SE415032B - Detergentkomposition innehallande kalciumkarbonat - Google Patents

Description

7311385-k kan förbättras genom införlivande av kalciumkarbonat i finfördelad form. De nya kompositionerna visar benägenhet att bilda mindre mängd oorganiska avsättningar på tvättade textilier och ger därför minskad strävhet hos textilierna, vilket synes bero på att utfällt kalcium- karbonat avsättes på det tillsatta kalciumkarbonatet i stället för på textilierna eller tvättmaskinen. Genom att man gynnar avlägsnandet av kalciumhårdheten i tvättvattnet från lösningen på detta sätt för- bättras dessutom kompositionens rengöringsförmåga jämfört med deter- gentkompositioner i vilka utfällning av oorganiska beståndsdelar på textilierna minskas genom inhibering av utfällningsprocessen, anting- en genom tillsats av utfällningsförhindrande medel eller genom verkan av utfällningsinhibitorer som visat sig förefinnas i tvättvätskan.

Tillsatt kalciumkarbonat synes även verka såsom ett medel för att av- lägsna ämnen som inhiberar utfällningen av kalciumkarbonat, vilket underlättar kärnbildningsprocessen och ökar effekten av kalciumkarbo- natets närvaro.

Man har för lång tid sedan föreslagit tillsats av kalciumkar- bonat till natriumkarbonat för mjukgöring av vatten före tvättning med tvål. Trots mångåriga försök att åstadkomma ett verksamt deter- gentuppbyggnadsmedel av kalciumkarbonat för icke-tvålbaserade deter- gentaktiva föreningar har det först enligt föreliggande uppfinning visat sig möjligt att genom tillsats av finfördelat kalciumkarbonat undvika de tidigare iakttagna allvarliga bristerna hos kalciumkarbo- nat vid användning såsom detergentuppbyggnadsmedel. Förutom alkali- metallkarbonat såsom detergentuppbyggnadsmedel och kalciumkarbonat kan detergentkompositionerna innehålla kristallisationshjälpmedel av i det följande angivet slag. Närvaron av kristallisationshjälpmedel synes gynna utfällningen av kalciumkarbonat från lösningen och bidra- ger till att förbättra rengöringsförmågan.

Det använda alkalimetallkarbonatet utgöres av natrium- eller kaliumkarbonat eller blandningar av dessa med hänsyn till kostnaden *och verksamheten. Karbonatet är företrädesvis helt neutraliserat men kan vara delvis neutraliserat, varvid man exempelvis kan delvis ersätta det normala karbonatet med seskvikarbonat. De partiella salterna har en benägenhet att vara mindre alkaliska och därför mindre verksamma.

Mängden av alkalimetallkarbonat i detergentkompositionen kan varieras i stor utsträckning men är minst ca 10 viktprocent och företrädesvis från ca 20-60 viktprocent även om mängder upp till ca 75% kan användas om så önskas för speciella produkter. Mängden alkalimetallkarbonat beräk nas på vattenfri basis, men salterna kan hydratiseras antingen före ele. 7311385-4 vid införlivandet i detergentkompositionen. Det kan nämnas att inom de föredragna gränserna synes de högre halterna erfordras vid an- vändning med låg produktkoncentration vilket vanligen är tillämpat i A.f.s., under det att motsatsen gäller för användning vid hög pro- duktkoncentration, till vilket finnes en tendens i Europa. Det bör observeras att det även kan vara önskvärt att begränsa karbonathal- ten till en lägre halt inom det angivna intervallet för att minska risken för inre skador till följd av oavsiktlig förtäring, exempel- vis av barn.

Det kalciumkarbonat som användes är finfördelat och har en specifik yta av minst 20 m2/g. Det särskilt föredragna kalciumkarbona- tet har en specifik yta av från ca 30-100 m2/g. Kalciumkarbonat med specifik yta överstigande ca 100 m2/g kan användas, upp till exempelvis 150 m2/g, om sådana material är tillgängliga till acceptabel kostnad, men det förefaller osannolikt att större specifik yta finnes tillgäng- lig till ekonomiskt godtagbart pris, och detta kan även vara mindre önskvärt av andra skäl, exempelvis genom att särskilt små partiklar, dvs. partiklar med mycket stor specifik yta, kan ha en benägenhet att avsättas på textilier under tvättningen liksom ge upphov till stoftproblem. Det bör observeras att kalciumkarbonat kan adsorberas på ett substrat, i vilket fall det kan vara omöjligt att noggrant mäta den specifika ytan hos enbart kalciten. Den effektiva specifika ytan kan beräknas genom att man sätter denna i relation till effektiviteten av kalciumkarbonat med känd specifik yta. Alternativt kan det vara möjligt att använda elektronmikroskopi för att bestämma medelpar- tikelstorleken, av vilken en indikation på specifika ytan kan erhållas, men detta värde bör även kontrolleras genom bestämning av verksam- heten av kalciumkarbonatet vid användning. Såsom en indikation på det generella förhållandet mellan partikelstorlek och specifik yta har det visat sig att kalcit med en specifik yta av ca 50 m2/g har en medelpartikelstorlek (diameter) av ca 250 Ångström (Å), under det att om partikelstorleken minskas till ca l50 Å den specifika ytan stiger till ca 80 m2/g. Det är önskvärt att partikelstorleken hos kalciumkarbonatet bör vara förhållandevis likformig och i synnerhet att_materialet icke innefattar någon avsevärd mängd av stora partiklar som lätt kan uppfångas i de textilier som tvättas eller orsaka nöt- ningsskador på tvättmaskindelar. Z Specifika ytan bestämmes med standardmetoden enligt Brunauer, Emmet och Teller (BET-metoden) med användning av en AREA-meter till- verkad av Ströhlein & Co, som användes i enlighet med tillverkarens _ 7311385-4 instruktionshandledning. Sättet att avgasa de undersökta proverna väljes vanligen av användaren men det har visat sig att en avgas- ningsmetod vid vilken proverna upphettas under två timmars tid till 17590 i en ström av torr kvävgas är verksam för att ge reproducerbara resultat.f Godtyckliga kristallina former av kalciumkarbonat kan användas liksom blandningar av sådana, men kalcit föredrages eftersom aragonit och vaterit synes vara svårare att framställa med hög specifik yta, och det förefaller som om kalcit är något mindre lösligt än aragonit och vaterit vid de vanligen använda tvättemperaturerna. Om aragonit eller vaterit användes utnyttjas dessa vanligen i blandning med kal- cit. Kalciumkarbonat kan framställas på ett enkelt sätt genom utfäll- ning, exempelvis genom att koldioxid införes i en suspension av kal- ciumhydroxid, varvid det kan vara lämpligt att använda den erhållna vattenuppslamningen av kalciumkarbonat vid beredning av detergentkom- positionen eftersom torkningsprocessen kan gynna aggregation av kal- ciumkarbonatpartiklarna så att dessas verksamhet minskar. Det är så- lunda möjligt att bereda en uppslamning av kalciumkarbonat och där- efter tillsätta övriga beståndsdelar till bildning av en detergent- uppslamning som kan användas för framställning av en detergentkompo- sition genom konventionell spruttorkning. Andra kemiska utfällnings- reaktioner kan användas för framställning av kalciumkarbonat, exempel- vis i reaktion mellan lämpliga lösliga kalciumsalter och lämpliga lösliga karbonatsalter, exempelvis genom reaktion mellan kalciumsul- fat eller kalciumhydroxid och natriumkarbonat, men dessa reaktioner ger vattenuppslamningar innehållande icke önskade upplösta salter, dvs. natriumsulfat och natriumhydroxid i de angivna fallen, vilket innebär att kalciumkarbonatet måste filtreras från uppslamningen före användning om icke de upplösta salterna kan tolereras i detergent- kompositionen. Finfördelat kalciumkarbonat kan även framställas ge- nom malning av mineraler, exempelvis kalksten eller krita men detta föredrages icke eftersom det är svårt att uppnå tillräckligt stor specifik yta. Lämpliga former av kalciumkarbonat, i synnerhet kalcit, är kommersiellt tillgängliga. Kalciumkarbonatet användes företrädes- vis i i huvudsak ren form men detta är icke väsentligt och det använ- da kalciumkarbonatet kan innehålla mindre mängder av andra katjoner med eller utan andra anjoner eller vattenmolekyler.

Den använda mängden kalciumkarbonat i kompositionerna är från ca 5 % och företrädesvis minst ca 10 % upp till ca 60 % och i synnerhet från ca 20 till ca 50 % räknat pà vikten, särskilt från ca 25 till #0 viktprocent av detergentkompositionerna. Inom dessa bre- 7311385-4 dare intervall kan de lägre halterna av kalciumkarbonat vara till- räckliga under vissa användningsbetingelser när kaloiumkarbonatet är särskilt effektivt eller om ett kristallisationshjälpmedel även före- finnes i kompositionen. I frånvaro av kristallisationshjälpmedel och i synnerhet under betingelser vid vilka låg produktkoncentration an- vändes, exempelvis under typiska i A.f.s. använda tvättningsbeting- elser, är det lämpligt att använda högre halter av kalciumkarbonat inom det föredragna intervallet. Den specifika ytan av kalciumkar- bonatet påverkar starkt dettas egenskaper, varvid hög specifik yta gör materialet mer effektivt varför lägre halt av sådana material kan användas jämfört med kalciumkarbonat med låg specifik yta.

Det kan även nämnas att kalciumkarbonatet givetvis kan till- sättas direkt till tvättvätskan i stället för att införlivas till- sammans med alla övriga beståndsdelar i detergentkompositionen, och verkan är likartad förutsatt att kalciumkarbonatet tillsättes till tvättvätskan kort tid efter de övriga beståndsdelarna. I sådant fall bör mängden kalciumkarbonat vara högre i förhållande till den totala mängden av detergentkompositionen, men fördelen med närvaron av kal- ciumkarbonatet synes icke tilltaga proportionellt över de angivna mängderna. I båda fallen bör kalciumkarbonatet och de övriga deter- gentbeståndsdelarna givetvis fördelas i hela tvättvätskan före till- satsen av de föremål som skall tvättas.

De kristallisationshjälpmedel som kan användas i kompositionern utgöres, såsom tidigare angivits, av material som synes gynna utfäll- ningen av kalciumkarbonat. Den huvudsakliga fördelen med tillsatsen av kristallisationshjälpmedel är emellertid att detta underlättar användningen av lägre halter av kalcit än som annars skulle vara nöd- vändiga för att ge tillfredsställande rengöringsverkan. Sättet att bestämma huruvida eller icke ett material är ett verksamt kristalli- sationshjälpmedel innefattar mätning av kalciumjonkoncentrationen i vattenlösning efter fällning av kalciumkarbonat under standardbeting- elser i närvaro av materialet. Detta beror på att närvaron av kris- tallisationshjälpmedel ger lägre kalciumjonkoncentration än som an- nars skulle erhållas, eventuellt på grund av inverkan av kristallisa- tionshjälpmedlet på formen av kalciumkarbonatfällningen, eftersom vissa kristallformer synes ha olika löslighet beroende på de rådande betingelserna. Det bör observeras att effekten av kristallisations- hjälpmedel synes vara mindre markerad vid högre temperaturer och un- der betingelser innefattande kraftig omröring, vilket är fallet i många hushållstvättmaskiner.

Provningsmetoden för bestämning huruvida ett material är ett 7311385-4 kristallisationshjälpmedel eller ej är följande: Provning av kristallisationshjälpmedel.

En vattenlösning beredes innehållande 0,045 viktprocent nat- riumkarbonat, 0,05 viktprocent kalcit (Calofort U50, som tillverkas av J. and E. Sturge Limited, Birmingham, England) med en nominell specifik yta av ca 50 m2/g, och 0,005 viktprocent av det undersökta materialet tillsammans med 2 milliondelar natriumtripolyfosfat (STP) i vatten innehållande l2° (French) Ca-hårdhet vid pH-värdet 10,2 ge- nom blandning av förrådslösningar. Natriumtripolyfosfat är en stark inhibitor för kalcitbildning och tillsättes för att representera de utfällningsinhibitorer som visat sig i allmänhet förefinnas i de vid hushållstvättning använda tvättvätskorna. En kalciumjonelektrod av fabrikat Corning neddoppas därefter i denna lösning vid 2500. Denna elektrod är känslig för kalciumjonaktiviteten i lösningen och utveck- lar en elektrisk potential över vätskegränsytan mellan en vattenolös- lig organisk jonbytarvätska och en vattenhaltig provlösning. Vätskan utgöres av ett kalciumsalt av en organisk fosforsyra som är starkt specifik för kalciumjoner. Elektroden användes i kombination med en kalomel-referenselektrod och den genererade potentialskillnaden be- stämmes och jämföres med standardlösningar för bestämning av den fria kalciumjonkoncentrationen i den provade lösningen.

I frånvaro av kristallisationshjälpmedel är vid dessa prov- ningar kalciumjonkoncentrationen efter 2 minuter ca 1,25 x 10' och efter ca 12 minuter ca 6 x 10-5. I närvaro av ett verksamt kristalli- sationshjälpmedel är kalciumjonkoncentrationen företrädesvis icke mer än ca l x l0'4 efter 2 minuters tid och icke mer än ca N x l0'5 efter 12 minuters tid. Med goda kristallisationshjälpmedel kan emellertid kalciumjonkoncentrationen bli mindre än ca U x 10-5 efter 2 minuters 'eid een så 11:e sem ea 1 x 1o"5 efter 12 minuters ma. med så låg kalciumjonkoncentration i tvättlösningarna är det möjligt att erhålla goda rengöringsvärden. Såsom jämförelse kan noteras att utan närvaro av kalcit vid denna provning och utan kristallisatiomshjälpmedel sän- kes kalciumjonkoncentrationen till endast ca 3 x 10* på grund av den inhiberande effekten av natriumtripolyfosfat på kalciumkarbonat- utfällningen.

För bestämning av huruvida ett material är verksamt såsom kristallisationshjälpmedel eller ej användes materialet 1 en halt av 0,005 viktprocent i lösningen vilket är likvärdigt med en mängd av 5 viktprocent av kristallisationshjälpmedlet i en detergentkomposi- tion som användes i en koncentration av 0,l %, och mängden kristalli- sationshjälpmedel som användes i praktiskt använda detergentkomposi- ' 7311385-4 tioner kan variera från ca 0,5 - 20 viktprocent beroende på kostnaden och det önskade resultatet. Mängden kristallisationshjälpmedel är i synnerhet företrädesvis minst ca 10 viktprocent av mängden kalcium- karbonat som förefinnes i kompositionen.

Det bör observeras att om av något skäl det speciellt angivna kalcitmaterialet (dvs. "Calofort U50Ü icke finnes tillgängligt för användning vid provningen kan annat kalcitmaterial med en specifik yta av ca 30 - 100 m2/g användas. Det är härvid möjligt att samma nivåer av kalciumjonkoncentration icke erhålles, men det är trots detta lätt möjligt att såsom kristallisationshJälpmedel identifiera material som ger en sänkning av kalciumjonkoncentratlonen vid denna provning, bortsett givetvis från eventuella andra detergentuppbygg- nadsmedel som komplexbinder eller utfäller kalciumjon i sig mer ef- fektivt än natriumkarbonat/kalaitsystemet.

Exempel på verksamma kristallisationshjälpmedel och kalcium- jonkoncentrationer som erhålles med dessa under de betingelser som användes vid den i det föregående beskrivna provningen anges i ta- bell I.

Tabell I kristaiiisationsnjäipmede11 ca2+ efter ca9+ efter 2 minuter 1? minuter Fen61 5,2 X 10"5 1 X 10'5 * oktanoi 5,5 X 10'5 1 X 10'5 * Dekanoi 5,9 X 10"5 1 X 10"5 * 1-naftol 4,0 X 10"5 1 X 10'5 * Salicylsyra 4,0 x 10-5 l X 10-5 R 0X1n 4,0 X 1o“5 1 X 10'5 “ 2-naftoi g 4,5 X 10'5 1 X 10'5 * Oxiderad stärkelseê 5,5 x 10-5 1 x 10-5 K Tergitoi 15-s-55 6,0 X 10'5 1 X 10'5 * Natriumlignosulfonat 8,0 x 10-5 1 x lO'5 X Poiyscyren-iacex 2,7 X 10'5 1,0 X 10'5 Bensoesyra 4,6 x l0"5 1,0 x 10-5 Fenyi-etan-1,2-0101 6,0 X 1o'5 1,0 X 10'5 Antrakinon 7,4 X 10'5 1,0 X 10'5 01p1X611nsyra 5,? X 10'5 1,1 X 10'5 Giyein 5,0 X 10'5 1,3 X 10'5 Pyriain-N-6X1d 6,0 X 10'5 1,5 X 1o'5 keiiaamsyra 5,5 X 10'5 1,5 X 10"5 Kolesterol 6,0 x 10-? 1,6 x 10-5 citronsyra 5,5 X 10'5 1,8 X 10'5 Vinsyra, 6,0 x 10-5 1,8 X lO_5 xl x l0'5 är den praktiska lägre gränsen för den använda elektroden ; 7311385-4 8 Tabell I §forts.) _ __ l Cagf efter Ca2+ efter Kristallisationshjalpmedel 2 minuter 12 minuter Antracen 4,8 x 10-5 2,0 x 10-5 Manaeisyra 5,0 x 1o"5 2,1 x 1o'5 Tereftaisyra 5,0 x 1o'5 2,2 x 1o"5 Poiyvinyiaikonol a 6,5 x 1o'5 2,3 x 1o'5 Fenantren V 7,0 x 10-5 9,3 x 10-5 Fenantrakinon 8,7 x 10-5 2,3 x 10-5 Ättiksyra 5,6 x 1o'5 2,4 x 1o'5 Bensyiaikohøi 8,0 X 1o'5 2,4 x 1o'5 xatekoi 5,0 X 1o'5 2,5 X 1o"5 Myrsyra 6,5 x 10-5 2,5 x 10-5 Nikotinsyra 6,5 x 1o'5 2,5 x 1o'5 Aeetoattiksyra 6,6 X 1o'5 2,5 x 1o“5 Toluensyra 6,6 x 10-5 2,8 x 10-- Ftaisyra 7,0 x 1o'5 2,8 X 1o"5 Pyridintrikarbonsyra 8,1 x 10-5 2,8 x 10-5 Naftensyra 7,0 x 10-5 2,9 x 10-5 Iso-ftalsyra 7,6 x 10-5 5,2 x 10-5 Fenyiättiksyra 6,0 x 1o'5 3,5 x 1o'5 1 De organiska syrorna föreligger i form av salt i alkaliska detergentkompositioner. 2 Stärkelse med 70 - 90 % av anhydroglykosringarna öppnade genom oxidation vid 2:3-ställning till bildning av dikar- boxylenheter. 5 sekundärt ell-c -alkohol - 3 etyienoxid (Eo)-konaensat, som föres i hanäeln av Union Carbide, A.f.s. 4 "Polyfon H" som föres 1 handeln av westvaco (å mol sulfonat per ligninenhet med molekylvikten 940).

Det kan observeras att även om många material har visat sig vara verksamma såsom kristallisationshjälpmedel har det även visat sig att ett stort antal likartade material icke verkar såsom kristal- lisationshjälpmedel varför det icke är möjligt att ange att material med vissa kemiska karakteristika är verksamma. Sålunda är exempelvis förmågan till komplexbindning av kalcium icke direkt relaterad till verkan såsom kristallisationshjälpmedel eftersom exempelvis natrium- nitrilotriacetat har visat sig icke vara verksamt under det att di- pikolinsyra, som även är ett starkt komplexbildande medel, är mycket verksam. Det har emellertid visat sig att närvaron av en aromatisk ring i föreningen synes vara fördelaktig under det att närvaron av mer än en joniserbar grupp synen göra föreningarna mindre verksamma.

Förutom de väsentliga buståndsdelarna natrium- eller kalium- '7311385-Åß karbonat och finfördelat kalciumkarbonat samt eventuella valfria kristallisationshjälpmedel av i det föregående angivet slag är det nödvändigt att i detergentkompositioner enligt uppfinningen inför- liva en mängd av en nonjonisk, anjonisk, katjonisk, amfotär eller zwitterjonisk detergentaktiv förening eller en blandning av sådana.

Det är nödvändigt att den eller de detergentaktiva föreningar som användes vid användning i normal produktkoncentration i hårt vatten ger speciellt vattenolösliga kalciumsalter. Härigenom säkerställes att den detergentaktiva föreningen icke utfälles fullständigt så- som kalciumsalt i stället för det kalciumkarbonat som utfälles. Viss grad av utfällning av den detergentaktiva föreningen eller bland- ningen av föreningar i form av kalciumsalter kan tolereras förut- satt att, inberäknat efterföljande återupplösning av kalciumsalt un- der tvättningsprocessen, den mängd permanent fällning som bildas är ringa och att en effektiv mängd detergentaktiv förening kvarstannar i lösning. Den detergentaktiva föreningen bör därför icke enbart ut- göras av tvål vilket vid tillsats tillsammans med natriumkarbonat och kalciumkarbonat skulle visa benägenhet att utfällas alltför has- tigt i form av kalciumtvàl, och kalciumtalgfettvál är så olöslig att detta ämne icke återbildas efteråt till natriumtvål eftersom kalcium- tvålen är mindre löslig än kalciumkarbonat (fastställt såsom den fria Ca2+-koncentrationen). Emellertid kan en ringa mängd tvàl före- finnas tillsammans med andra detergentaktiva föreningar, exempelvis i binär- eller ternär-aktiva làgskummande produkter i vilka närvaron av tvålen påverkar skumbildningsegenskaperna även om tvålen icke ver- kar såsom detergentaktiv förening efter utfällningen såsom kalcium- tvål.

Många lämpliga syntetiska detergentaktiva föreningar finnes tillgängliga i handeln och beskrives utförligt i litteraturen, exem- pelvis i "Surface Active Agents and Detergents", vol. 1 och 2, av Schwartz, Perry & Berch. Föredragna detergentaktiva föreningar som kan användas innefattar nonjoniska detergentaktiva föreningar som icke är kalciumkänsliga, och anjoniska detergentaktiva föreningar som antingen bildar vattenlösliga kalciumsalter, exempelvis vissa alkyletersulfater, eller vilka visar benägenhet att bilda endast i ringa grad olösliga kalciumsalter vid användning enbart men användas i kombination med andra solubiliserande föreningar, i synnerhet andra detergentaktiva föreningar, exempelvis blandningar av vissa alkyl- bensensulfonater med nonjoniska detergentaktiva föreningar, och vissa blandade olefinsulfonater, av vilka vissa av olefinsulfonatbestànds- delarna synes verka såsom solubiliseringsmedel för de övriga i mindre' 731138S-h 10 grad lösliga beståndsdelarna.

Speciella nonjoniska detergentaktiva föreningar som kan använ- das i kompositioner enligt uppfinningen innefattar etoxilerade fett- alkoholer, företrädesvis linjära primära eller sekundära envärda al- koholer med C10-C18, företrädesvis C10-C15, alkylgrupner och cirka 5 - 15, företrädesvis 7 - 12 etylenoxid (EO)-enheter per molekyl, och etoxilerade alkylfenoler med C8-C16-alkylgrupper, företrädesvis C8-G9-alkylgrupper, samt från ca 4 - l2,EO-enheter per molekyl. De nonjoniska föreningarna användes ofta i blandning med mindre mängder av andra detergentaktiva föreningar, i synnerhet anjoniska föreningar, för modifiering av skumbildningsegenskaperna och pulveregenskaperna.

Det kan även observeras att låga halter 'ca 1 - 10 %) av natriumtalg- fettvål eller andra långkedjiga (minst C16) anjoniska föreningar som bildar olösliga kalciumsalter har visat sig i synnerhet vara gynn- samma tillsammans med nonjoniska detergentaktiva föreningar eftersom de har benägenhet att minska kalciumkarbonatutfällningen på bomulls- textilier, samt även ger viss textiliemjukgörande effekt, under det att vid användning av enbart nonjoniska föreningar utfällningsmäng- den kan bli större än önskvärt och ge viss strävhet hos textilierna.

Blandningar av nonjoniska föreningar med aminoxider kan även ge gott resultat. Det bör även nämnas att vissa nonjoniska föreningar lika- ledes är verksamma kristallisationshjälpmedel, men dessa föreningar har en tendens att ha sämre detergentegenskaper och skumningsnedsät- tande egenskaper.

De föredragna anjoniska detergentaktiva föreningar som bildar antingen lösliga eller endast i ringa grad olösliga kalciumsalter är alkyl(ClO-C18, företrädesvis ca Cl4)sulfater och alkyl(ClO-Cl8)eter (l-10 E0)sulfater, i synnerhet sådana med C10-C15-alkylgrupper och l - 7 EO samt talgalkohol-lg-S EO-sulfater, och detergentaktiva ole- finsulfonatföreningar, vilket uttryck avser att innefatta blandningar av anjoniska detergentaktiva föreningar som erhålles när produkterna av sulfonering av olefiner neutraliseras och hydrolyseras. I stället ' för hydrolys kan den ursprungliga reaktionsprodukten bringas att reagera med en lägre alkohol före neutralisering till bildning av en del av ett alkoxialkansulfonat i blandning med återstoden av olefin- sulfonatprodukten. De olefiner som användes utgöres företrädesvis av linjära C12-C20-alfa-olefiner, i synnerhet CIÄ-C16-alfa-olefiner, som framställes exempelvis med "cracked wax“-processen eller med "zeiglerï -processen, men lokaliserat interna, slumpvisa eller s.k. vinyliden- olefiner kan alternativt användas. De anjoniska detergentaktiva före- ningarna användes i form av alkalimetall-, ammonium- eller substitue-_ 7311385-4 ll rade ammoniumsalter, företrädesvis i form av natriumsalter.

Andra detergentaktiva föreningar som icke bildar olösliga kalciumsalter men som är av mindre kommersiellt intresse, innefat- tar salter av estrar av alfa-sulfonerade (C10-C20) fettsyror med Cl-C10-alkoholer, företrädesvis Cl-G3-alkoholer; salter av 2-acy- 1oxi-alkan-l-sulfonsyror, i synnerhet sådana i vilka alkylgruppen innehåller från ca 10 till 22, företrädesvis 12 - 16 kolatomer, samt den esterbildande gruppen innehåller från l till 8 kolatomer; tri- alkylaminoxider med Clo-C29-alkylgrupp, och två Cl-C¿-alkyl- eller C2-G3-hydroxialkylgrupper; och dialkylsulfoxider med en C1O~C22-al- kylgrupp och en Cl-CM-alkyl- eller C2-G5-hydroxialkylgrupp, till- sammans med detergentaktiva betainer och sulfobetainer, exempelvis lauryldimetylammoniopropansulfonat. Katjoniska detergentföreningar, exempelvis kvaternära ammoniumföreningar, kan även användas, men dessa har mycket mindre kommersiellt intresse.

Såsom angivits i det föregående kan blandningar av vissa de- tergentaktiva föreningar ge särskilt goda resultat. I synnerhet vissa alkylbensensulfonater (vilka vid användning enbart visar benägenhet till bildning av något olösliga kalciumsalter) kan användas till- sammans med mindre mängder av vissa solubiliserande föreningar, exem- pelvis nonjoniska, alkylsulfat eller alkyletersulfat, detergentak- tiva föreningar, och härvid ger goda detergentegenskaper och ger ett förhållandevis gott ekonomiskt resultat. Viktförhàllandet mellan sådana solubiliserande föreningar och mängden alkylhensensulfonat är företrädesvis från ca 1:1 till 1:10 och 1 synnerhet ca 1:? till 1:8.

Det bör emellertid tilläggas att linjära sekundära (C11-C15) alkyl- bensensulfonater icke har mycket goda rengöringsegenskaper i detta system och kan användas enbart, företrädesvis i högre halter som kompenserar för eventuell tendens för omedelbar utfällning av en del av den detergentaktiva föreningen, eller tillsammans med kalciumkar- bonater med större specifik yta som verksammare sänker kalcium- jonkoncentrationen hastigt. Dessa alkylbensensulfonater har även ten- dens att vara verksamma för att sänka uppslamningsviskositeten under det att vissa andra har motsatt effekt. Det kan observeras att alka- limetalltetra- och pentapropylenbensensulfonater ger starkt olösliga kalciumsalter och därför är mindre lämpliga i detta avseende. Närva- ron av kalciumkarbonat tillsammans med alkalimetallkarbonat i deter- gentkompositioner enligt uppfinningen möjliggör lägre kalciumjonkon- centrationer vid användning än som skulle kunna erhållas med enbart du sistnämnda så att eventuell» knlciumsaltcr av alkylhonsensulfon- syra som omedelbart utfällcs kmn àterupplösas under efterföljande 7311385-4 12 tvättningsprocess så att den aktiva detergentföreningen frigöres, dvs. när kalciumjonkoncentrationen sjunker under utfällning av kal- ciumkarbonat.

Den effektiva mängden av detergentaktiv förening eller sådana föreningar som användes i kompositioner enligt uppfinningen ligger vanligen inom intervallet från ca 5 till HO viktprocent och företrä- desvis från ca lO till ca 25 viktprocent av kompositionen. Det kan observeras att valet av detergentaktiv förening eller föreningar som användes och halten av dessa synes påverka utfällningen av kalcium- karbonat och kan därför ha en mycket tydlig inverkan både pà rengö- ringsverkan och avsättningen pà textilíerna. Sålunda har det exempel- vis visat sig att även om alkylbensensulfonater under vissa beting- elser synes gynna utfällningen av kalciumkarbonat i form av vaterit, synes de flesta andra detergentaktiva föreningar, exempelvis alkyl- och alkyletersulfater, nonjoniska föreningar och aminoxider gynna bildningen av viss mängd kalcit. Typen av detergentaktiv förening som användes påverkar därför den optimala halten och typen av till- satt kalciumkarbonat, men i allmänhet är det bäst att använda kalcit med största möjliga specifika yta som är förenlig med kostnaderna, i den minsta halt som erfordras för att ge tillräcklig rengörings- effekt och tillräcklig påverkan av avsättningen av oorganiska be- ståndsdelar, varvid hänsyn tages till att man måste lämna tillräck- ligt "utrymme" i detergentkompositionerna för andra väsentliga och valfria beståndsdelar. Alltför hög halt av kalciumkarbonat är även olämplig eftersom detta i vissa fall bidrager till bildningen av cor- ganiska avsättningar under ogynnsamma tvättningsöetingelser.

Förutom det väsentliga alkalimetailkarbonatet och kalciumkar- bonatet är det möjligt att införliva mindre mängder av andra deter- gentuppbyggnadsmedel förutsatt att den totala mängden av detergent- uppbyggnadsmedel icke överskrider ca 85 viktprocent, så att utrymme finnes i detergentkompositionerna för andra väsentliga beståndsdelar.

En sådan detergentuppbyggnadsbeständsdel är alkalimetallsilikat, i synnerhet natrium-neutralt, alkaliskt, meta- eller ortosilikat. Låg halt av silikat, exempelvis ca 5 - 10 viktprocent, är i allmänhet fördelaktig för att minska korrosionen av metalldelar i maskiner för tvättning av textilier, samt kan ge fördelar i processen. Om högre halter av silikat användes upp till ett praktiskt maximum av ca 30 %, exempelvis från ca 10 % till 20 % räknat på vikten, kan man uppnå en mer markant förbättring av rengöringsverkan vilket kan tillåta en viss minskning av alkalimetallkarbonathalten. Denna effekt synes vara särskilt gynnsam om kompositionerna användes i vatten med avsevärd 7311385-4 13 halt av magnesium-hårdhetsbildare. Mängden silikat kan även användas för att i viss utsträckning reglera pH-värdet hos kompositionen, vilket i allmänhet ligger inom intervallet ca 9 - ll och företrädes- vis lO - ll för en vattenlösning av kompositionen i rekommenderad ,koncentration. Det bör observeras att högre pH-värde (dvs. över ca 10,5) ger en tendens till större verksamhet vad beträffar rengörings- effekten men kan vara mindre önskvärd med hänsyn till säkerhet vid användning i hem. Natriumsilikat tillhandahàlles i allmänhet såsom koncentrerad vattenlöshing men mängderna är beräknade på vattenfri bas.

Andra detergentuppbyggnadsmede1 kan förefinnas i mindre mäng- der om så önskas, exempelvis andra s.k. utfällande uppbyggnadsmedel vilka bildar olösliga kalciumsalter, exempelvis natriumsalter av alfa-sulfonerade monokarbonsyror med långa kedjor, och alkalimetall- salter av alkyl- och alkenylbärnstens- och malonsyra, och analoga föreningar, av vilka vissa kan ha en önskvärd textiliemjukgörande effekt, eller vissa komplexbildande uppbyggnadsmedel, i synnerhet svagt komplexbildande uppbyggnadsmedel, t.ex. natriumcitrat. Det bör emellertid observeras att vissa detergentuppbyggnadsmedel, i synner- het vissa starka komplexbildningsmedel, t.ex. natriumpolyakrylat och andra polymera karboxylatuppbyggnadsmedel, och vissa organiska ut- fällande uppbyggnadsmedel, exempelvis natrium-alfa-sulfotalgfettsy- ror, kan ha en tydlig ofördelaktig inverkan pà kalciumkarbonatutfäll- ningen. De sistnämnda organiska utfällande uppbyggnadsmedlen som även är mjukgöringsmedel, kan tillsättas i form av kalciumsalt om de icke inhiberar kalciumkarbonatutfällningen och bibehålla mjukgörande egen- skaper. Natriumtripolyfosfat är likaledes en särskilt starkt verkande kalciumkarbonatutfällningsinhibitor, och det är önskvärt att utesluta närvaron av detta ämne fràn kompositioner enligt uppfinningen även bortsett från eutrofieringseffekten. I praktiken har det visat sig att på grund av föroreningar vid framställningen kan närvaron i låga halter av exempelvis upp till ca 0,5 viktprocent vara oundvikliga i detergentkompositionerna, och i tvättvätskan kan ytterligare mängd fosfat införas från textilier som tidigare tvättats i detergentpro- dukter som är uppbyggda med fosfat.

Bortsett från de detergentaktiva föreningarna och detergent- uppbyggnadsmedlen kan en detergentkomposition enligt uppfinningen in- nehålla godtyckliga konventionella tillsatsmedel i mängder i vilka sådana tillsatsmedel normalt användes i detergentkompositioner för textilietvätt. Exempel på sådana tillsatsmedel innefattar skumför- stärkande medel, exempelvis alkanolamider, i synnerhet monoetanol- 7311385-4 14 amider som härrör från palmkärnfettsyror och kokosnötfettsyror, skum- ningsreglerande0(skumningsminskande) medel, àteravsättningsförhind- rande medel, exempelvis natriumkarboximetylcellulosa, syreavgivande blekmedel, exempelvis natriumperborat och natriumperkarbonat, per- syrablekprekursorer, kloravgivande blekmedel, exempelvis trikloriso- cyanursyra och alkalimetallsalter av diklorisoeyanursyra, textilie- mjukgörande medel, oorganiska salter, exempelvis natriumsulfat, och vanligen i mycket ringa mängder, fluorescensmedel, parfymer, enzymer, exempelvis proteaser och amylaser, mikrobicider och färgämnen.

Detergentkompositioner enligt uppfinningen kan ha godtycklig vanlig fysikalisk form som utnyttjas för textilietvättdetergentkom- positioner, exempelvis pulver, granuler, kakor och vätskor. Dessa kompositioner kan även framställas med någon metod som vanligen an- 0 vändes vid framställning av textilietvättdetergentkompositioner, däribland i synnerhet uppslamningsberedning och spruttorkning, för framställning av detergentpulver. Den finpulveriserade formen av kal- ciumkarbonatet i torrt tillstånd kan emellertid nödvändiggöra åtgär- der för reglering av damningen.

*Uppfinningen tydliggöres i det följande närmare med utförings- exempel i vilka delar och procenthalter avser vikten med undantag av om annat anges, samt hårdhetsvärdena är angivna i franska hårdhets- grader. Destillerat vatten användes för beredning av samtliga kompo- sitioner.

Exempel l och 2.

Tre detergentkompositioner innefattande en jämförelseprodukt A bereddes genom sammanblandning av beståndsdelarna, och dessa kompo- sitioner användes för tvättning av ett flertal olika hemnedsmutsade halva föremål, varefter de tvättade föremålen jämfördes beträffande utseende med de halvor av föremålen som tvättats i en såsom jämförel- se använd kommersiellt tillgänglig konventionell natriumtripolyfos- fatuppbyggd detergentkomposition. Tvättlösningarna innehöll de halter av beståndsdelar som anges i det följande, varvid den fria kalcium- hàrdhetsnivån uppmättes i tvättvätskan (total produktkoncentration 0,2 %).

Halt i tvättlösningen,7% Bestàndsdelar Exempel l Exempel 2 Produkt A Natrium-sekundär-linjär 1 alkyl(Cl2-C15)bensensulfonat 0,05 0,05 0,03 Natriumkarbonat 0,0675 0,067% 0,0675 Kaicit (caioforn u5o)2 o,o75 o,o75 - Natriumbensoat - 0,015 ~ Kaieiumnårahet (efter 10 min.) 1°H o,8°n 3°H 7311385-4 15 1 Framställes av Monsanto Alkylate 250 (detta användes i samtliga exempel med undantag av om annat anges) 2 Meaeiparšikeistoriek ca 26oA, och nomineii specifik yta ca 50 mg/g (35-Ä5 m /g uppmätt med BET-metoden i olika satser), erhållet frán J. and E. Sturge Limited, Birmingham, England. Om icke annat anges användes samma kaloitmaterial i hela den i exemplen angivna pro- cessen.

Tvättmaskinsprovningarna genomfördes med användning av en maskin av typen "RCA Whirlpool" med vatten med hårdhetsgraden 60 Ca vid 50°C. Resultaten av undersökningarna av halverade föremål visade att man totalt sett markant föredrog kompositionen enligt exempel 2 jämfört med de båda kompositionerna enligt exempel l och jämfört med den såsom jämförelse använda natriumtripolyfosfatuppbyggda komposi- tionen. För tvättning av polyester/bomullskuddvar och bomullskuddvar föredrogs fortfarande kompositionen enligt exempel l signifikant jäm- fört med jämförelsekompositionen även om kompositionen var väsentligt sämre än den enligt exempel 2, men för tvättning av bomullshanddukar och nylonsockor var kompositionen enligt exempel l något sämre än 2+ Jämförelsekompositionen.

Produkten A gav sämre resultat än kompositionerna enligt både exempel 1 och exempel 2 eller jämförelsekompositionen som var upp- byggd med natriumtripolyfosfat.

Exempel 5.

Två detergentkompositioner bereddes för bestämning av graden av avsättning av oorganiskt material på de inre ytorna i en hemtvätt- maskin, men endast en av kompositionerna innehöll kalcit i enlighet med uppfinningen. Kompositionerna användes i en tvättmaskin av typen "Whirlpool" som drevs med den normala tvättoykeln med användning av vatten med hårdhetsgraden 12°ca2*-hårdhet och h°Mg2*-hårdhet vid 5o°c och med en tvättlösning innehållande följande halter av beståndsde- larna (produktkoncentration 0,2 %): V Bestánasaeiar g 1 tvattiösningen Exempel 5 Produkt B "Tergitoi 15-s-9" (sek-alkohol 0,018 o,oi8 (C11'C15)"9E°) Natriumkarbonat o,o675 o,o675 Kaloit (Calofort USO) 0,075 - Hela tvättningscykeln upprepades 30 gånger varefter maskinen isärtogs för kontroll av graden av avsättningar i kalciumkarbonat pà de arbetande delarna. Det visade sig att med kompositionen enligt exempel 3 erhöllsendast mycket ringa avsättning av kalciumkarbonat under det att jämförelseprodukten B gav kraftig beiäggningsbildning av kalciumkarbonat som skulle orsakat svåra underhàllsproblem vid användning i hemtvättmaskin. Tillsatsen av 5 % "Polyfon H" till 73113854; 16 exempel 3 visade sig ge ännu lägre kaleiumkarbonatavsättning.

Exempel 4 och 5.

Tre detergentkompositioner innefattande en jämförelseprodukt C bereddes genom sammanblandning av beståndsdelarna varvid man pro- vade på det i exempel 3 angivna sättet. Tvättlösningarna innehöll följande halter av beståndsdelarna (produktkoncentration 0,2 %): Beståndsdelar É i tvättlösningen Exempel 4 Exempel 5 Produkt C Natrium-sek. linjär alkyl- (C12-C15)-bensensulfonat 0,03 0,05 0,05 Natriumkarbonat 0,0675 0,0675 0,0675 Kaicit (calofort U5o) 0,075 0,075 - Natriumbensoat 0,0075 ~ - Efter 30 tvättcykler visade det sig att kalciumkarbonatavsätt- ningarna vid användning av kompositioner enligt exempel Ä och 5 var försumbara men att produkt C gav beläggningsskorpbildning på tvätt- maskindelarna.

Exempel 6 och 7.

Tre detergentkompositioner innefattande en jämförelseprodukt D bereddes genom sammanblandning av följande beståndsdelar: Bestàndsdelar % i % 1 % i f exempel 6 exempel 7 produkt D Natrium-sek. linjär alkyl- (C12-C15)-bensensulfonat 15 l5 _ 15 Natriumkarbonat 34 34 Bh Kaicit (calofort H50) 37,5 57,5 - Fenol 3,75 - - Vatten Dessa produkter undersöktes beträffande avsättningen av oorga- niskt material på handdukstyg av bomullsfrotté vid en tvätt- ningsprovning av typ "Terg-O-Tometer" med användning av vatten av l2°H Ca2+ vid 50°C och en produktkoncentration av 0,2 %. Graden av avsättning av oorganiskt material efter 10 och 20 tvättcykler var följande: % oorganiska avsättningar Exempel 6 Exempel 7 Produkt D 10 tvättcykler 1,9 1,2 5,9 20 tvättcykler 2,) ?,T 10,4 Fördelen med användning av kalcit enligt uppfinningen framgår tydligt.

Exempel 8.

Man beredde en determcntkomposition med den i exempel 7 angivna 073113854: 17 sammansättningen med undantag av att den detergentaktiva föreningen utgjordes av "Tergitol 15-S-9". Denna komposition värderades däref- ter beträffande avsättning av oorganiskt material på tyg genom tvätt- ning av ett enda stycke av handdukstyg av bomullsfrotté för sig i en tvättmaskin av typen Whirlpool med användning av l2°H Ca2+ vatten vid 50°C och en produktkoncentration av 0,2 %. Under dessa särskilt svåra betingelser erhålles en oorganisk avsättning av 7,6 % på tyget efter 20 tvättningscykler under det att en Jämförelseprodukt som icke innehöll kalcit uppvisade en oorganisk avsättning av 19,5 % efter 20 tvättcykler. Det bör givetvis observeras att om icke kalcium- karbonatutfällningen förhindras, vilket minskar rengöringsverkan, är fullständigt förhindrande av oorganisk avsättning i det närmaste omöjlig, varvid den erhållna graden påverkas av många faktorer förutom detergentkompositionen, däribland typen av textilier och föregående tvättningar av dessa samt de fysikaliska tvättningsbetingelserna exempelvis omröring och temperatur.

Exempel 9.

Två detergentkompositioner bereddes med följande sammansätt- ning: Beståndsdelar % i 1 Q % id kr F exempe . pro uf. L Natrium-sek.-linjär a1ky1(cl2-C15)-0 -bensensulfonat 15 15 Natriumkarbonat 54 BÄ Kalcit (Calofort U50) 37,5 - Vatten till 100 till 100 En laddning med vikten 31 kg av i hemmet nedsmutsadc föremål .tvättades med dessa kompositioner i en tvättmaskin av typen Whirlpool 2+ 2+ med användning av vatten av 12°H ca och h°H Mg vid 5o°c och 0,2 % produktkoncentration, varvid de nedsmutsade föremålen tillsattes till tvättvätskan omedelbart före de kompositioner som tillsattes i varje fall till skillnad från den vanligen rekommenderade proceduren varvid de smutsiga föremålen tillsättes till tvättvätskan efter tíllsatsen av detergentkompositionen och sedan denna fördelas väl i tvättvätskan.

Efter 10 och 20 tvättningscykler var graden av avsättning av oorga- niaxt material på bomuiiafrotte ved användning av k0mn0S1fi10nen enligt exempel 9 0,75 % resp. 1,19 % under det att produkten E gav enoorganisk avsättning av 5,89 resp. 20,35 % under dessa svära tvätt- ningsbetingelser.

Kompositionerna enligt exempel 9 och produkt E provades vidare beträffande avsättning av oorganiskt material såsom beskrivits i det föregående med undantag av att det använda vattnet innehöll l2°H Ca2+ 731 1385-11 18 enbart (dvs. ingen Mg-hårdhet). Den oorganiska avsättningen som er- ihölls på bomullsfrotté och polyester/bomullslakan var följande: Frottéhandduk % oorganisk avsättning efter 5, 5 och 10 tvättcykler ä _5_ A9.

Exempel 9 0,Ä2 O,H6 " 0,65 Produkt E 1,75 10,85 16,82 Pol ester omull Exempel 9 -- 0,75 0,81 Produkt E ' -- 2,57 6,35 Detergentkompositionerna enligt exempel 9 och produkt E jäm- fördes även beträffande rengöringsverkan med en kommersiellt till- gänglig konventionell med natriumtripolyfosfat uppbyggd detergent- komposition. Denna provning innefattade en trefaldig jämförelse av tvättning av halverade, i hemmet nedsmutsade föremål i en tvättmaskin av typen Whirlpool med användning av 0,2 % produktkoncentratíon och olika betingelser beträffande vattenhårdhet och temperatur. Resulta- ten visade att med 6°H cag* i vattnet vid 50°c var föremål tvättade med kompositionen enligt exempel 9 väsentligt bättre än de tvättade med jämförelseprodukten F, vilken i sin tur föredrogs jämfört med produkt E. Med 12°H sag* i vattnet vid 50°c erhölls samma preferens- ordning, men vid sänkning av temperaturen till 40°C föredrogs pro- dukten F jämfört med exempel 9, varvid produkt E på nytt gav mycket sämre resultat.

Exempel 10.

Två detergentkompositioner bereddes med följande sammansätt- ning: Beståndsdelar ' % 1 % i Exempel 10 Produkt G Tergitol 15-S-9 9 9 Natriumkarbonat 54 34 Kalcit (Calofort U50) 57,5 - Vatten till 100 till 100 Dessa kompositioner provades därefter beträffande avsättning av oorganiskt på textilier med användning av tillvägagàngssättet en- ligt exempel 9 med l2°H Ca2+ i vattnet. Följande resultat erhölls: Frottéhandduk % oorganisk avsättning efter 5 och 10 tvättcykler _5_ Q Produkt G 3, 10 14,85 Exempel 10 2,97 5,61 Pol ester omull Produkt G H,l5 5,55 Wxempel 10 0,99 1,20 7311385-l+ 19 Exempel ll - 14.

Fyra detergentkompositioner bereddes med följande sammansätt- ning: Bestándsdelar % i % i % 1 % i ex ll ex 12 ex 13 ex 14 Natrium-sek.-linjär alkyl- (C12-C15)-bensensulfonat 12 - - - Tergitol 15-S-9 3 - - - Natriumalkylsuifatl - 15 - - Natriumtalgfettalkylsulfat - - 15 - Hexadecyldimetylammonio- propansulfonat - - - 15 Natriumkarbonat 34 34 BH BH Kalflifi (C&l0f0Pt U50) 37,5 37,5 57.5 37.5 Vatten ------till 100 lrramscaiid av"Dobano1 45", en primär oxo-alkohol (cl,-015).

Komposítionerna prövades därefter beträffande avsättning av oorganiskt påbomullsfrottéhanddukmedanvändning av tillvägagångssät- tet enligt exempel 10 varvid följande resultat erhölls efter 3 tvätt- ningscyklerz % oorganisk avsättning Exempel ll 0,54 Exempel 12 0,50 Exempel 13 ' 0,78 Exempel in 0,56 Vidare genomfördes provning av halverade föremål beträffande rengöringsverkan vid 5000 med produkterna enligt exempel ll - 14 varvid dessa visade i allmänhet likartade resultat vad beträffar tvättningsegenskaperna jämfört med en konventionell med natriumtri- polyfosfat uppbyggd produkt.

Exemgel 15 - 17.

En serie detergentkompositioner bereddes genom sammanblandning av de olika beståndsdelar som anges i det följande varvid tvättlös- ningarna bereddes med följande koncentrationer av beståndsdelarna (produktkoncentration 0,15 %): Q 1 tvättlösnlnfi Beståndsdelar Ex. lb Ex. lb Ex. 17 Prßd-H Natríum-sek.-linjär alkyl- (012-cl5)-bensensuifonat 0,02 0,02 0,02 0,02 Natriumkarbonat 0,045 0,045 0,045 0,0H5 Kalcit (Calofort U50) 0,05 - - - vaterinl P _ 0,05 0,1 - Natriumtripo1yfosfat~ 5 ppm 5 ppm 5 ppm b ppm '7311385-4 20 lvaterit framställdes genom tillsats av en lM-lösning av natrium- karbonat till en BM-lösning av kalciumklorid vid 3000 under be- gränsad omröring. Partikelstorleken hos utfälld vaterit hade en bestämd specifik yta av ca 10 m-/g. 2Spàr av natriumtripolyfosfat representerar föroreningar som åter- finnes i kommersiella produkter eller extraheras från i hemmet nedsmutsade textilier.

Tvättlösningarna användes för bestämning av rengöringsverkan av kompositionerna i en anordning av typen "Terg-O-Tometer" vid 5000; vattnet innehöll l2° (Ca) hårdhet och provtyget var artificiellt smutsat med Clh-radioaktivt märkt sebum.

Komposition ß rengöringsförmåra Exempel 15 61 Exempel 16 50 Exempel 17 60 Produkt H 47 Detta visar att användningen av vaterit ger vissa fördelar, i synnerhet vid hög halt, men att detta ämne fortfarande är väsent- ligt mindre effektivt än kalcit med större specifik yta.

Vid en ytterligare provning visade det sig att närvaron av vaterit minskade kalciumkarbonatavsättningen på textilier och tvätt- maskindelar men även i detta fall var effekten icke lika god som vid användning av kalcit med större specifik yta. Likartade resultat erhölls vid användning av aragonit med en specifik yta av ca 7 m2/g ("Sturca1 F" som erhållits från J. and E. Sturge Limited). Resultat av samma storleksordning erhölls även när alkylbensensulfonatet er- sattes med 0,012 % "Tergitol 15-S-9" eller 0,0? %'bobanol H5"-sulfat eller C1"~Cl8-nlefinsulfonat, varvid resultaten med de två sistnämnda produkterna i allmänhet var något bättre än med de andra.

Exempel 18.

En komplett sammansatt partikelformig detergentkomposition bereddes genom konventionell uppslamningsberedning och spruttork- ning så att man erhöll en komposition med följande sammansättning: Beståndsdelar _å__ Natrium-sek.-linjär alkylbensensulfonat 14,0 Kokosnötetanolamidl 9,0 Natriumkarbonat 21,0 Kalcit (Calofort USO) 24,0 Alkaliskt natriumsilikat 5,0 Natriumperboratl 90,0 Natrlumkarboximetylcellulosa, Fluorescens- ' mweßgmfiymftm jß vatten till 100,0 73113854» 21 1 Dessa beståndsdelar tillsattes till kompositionen efter spruttorkningen.

Denna komposition provades i jämförelse med en konventionell kommersiellt tillgänglig med natriumtripolyfosfat uppbyggd detergent- komposition i konfidentiella hemkonsumentprovningar varvid det visade sig att man icke erhöll någon signifikant preferens för resultaten med någon av produkterna.

Exempel-19 - ?l.

Tre detergentkompositioner bereddes med varierande mängder natriumkarbonat och kalcit såsom anges i det följande: LY/ /U Beståndsdelar lg gg §_ Natrium-sek.-linjär alkylbensen- sulfonat l5 15 15 Alkaliskt natriumsilikat 7,5 7,5 7,5 Natriumkarbonat jü 19 19 Kaloit (Calofort UBO) 57,5 H5 52,5 Vatten é--till 100 --~a Rengöringsförmågan hos kompositionerna jämfördes därefter ge- nom tvättningsprovning av halverade föremål i tvättningsmaskiner av typen “whirlpool" med användning av en produktkoncentration om 0,? % i vatten av hårdhetsgraden 6°H Ca vid 50°C. Resultaten visade att exempel 19 gav den bästa rengöringseffekten även om de skillnader som orsakades av den minskade natriumkarbonathalten med stigande kalcit- halt í exempel P0 och 21 var marginella.

Exemgel 22 - 27.

Tillvägagângssättet enligt exempel ll till 14 upprepades med undantag av att andra detergentaktiva föreningar användes enligt föl- jande: Detergentaktiv förening(ar) gå. 22 gå gå gå gå gl Natriumaikylecersulfatl 15 - - - - Kokosmetyldihydroxietyl/ - 15 - - - - /l5EO-ammoniumklorid? Nonylfenol lOEO - - 15 - - - Natrium-sek.-linjär alkylbensen- - - - 7,5 - - sulfonat Natriumtalgalkoholsulfat - - - 7,5 - - Tergitol 15-8-9 - - - - 7,5 6 Dimetylkokosaminoxid - - - - 7,5 - Tergítol l5~S~} - - - - - 4,5 Laurylisopropanolamid - - - - - H,5 lrramstäiid av Dobanøi 25 - jno Qßthoquad C/?5 från Armour Chemical Company 73113854: 22 Kompositionerna prövades beträffande oorganisk avsättning på bomullsfrottêhanddukar och rengöringsförmåga på i det föregående angivet sätt varvid följande resultat erhölls (tre tvättningscykler): Exemgel % oorganisk avsättning 22 11,80 25 2,01 214 2,20 25 0,65 26 2,52 27 1,76 Även i detta fall visade provning av rengöringsförmågan (med halverade föremål med användning av produktkoncentrationen 0,2 % i l2°H Ca vatten vid 50°C) i huvudsak likvärdighet med såsom jämförelse använda natriumtripolyfosfatuppbyggda produkter.

Exemgel 98. _ En kommersiellt tillgänglig med natriumkarbonat uppbyggd de- tergentkomposition innehållande 9 % nonjonisk detergentförening, 55 % natriumkarbonat och 8 % natriumsilikat värderades beträffande återav- sättningsförhindrande egenskaper genom tvättning av ett rent tyg fem gånger i närvaro av ett artificiellt smutsat provtyg. Provningen ge- nomfördes i en anordning av typen Terg-O-Tometer med en produktkon- centration av 0,15 % i vatten av 120 ppm Ca 4 Mg (2:l) vid H9°C. Den ursprungliga och slutliga ljusreflektionsförmågan hos det rena tyget mättes varvid man av skillnaden erhöll ett mått på återavsättníngen av smuts efter fem tvättningar. Samma tillvägagångssätt npprepades med tillsats av 50 % Calofort U50, baserat på mängden detergentkom- position, varvid man erhöll följande resultat: Förlust av reflektionsförmåga, enheter efter Ü tvüttningar Enbart komposltionen 19,7 Komposítionen med 50 % kalcit 7,9 Detta visar en markant förbättring av de àteravsättningsför- hindrande egenskaperna för kompositíonen innehållande kalcit.

Exempel 29 - 35. , En serie av sju handdiskningspulver innefattande två jämförel- seprodukter J och K bereddes genom sammanblandning av följande be- ståndsdelar: 7311385-4 25 % i respektive produkt Bestàndsdel Q 22 QQ k ål 22 ää Natrium-linjär-sek.-alkyl- -(cll-cl5)bensensuifonatl 50 50 50 50 50 50 5o Natriumkarbonat 10 105 10 00 ?O PO ?0 Kaicit (caiofort 1150) o 5 io o 5 lo r>o Natriumsulfat @----- till 100 ----à lErhållet under beteckningen "Sirene Xl2L" Dessa produkter jämfördes med en ytterligare såsom jämförelse använd konventionell produkt L, som innehöll 10 % natriumtripolyfos- fat i stället för natriumkarbonat och 5 % natriumvätesulfat i stället för kalcit, vid diskningsvärderingsprovningar av standardtyp. Vid kolvprovning infördes 0,15 %-íga lösningar av produkterna i antingen 14°H (cagfimg = 4:1) eller 2I|°n (caænvlgæ = 1o=1) vatten vid 45% i en cylinder i vilken en kolv rördes, och tillsatser av artificiellt standardsmuts innehållande fettsyror och triglycerider i stärkelse- pasta tillsattes mellan kolvslagen, varvid antalet slag tills skummet försvann bestämdes. Följande resultat erhölls: Kolvslag Produkt gig :zfin J 29 29 29 - 22+ 58 50 21 52 x 28 57 31 19 37 52 16 3"/ 55 11+ no L 33 33 Det framgår att närvaron av kalcit är fördelaktig i hårt vat- ten men icke i mjukt vatten, i vilket karbonat/kalcit-systemet synes vara alltför effektivt att sänka kalciumjonkonoentrationen för ända- målet med provningen (obs. att för optimal rengöringsförmåga bör kal- ciumjonkoncentrationen vara så låg som möjligt men för optimal skum- bildning synes en viss låg halt av fritt kalcium vara önskvärd). Dessa resultat bekräftades vid plattvättningsprovning varvid antalet arti- ficiellt smutsade plattor som kunde tvättas innan skummet försvann uppmättes..

Exemgel 34. _ Två detergentkompositioner bereddes, av vilka en var baserad på en syntetisk dctergentaktlv förening och den andra på tvål (pro- dukt M) men l övrigt likartad, såsom anges i det följande: 7311385-4 Qh Bestàndsdelar Exempel åh yggdukt M ïêššàšiïvïíšïäïï"al'wl“NCH>' av, _ Natriumtvàl (80 % talg/20 % kokosnöt) - 15 Natriumkarbonat 30 30 Kalcit (caloforc U5o) 37 37 Alkaliskc nacriumsilikat 8 8 Vatten ' till 100 till 100 Dessa produkter jämfördes därefter beträffande rengöringsver~ kan vid tvättningsprovníng av halverade föremål med användning av produktkoncentratïonen 0,2 % í vatten av l8°H (Ca2+:Mg2+ f ?:l) vid 6000 1 tvättmaskiner av typen "Whirlpool". En preferens av 17 till l erhölls för produkten enligt exempel 3H jämfört med den tvålbaserade produkten. Värdering av artificíellt nedsmutsade standardprovstycken visade att exempel 34 gav en rengöríngsverkan av 60,3 % jämfört med en rengöringsverkan av endast 29,9 % för produkt M. Det bekräftades att tvålen i produkt M icke hade kvarhàllits i lösning av detergent- uppbyggnadsmedelssystemet och därför var íneffektív.

Exemoel 35 - 42.

En serie detergentkompositioner bereddes med följande samman- sättning: Beståndsdelar d Tergitol 15-s-9 8 ' Natriumkarbonat 30 Kalcit (Calofort U50) 33,3 Anjonisk detergentföreningl 5,3 vmmw 3 mxlum 1 Följande anjoniska föreningar användes; Exempel Anjonisk förening 35 Ingen 36 ' Natrium-u-sulfonerade talgfettsyror 37 Natríum-linjär-alkyl(C11-C15)bensensulfonat 58 Nacríum-linjär-a1ky1(cl8)bensensu1fonat 39 Natriumtvål (talg:kokosnöt = 80:20) 40 Natriumtalgalkoholsulfat 41 Natrium-0>olefin- (zeigler Cl8)sulfonat 42 Nacr1uma1keny1(cl6)suceinab Bomullsprovtyger tvättades därefter i dessa kompositioner med Q användning av proauktkonoentratsonen 0,15 M vid 5o°c 1 12°H ca'* vat- ten och den oorganiska avsüttníngen i % visade sig efter 10 upprepade. tvättningscykler vara följande; 1311385-4 25 Exemgel å avsättning 35 1,6 36 0,7 37 1,6 58 0,? 59 0,3 40 0,6 Ill 0,1) 42 l,l Dessa resultat visade att större delen av de tillsatta anjo~ niska detergentföreningarna hade en fördelaktig inverkan på avsätt- ningen av oorganiskt material, men andra försök med samma sammansätt- ningar visade att i vissa fall erhölls en försämring av rengörings- förmågan. Detta är särskilt tydligt med exempel 56. Vid användning av motsvarande kalciumtvål i stället för natriumtvål enligt exempel 59 minskades avsättningen på nytt men man erhöll icke någon försämring av rengöringsverkan. För både natríum- och kaliumtvàlar erhölls en väsentlig förbättring av mjukheten hos de tvättade textilierna.

Exempel 45 - 46. ' En serie detergentkompositioner horeddes med varierande halter av alkallskt natriumsilikat enligt följande: of u Beståndsdelar Ex. 45 Ex. 44 Ex. 45 Ex. 46 Natrium~linjär alkyl(Clp-Cl5)- bensensulfonat " 15,5 15,5 15,5 15,5 Natriumkarbonat 50 50 50 50 _ Kalcit (Caloført v50) 33,3 33,3 33,3 33.3 Alkaliskt natriumsilikat' O 5,5 6,6 16,6 Vatten till 100 Dessutom förefanns 10 ppm natriumtripolyfosfat 1 tvättlös- ningen för att efterlikna de kalciumkarbonatinhibitorer som återfinnes i tyger som nedsmutsats i hemmet.

Rengöringsförmågan hos var och en av dessa produkter bestämdes med Terg~O-Tometer-provning med användning av bomullsprovtyg som smutsats artificiellt med ett radioaktivt sebum vid en produktkoncent- ration av o,15 % 1 vatten av 18°H (ca9*=Mg2* = 2=1) vid 5o°c. Rengö- ringsförmågan hos en serie av likartade produkter som icke innehöll någon kalcit bestämdes även varvid följande resultat erhölls: % Rengöringsverkan Exempel med kalgit utan kalcit 45 39 " ll 44 40 15 45 47 lö I|6 ÜI" 7311335-4 Fördelarna med kalciten och även av ökande halter av natrium- 'sílikat är uppenbara.

Exempel Ä7 - 55.

Verkan av användningen av kalcit på olika ytområden bestämdes genom framställning av en serie kompositioner med följande samman- sättning: Beståndsdelar å Natrium-linjär a1ky1(cl2-cl5)- bensensulfonat p 10 iNatriumkarbonat 22,5 Kalcitl xl Alkallskt natriumsilikat 5 Vatten till 100 Dessutom förefanns 10 ppm natriumtripolyfosfat i tvättlösningen. lmängderna och typerna av kalcit som användes vid försöken enligt exemplen och två jämförelseprodukter var följande: Exempel Kalcitmängd Kalcittyp 47 25 âglvgyfprodukt, nominell specifik yta m ' E? J 5 ll II II II I! #9 25 Calofort U50 från J. & E. Qturge Ltd, - e nomineii specifik yta 50 mr/3 - 50 n' 5 II II II II Il 51 50 Calofort U fràn J. & E. Stnrge Ltd, nominell specifik yta P5 m“/E 52 II II II N II 53 25 Calopake PC från J. & E. Sturge Ltd, . nominell specifik yta 10 m*/E Produkt N 25 Mald krita, specifik yta ca 0,1 mg/E Produkt P I - O Ingen Rengöringsförmågan i % var följande (med användning av samma provningsmetod som enligt exempel #3 - 46 men med en produktkoncent- ration av 0,3 %).

Exempel % Rengöríngsverkan &7 76 48 72 49 72 50 70 51 69 52 I I * 6o 55 50 Produkt N 30 Produkt P 25 7311385-4 27 Fördelarna med att använda kalcit med stor specifik yta fram- går tydligt. Likartade resultat erhölls med användning av Pureoal U (fràn Wyandotte, specifik yta ca PO mg/3) eller Solvay-kalcit (extra fin, specifik yta ca 50 m2/3) i stället för Ualofort U, eller Pfizer- -kalcit (specifik yta ca 10 mg/E) i stället för Calopake PC.

Exemgel 53 - 59.

En serie detergentkompositioner med olika detergentaktiva föreningar bereddes med följande sammansättningar: l Beståndsdelar år Detergentaktiv föreningl- 15 Natriumkarbonat 55,75 Kalcit (Calofort USO) 37,5 Alkaliskt natríumsilikat 7,5 Vatten till 100 Dessutom förefanns 10 ppm STP i tvättlösningen.

De använda detergentaktiva föreningarna var följande, varvid rengö- ringsverkan som erhölls med användning av samma provningsmetod som enligt exempel M5 - M6 1 det föregående (men med en produktkonoent- ration av 0,2 %) för exemplen 5Ä - 00 och sex jämförelseprodnkter i vilka kalciten utelämnades.

% Rennöringsverkan Exempel Detergentaktiv förening med kalcit utan kalcit SU Monometylester av natrium-de 69 55 -sulfotalgfettsyror 55 Natriumacetoxíhexadekansulfonat 70 64 56 Natr1umhyavox1a1ky1( om ä-N-metyi- 59 5? taurat 57 Alkyl(Cl¿)Sulfoxid - 7EO 61 51 58 10,5 ß natrium-linjzir-alkyl(cp-cin l- 71 1:8 bensensulfonat, & 4,5 % talg- “ ” alkohol - EEO-snlfat 59 Tergltol 1”-S-9 59 51 bara.

Fördelarna med användning av kalcit är även i dessa fall uppen- Exemgel 60.

Man beredde en detergentkomposltion på följande sätt: Beståndsdelar É Natrium~linjär-alkyl(Clp-C15)bensen- sulfonat ' l5 Kaliumkarbonat 35,75 Kalcit (Calofort U50) 37,5 Alkaliskt natriumsilikat 7,5 Vatten till 100 Med användning av metoden enligt exempel H3 - H6 (men med en 28 7311385-4 produktkoncentratíon av O,É %) visade sig rengöringsverkan i % vara 68 % under det att en jämförelseprodukt utan kaloit gav en rengö- ringsverkan av endast 31 %.

Exempel 61 - 64.

En serie detergentkompositioner bereddes med olika halter av beståndsdelar enligt följande tabell: å 6 nestånasdelar Ex. 61 Ex. 62 Ex. 63 Ex. en ïâšššàäïílšíšäåšílfïdlkyl'Clfclß3" 8 8 6 6 Natrlumkarbonat 10 30 ?5 75 Kalcit (calofovt 050) 60 jo 9 10 Alkaliskt natríumsilikat 10 10 5 0 Vatten <---- till 100 -----à Dessutom förefanns lO ppm STP i tvättlösníngen.

Rengöringsverkan av dessa produkter bestämdes därefter med metoden enligt exemplen 43 - 46 (med användning av produktkoncentra- tioner av 0,25 % för exempel 61 och 62 samt 0,5 % för exempel 63 och 64) liksom rengöringsverkan för fyra jämförelseprodukter utan kalcít.

% Rengöringsverkan Exempel med kaloit utan kalcit 61 21 16 62 » 38 28 63 45 35 64 72 49 Exemgel 66 - 67.

Tre detergentkompositioner bereddes med följande sammansätt- ning: . _ å 6 Beständsdelar Ex. 65 Ex. 66 Ex. 67 Tergitol 15-S-9 8 8 8 Natríumkarbonat 30 30 30 Kalcít (Calofort UBO) 33,3 53,3 33,3 Alkaiiskt natriumsilíkat 6,6 6,6 6}6 Natriumcítrat 3,3 - - Natriumtvàl (talg:kokosnötolja = - 3,3 - = 80:20) Vatten till 100 till 100 till 100 Rengöringseffekten bestämdes med den i exemplen H3 - H6 an- givna metoden med produktkoncentrationen 0,15 %, liksom rengörings- effekten för jämförelseprodukter utan kalcit enligt följande: '7311385-4 29 % Rengörinfisverkan Exempel med kalcit utan kalcit 65 141 ffif- 66 H1 55 67 140 54 Fördelarna med tillsatsen av kalcit är uppenbara men ytterli- gare tillsatt cítrat eller tvål såsom supplementärt uppbyggnadsmedel ger endast en marginell fördel.

Exempel 68.

En flytande detergentkomposïtíon med följande sammansättning bereddes: Bestàndsdelar Natriumflinjär alkylbensensnlfonat "Laurinsyradietanolamid ö.) OZIÉ Natriumkokostvàl 1 Natriumkarbonat 15 Kalcít (Calofort U50) 15 Natriumxylensulfonat 5 Natriumsilikat 3 Natriumkarboximetylcellulosa 0,3 Vatten till 100 Kompositíonen hade tillfredsställande rengöringsverkan, 1 syn- nerhet vid användning med hög produktkoncentration.

Exempel 69 och 70.

En detergentkompositíon bereddes med följande sammansättning: Beståndsdelar É Natriumalkylbensensulfonat 15,3 Natriumkarbonat I 16,6 Natriumvätekarbonat l6,6 Kalcit (Calofort U50) 55,5 Alkaliskt natriumsilikat 6,6 Vatten till 100 Dessutom förefanns l0 ppm natriumtripolyfosfat i tvättlösning- en.

Rengöringsverkan bestämdes med metoden enligt exempel M5 - 46 (produktkoncentration 0,15 %) i jämförelse med verkan av en likartad produkt (exempel 70) med natríumkarbonat 1 stället för natriumväte- karbonat samt med och utan kalcít. ß Henmörlngsverkan Exem el med kalcit utan kaloít ____E__ 69 11 5.0 1<'-.,:2 70 sms 32.8 7311385-4 30 Detta visar att natriumvätekarbonat icke är lika effektivt som natriumkarbonat även om kompositionen fortfarande ger tillfreds- ställande tvättverkan med kalcit närvarande.

Exemgel 71.

En lågskummande produkt bereddes med följande sammansättning: Beståndsdelar å Natrium-linjär alkyl(C1l-C15)bensensulfonat 8,0 Natriumtvål (80 % talg, 20 % kokosnötolja) 2,0 Talgalkohol - llE0 1,0 Natriumkarbonat 39,0 Kalcit (Calofort U50) fi0,0 Alkaliskt natriumsilikat 10,0 Natriumkarboximetylcellulosa 0,5 Vatten _2¿§ 100,0 Denna komposition provadeß beträffande avsättning av oorfianiskt material på tyger samt även beträffande rengöringsverkan i en auto- matisk tvättmaskin av typen "Lavamat" med vatten av.2M°H (Capk) med rekommenderad dosering vid både medelhög temperatur (6000) och hög temperatur (9500). Mängden oorganiskt avsatt material i % var följan- de efter fem upprepade tvättningscykler: 6o°c 95°c Bomullslakan 1,59 0,91 Bomullsfrottêhandduk 1,72 0,78 Provningarna av rengöringsverkan (halverade föremål) visade allmänt likvärdighet med en kommersiellt tillgänglig pulverformig detergentprodukt med bög natriumtripolyfosfathalt (1 preferens för exempel 71, 3 preferenser för jämförelseprodukten innehållande nat- riumtripolyfosfat och 14 ingen skillnad).

Exemgel 72.

Inverkan av kalcithalten på avsättningen av oorganiskt materi- al på bomullstyg bestämdes genom beredning av en serie kompositioner med följande sammansättning: Bestândsdel E Detergentaktiv förening 7 13,3 Natriumkarbonat 30,0 Kalcit (Calofort U50) x vatten tiil ioo Kompositionerna provades beträffande graden av utfälld oorga- nisk avsättning (dvs. borträknat avsatt Calofort H50) i terß-o-tome- ter-provning med användning av en produktknnoentration av 0,15 % 1 '7311385-4 fil 12°H (caæ) vatten med radioaktivt märkt cau5 vid 5o°c. Halten av använd kalcit var följande, varvid den detergentaktíva föreningen utgjordes antingen av anjonisk (natrium-sekundär-linjär alkyl(C11~ -Cl5)bensensulfonat) eller nonjonisk (Tergitol 15-S-9), eller för jämförelseändamål icke någon detergentaktiv förening, varvid man er- höll de avsättningsgrader som anges 1 tabellen: Oorganisk avsättning % ¶ kalcit anjonisk nonjonisk icke någon o 16,7 6,0 8,3 6,7 10,9 4,7 4,5 13,5 8,9 3,2 9,9 20 - 4,9 2,6 3,1 26,7 1,4 2,1 5,1 33,3 0,3 1,7 2.0 Resultaten visar fördelarna med att ha hög halt av kalcit när- varande.

Claims (11)

731 1385--4 R Patentkrav

1. l. Detergentkomposition innehållande en detergentaktiv förening och natrium- eller kaliumkarbonat såsom detergentuppbyggnadsmedel, k ä n n e t e c k n a d därav, att den detergentaktiva föreningen utgöres av från ca 5 till ca 40 % detergentaktiv förening eller blandning av föreningar som vid användning icke bildar olösligt kal- ciumsalt, varvid mängden av natrium- eller kaliumkarbonat är från ca 10 till 75 %, varvid kompositionen även innehåller från ca 5 till 60 % finfördelat kalciumkarbonat med en specifik yta av minst 2Om2/g,varvid halterna är räknade på vikten av kompositionen.

2. Komposition enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att mängden detergentaktiv förening är från ca 10 % till ca 25 % av kompositionen, räknat på vikten.

3. Komposition enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k- n a d därav, att mängden natrium- eller kaliumkarbonat är från ca 20 till 60 viktprocent.

4. Komposition enligt något av patentkraven 1 - 3, k ä n n e - t e c k n a d därav, att mängden kalciumkarbonat är från ca 20 till 50 och företrädesvis från ca 25 till 40 viktprocent.

5. Komposition enligt patentkravet 4, k ä n n e t e c k n a d därav, att kalciumkarbonatet har en specifik yta av från ca 30 till ioo me/g.

6. Komposition enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e- t e c k n a d därav, att kalciumkarbonatet användes i form av kal- cit.8

7. 8 Komposition enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e- t e c k n a d därav, att kompositionen dessutom innehåller från ca 5 till 50 och företrädesvis från ca 10 till 20 viktprocent natrium- siiikat. 8

8. - Komposition enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e- t e c k n a d därav, att den detergentaktiva föreningen utgöres av en anjonisk förening.

9. komposition enligt patenekravet 3, k a n n e t e C k n a d därav, att den detergentaktiva föreningen utgöres av natrium-linjär- -sekundär alkyl(Cl0-C15)bensensu1r0nat. 10, Komposition enligt patentkravet 9, k ä n n e t e c k n a d därav, att kompositionen dessutom innehåller en solubiliserande non- jonisk, alkylsulfat- eller alkyletersulfat-detergentaktiv förening, varvid förhållandet av den solubiliserande föreningen eller före- ningarna:alkylbensensulfonat är från ca 1:1 till l:

10. l0.

11. ll. Komposition enligt något av patentkraven 1.- 7, k ä n n e - t e c k n a d därav, att den detergentaktiva föreningen utgöres av en nonjonisk detergentaktiv förening. ANFÖRDA PUBLIKATIONER: Sverige 126 884 (8 í:5), 133 326 (8 í:5), 140 571 (8 í:5) Canada 511 607 Storbritannien 607 274