sina båda ändlägen varför även kedjehjulet 46 skall bibringas rotation överstigande l80° mellan sina vändlägen.

För balansering av mekanismen är en tryckluftcylinder 47 med ena änden svängbart upphängd i den övre stativplæïan 5, fig.5.

Cylinderns kolvstång 48 är förbunden med ena änden av en kort kedja 49, vars andra ände är fäst vid kedjehjulet 46. På kedje- hjulet 46 är även anbragt en kamkropp 50. Denna har två symmetriskt 9 7910725-6 at var sitt häll utlöpundc kamkurvor 51, 52 intütthdë'htt säm- verka med kedjan 49. Cylinderns 47 kolvstångsrum är på ej när- mare visat sätt förbundet med en luftackumulator. Cylindern 47 arbetar därför som en dragande luftfjäder med i huvudsak_konstant dragkraft. Luftackumulatorns tryck är via en ej visad tryckre- gulator inställbart för anpassning av fjäderkraften till olika laster, som hanteras med mekanismen.

Balanseringen fungerar på följande sätt. När mekanismen intager mittläge, dvs. armen l står vertikal med arbetsorganet 31 mitt emellan sina ändlägen, befinner sig den punkt 53, vid vilken ked- jan 49 är fäst vid kedjehjulet 46, på förbindelselinjen mellan vevaxeln 12 och cylinderns 47 övre fäste 54 vid stativplattan S.

Kolvstången 48 är då maximalt indragen i cylindern 47. Cylindern 47 har ingen momentarm i förhållande till axeln 12 och utövar ingen kraft, som motverkar mekanismens rörelse. När kedjehjulet 46 under inverkan av kedjan 44 bríngas rotera åt endera hållet från detta mittläge kommer det på avstånd från axeln 12 belägna kedjefästet S3 att svänga och utdraga kolvstången 48 samtidigt som cylindern 47 erhåller en ökande momentarm till axeln 12. Vid fortsatt rotation av hjulet 46 kommer endera av den medroterande kamkroppens kamkurvor 51, 52 att med början vid sin radíellt längst in belägna del komma till anliggning mot kedjan 49, varigenom kolvstångens 48 utdragning och momentarm ökas ytterligare. Cylin- dern 47 svänger härvid kring sin övre infästning 54. Pig. 5 visar mekanismens tillstånd kort innan den nått det i fig. 3 visade änd- läget. Med hjälp av kamkurvorna S1, 52 och kedjan 49 är det möj- ligt att successivt öka kolvstångens 48 utdragning och momentarm, och därmed den mekanismrörelsen motverkande fjäderkraften, ända fram till mekanismens vändlägen trots att kedjehjulet 46 utför en rotation om mer än 1800 mellan dessa vändlägen. Den största fjä- derkraften påverkar således rörelsemekanismen vid dennas vänd- lägen och balanserar härigenom mekanismens och arbetsstyckets vikt under vertíkalrörelserna. En liten överbalansering kan va- ra önskvärd. I Uppfinníngen är ej begränsad till ovan beskrivna och på rit- ningsfigurerna 1-6 visade utföringsexempel utan omfattar alterna- tiv till detta inom ramen för åtföljande patentkrav. Enligt fig. 1-6 är exempelvis vevradien r föränderlig genom att vevarmen 2 består av två inbördes svängbara delar 20, 21. Alternatimzkan vev- tappen vara rörlig längs vevarmen eller armen ha variabel längd, exempelvis teleskopisk. En annan möjlighet att ge vevtappen den 7910725-6 10 i fig. 1 visade önskade rörelsebanan MLHNP är atf'låïa"vevens" längd (avståndet KO i fig. 1) vara fast och istället anordna vevaxeln (0) rörlig i sidled. Pig. 7 visar schematiskt delar av en dylik rörelsemekanism. Vevtappen 55 är härvid oförskjut- bart fäst på en stel vev 56, vilken är ovridbart förbunden med vevaxeln 57. En kring vevaxeln 57 anordnad kamkropp 58 är orör- lígt förbunden med veven 56 och roterar med denna. Kamkroppen 58 har två cirkelbågformade kamkurvor 59, 60, belägna upptill och nedtill i det i fig. 7 visade läget. Kurvorna S9, 60 har samma radie och centrum i axeln S7. Den invid veven 56 liggande delen av kamkroppen 58 uppvisar en konvex kamkurva 61 under det att den diametralt däremot liggande delen av kamkroppen 58 är utfor- mad som en svagt konkav kamkurva 62. Kamkroppen S8 är styrd mellan två i ett ej visat stativ fast anbragta kamföljarrullar 63, 64.

Vevaxeln 57 är roterbar i lager 65, vilka uppbäres av en stående pendelarm 66, vars undre del i sin tur är svängbart lagrad kring en av statívet buren axel 67, som är parallell med vevaxeln 57.

Vevtappen 55 kan vara förbunden med en parallellogramlänkmeka- nísm på motsvarande sätt som visas i fig. 1-6 och vevaxeln S7 kan drivas på samma sätt, som visas i dessa figurer. När vevaxeln 57 bringas rotera påtvíngar rullarna 63, 64 kamkroppen 58 sidoríktad rörelse när rullarna samverkar med kamkurvorna 61, 62. Denna si- dorörelse medgives genom att vevaxeln 57 är rörlig i sidled genom sin pendelupphängning. Härigenom kan vevtappen 55 bringas utföra rent vertikala rörelser motsvarande de i fig. 1 visade rörelse- banorna LM och NP. När rullarna 63, 64 samverkar med kamkroppens 58 cirkelbâgformade kurvbanor 59, 60 befinner sig vevaxeln 57 ver- tikalt ovanför pendellagret 67 och vevtappen 55 utför ren cirkel- bågrörelse motsvarande den i fig. l visade cirkelbågen LN.

Istället för den i fig. 7 visade pendelupphängningen av vev- axeln S7 kan vevaxeln vara rörlig i horisontalled i lämpliga gej- der. _ Drivningen av vevaxeln kan alternativt utföras på annat sätt än det, som visas på ritningarna. Exempelvis kan tryckluft- cylindern 42 och kedjan 44 ersättas av en annan tryckluftcylinder som via en kuggstång driver hjulet 46, eller kan detta drivas di- rekt av en reverserbar motor med hjälp av ändlägesströmställare. I Även balanseringen av mekanismen kan anordnas på annat sätt än det, som visas pâ ritningarna. Exempelvis kan ett tryckfjäder- arrangemang anordnas mellan den undre stativplattan 4 och löparens underkant. Fjäderanordningen skall ha sådan karakteristika, att fjäderkraften ökar successivt men icke kraftigt progressivt mot armens 1 vändlägen, dvs. löparens 7 bottenläge. d

Claims (10)

7916725-6 11 Patentkrav

1. Rörelsemekanísm för att bibringa ett arbetsorgan (31) en fram och åter gående, huvudsakligen rätlinjig, förhållande- vis lång första rörelsedel (BC) och en vid dess ände anslutan- de, vinkelrätt däremot förlöpande förhållandevis kort andra rö- relsedel (BA) samt företrädesvis en med den andra rörelsedelen (BA) parallell tredje rörelsedel (CD) vid motsatt ände av den första rörelsedelen (BC), särskilt en matningsmekanísm med en horisontell transportrörelse och en vertikal lyft- eller sänk- rörelse vid vardera änden därav, varvid arbetsorganet (31) upp- bäres av en första ände (E) av en arm (1), vars andra ände (F, 10) är styrd att följa en första rörelsebana (GH) i rät vinkel mot den första rörelsedelen (BC), varjämte armen (1) dríves av en fram och åter svängbar vevarm (2), vars svängningsaxel (O, 12) skär en förlängning (HJ) av sagda första rörelsebana (GH) och vars vevtapp (15) är svängbart förbunden med armen (1) i en punkt (K) på denna så belägen, att under sagda första rörelse- del (BC), då punkten rör sig längs en cirkelbågformad rörelse- bana (LN), är kvadraten på avståndet (a) mellan punkten (K) och armens andra ände (F) huvudsakligen lika med produkten av av- ståndet (b) mellan punkten (K) och armens första ände (E) och avståndet (r) mellan punkten (K) och vevarmens axel (0,12), k ä n n e t e c k n a d av att armen (1) är direkt eller in- direkt pâverkhar medelst styrorgnn (13, 16; 18, 19, 17), som under sagda andra (resp. tredje) rörelsedcl (BA, CD) styr sväng- ningspunkten (K) längs en andra rörelsebana (LM, NP), vilken ansluter sig till cirkelbâgbanan (LN) och är rätlinjig parallell med den första rörelsebanan (GH). Z.

2. Rörelsemekanísm enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att avståndet mellan vevarmens (2) svängningsaxel (12) och vevtapp (15) är variabelt under sagda andra (resp. tredje) rö- relsedel (BA, CD) och därvid medelst styrorganen (13, 16; 18, 19, 17) inställes kortare än radien (r) hos sagda cirkelbågbana (LN).

3. Rörelsemekanism enligt krav 2, k ä n n e t eyc k n a d av att vevarmen (2) omfattar tvâ svängbart med varandra förbund- na delar (20, Zl), vilka mellan sig innesluter en givên“vïñke¥¥~f"" "~ när armens svängningspunkt (K) rör sig längs cirkelbågbanan (LN) och en mindre vinkel när punkten (K) rör sig längs den andra rö- relsebanan (LM, NP). w

4. Rörelsemekanism enligt något av kraven l-3, k ä n n e - t e c k n a d av att styrorganen omfattar dels minst en vid vev- tappen (15) anordnad kamföljare (16, 17), dels kamföljaren styrande, radiellt innanför och utanför vevtappen belägna kamkurvor (13, 18, 19).

5. Rörelsemekanism enligt krav 4, hos vilken den första rö- relsedelen (BC) är horisontell och den andra rörelsedelen (BA, cn) löper vertikalt nedåt från den första), 1< ä n n e f; e c 1< n a a av att vevtappen (15) invid armen (l) bär en kamföljare i form av en första rulle (l6); att ett fast stativ (3, ll) invid armen (1) uppvisar en med den första rullen (16) samverkande kamkurva (l3; 23, 24, ZS) belägen under resp. radiellt innanför rullens (16) rörelsebana; att en kamföljare i form av en andra rulle (17) är anordnad på vevtappens (15) axellinje på motsatt sida av vevarmen (2); och att stativet på den från armen (1) vända sidan av vev- armen (2) uppvisar en med den andra rullen (17) samverkande kam- kurva (18, 19) belägen radiellt utanför rullens (17) rörelsebana.

6. Rörelsemekanism enligt något av kraven 3-5, k ä n n e - t e c k n a d av att vevarmens (2) maximala längd bestämmes me- delst ett mellan vevarmsdelarna (20, 21) verkande anslag (26,27), som begränsar den ínneslutna vinkeln till ett givet maximivärde.

7. Rörelsemekanism enligt något av kraven 1-6, k ä n nye - t e c k n a d av att armen (1) ingår i en parallellogramlänk- anordning omfattande ett med armen (1) parallellt stag (28) samt två armens och stagets ändar parvis förbindande, med den första rörelsedelen (BC) parallella länkar (7, 30); att arbetsorganet (31) uppbäres av en slid (32), som är förskjutbar i styrningar (33) förbundna med den länk (30), som uppbäres av armens (1) första ände (B); och att en förskjutningsmekanism (40, 39, 35,34) är inrättad att omvandla den svängrörelse, som uppträder mellan länkarna (7, 30) och armen (1) resp. staget (28) under den första rörelsedelen (BC), till en sliden (32) förskjutande rätlinjíg rörelse i och för ökning eller minskning av arbetsorganets (31) slagrörelsesträcka i förhållande till den första rörelsedelen (BC).

8. Rörelsemekanísm enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att förskjutníngsmekanismen omfattar dels ett med armens (1) första ände (41) fast förbundet första kuggelement (40); dels 13 ett i intilliggande länk (30) roterbart lagrat andra kuggele- ment (39) i ingrepp med det första kugge1ementet_(40); dels en med det andra kuggelementet (39) fast förbunden vev (35); samt dels en mellan veven (35) och slíden (32) anordnad vevstake (34).

9. Rörelsemekanism enligt något av kraven 1-8, k ä n - n e t e c k n a d av att rörelsemekanismens rörelse är balan- serad med hjälp av fjädringsorgan (47), som motverkar rörelsen med en kraft, som är noll eller minimum när armen (1) är vin- kelrät mot den första rörelsedelen (BC) och som ökar till ett maximum vid rörelsens vändpunkter (A, D) vid slutet av den and- ra (och tredje) rörelsedelen (BA, CD).

10. Rörelsemekanísm enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d av att en företrädesvis som luftcylínder (47) utförd dragfjäder är anordnad mellan ett orörligt fjäderfäste (54) och ett rör- ligt fjäderfäste (53), som är anordnat på ett med vevaxeln (12), svängbart element (46) på sådant sätt, att fjäderkraftens mo- mentarm är noll eller minimum vid den första rörelsedelens (BC) mitt och ökar åt båda hållen från detta mittläge. 191o72s¿g