SE418426B - Ljusrida - Google Patents

Description

* ~«-~1~~-»~»»»~».- l...u-«...- s-f-...wu m.. hv. -. V _. ..»- .fu-__ ._ - -e-M kopplade till en och sann: klockçelsgezerator. Kloakpujsgancratorns utsignal är avsedd att dels tjäna sun styrning av den successiva in- kopplingen av samtliga ljusavgivande don och en motsvarande successiv inkoppling av samtliga mot ljusavgivande don korresponderande ljus- avkännande don. Klockpulsgeneratorns signal utnyttjas även för att aktivera en signaljänförande krets. för att under klockpulsens varat-- tighet identifiera närvar_n av eller irtnvaron ar en utsignal från det under klockpulsens varaktighet aktiverade lgasavkännande eonet; Anordningar av ovan täaivet slog är tidigare §a;da oon utnyttjade i ett flertal olika applikationer. Den enklaste tí¿ld:pningen är att låta en enda låuestrdle. alstra i ett ljnsalstranee don. fitfiscra till ett enda ljusavkännande den een så snart låusstralnn avbrytas av ett objekt. exempelvis en hane. koner den bristande liusnottagningen i det- ljusavkännande donet att i en elektrisk krets omvandlas sa, att den kan påverka en urkopplingsnekan.sm fbr en nas ln, exempelvis en stansnaskin.

Föreliggande uppf3nning.utg¿r ifran att utnyttjandet av endast en ljusstrále icke är tillfyllest utan fdreliggande uppfinning utgår ifrdn att ett flertal liusavgiva. a don måste vara orienterade pa ena sidan övervaknineaomradet och ett flertal lausavktnnande don maste vara orien- terade pd otsatta sidan ovarvakningsområdet¿ så att darigenom over- < vakningsomràdet får en vanligtvis plan utstrackning. Det blir härvid nödvändigt att utvärdera om en lgusstrale, mellan ett ljusavgivande don och ett ljusavkännande don, ar avbršten under det_tidsavsnitt när det ljusavgivande donet och 'et ljusevkannande donet ar akt.verade.

- När en ljusridå av ovan elgzvcn beekafiennet utnyftdas i en stans- maskin är till ljusridàn_kopp¿aoe elektriska kretsarna sd gtbildade. att så snart en enda liusstrele o=a:d_samtlig§ lgasstralar l låusridan avbrytes av ett i bvortaknznçssnraeet inforbart oogekt. exempelvis en hand, stannas stansnaskinen omaoeloert. _ ' I anslutning till dâtta tillämpnångsomrade kaçddetivramkgmnât. såsom ett oefte iv t rav, a t sam'liga i ljusr län ngâen e om- ponenter skall våra så konstruerade ooh så utformade sant under drift så testade, att vid ett enda fel på en eller flera av dessa komponenter så skall detta enda.fel aktivera en felsignal. som vanligtvis ar kopplad för att stanna stansnaskincn. ' _ ' I och med att detta krav är uppfyllt blir det uteslutet att ett fel ' i nagon komponent eller någon enbet skulle kunna felaktigt eller icke i alls utvärdera en avbruten ljusstrdle och därigeno tillåta att stansen arbetar vidare. _ . a t e Med utgångspunkt ifråâïde oïan aïgâvâa kraven komzer en ljusridå; som u f ller kraven, att e myc'e omp ext system. komb nationen an est av arts u ning, v ro ~ -2 - ring i någon komponent eller enhet i hela det komplexa systemet) är' mycket tšdskrïvande ochèâarïšr kommer i efterfdgande Felmodsanalys endast v ssa olt der aa r ov.sas. W _ .

. Fäçeligganëeïuppfiâning grundar sigfçd detkâäzgdllanfiešüašâddenš i n ern l som an u sta skal. rdrorsa ~ etta ' âeeiâternâ alätršde signalerää att de representerar eller genererar etta .d açtificâelltíliušstralavbrott. och aktiverar därigenom en telsignal e er s o s gna . ' - _ Undešpbeaktande av detta fdíhàllanšeïgrundaç sigifâgglšâgânâs ägn- nnin å insikten av att ara el en n oppl n \ lšusavâisande och de lfiusevkännande donen skall en räknakedja tillåtas arbeta. Denna räknekedja är avsedd att samverka med,ytterligare organ . - m" ",,,,,,,,,fi,.,\æ_ N > *i N ___ .saaexnfl-s-r. ny. :Jzv .zsuzpnhxaqqššwnrzeauerflfß-íwïnk Å d a y > _ i ~ _ _ _ i «..-».-»1š-,.X|u..... .n -.a'.-w.~~“.;.a.1.flu 1.. ~ _ va-Ål 73339 5-6. '. *fila ~ . _.' 'Å ffø. _ Law.. -.|,,\ w ,. *v- un. '.....'~s.\ru4.-.2~ ~~ w -fl- -~ N w-H "*~"'*"^ for att generera en signal med samma frekvens och tidslägen som erhålles - från de lausavkannande donen vid obrutna ljusstrâlar. Utsignalerra från de ljusavkannande donen kan då Jämföres med räknekedjans utsignal.msi avseende på tid, fas och polaritet och först vid en bristande överens- stammelse alstra en utsignal i form av en felsignal, stoppsignal eller larmsignal. . g _ _Vid konstruktionen av utföringsexemplet enligt föreliggande upp- finning har vid den ovan antydde felmoosanalysen förutsatts att de flesta fel bor omedelbart avslösar sig som fel hos klock-, återställ- nings-, synkroniserings- eller mottagningspulserna. Ett fel pa en av dessa pulser innebär att en eller flera av dessa pulser ger en signal- bild som avviker från en intakt kanals signalbild, och därigenom kan en felsignal aktiveras. ' För att samtliga fel skall kunna avslöja-sig på det sätt som ovan beskrivits har de för föreliggande uppfinning valda kretslösningarna ut- formats pä ett speciellt sätt. Den efterföljande felmodsanalysen kommer därför i förenklande syfte att framförallt behandla enbart de :era komplexa feltyperna och som direkt har styrt valet av de i utförings- exemplet angivna kretslösningarna.

Det blir, med hänsyn till ovanstående, ett ändamål med föreliggande uppfinning att e anvisniig cm två separat arbetande kanaler, där ljus- avgivande don och ljusavkännande don samt styrutrustningar ingår i den ena kanalen (A-kanalen), medan en räknekedja och därtill hörande styrut- rustning ingar i den andra kanalen (B-kanalenl och att de av räknekedjan alstrade signalerna och de utsignaler som erhålles från de ljusavkän- nande donen jämföras i tid, fas och polaritet för att i en áänförelse- krets kunna utvärdera om en felsignal skall aktiveras eller ej.

, Det är vidare ett ändamål med föreliggande uppfinning at ge anvis- ning om en möjligtet att utnyttja en och samma cscillator för att alstra de s.k. klockpulserna till såväl de ljusavgivande donen som de livsav- kännande donen. sa att dessa aktiveras parvis. Denna oscillator skall med fördel vara kristallstyrd och kan via en faslàsning styra en andra oscillator, för att alstra en likvärdig signal, som kan utnyttjas i räknekedjan och därtill hörande styrutrustning.

Ett ytterligare ändamål med föreliggande uppfinning är att låta synkroniseringspulser alstras vid ett pl förhand bestämt tidsavsnitt under vilket ett artificiellt fel uppträder och om ett fel vid andra tidsavsnitt uppträder genereras en.synkroniseringspuls vid felaktigt tidsavsnitt, vilket förorsakar osynkronism med S-kanalen, som kräver ett bestämt tidsavstánd mellan synkroniseringspulserna.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är vidare att lata syn- kroniseringspulser alstras i det organ som är avsett för att driva de ljusavgivande donen. Synkroniseringspulserna är kopplade dels till räknekedjan dels till organen för ljusavkönning.

Ett ändamål är vidare att under en bestämd period skall alltid utsignalen från mottagaren motsvara en avbruten liusstråle (mörk) och under en annan bestämd period skall utsignalen fr n mottagaren motsvara en icke avbruten ljusstrale-(laus). _ Ytterligare ett ändamål med föreliggande uppfinning ar att de _ ljusavgivande donen är enbart aktiverade under en bråkdel av,företra- desvis halva, perioden. _ _ .

Slutligen är det ett ändamål med föreliggande uppfinning att en- bart ett par ljusavgivande och ljusavkannande don är inkopplade sam- tidigt och för detta ändamâl forefinns kontrollkretsar. .' ..._-Annina , .. ...n .vw .w- fim-.wn- -.-.-...-... _ q ~v_:'_;;,:.f.= www 1-»«~:r-n-i-.-~'~"" ^ " '- ,,a fia 'lu8Å03985-6 -eïffli-LEL .Eääåšltrstfwëzazaaïeiareaaananwræsafl a-.a-iasašâleïfífäšäaïåßåüfiüšß- KRW: qf-n' -a-g-q; .g-j, “J- .Rfixe-grgç-n ..- ~š= ššåaïfiflxš* ...en ...l v .v _. v.. .aus 4 Vidare skall ordningsnumet för ett ljusavgivande don under ett tidsavsnitt vara lika med ordningsnumret för det ljusavkännande donet och under nästa tidsavsnitt skall andra parvisa don vara aktiverade, dock ej sådana med ett omedelbart intilliggande ordningsnummer. ' Det som främst kan få anses vara kännctecknande för en ljusrida _ enligt föreliggande uppfinning framgår från det efterföljande patent- kravets l könnetecknande del.

En för närvarande föreslagen utföringsform. uppvisande de för före- liggande uppfinning signifikativa kännetocknen skall närmare beskrivas med hänvisning till bifogad ritning där, ' fig. l visar ett blockschcza Star en liusridd, fig. 2 visar ett kcpplingsschema över en centralenhet, innehållande ett antal krstskort strömförsörjningskort samt ett antal reläkort ash, anslutningsplintar till sändarenhet och mottagar- enhet, fig. 3 visarzett till A-kanalen hörande kort ingående i f g. , fig. 4 všsarzett till B-kanalen hörande kort ingående i f g. . fig. S visar sändarcnneten för de liusavgivande donen, fig. 5 visar nnttagerenhetcn fdr_do lgusavkännande donen, fig. 7 visar l¿usstralcns spridning has vart och ett av de lgusavgivande dosen samt ett ob3ekt infört i s övarvaknizgsczraact, fig. 8 visar olika pulsrcrser for signaler uppträdande på kortet enligt fig. 3, fig. 9 visar olika pulzformer för signaler uppträdande på kortet enligt fig. 4, fig. l0 visar olika pulsfonzor för signaler uppträdande i mottagningsenheten enligt fig. 6 och ' fig. ll visar olika pulsfornsr för signalen uppträdande i sändarenheten enligt fig. 5.

Med hänvisning till fig. l visas i blockscnemaform en enligt före- liggande uppfinnings princip uppbyggd ljusridå, som består av ett flertal ljusavgivande don, Sl, S2, S3...Sn, orienterade på ena sidan ett övervakningsomràde la, samt ett flerta. ljusavkönnande don, öl, M2, M3 ...Mn orienterade på motsatta sidan övervakningsomrâdet. övervaknings- omradet la har genom orienteringen av donen Sl-Sn och donen Ml-Mn er- hållit en plan yta. Såväl de ljusavgivande denna Sl-Sn som de ljusav- kännande donen Ml-Mn är aktiverbara via en av en oscillator 2 alstrad signal i form av pulser, så att under ett och samma tidsavsnitt blir enbart ett ljusavgivande och ett ljusavkännande don aktiverade samtidigt och under ett annat tidsavsnitt blir andra parvisa don aktiverade. I utföringsexemplet enligt fig. l har visats att en oscillator 2 är an- ordnad att via en ledning 2: st~ra savöl de liusavgivanda donan som de ljusavkännande donen. Oscillatorns 2 signal på ledning 2a är även kopp- lad till ena ingången. klockpulsingangen, för en vippa l0. Intet hindrar emellertid att låta dessa don 3 och 4 vara styrda av var sin oscillator, men i så fall mäste de tva oscillatorerna vara faslåsta till varandra.

Samtliga ljusavgivande don Sl-Sn är anordnade i en sändarenhet 3 medan samtliga ljusavkännande don är anordnade i en mottagarenhet 4.

Sändarenheten 3 är så utbildad att i den alstras synkroniserings- pulser, vilket närmare skall beskrivas senare. och dessa är anordnad att överföras via en ledning 3a. Synkroniseringspulserna är dels länkade .__ ___-. _ __ , _________,________ __ _ __,____' _ '_ 'lu-“ukufl-I* T u" "":'wy“rw y' ut vpnwvltw' !alrwuvvn!fiu q-'flqwïæïtn Å" V h “ L ä'ecwflmfarrrvflwfif'ff~mr-rvrerffi~wv~fm~~~frffrr"-a" = * *frt."f*'^~.°'fl'.'*°l r"" - ~ '_ y > ' __ . . '_ . 4 A ._ ~ Agä 'IGÛWöS-ö över till mottaçaron;;tcn 4 dela ïänkais över till en rïknekedia 5. för att vid vissa tidsavsnitt återställa räknaren. Räknekedjan 5 är styrd av en oscillator 6. Oscillatorn 6 avger s.k. klockpulser dels till räkne- kedjan 5 dels till klockpulsingàngen has en ippa 7 via ledning Ga.

Mottagarenheten 4 sänder via en ledning 4a signaler motsvarande emottagna ljusintensitcter till ena i:;¿:3en för en EXKLUSIV - ELLER- grind 8 smnt'till en annan liknande grind 9. Grindens 8 utgång star via ledning 8' i förbindelse med en data-ingln;'för vippan lö. medan grin-Ä dens 9 utgång står via en ledning 9' i förbindelse med en data-ingång för vippen 7. t Grindarnas 8 ash 9 andra ingân;'ör via en ledning Sa anslutna till räknaren 5. Här signalbilden på lcdningen 5a överensstämmer exakt med fasvända signalbilden på ledningen ša ïigzer signalerna på led- ningarna 8' och 9' höpa. En kortvarig eller läng likhet mellan signa- lerna på ledningarna öa och 4a gar en l¿g nivå på ledning 8' resp. När minst en av vipporna 7 eller lö ändrar inställning sändes en signal likvärdig med en stràlavbrottssignal till den efterföljande styruc- rustningen för stanznaskinon. Nnrmait skall vid felfritt system det förhållandet råda att vid verkligt strålavbrott stall båda vipporna ändra läge samtidigt.

En efterföljande örertaknizgsanerdnínj ll (ej i detalj visad i bifogad ritning) kontrollerar att båda vipporna 7 och 10 växlar sam- tidigt och intager samma tillstånd. Vid avvikelse mellan vipporna 7 och 10 fås en signal som laser systemet s.k. kanalavvikelse.

Av fig. l framgår att en och sama oscillator 2 är avsedd att alstra klockpulser till såväl de ljusavgivande donen i sändarenheten 3 som de ljusavkännande domen i mottagarenheten 4 för att därigenom sam- tidigt aktivera parvisa don. ösaiïïator 3 ör företrädesvis kristallstyrd och via en fasllsnizg och ledningen íb,styr oscillator 2 en andra oscil- lator 6, för att aistra en si¿nal till r“knekcd¿an 5. Den andra oscil- Éäëggn 6 kan företrädesvis utgöras av en spönningsstyrd oscillator Oscillatorn 2, sändarenheten 3, mottagarenheten 4, grinden 8 samt vippen l0 ingår i en s.k. A-kanal (betecknad A i fig. l), medan oscil- latorn 6, räknaren 5, grinden 9 och vippen 7 ingår i en s.k. B-kanal (betecknad B i fig. l). .

När det gäller den fysiska uppbyggnaden av utföringsformen sa kan nämnas att den sker via kretskort.

Sålunda har sändarenheten.3 uppbyggt: på ett kretskort (fig. 5) medan mottagarenheten 4 uppbyggts på ett annat kretskort (fig. 6). En centralenhet (fig. 2) uppvisar anslutningsstift till sändarenheten 3 och mottagarenheten 4 och innehåller ett strömförsörjningskort Zl, ett kretskort 24 för A-kanalen och ett kretskort 25 för B-kanalen samt ett antal reläkort 22 och 23, vilka uppbär reläer avsedda för den tidigare nämnda övervakningsanordningen.

Söndarenheten 3 och mottagarenneten 4 är försedda med egen ström- försörjning. _ Signaler till och från sändarenheten 3 resp. mottagarenheten 4 går via opto-kopplare.- - Sålunda visas i fig. 2 ett kopplingsschema innehållande de ovan an- givna kretskorten. Kretskortet 21, vilket utgöres av ett strömförsörj- ningskort, och de pa detta kort ingående delarna, utgör inte någon väsentlig del av föreliggande uppfinning och har därför icke närmare beskrivits. Strömförsörjningskortet Zl innefattar emellertid en hel del f* *finvrrwffriïffï'fw:rfísgnffffffe-fffrztemrerryfjxrfm _ ., _ _ __ 1 ïg U. __ “gi _ _ ._ _ _ _ s- m WWW: i L* i 7803985-6 iššäliâšeïàöíšššåâiåäfišaäšnâäïnäihza*än “å šš-“šm “à få" ““' J n . n ningen innefattar ett logikkort 24, för A-kašalen, ââhee§:nlo3i:ko::t25 för B-kanalen, vilka dock närmare stall beskrivas nedan. Vidare före- . finns relïkortet 22 och reläkortct 23, där reläkcrtet 22 uppvisar tva gånger tre reläer,'vilka är avsedda att ge nödvändiga styrsignaler till t.ex. en press, :edan reíökartet 23 innesaller reläer avsedda att över- vaka funktionen hos raïïarna pà kortet 22. . _ givit§n%šñš?li¿3splint nad ansläšninâsstift för sändarcnheten 3 har . ~ls:i:;s;et:cxni: en ost en nens infsn' h . stift för mottaçnrenheten 4ghar givits hïnvisnin§šheå2škïï§câ:s2ä§?ings Via en kopplingsplint 27 är det möjligt att bygla in olika funk- tioner hos ljusridån i heroende på vilken applicering som är aktuell. I figuren har till vänster illustrerats en byglinw för “Entakt och skydd” den :m :segling för "annat den tvatašt", hänföra-ne sig tm olika driftssött has en stansnaskin. - ' kal-tå àåiæiaälïšuš-'š išäägåëiåââïïiâtäïåš äišníaššiin” âïifïlâ Elf* ningen 2a' kopplas således oscillatorns utgående signal gill vippan 10.

Via ledning 2a kopplas oscillatorns utgående signal till sändarenheten 3 och mottagarenheten 4. Själva oscillatorn 2 är kopplad till en IC-krets (CD 4024 SE) Sl och i den neddelas oscillatarns frekvens. sen ml utfšringsaåçaplet har_vâsats_hur halva den neddelade frekven~ atas a ica in' to alla sciliatorn 6. f Jff' anwa. .. .f.y.l~. 5--" 'p _,Ä,¶_ ,\_ 4, __-___~_“ ¿._, . f sens göcfÉåaåšfšašššekïšcåpäšsšgçáïšfn ïnëaïkretsgutgöreâtšvISië;:ä.l0 i fig. l. ?ipp;: lC står i förbindelse mcd yttcrlifare vipaar (IC-kretsar CD 4027 SE) 34: och Zéb. Avbrott i 13usrid¿n xzdför att viopan 10 slås om. Därigenam ”G0”-ställas de normalt ”l0“-ställda vippornå eller räk- nare 34a och 345. där räknarutgingen för Séb gir hög, gar rätnarens 34a J-ingång hög och därmed öppnas räknarens klcckpulsingâng, till vilken synkreniseringspulsen är ansluten. vid avsökningsvarvets slut räknar därför räknaren Zda och 34b upp till “ l",.nen finns hindret kvar blir den vid nästa avsökningsvarv återigen ställd i läge "GO". Först efter det att hindret borttagíts och tvâ synkroniïcr ngspulsar aasscrat fas läget "lo" varvid J-ingången går låg och snïrr r vidare framräkning.

Härigerom säkerställas att en helt avbrottsfri avsökninfsaykal maste passera innan klarsignal äter ges. Kretsen âéa står i förbindelse med IC-kretsen (CD 4027 EE) 34c och 33. vilka användes för att generera signaler avsedda för de tidigare angivna olika styrsättenJ t Ö IC;kretsêni3â starfi föršindeïseamed IC-kretsen (9668 PC) 35, u g'ran e en r v rets ör re äerna p reläkortet 22.

IC-kretsen (CD 40?0 BE) 37 utgöres av grinden 8 i fig. l.

Synkroniseringspulserna är anslutna via opto-kopplare 36 medan mottagargulserna är anslutna via opto-kopplare 35a. fig. 4 visas ett kopplingsschema över det i fig. 2 angivna logikkortet 25.

Oscillatorn 6 testar av en IC-krets (CD 4046 EE) 44 ned faskom- parator och som avger klockpulser ga ledning 6a'. utsignalen delas i en IC-krets (CD 40l3 BE) 44a till halva frekvensen, som atermatas och jämföras i faskomparatorn med signal på ledning 25. ' ~ _ Härigenom låses oscillatorn 6 så att dess utsignal på ledning Ga blir lika till frekvens och fas med signalen på ledning 2a'.

Pa ledning sa' uppträder pulser som räknas i två sammankopplade IC-kretsar (CD 4029) 43 och 43a. Dessa ör byglade vid 43b så att räk- nekedjan*43. 43a ger en utsignal Sa, som är inversen av signalbilden från en obruten ljussignal 4a.

V.. ._....._.a.__ ..__,.,.. . ”Ms-aa ---.-~«-.-«:~.~- -env-”srß .rrnwwfaræfifæefarvnlæfisfsr ' ' s ' i _ *i .i WW'1"'-"C""“' ' . .x- Puisen på ïedníng Ca' räknas även upp i en annan'räknekedja (IC 4029 BE) 43e och 435. 1 Denna räknekcdša 43e. §3f¿synkroniseras_av synkroniseringssignalen pa iedning 3a och arga: i sin .ur en synkronisarængssignaï tili räknaren 40 och 4aa. I korsat. snydd genereras i B-kanaïen en faisk avbrotts- signal. Denna infipres via opto-koppïaren 4Ga och iâser räknaren 43 och 43a i läge "O".

Utgangssignaien på iedning Sa är matad tiii IC-kretsen (CD 4070 BE) 47 utgärande grinden 9 i tig. i.

Synkroniseringspuison på Iedning 43; är ko;piad tiii kretsen 42.

Kretsen 47 står i förbindeise med IC-kretsen (CD 4013 BE) 4Za, som i sin tur samverkar med IC-kretsarna (CD 4027 BE) 42, 41, 4ia, 41b och 45 i likhet med fig 3.

I fig. 5 visas ett koppiizgsschzma ërer sïndarenheten 3. Denna uppbär 23 ijusavgivande don Si-Sn'{d§r n=23}. Varje don exempeivis S1 drives av en tiïihörande transistor 50a och beiastningsnotstand 50b.

Resp. bas rör dessa transistorer 50a är konpíade tiïi tre IC- kretsar (CD 4051 BE) 51, Sia och 51b, viïka i sin tur samverkar med en iiknande IC-krets 51c. Kretsen Sic står i förbindeïse med en IC-krets (CD 4024 BE) 54.

En IC-krets (C0 4GïZ CE) 53 är amzrinfd att biida en synkronise- ringspuis, genererad i en kozparatorenhet 55. Riockpuiserna på iedning 2a passerar en komparatorkrets 53.

I fig. 6 visas ett koppiingsschsma över mottagarenheten 4. Denna uppbär ijusavkännande don i form av fototransistorer'Mi-Mn där n=23 med tiiihörande motstånd 60a och 50b. Dessa transistorar (TIL 81), är kopp- 1ade tiil tre IC-kretsar (CD 405? BE? 63, 54 och 35, viika i sin tur samverkar med en ïiknande IC-krets 6 a. Kretsen öïa står i fürbindeise med en IC-krets (00 4024 BE) 61 (Räknare).

Kiockpuiserna pa iedning 2a passerar en komparator 52 och en övervakningskrets (komparator) 62a tiïi räknaren 51.

Synkroniseringspuiserna på iedning 3a passerar en kcmparator 69 och en övervakningskrets (komparator) 69a tiii räknaren 61.

Med hjäip av muitip1exkretsarna“63, 64 och S5 kopplas endast en av transistorerna vid varje tidsavsnitt in och den erháiina infor- mationen matas tiïi en IC-krets (CA 3130 BE) 67. vars utgång via en kondensator 68 star i förbindeise med en IC-krets (CA 3330 BE) 66. som i sin tur star i förbindeïse med en IC-krets Gßa (komparator). vars ut- gangssignai är matad tiïi iedning ia. . _. .

Strâiningsdiagranmzt för den tv; av iysdiod Si resp. tototran- sistor Mi som användes på var sida ëvcrvakningsomràdet ia, och som framgår av fig. 7, erfordrar med nödvändighet en kontroiï att endast en diod resp. en transistor är aktiverad samtidigt, Det förutsättes här att sändaren Si och mottagaren M1 har iika stráiningsdiagran.

Fran fig. 7 framgår att en iysdiod S4 kan ge iåusintensitet på fiera mottagare samtidigt. näniigen M1-M7. och det erfordras därför att det kontroiieras att enbart en sändare och en mottagare-är inkoppiad samtidigt för att inte en indikation pâ att ett objekt 70 befinner sig i övervakningsomrâde skaii gå förlorad. ' I fiï¿ 8 visas oiika puïsformer för signaier uppträdande på kortet en igt fig. 5. I fig.3o nar med hänvisningsbeteckningar Ba-8i inforts var dessa signaier uppträder. Under period 4 och 5 har i fig. Sf angivits stràiavbrott. ' ' 'I fig. 9 visas oiika puisforner för signaisr uppträdande på kortet en i9t fig. 4. I fis. 4 har därför med hänvisningsbeteckningarna a. wa wm- ø-pu-.øu www» v r era' v» w.- n-.q-N-r-qvyy/-q -w-y-u-wyv-vr www-p .www-vw .efr-rrg". :fw-arm 'mf-un- r--fl fr »varann _ . . . . , . - -- . ,~ ~' “av ef. a»_ a. -fßaïffïftaïfl - ' - šflßsuêem-:aaueqsnrvaaenns saw-. s¿s“s'šd t4"e .~..,' 'A .~ ~.

- A « ». .a “au-m .f ...h -a-a..na.t\».^u«.»..,-L- »M ,.- = -._..,~ ._ ...V24 . _. .. ,.. ..._ ,,~...,_.. .

Ci) 9a-9e införts var dessa signaler uppträder. I fin. tg och Sf anges mad siffror räknarens instä11nings1äge under o1ika tidsavsnitt. I fig. 9h i11ustreras pu1sformen i B-kana1en med en mörk pu1s.

I fig. 10 visas o1ika pu1sformer på signaïer uppträdande i mot- taqarenheten en1igt fig. 6. I fig. 6 har därför införts hänvisnings- beteckningarna 10a-10c för de aktue11a pu1serna.

Fin. 11 visar oïika puisfcrnar för signaier uppträdande i sig- na1enhetcn enïíçt tig. 5. Eärför har i tig. 5 införts hänvisningsto- ~~r** ""-iïi för da aktmaïïa cuïscrna. I fíg. 11c' och 11d' tectninnain, ..a _ _ _ *'"~r~de samtidigt och hur detta anges att tvâ sändaren S7 och S3 är akcite.a per en extra synkroniseringspuis i fig. 119.

FUNKTIÛNSEESKRIYNING. Ä-kana1en. ~ _ _ __ klockpuïsens Trekvcns oeïas ner i raknarcn Sd och avkcdas så att utgangarna pâ 51, 51a och 51b successivt aktiveras. Oberscrvera att den tid som en iysdiod är tänd föregås av en iika 1ång tid under vi1ken samt1iga dioder är sïäckta. Under denna tid sker utba1ansering av mot- tagarens no11punkt. En avsökningscyke1 omfattar 25 perioder. Endast under de tjugotre första aktiveras iysdioder.

Efter en kompiett avsökningscykei avger sändarkortet en synkroni- seringspuïs ti11 msttagarkortet och ccntrzinnteten.

Utgång rna frin av1:darna 51, Sia ash šït är icke konp1ade så att 1ysdioderna tänds i cn föïid, t.ax. uppifrån och ncr. D: är i stä11et koppïade s¿ att ijusstrlïcn "nopp;r“ i sta; cm ca'¿ dioder. även de 1jusavkännande donen EI-än är anordnad: att hoppa på samma sätt. Orsaken ti11 detta kommer att diskuteras närmar: i tcïmodsanaïysen. diagrammet för dan typ av 1ysdiod resçektive Eftersom strd1nin¶s _ fototransistor som används i 13usridán ar reiativt brett måste kon- tro11eras att endast en diod respektive transistor är aktiverad at gangen. Fe1 hos avkodare eiier räknare sku11e t.ex. kunna medföra att f1era 1ysdioder tänds samtidigt.

I sändardeien skar denna kontro11 genom att strömmen genom det för samtiiga 1ysdioder gemensamma motståndet 54.mäts med konparatorn 55.

Att denna mätning verkiigen fungerar testas varje avsökningscyke1 genom att diod “nr. 25” ersättas med en_resistans (54a), som ger en st svarande mer än en inko;p1ad diod. a ' .

Den fe1signa1 som då fås används som synkroniseringspu1s ti1i not» tagare och centra1onhet, samtidigt som den âterstä11er den räänare 54 som styr inkopp1ingen av 1ysdiodorna. Evcntue11a fe1 hos räknare, avs kodare e11er synkroniscringskretsar medför att synkroniseringspu1sen uteb1ir e11er återkommer med en periodicitet skiid från 25 perioder (50 k1ockpu1scr). Detta medför, på g.

B-kana1erna fa11er ur synkronism, d.v.s. ett fe1 erhå värdigt med ett ständigt strüiavbrott. _ På mottagarkortot enšigtifig. 6 finns motsvarande avkodare 63. 64 och 65 som på sändarkortet cniigt tig. 5. Rëknaren 61 deiar ner k1ock- puïserna. Synkroniseringssigna1en från sändaren ser ti11 att mottagaren startar med r'tt fototransistor och i rätt fas. De o1ika fototransis- torerna inkopp1as ti11 kanparatorn (fifia) via anaioga uïtipïexanord- ningar 63, G4 och 65. iso1at1onsfärstärkarna öfi och 69 och kondensatorn 68. Under första haïvperioden av ett inkopp1ingsinterva11 (motsvarande Ies som är 11k- * ~~ -~V----~-~. »aa-ca ~. ~a.-~. -.-~.--- *aan-yra :anamma-mamma man» - h . _ unit-e -v,.,fi föm mot-' rund av a-kanaiens upšbyggnad att A- och dig ...a o.f.'..f..\.¿a...a:..~.'..v.~aa.\'........ _ z .. ..,._,~_,.¿ -_ , . f» .' f.\;-~.~a..w~»..--f.~...n.»,.. .Ah- .. _.. .»s---..>-.,,.u¿4~.n.'. 3-1. _. I '2853933-6 lysdiod släckt) urladdas kondensator 69 till refaronsspänningan "L-“ genun att fälteffekttransistorn V39 leder. Vid mätning av ljuset under följande halvperiod är därför mörkerströmmen utbalanserad av laddningen över kondensator. - ' När lysdioden tänds fås ett nivaskift, vars nivå beror på hur mycket ljus som_träffar fototransistorn. vid hinder i stralgången eller fel pâ fototransistorn eller lysdiod uteblir nivaskiftet.

Under avsökningscykelns 24:e period är icke någon lysdiod tänd.

Under denna period mäts alltså enbart märkcrstrdmmon, d.v.s. utspän- ningen ska hela perioden vara låg. Eventuella fel nos förstärkare, .kopplingskondcnsator eller komparator, som skulle kunna medföra falsk signal, kommer därigsncm att avslöjas. änder ansökning o kalas 25:e eriod är icke haller någon lysoiod tänd. Utspänningzn fran 65 skulle alltsa även under denna period vara lag. Genom motstandet E20 alstras dock under senare delen av pulsen 25 en nivå motsvarande den under en" ljuspuls. Även om samtliga strålar brutit: är alltsa pulsen 25 hög.

Oberoende av hur manga strålar som är brutna eller ej kommer därför utsignalen från mottagaren aldrig att kunna vara rent periodisk eller statisk. Utsignalen från komparatorn 66a, leds in till centralenhetens kort 24 via en opto-kopplare 35a.

Liksom det i sändardalen övorvakados att endast en lysdiod är tänd at gängen kontrolleras i mottagardnlen att fototransistorerna inkopplas en och en (via kretsen 59a). Fler än en inkopplad transistor medför, liksom hos sändaren, automatisk âterställning av avsökningen.

Funktionen av övervakningskretsen testas varje avsökningscykel genom att synkroniseringssignalen från sändaren gar vi denna krets 69a. Mer än en fototransistor eller fel på övervakningen medför alltså att sändare och mottagare blir osynkrona d.v.s. “strâlavbrott". Testen av att endast en fototransistor är inkcppïai skar via motst¿nden êüa. Eventuellt avbrott i något av dessa skulla innebära att det iska kan noteras om motsvarande fototransistor är inkopplad tillsammans :cd någon annan iotatransistor.

Ytterligare en övcrïakni:;.kr:ts, kougaratorn Sia, testar därför att alltid minst ett notstdná är inkatplat. Funktionen av detta övervakning ' testas genom att klockpušserna normalt passerar kretsen 62a. Avbrott i ett av motstånden öüa lägger komparatorns 62a utg¿ng låg, ytterligare mur", ...WW- klockpulser kan inta passar; ocn avsökninren på mo.taga.sidan avstannar, d.v.s. under följande klockpulsperiod detekteras strâlavbrott.

Ljusridån innehåller 23 diod-transistorpar men kan lätt byggas ut till 62 par genom att räknarutgéngarna Qi, Q2 och Q3 samt "enableute gångarna" för ytterligare 5 st IC-kretsar CD 4051 finns utdragna från räknaren Gl respektive multiplexkretsen Bla.

B-kanalan. ' - -.analen genereras ett pulstág motsvarande det som normalt erhålles från mottaçaren när inget tindtr bryter stralen. Detta "falska" pulstag fås från räknaran áš oda éâs. šynkrzrisflringspulsen fran A- kanalen används för att starta räknaran i rätt fas.

Att direkt använda denna puls för synkronisering av B-kanalen innebär risk för att bada kanalerna låses, om synkroniserinçssignalen lägger sig ständigt hög eller får en repetitionsfrekvens lika med eller högre än klockpulsen. Detta medför i sin tur att stràlavbrott icke kan detekteras.

~ Där synkroniseringssignalens repetitionsfrekvons är lägre än klockpulsfrekvensen, men skild från den normala, medför detta att en del ._-.-.............,..,,...., __”. . _, . .__ -' ..._ -..mf-WN s. ._ ,,,,,______ ___¿_\_ w 'WLL u-y-yk.-v_n.ya_q~vq-«..aw_, w, ,. H _ , , “ ' ' ' " 'i ^= *in 'dit “i-rri” ”m” Mrflwrawvfrdekannšaèwïfißfiwmirfimnnøflfl \ I - . . 3, " Q- _ |š--<«-»='.-'.1aa'.~s.«...~._-..e. .tw e... r. ' ' » ~ ~ -- ~ ~ --.».w.-...a.- ' ~~ . .. - . . . - , ~ v aha-aus..ashes....ßuwu-lø-nmtww.s..i..sa..ift.iwi..--Mofi-m, u. a _ .a . .-. U ~e>.....-».~ saa-i ma- n, _.-. ma.. ~.« .uu-n- fb. nn- - v» vaoaoas-s¿ i0 av ijusridàn aidrig koppías in, eftersom både A- och 3-kanaien startar ' om innan en hei avsökningscykeï passerat. Även detta är naturïigtvis ett fariigt tillstånd.

Synkroniseringspu1sen tiliâts därför icke att direkt styra den. räknare som genererar B-signa1en. I stäïiet får synkroniseringspuïsen återstäiia en annan räknare 43e och 43f, som i sin tur genererar syn- kroniserângspuis tiii ?3 och 43a. Für att räknaren 43e och 43f skaii avge syn roniseringspu s får icke de tiii 3-kanaien inkommande s nkro- niseringspuiscrna k;:nc tätare än var äöze kíockpuis. Ben ovan nämnda typen av fe? ïåser d; endast upp räknare: êßa och 43? nedan rëknaren och 43a. som genererar L-signcien, fortsätter os nkrcnt, eftersom syn- krogšsešingssigr izrna tiii denna utcbiir. Detta ieder tiii ständigt str av rottssignai.

Fe1 på räknaren 43: och áâf med omjivandc kretsar innebär icke farïigt tiiistånd eftersom A-kanaien icke påverkas. Fei kan enbart leda ti11 osynkronism meiïan A- och B-kanai d.v.s. stràïavbrott.

Fig. 9 visar puisdiagranmet vid gcšerering och synkronisering av B-kanaï. I fig. 9a oc: 9? har de bada raknarenas 43e och 43f res . 43 och 43a instäiïningsiägen angivits. P I körsätt "skydd" genereras i B-kanaien en iaisk avbrottssignai. gonna infóres via opto-koppiare 40a och iäser räknaren 43 och 43a i Iäge I både A- och B-kanaien törefinns # son förut angivits EXCLU- SIVE-OR-grindar 8 och 9, (ex-or-grindar), i viïka de bada kanaicrnas signaier jämföras. Otservera att B-kana.en är fasvänd i fürhåïiande tiii Q-kanalen. šakïángfi inget hindâr finnstixstràišàngenašrdaiiteå ïàdaï ana erna o 1 a oc ex-or-gr n arnas u gengar 1 ga. n er gör ana erna iika och därmed utgângarna Tage.

Efter ex-or-grinden förefinns en B-vippa, som k1ockas_av A resp.

B klockpuiserna. Fasiäget är sådant att i varje inkoppiingsintarvaii utsignaien från ex-or-grinden kiockas in en ftrsta gäng när sändar- giodernaaej är aktiverade sant en andra gäng när sändaren är aktiverad.

G 19- . _ kär räknarutgângen för Séa gtr hög. går räkna nas 34a J-ingang hög och dermed cppnas raknarens kiockingång, tiii viikcn synkroniserings- puïsen är ansiuten. Vid avsökningsvarvets siut räknar därför räknaren 34a och 345 upp tili “0i", men finns hindret kvar biir den vid nästa av- sökningsvarv återigen stäiid i iäge "G0". Först efter det att hindrat borttagits och två synkroniseringspoiser passerat fås läget "IG". varvid J-ingången går Iag och spärrar vidare framräkning. Härigenom säkerstäl- ïes attåân heit avbrottsfri avsökningsyckei måste passera innna kiar- s gna er ger.

Ut än skretsar. Oiika. körsätt. Éäusridan inkoppias tiïï styrsystenat tär excenterpressar via reiäerz 22a (Skydd A). 22: (Entakt A) och 22b (Tvàtakt A) respek- tive 22a'. 22c'. och 22b'. ' ' Startviiikor för pressen är att samtiiga reiäer 22a. 22b och 22c är dragna medan reiäerna 22a'. 22b' och 22c' är siäppta.

Ytteriigare en grupp reiäer 23a, 23b och 23c övervakar de övriga reïäerna (samtiiga reiäcr har tvdngsförda kontakter). Växiing av reiäet 22a, 22b resp. 22c och motsvarande reiä 22a'._22b' resp. 22c'.måste ske inom en viss tid för att icke reïäet 23a, 23b resp. 23c skaiï faiia.

Styrsystemet styr ijusridän med en signai som normait avbrytas under minimum 200 ms vid uppâtgâende röreise. Denna signal används nagot oiika vid oiika körsätt. nagot som instälis med överbygiingar 27 i styrsystemet. . a u.. a. I __,,',._,w______.. Y “f i w, *var ifiß " .

:V 3-3; -'---«~~_ - - ._ ...M4 d... h-. . ...U .A _. , , .- _ , *IM < \-~-- >- - -- enn... ..-..»..\... .- . e. ._ '_ . an... .~.~<..;_,_,. ll _ U Felmodsanal s. - ,. ' I avsikt att få en klarare bild över hur de olika delarna sam- verkar kommer en felmodsanalys av de mera komplexa feltyperna att genom- föras. .

"Fel som uppstår hos komponenter som ligger före vipporna 7 och 10 upptackes inom en avsökningscykel d.v.s. de skall resultera i en ständig stralavbrottsignal, genom uteoliven mottagarpuls eller en osynkronism, antingen mellan sändare och mottagare eller mellan A- och B-kanalerna. även etter grindarna 8 och 9 upptäckas de flesta fel inom en avsök- ningscykel och i inget fall kan ett enkelfel ersättas och skyddsfunk- tionen kvarstå tills nästa pressvarv utan att ge stopp. ' Fel hos 1 sdisd resp. fototransistor. ' Bet fel som E'r kan foresozma är ex. avbrott, kortslutning, de- generation (blir svagare). Dessa upptäckas genom att en eller flera ljuspulser från mottagaren uteblir och därigenom erhålles en ständig avbrottssignal. prift hos mottagaren.

Erift'Eos mottagaren d.v.s drift i förförstärkare Go och 67 eller komparatorer 66, lackning i kapplingskondsnsator 63, felaktig FST (V 30) som skulle kunna ge en liuspuls, även en hizdzr finns i strälgïng n, resulterar i en avvitelse {str¿lavhrott) under pulspositionen 24, efter- som denna puls normalt skall vara mörk. även övriga fel hos mottagaren, sm leder till statisk utgång eller självsvängning, kommer att upptäckas som en avvikelse (strål- avbrott).

Kortslutning i kopplingskondensatorn 63 leder till statisk utsig- nal, och därmed avvikelse eftersom utgången på förstärkaren 67 ligger på ungefär-8V, medan komparatornivàn Sâa ligger på -5 V.

Fel i avsöknin3§§re§sarna. .. ~ ra omfattande tel, d.v.s fel på flera bitar i räknarna 54 och Gl eller hos multiplexkretsarna öl, šla, Slb och šlc samt 63. 64, 65 och ola, avslöjas omedelbart som avvikelse (stralavbrott). i Det finns dock en rad fel hos räknare och multiplexkretsar son icke direkt leder till stràlavbrottssignsl, d.v.s. de skulle resultera i "hal" i ljusridån. Sådana fel är t.cx. enkla hitiel hos räknarna, kort- slutning mellan ett par multiplexutgångar eller lága inhibzringsingangar på mer än en multiplextrets tt gången. För att även dessa fel skall resultera i strålavhrottssignal har en del speciella_kretslösningar införts, såsom övervakning av att endast en diod resp. transistor ä* aktiverad åt gängen, hoppande ljusstràle. samt ett speciellt synkro- niseringsförfarande.

Bitfel. ' ' . någon av räknarutgângarna 54 och öl ligger statiskt hög eller lag (eller följer annan utgång) medför detta att nâgra dioder (resp. transistorer) aktiveras flera gånger under samma avsökningscykel, medan andra inte aktiveras alls. d.v.s. det uppstår “hal“ i liuoridån.

Om lohan hos en lysdiod (eller iototransistor) voro så smal att den endast träffade motsvarande fototransistor (lysdiod) skulle ett sådant fel genast avslöja sig, genom att förväntade ljuspuloer uteblir. net förutsättes att inte exakt samma fel uppträder samtidigt både pa_ sänder-och mottagarsidan. -tet.;-.2$.1'..Zr.';:.; ' Mr.. 'f~.:«....-~.-.«.._._ ,.r-.-:; . ~:'..;'..-. .. "~;:'_-'."*-*;.~:*'* ~~^~rv~_rr~--~-'s Mvh-Hem* ' / . ~' a" ~ _' . . . f ^-~«' . ' » v' ' l .F _ vooaaas-s_l _ -sznanaaxastïfiserexszaiessgggggfg *i ...___Iu--.-_QQM.W._ veoasas-a l2 Lobbredden är för aktuellt avstånd mellan sändare-och mottagare ca 8 strålavstånd (avstånd mellan intill varandra placerade sändare resp. mottagare), det är alltsa för litet för att upptäcka fel i de minst signifikanta bitarna. ëenom att koppla lyzdioderna resp. tran- sistorerna så att lftsstrâlnn nerver strLÉtvst¿:d från puls till puls kan detta prnble lösas. ïndsr tv¿ tillfällen. vid växling av multiplex- kretsar 63 till 6% till 65 är dock detta castçni eziast ett strålcv- stånd. Detsamma gäller öl, šla och šïb i sändarenneten 3. Ett bitfel ger dock alltid fel vid mer än två tillfällen, vilket säkerställer upp- täckten även av denna felkonbination. »tnarn1. e..-,.

Fel hc: nvlti§§í§§§¶¿_ bïtfe. average; Q. scgzs sätt sfï hc: rZ;¿:r::. Fel sen n.a.o. att flera lysdicöfr resp. tstotransíst rar ligfflr aktiverade samtidigt skulle kunna medföra att *kål“ uppstod i l¿a:ricàn. Speciella kretsar i sändaren och mottagare övervakar dock att endast ett par är aktiverat at gången. upptäcker denna övervakning att flera än ett par inkopplat: blir s utresu tate en s r av rottssigna .

De ovan nämnda övervakningskretsarna kontrolleras varje avsöknings- ”at-M cykel genom att de normala synkroniseringspulsen genereras resp. gar via- dessa kretsar. Fel_h§s övervakningen lcaz. alltså till itzblivcn eller felakt g synkronis:r.rï;puïz. ¿.t.¿. oaynkrcnism mellan sändare och mot- tagare ock därmcd stràlavhrnttssíçnal. få mottagarsídan sker i:kc33li:;cn 1? övervakningen via motstånd fi0a. För att inkcpplinjsövcrvaknifgon skill T zjzre krävs att dessa motstånd ßüa är kela och det är därför xïàräriájt att även övervaka dessa med avseende på avbrott. kortslutning fordrar ingen speciell övervakning eftersom det ger samma effekt som inkoppling av tva foto- transistorer.

Avbrottsövcrrakningcn sker med en sçeciell krets 62a, som normalt även passeras av klockgulserna till dc: räknare öl som styr avsökningen.

Vid ett eventuellt avbrott hindras klcckyulzcrne att nå räknaren Gl, vilket leder till osynkronism mellan mottagare och sändare d.v.s. strål- avbrottssignal. ' S nkroniserinosoglggentrcrircen. san arccien genereras en syakrcniseringspuls både mottagardelcn och B-kanalen. Eventuella fel på seringspulsgeneroringen som är gemensam för samtliga delar ken, cm inga speciella atgärder vidtagas, låsa-upp bada kanalerna eller åstadkomma att delar av ljusridán aldrig inkopplas. Båda dessa tillstånd är far-. liga. B-kanalen har därför utförts så att den endast blir mottaglig för synkrcniseringspulser som inkommer mad rätt tidsavstând och fasläge. Ett fel som leder till att detta krav icke uppfylls (fasvänd signal, fel repetitionsfrekvens) kan icke i något fall hindra B-kanalen att generera ett signalnönster omfattande minst 25 perioder varigenom felindikering fas som osynkronisn mellan A- och 5-kanal. Synkroniscringakrc :arna i B- kanalen påverkar icke A-sidan och eventuella fel i dessa kommer därför också att avslöja sig som osynkronism d.v.s. stralavbrottssignal. san tillföras den ce» av synkroni- Klock ulsen. _ Eortfall av klockpuls (statisk, obestämd eller brusartad) utom eller inom sändar- och mottagardelarna medför osynkronism och därigenom stralavbrottssignal och vanligtvis även kanalavvikelse. /Ä 13 A-oscíllatorn. o Üscïllatorn stannar: Klockpulsen ut hög eller låg. Avsökningon stannar. Pulsen från mot- tagaren lägger sig hög eller làg. 8-kanalens oscillator fortsätter dock på sin grundtrckv;:;, varför stopp fås dels som strålavbrott i 8-kanal dels som kanalolikhet. ' o A-kanalons fruktan : Här kanalens frekvens Iïf§;r utanför 3-kznzlons-oscillators in- fangningsomrâde för fasl¿snin; f¿s osynkronísm mellan A- och B-- kanalerna. vilket leder till strålavbrottssignal. o Fel i neddelaren 31 så att Fn = St.

Klockpulsen ut får fel puïsbrodd-och fasläge. Stopp p.g.a. strâl-- avbrottssignal genom osynkronisn. o Fel i invertorare för signoï_¿a och ßb eller SCR-grinden Bla.

Felaktig klockpuxs ut. Fasoxvkhct nollan kanalerna. Strålavbrotts- signal. ' - 0 Fel 1 transistor Slb. _ Avsökningen avstannar eller blir osynkron. Strâlavbrottssignal.

B-oscillatorn. - rasnasn ngssignalen från A-kanalen utablir (hög eller låg) eller skillnaden 1 frekvens mellan A- och 3-kc:12¿n är för stor. 3-oscillatorn fortsätter på sin grundfrekvens. topp fås p.g.a stràlavbrottssignal genom osynkronism. o Fel i oscillatorn ê4. .

Faslásningsingângen låst till + eller -. A-oscillatorn pâverkas ej p.g.a. mellanliggande motstånd. Str¿lavhrottssignal. 0 Avbrott l motstånd 5 fnsl¿s:íngsl:¿nin“: : _Ger osynkronism mellan A och B-kanal. tràlavbrottssígnal. o Faslåsningenfsker vid en frekvens son är hälften av klockpulsfre-. kvenson. _ Fel hos oscillator 44 innebärande att osctllatorn stannar, men utgången följande inkommande signal från kanal-A oscíllatorn, skulle nämligen icke gå att upgtäcka om inkommande signal hade samma frekvens och fas som utgående E-klockpuls. vid eventuellt senare fel på A-oscillntorn skulle då Tunna få ett tillstånd med båda osclllatororna stoopadz. Skor fasjänfärclsen däremot vid halva frekvensen leder ovan nämnda fel hos~osc1llatorn 44 att B-klockans frekvens också sjunker till hälfto, något som omedelbart leder till strâlavbrottsslgnal genom osynkronísm. o Fel i båoa räknar-na 43, âßa, 43e och 43%: Detta innebär liksom för närlâggandc kretsar ett bortfall av 8- signal eller felaktig B-signal (puls 24). Strålavbrottssignal och ev. kanalolikhet. “ w_ ¿ç; . .'! 14 o Fe1 i inverterare före kïockpuisingángen tiïï vinpan 7 eiïer 10: Detta ïeder antingen tiïï tortfaïï av kïockpuïásignaï tiïï vippen, viïket medför att en växï ng av den terürda kanaïens utgång, som . skeiï ske varje nressrerv utebïír, d.v.s. ëtcrvakningsreïäet faïier (kanaíavvikeïse), ciïer tiïï fei fasïäge på kïockpuïs- signa1en¿ viikot nedfär stopp p.g.a. str¿2avbrottssignaïen. Den icke :orörda kanalen benàïïer skyddsfunktionen under hela press- varve . ottagar.uÉsQ;¿b no tnšarputsen på Éeåning 4o!gír in tíïj kortet 24 vie en opto- koppïare (ao; ocn en eua§ro.n¿re ¿konQ;¶ator¿¿ fe: nos essa kretsar kan 1eda tiïï att nottagarpuisen in pa grinaan ,e, antingen bitr statisk e11er brusartad. I båda fa11en kommer båda kanaïerna att detektera ständigt stråïavbrott.

Kana1jämföre1sen.

Den Eriïiska punkten vid kana1jämf“re'sen är grindarna 8 och 9 (37 och 47) eftersom på ingångssidan de tå a kanoïerna där är förbundna med varandra. Man måste a1ïts¿ förvissa 52 en att fel i en av grindarna icke sätter även andra kanaïen ur funktion. Detta sker genom att tilï grindarnas ingång inkoppïats motstånd. ~ kf] C.. o Utgång hos grinden L e2ier_9 kortoïuten tiïï + eïïer obestämd. (osciïïation, avbrott). . ' Agora kanaïens skyddstunkticn kvarstår. Feïaktiga kanaïen kan i o estämt äge ge stotp. Cm inte :äs stopp färe nästa pressvarv, ettcrsom övervakni§:Éreïäet faïïer ;.ç.a¿ ett det icke fås upp- rekning av entak. sec resp. 41a (och tvata tsvippan 33 resp. 41b) 1 den feïaktiga kanaicn. o Utgången hos grinden B eïïer 9 iâg. _ Detta ger en stràïavbrottssignai och eventueïlt kanalavvikeïse. o i Ingàngen hos grinden 8 e11er 9 kortsluter ti11 + och jord.

Detta ger en stråïovbrottssignaï i minst en av kanaïerna och even- tueiït kanaTavvike1se., o Kortsïutning meïïan grindarnas ingångar.

Detta gor strâ1avbrottssigna1 i minst en av kanaïerna och even- tueiït kanaïavvikeise. ' k o Avbrott i någon av grindens ingångar (obestämd niva).

Detta ïeder tiil stra1avbrottssigna1 eftersom ingangssisnüerna maste växïa efter bestämt mönster. _ .._..__. -..fl-...w-.uwnvv-sriflflvvffififfllflåßïflfl Içfggyv-IfiwWN-Wflflfflifflmflf-fl~~|~I-Ief--rv'~j^æ"'eruw\urwumnng -wg-qfg-çfifçgvggfp-Iïrpxgrvrunvfifipvofl _ _ _ , ___-l. 'fçdq _ ä å. I' å; 57"? ïwf-.à-u- . essä... - ° 2. ._ ,“ 'f- ,_ _, få”. o Utgången föïjer en av in o En eïïer båda ingångar.

*S rcaaess- glngsrna. - _ _ utgången normalt n Straïavbrottssignaï samt kanaïvvikelse eftersom ska ïwgga hög. - to följer utgången.

Stråïavbrottssignaï åtminstone från den icke feïaktiga kanalen.

Víppan 7 och 10 rek a?tfr?*"”7{ï v**~er, rate-yçenïqpg r;3 reas-§_ F ~«---. m- har. n'- »a '~“”~'4'.""".'-'“¿I'"T2"T."'=::':'::~.'-v-'~'~:-~r-;É°=¿~~vf- Uflša-:Qit-.Xx ewa Clëaïa- “saa-eur trains uvCz. ¿_« haku? 0 0G.. S) uQSï-IÄS varje pressvarv gcnan att att :ytt_:neant :che kan starta utan ett detakterat avbrott gant.zgcn ett riktagt strâïavbratt eïïer som i läge skydd. ett taïskt sådant). o Feï i någon av kretsarna efter grindarna 8 och 9. et av de tre reïäparcn Detta medför att icke båda raïäerna t nag 22a, 22b, 22:, 22a', 22b' 22:' väntar eïïer att de icke vaxtar sam- tidigt. (Kana§avvikeïs:}. I aids taïïan faïïer övcrvzkningsreïïcts s ä1v§å@šni:f¿_Cbsçrr:ra att für nzjaritzten av de feï som förut beskrivats fax¿er act: s§§}gkL1Z.â:§srcIäat utan feien visar sig som ständzga, :css ¿terst¿rat:ra strdïavärott. ïeiäcrna är trängs-~ styrda. Detta medfär att cm en kontakt svetsar och inte ëgnnar, stutninggntav rçïïets övriga kontakter utebïir, d.v.s. övervak- nangsrevae varvar. ~ En kontakt från vari; ëvervakníngsrsïï "r isïutzn för icke draget reää) utdragen tíïï en separat ^1i:j:. Eanus sïizjz kan an Emfas för kontroiï av att övervakningsreïäarnas kontzkter sïïppzr i sträzïäst ïäge, en kontroïï som ïëmpïigen sker från det ëvarnrdnade styrsystczat.

Bortfaïï av kvittcnspuïs från styrsystcmet tiïï en av kznaïerna fälïer övervakningsraïïet. Bortfaïï av kvittenspuïs tiiï bada låser systemet efter ett stràïavbrott.

S änninastartfaïï.

Hortïalï av reïäspänning inaebä stopp eftersom santïiga reïïer sïäpper (normaït ska reïäerna i A-kanaïen vara dragna och reïäarna i B- kanalen sïäppta). För ïag matningspännâng tiïï reïäarna. sa att något reiä faïïer. faïïer motsvarande dvervakaings separata nätaggregat. Bïir en av dessa spänn den andra kanalen skyddsfunktionen medan övervakn oiikheter i besiut.

Uppfinningen är givetvis inte begränsas titt den ovan sâsan exempeï beskrivna utfër'ngsformen utan kan genomgå modifikationer inom ingar för Tåg behâiier då ingsreïäet reagerar p reïä. Logitkorten matas från IÉ 6 . ramen för uppfinningstanken.

' Det bör specieïit beaktas att ett fïertaï kretsïösntngar har en genereii tiïiänpning och är ej begrä sad ti11 den som exempeï visade Ijusridàn. _ ~----~ ----»~-.-1-.-.-«-~.-:r:=,fr:r'§::r;tr3 ..*_.':'f.';'f_..°;ç.,::_f__;,,;1-;-7~:f-jfr - ~~ - ------ ~- -_-;-_------f------------ - - ~ '-=fl"*:~r"twvrwfi.>T* °" fïïfl

Claims (7)

~ _. _ 16 Patentkrav.

1. Ljusrida bestående av ett terude vid ena sidan ett Uvervaknângsemr¿ nande don (M1-än) orienterade pd m tsatta 1jusavgivande donen (S1) är aktíverbara c är aktiverbara via en av en osciïïator (2) aïst ett och samma tídsavsnítt är enbart ett 1jusav51 1 1-2. J. .erta1 ..tsavg. de och sidan .. . i-.ïnfn .uu-u äw-r fm... 4 V ß - u... »__ ...n-ma ...n .unna-ansa Suwinmåhøa-“n-ïu ande don (S1-Sn) orien- ett fïarta1 1¿usavkän- cmrdiet, varvid de ch de ïiusavkännande dcnen (M1) rad signa1, så att under 'vande (S1) och ett 1jusavkännande don (M1) aktiverade samtidigt och under ett annat tids- avsnítt är andra don aktiverade santidtgt, k ä n n e t e c k n a d därav, att para11eïït tí11 inkcpp1ingscyke1n av och 1jusavkännande donen (M1) förefinns en räkna de 1jusavgivande (S1) kedja (5), vi1ken är avsedd att generera en signa1 (Sa) med samma signa1sekvens som erha11es från de 13usavkännande donen H1-Mn* vid cbrutcn Z¿usr 1 jämfürcs (3, °“ med räknckedjans *I *.d differens, förorsakad J. b na1en från de 1jusavkännande domen (da) (S) signa1 (Sa) och att vid en pa förhand testtr exempešvis av ett avbrott i stràïgâng. och/e11er t en utsigna1 (11).

2. Ljusridá en1igt patentkravet 1, k ä n n e t e c k att en och samma osci11ator (2) a1strar s. t. X1 ida. att utsig- t kretsfe1, a1stras n a d därav, otkpu1ser ti11 sâvä1 de 1jusavgivande donen (S1) som de 1jusavkännande donen (M1) för att samtidigt aktivera parvisa don och att oscí1 ïatorn (2) är kr1sta11styrd och via en fas1ásning styrande en andra osci11ator (6) för att a1stra en signa1 ti11 räknekedjan (5).

3. Ljusridâ en11gt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att den andra osci11atorn (6) utgöres av en spänningstyrd osc111ator (vco).

4. Ljusridá en1igt patentkravet 1, k ä n n e att synkroniseringspu1ser är a1strade 1 organ n avgivande donen (S1) och dessa pu1ser (5) de1s t111 organen (M1) för 1jusavkänning. t e c k n a d därav, för att driva de 13us- är kopp1ade de1s tí11 räknekedjan nu' 1» > . ..».......<.~-;.u-¿~a1x~4.w., ......-.. ...-...... J. a. .«...~. - '22333935-6

5. Ljusrida enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att utsignalen (4a) från de iäusavkännandc donen (M1) är ansïuten ti11 ena ingången fär två EXKLUSIY-ELLIR-grindar (6, 3} , att räknekcdjans (5) utsignai är ansiutcn tiiï grínäarnas and* ingångar, att resp. grinds utgång är ansïutan tiši ena ingàngcn itr en vippa (7, ïü), vars andra ingång är natad mad osciiiatorsignaïer. ' ~ -w Åk

6. Ljusridâ eniigt patentkravet 5, k ä n n e t e c k n a d därav, att en kontroïïkrets (ii) är anordnad att avkänna att de tva vippornas tiïïstånd är Iika och att de växïar ïäge samtidigt.

7. Ljusridà enïigt patcntkraret 3, k ä n n e t e c k n a d där v, att vid bristande övcrenstämmeïse mcïian vipporna aïstras av kontroïï- kretsen en iarmsignaï. ANFÖRDÅ PUBLIKATIONER: