SE411440B - Anordning for uttagning av silo massa upptill ur en silobehallare - Google Patents

Description

7712598-7 na för kortskurna stycken, kraftigt hopfiltade, eftersom delarna i massan blir skurna med olika längd i detta skördeförfarande. Sådana .silomassor kan inte grävas loss på ett tillfredsställande sätt med konventionella anordningar för uttagning uppifrån. Dessa anordningar har en utmatningseffektivitet som är alltför ringa. Till detta kommer att de ofta lösgör massan olikformigt från den underliggande delen, vilket innebär att tilltäppning ofta förekommer.

En grupp av de kända anordningarna för uttagning uppifrån innefattar en arm, vid vilken en kringlöpande kedja är anordnad, varvid nämnda kedja är försedd med fräsverktyg. Denna fräskedja löper runt på så sätt att dess undre del, som är vänd mot silomassan eller fodermassan, rör sig mot silons mitt, varvid silomassan skall lösgöras från den underliggande massan och skall transporteras mot mitten, varifrån den sedan skall kastas ut. Dessa anordningar för uttagning upptill, vilka är försedda med kringlöpande fräskedjor, har dock den olägenheten att silomassan, särskilt de kortskurna lastvagnsstyckena, inte lösgörs i tillräcklig omfattning från den underliggande massan. De regelbundet roterande frsäverktygen lös- gör nämligen den med underlaget förbundna massan i sådan omfattning, att de efterföljande verktygen inte kan gripa någon sådan massa. Å andra sidan händer det att massapartier i form av plattor lösgörs utan att dessa kan fördelas i tillräcklig omfattning, varigenom tilltäppning förekommer, särskilt vid inloppet till fläkten. Dessa kända anordningar har således låg utmatningsverkningsgrad och stor känslighet för störningar.

En andra grupp av anordningar för utmatning upptill är känd, i vilka anordningar man utnyttjar en eller två matarskruvar för att gräva i silomassan och för att vidarebefordra denna, varvid dessa skruvar är försedda med verktyg vid sin periferi. Översidan på dessa matarskruvar är omgiven av ett hölje så att den uppgrävda massan skall kunna transporteras bort. Verktygen lösgör och avskiljer den övre delen av massan från den underliggande massan, och skruven resp. skruvarna transporterar massan mot mitten, varifrån den ut- kastas eller sugs bort.

Också dessa anordningar för uttagning upptill har emellertid olägenheten att de inte är väl lämpade för grävning i kortskurna stycken för lastvagnar. Fräsverktygen driver runt den hopklibbade massan i perifeririktningen, och skruvarna kan inte gripa massan och transportera bort den. Det visar sig att den utmatade massan endast erhålls i mycket små mängder och mycket olikformigt, be- roende på sammansättningen av de enskilda massadelarna. Fräsverk~ 2 ___ 7712598-'7 5 tygens ingrepp vid successiva genomlopp hos fräsarmen försämras från gång till gång, varigenom den resulterande verkan gradvis avtar.

Föreliggande uppfinning har till ändamål att med utgångs- punkt från den ovan angivna teknikens ståndpunkt åstadkomma en an- ordning för uttagning av silomassa upptill och särskilt att åstad- komma en grävanordning som kan användas i den nämnda enligt uppfin- ningen angivna anordningen, varvid olägenheterna hos de kända anordningarna undanröjs och alla typer av massa kan matas ut på likformigt sätt och i tillräcklig mängd, även kraftig hopfiltade kortskurna lastvagnsstycken.

Ifrågavarande problem löses i enlighet med uppfinningen vid anordningar av den inledningsvis nämnda typen genom att skjut- stången resp. skjutstängerna är via excentrar förflyttbart lagrad resp. lagrade i radiellt, vertikalt plan och är driven resp. drivna. g Genom den excentriska lagringen av skjutstångens ändar kommer de vid densamma fästa och nedåtskjutande verktygen att föras längs banor som är slutna i sig själva. Den geometriska dimensio- neringen av hela grävanordningen är utförd på så sätt aü:verkty~ gets undre ände griper in i silomassan åtminstone längs en del av den undre hälften av sin rörelsebana. Sedan dessa verktyg har kommit i ingrepp med silomassans översida kommer en del av deras ytterli- gare rörelse att ske djupare in i silomassan och att i anslutning till detta lyftas upp på nytt. De utför således en rörelse som liknar det sätt på vilket en människa hanterar en grep. När verk- tygen åter lyfts kommer silomassan som hänger fast vid dem inte endast att transporteras i riktning mot silons mitt utan den kom- mer att också lyftas något samtidigt. På detta sätt kommer de med verktygen förbundna partierna av silomassan att lösgöras från den övriga silomassan.

Den tack vare uppfinningen uppnådda fördelen beror särskilt på den beskrivna verkan, nämligen att enskilda delar av silomassan inte endast förs i riktning mot silons mitt utan också lyfts uppåt och därvid frigörs från den övriga silomassan. Härigenom kan man effektivt förhindra en urgröpning av silomassans översida av den typ som har förekommit vid kända anordningar för uttagning upptill.

Dessutom har anordningen enligt uppfinningen fördelen att den, Just _vv12s9s-7 4 tack vare den beskrivna rörelsen hos verktygen längs i sig själva slutna banor, lösgör enskilda silomassedelar från den omgivande silo- massan och även från verktyget självt, nämligen genom att detta verk- tyg rör sig uppåt och bakåt. På detta sätt förhindras att samman- hängande silomassedelar transporteras till utsugningsöppningen hos fläkten för utsugning eller utkastning. och täpper till denna öpp- ning, vilket ofta inträffar vid de kända anordningarna för utmatning.

Lämpligen kan två eller flera skjutstänger finnas. Dessa skjutstänger kan vara fasförskjutna i förhållande till varandra, och de kan företrädesvis vara förskjutna med lika vinkelavstånd i förhållande till varandra.

De verktyg, med vilka skjutstängerna är försedda, kan vara utförda såsom enkla pinnar, såsom gafflar med två eller flera pinnar och såsom skär- och/eller dragorgan. Typen av verktyg som skall an- vändas blir beroende av typen av silomassa som verktygen skall gräva i och denna massas hopfiltningsgrad.

De enskilda verktygen kan i enlighet med en vidareutveck- ling av uppfinningen vara olika långa. De kan också vara anordnade med olika avstånd från varandra på skjutstången. Lämpligen kan de i riktning mot siloväggen vara anordnade med allt kortare avstånd.

Det sistnämnda anordningssättet är särskilt fördelaktigt, emedan grävytan växer med kvadraten på avståndet vid ökande avstånd från silons mitt. , Verktygen är i enlighet med ännu en vidareutveckling av uppfinnngen fastsatta vid skjutstången under bildande av en vinkel med denna. Då varje enskilt sådant verktyg har flera nedåtskjutande pinnar eller drag- eller skärorgan kan de, i motsvarighet till grävanordningens rotationshastighet, vara anordnade så, att varje nedåtskjutande verktygsorgan vid sitt ingrepp i silomassan griper exakt den del av massan som i det föregående arbetsförloppet hos verktyget har gripits och vidaretransporterats av ett organ hos samma verktyg eller ett annat verktyg.

Den för det beskrivna transportförloppet erforderliga avståndsbredden mellan organen hos de enskilda verktygen i för- hållande till varandra, avstånden hos verktygen på skjutstången i förhållande till varandra och vinklarna som verktygen skall bilda mot skjutstàngen är givetvis också beroende av grävanordningens omloppshastighet kring silons mitt.

En likartad effekt, vid vilken en massadel, som vid en svängskivegenomgång transporteras av ett organ eller av ett verktyg, 7712598-7 5 vid den därpå följande eller den ytterligare därpå följande sväng- skivegenomgången grips av ett förutbestämt annat organ eller verktyg, kan också uppnås genom en förutbestämd förskjutning av verktygen på en skjutstång i förhållande till det sätt på vilket verktygen är anordnade på den andra skjutstången eller de andra skjutstängerna.

De yttersta verktygen är utformade såsom kraftiga dragverk- tyg, och de är vinkelböjda på så sätt i riktning mot siloväggen att de stryker längs denna.

Enligt ännu en fördelaktig vidareutveckling av uppfinningen är verktygen avtagbart fastsatta på skjutstängerna. Genom denna vidareutveckling blir det möjligt att använda de verktyg som är bäst lämpade för silomassan som skall grävas ur och att sätta fast dessa verktyg på skjutstängerna.

Skjutstängerna kan vara fastaatta såväl vid svängskivor som vidvevaxlar. Svängskivorna kan med fördel vara försedda med anordningar för fastsättning av skjutstängerna på olika, radiella avstånd från svängskivornas respektive mittpunkter. Genom detta anord- ningssätt blir det möjligt att förändra såväl ingreppsdjupet för verktygen i silomassan som rörelsebanan för den nedre änden hos verktygen. Om nämligen skjutstängernas ändar är anordnade på ett ringa radiellt avstånd från svängskivornas mittpunkter kommer de undre ändarna hos verktygen resp. verktygens organ att utföra cirkel- rörelser med mindre krökningsradie än då skjutstångändarna är för- bundna med svängskivorna med större radiella avstånd.

Det är också möjligt att fästa en i omloppsriktningen fram- förliggande skjutstång med sina ändar på kortare radiellt avstånd från svängningsskivans mittpunkt längre bort på svängningsskivan än den efterföljande skjutstången. Om lika långa verktyg används vid de båda skjutstängerna kommer då verktygen hos den i omloppsrikt- ningen efterföljande skjutstången att gripa såväl djupare som över större radiell bredd i silomassan.

Vid en utföringsform av uppfinningen kan med fördel sväng- skivorna vara anordnade i ett plan som ungefär svarar mot silons radie. De alternativt använda vevaxlarna kan då vara anordnade vinkelrätt mot radien.

I området för verktygen resp. för dessa organ är det lämp- ligt att anordna avstrykare, vilka samtidigt kan tjänstgöra såsom stöd. _ 7712598-7 6 Stödytorna, stödhjulen och/eller stöd- och/eller drivvalsar- na kan vara inställbara med avseende på sin höjd i förhållande till anordningens arm samt kan vara fixerbara i skilda lägen. Därigenom blir det möjligt att luta skjutstängerna i förhållande till silo- massans yta.

Enligt en annan föredragen utföringsform av uuppfinningen är två eller flera skjutstänger med sina ändar lagrade via kryss- länkar i två snett mot varandra men parallellt med varandra anordnade svängskivor. Denna anordning kan vara utformad såsom en skjutskive- drivning som drivs av den mot fläkten vända svängskivan. Den drivna svängskivan är emellertid förskjuten i förhållande till fläktens utsugningsöppning resp. förskjuten i sidled på lämpligt sätt i för- hållande till utsugningsröret. Den yttre svängskivan kan med fördel vara utformad såsom en frässkiva med stor diameter och den kan med tangenten till siloväggen i riktning för anordningens arms eller organs omloppsrörelse innesluta en vinkel som är mindre än 900.

Dessutom kan en yttre svängskiva intaga ett framförliggande läge i riktningen för organets omloppsrörelse och i förhållande till den inre svängskivan.

Drivningen för den inre svängskivan kan uttas från den horisontella eller vertikala eller lutat anordnade fläktaxeln över en transmission. o Denna grävanordning arbetar på liknande sätt som en rad skjutskivor. Arbetsverktygen rör sig som en resultant, vars komponen- ter å ena sidan är riktade ungefär mot mitten av silomassan och å andra sidan är riktade i organets omloppsriktning. Den utgrävda massan uppträder såsom en ansamling, som blir allt större, i mitten av massaförrådet, vilken ansamling tillförs fläktöppningen tvångs- mässigt av den inre svängskivan. För att denna tvångsmässiga till- försel skall förbättras kan den inre svängskivan vara försedd med elastiska pinnar vid sin periferi. Denna anordning lämpar sig också för att gräva i tunna skikt vid snabb matning eller snabbt omlopp hos grävanordningen, varigenom också kraftigt hopfiltad och för- tätad massa kan utmatas kontinuerligt.

Matningsdrivanordningen för organets omlopp är utformad på i och för sig känt sätt med en eller flera drivna valsar. Organet är därvid upphängt i vridningspunkten och är inställbar medelst block- tyg eller över en stödyta vars höjd är omställbar resp. en stöddorn vars höjd är omställbar. 7712598-7 7 Då två matarvalsar finns är det fördelaktigt att lagra dem i en gemensam ram och att länka fast denna pendlande vid organet.

För att grävhöjden för silomassan skall kunna anpassas på ett lämp- ligt sätt är matarvalsarnas höjd inställbar med avseende på arbets- verktygens ingreppslinje.

Fläkten kan anordnas vertikalt såsom en utsugningsfläkt med ett utsugningsutlopp i form av ett utsugningsrör eller såsom en ut- kastningsfläkt med en ungefär horisontellt anordnad fläktaxel. Vid alla utföringsformerna är emellertid matningen till fläkten resp. till utloppet viktig. Denna måste ske på så sätt att massan tvångs- mässigt skjuts av skjutstängerna och verktygen in i utkastningsöpp- ningen resp. i utsugningsöppningen så att tilltäppning eller igen- sättning i övergångsområdet kommer att förhindras.

Matar- eller omloppsdrift kan utföras medelst en egen driv- motor eller via en fördelardrivanordning från en central drivanord- ning.

Vid en anordning där utkastningsfiäkten har en ungefär hori- sontell fläktaxel kan man erhålla en särskilt fördelaktig utformning av drivanordningen genom att fläktaxeln är förbunden med skjutsväng- drivanordningen via en kugghjulstransmission och den yttre sväng- skivan är förbunden med matarvalsen via ännu en kugghjulstransmdssion, såsom kommer att beskrivas mera i detalj nedan under hänvisning till bifogade figurer. _ Drivningen av de enskilda organen, såsom fläkt, svängskiva och matare, kan med fördel utföras med hjälp av en eller flera elektromotorer, varvid strömtillförseln tillhandahålls över släp- ringar vid den vridbara lagringen hos det icke roterande krökta ut- kastninçsröret.

Ytterligare fördelar och kännetecken hos den enligt uppfin- ningen angivna anordningen för uttagning av silomassa uppifrån kommer att framgå av underkraven i anslutning till ritningen och beskriv- ningen.

Emellertid är avsikten inte att begära skydd för hela an- ordningen för uttagning av silomassa uppifrån. Skyddsomfånget för föreliggande uppfinning sträcker sig till själva grävanordningen.

Denna grävanordning, som i den ovan beskrivna anordningen kan an- vändas för uttagning av silomassa uppifrån, lämpar sig helt allmänt för att gräva i lagrad trådformig eller stråformig massa, särskilt att gräva i lagrad halm- eller strängmassa. Grüvanordningen lämpar sig också på ett särskilt sätt för grävning i exempelvis gödsel- stackar. 7712598-7 För detta ändamål kan grävanordningen vara fastsatt vid en kran som är åkbar på skenor som är belägna på sidan av gödsel- högen.

Grävanordningen kan därvid med fördel vara fastsatt vid nämnda kran på så sätt att grävanordningen kan omställas i höjd- led. I Om grävanordningen skall användas för att gräva gödsel ur I en grop kan den med hjälp av stöd och drivvalsar göras åkbar di- rekt på gödseln.

Givetvis är en dylik grävanordning också lämpad för gräv- ning i fritt lagrat hö eller annat löst material. Inom uppfinningens skyddsomfång faller också användningen av grävanordningar av samma »eller likartad typ då det gäller att gräva i cellstoff eller annat material med likartad struktur, vidare för grävning i bomull, för grävning vid bearbetning av lump, etc.

Ytterligare fördelar och kännetecken hos dessa grävanord- ningar kommer att framgå av underkraven i anslutning till rit- ningarna och beskrivningen.

Uppfinningen kommer att beskrivas i detalj i det följande under hänvisning till ett utföringsexempel och i förbindelse med bifogade ritningar, på vilka fig. 1 är en sidovy av ett utförings- exempel med två skjutstänger som är förskjutna 1800 i förhållande till varandra samt mellanliggande drivorgan, fig. 2 är en uppifrån tagen vy av utföringsexemplet enligt fig. 1, fig. 3 är en uppifrån tagen vy av ett utföringsexempel med tre skjutstänger, som på ena sidan är drivna av en fördelardrivanordning som också driver matar- valsarna, fig. 4 är en sidovy av en skjutstàng, på vilken är anord- nade verktyg som blir bredare Ju mera de närmar sig silons ytter- vägg och som därvid också har flera pinnar, och fig. 5a och 5b visar skilda cirkelformiga rörelsebanor som åskådliggör hur med föränd- ring av svängarmlängden inte bara verktygets inträngningsdjup i silomassan förändras utan också krökningsradien för rörelsebanan.

Fig. l visar en utföringsform som innefattar två skjut- stänger lla och llb. Dessa skjutstänger är med sina främre ändar anslutna till var sin svängskiva 13a resp. l3b, varvid dessa sväng- skivor-har samma diameter och är anordnade koaxiellt med varandra.

Jämför även fig. 2. I området för skjutstängernas lla och llb mot siloväggen vända ändar är de förbundna med var sin svängskiva l4a 7712598-7 9 resp. l4b, vilka likaledes har samma diameter och är anordnade koaxiellt med varandra. Både vid de inre svängskivorna lja och lßb och vid de yttre svängskivorna l4a och l4b är skjutstängernas lla resp. llb ändar förskjutna 1800 i förhållande till varandra.

Mellan de inre svängskivorna lja och lfib befinner sig en transmission 15, som driver svängskivan lja över en axel l6a och svängskivan l3b över en mittemot liggande axel l6b.

Mellan de yttre svängskivorna l4a och l4b finns en växellåda 17, från vilken sidoriktade drivaxlar l8a och l8b skjuter ut, vilka driver svängskivorna l4a resp. l4b. Båda växellådorna eller trans- missionerna 15 och 17 är förbundna med varandra via en axel 20.

Denna genomlöpande axel drivs av en motoraxel 22 hos motorn 24, vilken samtidigt även driver utsugnings- eller utkastningsfläkten.

Denna utkastningsfläkt består förutom av motorn 24 i huvudsak även av en insugningslåda 26, ett vertikalt rör 28 och ett krökt utlopp eller rör 50 som sträcker sig ut ur silcn. Utkastningsfläkten vilar med en stödplatta 32, i förhållande till vilken utsugningslådan 26 och det vertikala röret 28 är vridbara, i silcns vertikala axel på silomassan. Denna utkastningsfläkt är nedsänkbar via en nedsänknings- rulle 54 med hjälp av en lina 36. Det krökta röret 30, som skjuter ut ur silon genom ett fönster, skall givetvis inte följa med i rotationen då silomassa förs ut. Därför är nämnda rör vridbart för- bundet med det vertikala röret 28. Den elektriska förbindelsen mellan motorn och ledningsnätet upprättas via strömavtagare 58 och 59 och en kabel 40.

Grävanordningen, som i huvudsak består av skjutstängerna och svängskivorna, är uppburen av en ram 42 som är stelt förbunden med ett i vinkel bockat tvärstycke 44, vid vars ändar matarrullar eller matarvalsar 46 och 48 är vridbart fästa, vilka ligger på silo- massan.

Matarrullen 46 drivs av en motor 50, medan matarrullen 48 löper med i tomgång.

Diametern hos matarrullen 46 och dennas fastsättning vid det vinkelbockade tvärstycket 44 är så valda resp. utförda att svängskivorna l4a och l4b samt skjutstähgerna lla och llb ständigt befinner sig över silomassan, även om de båda svängskivorna l4a och l4b drivs av fläktmotorn 24 via dennas axel 22 och via axeln 20.

Medan svängskivorna l4a och l4b drivs, driver motorn 50 matarvalsar- na 46 och 48 så att denna såsom en utliggare eller arm utformade grävanordning roterar kring stödplattan 32 och det vertikala röret 28' _ 7712598-7 lO Vid skjutstängerna lla och llb är nedåtskjutande verktyg 51 fästa, vilka på figurerna endast är visade schematiskt såsom tappar eller pinnar. Vid den bakre änden av skjutstängerna är verk- tyg 55 fastsatta, vilka är böjda i vinkel mot siloväggen.

Om endast svängskivorna l5a, l5b och l4a, l4b drivs, utför verktygens 51 och 55 undre ändar cirkelformiga rörelser. Om de båda svängskivparen l5a, l5b och lüa, l4b har samma diameter och skjut- stängernas ändar i varje enskilt fall är fästa på samma avstånd från svängskivparets mittpunkt utför de undre ändarna hos verktygen cirkelformiga rörelser med samma krökningsradie som svängskivparet.

Verktygen 51 och 55 är så dimensionerade, att de på den undre hälften av sin cirkelbana eller åtminstone på en del av den undre cirkelbanan ingriper i silomassan, varvid de har en rörelse- komposant från siloväggen ungefär mot silons mitt. Därvid utför de en rörelse som förlöper på likartat sätt som den rörelse som man skulle utföra med en högaffel eller en grep. Verktygen griper in 1 silomassan och lyfter denna uppåt samt förflyttar den ungefär i radiell riktning. Genom att de lyfter varje del av silomassan och samtidigt matar denna framåt kommer urgröpning av silomassans yta att förhindras.

Det skall framhållas att verktygen 51 och 55 i figurerna endast är sohematiskt visade. Dessa verktyg behöver inte alls inklu- dera lodrätt anordnade tappar eller pinnar, och de kan på sin under- sida t.ex. vara utformade med i riktning framåt böjda pinnar eller annarssåsom skär- och dragverktyg. Förutom detta kan verktygen vara gaffelformiga med två, tre eller flera pinnar. Dessa verktyg kan också vara olika långa så att de gör ingrepp olika djupt i silo- massan.Således kan t.ex. verktygen hos den i omloppsriktningen efter- löpande skjutstången llb genomgående ha en annan längd än/ gå framför- löpande skjutstången lla. Vidare kan verktygen hos den i omlopps- riktningen efterlöpande skjutstången llb vara så förskjutna i för- hållande till verktygen hos den framförlöpande skjutstången lla att de griper de av verktygen på skjutstången lla upplyfta silo- massdelarna och transporterar dessa vidare i radiell riktning.

Då grävanordningen är i drift transporterar verktygen 51 och 55 silomassan till utsugningsöppningen 27, genom vilken massan sugs in i utsugningslådan 26, från vilken den kastas ut genom det vertikala röret 28 och genom det krökta röret 50.

Fig. 5 visar en uppifrån tagen vy av ett utföringsexempel med tre skjutstänger 6la, 6lb och 6lo, vilka med sina inre ändar är Poun V nuAuTv 7712598-7 ll vridbart lagrade vid en vevaxel 63 och med sina yttre ändar är vrid- bart lagrade vid en vevaxel 65. Av de båda vevaxlarna 65 och 65 drivs endast vevaxeln 65, nämligen av en fördelardrivanordning 67, av vilken också matarvalsen 71 drivs via en axel 69. Hela drivningen liksom drivningen av fläkten och grävanordningen samt matarvalsen sker genom motorn 2H. Vridningsrörelsen hos motorns 24 axel 22 överförs via en kedjetransmission 73 och ett kugghjul 75 till för- delartransmissionen 67, som, såsom nämnts ovan, driver såväl vev- axeln 63 som axeln 69 för matarvalsen 71.

Fig. 4 visar en schematisk framställning av en skjutstâng 81 som uppbär skilda verktyg 83a-Sjg. Såsom man ser av denna figur är de verktyg som är belägna vid skjutstångens 81 yttre, vid silo- väggen närbelägna ände, utformade bredare än de verktyg som är be- lägna ungefär i mitten av silon. Detta är lämpligt, emedan verktygen måste löpa över större ytor med tilltagande avstånd från silons mitt mot dess vägg, med hänsyn till att ytan växer med kvadraten på avståndet från silons mitt. I motsvarighet till detta kan, såsom framgår av fig. 4, verktygen från 83a, dvs. ungefär från silons mittområde, till verktygen 83f vara utformade bredare, varjämte de i nämda riktning kan vara försedda med flera pinnar e.dyl.

Det kan också vara lämpligt att, såsom är antytt vid 85f i fig. 4, utforma de enskilda pinnarna hos ett verktyg med till- tagande storlek från den vid omloppet framförliggande, mot betrakta- ren vända pinnen till den i betraktningsriktningen bakre pinnen.

Dessutom kan det vara fördelaktigt att anordna de enskilda verktygen 83 på så sätt att de inte är exakt vinkelräta mot skjut- stången Bl utan 1 stället bildar en vinkel, sd att de i omloppsrikt- ningen efterliggande pinnarna befinner sig på ett litet avstånd från silons mitt. Detta anordningssätt kan i överensstämmelse med armens omloppshastighet väljas så, att särskilt vid de yttre verktygen griper var och en av de i omloppsriktningen efterlöpande pinnarna under sin nedre rörelsebana, då den gräver i silomassan, en silo- massemängd som har gripits av den framförliggande pinnen under den föregående griprörelsen. Å andra sidan kan det också i beroende av silomassan vara lämpligt att anordna de skilda pinnarna i ett verk- tyg, exempelvis verktyget 83f, i en sådan vinkel i förhållande till skjutstången 81 att de enskilda pinnarna hos detta verktyg sträcker sig över hela det radiella området från pinnen hos det näst innersta verktyget Bñe som är närmast siloväggen till den innersta pinnen hos 7712598-7 12 *det näst yttersta verktyget.

Såsom harantytts i denna rent-schematiska anordning enligt fig. 4 behöver de enskilda verktygen inte vara försedda med släta och nedtill spetsigt förlöpande pinnar, utan de kan om så önskas vara utformade såsom andra skär- och dragverktyg.

Fig. 5 visar schematiskt en svängskiva med radien Rl. Vid den yttre kanten på denna svängskiva är likaledes sohematiskt ett verktyg 85 visat. Detta verktyg 85 skall vara fastsatt vid sväng- skivan 84 på så sätt att det alltid pekar lodrätt nedåt. Den undre spetsen hos detta verktyg 85 utför därmed en cirkelrörelse med samma diameter som svängskivan 84, nämligen 2 x Rl. Denna cirkel hos den undre spetsen hos verktyget 85 är emellertid skjuten nedåt med verk- tygets 85 längd i förhållande till svängskivans 84 omloppscirkel Rl.

På svängskivan 84 är skilda cirklar med radierna R2, RB, RÅ, R5 och R6 inritade.

I fig. 5b är cirkeln med radien R5 visad ännu en gång. Om ett verktyg 87 fästs på avståndet R5 från svängskivans SÄ mittpunkt måste detta verktyg 87 vara betydligt längre än verktyget 85, nämligen i en omfattning svarande mot beloppet Rl - R5, om dess undre spets skall gripa in lika djupt i silomassan.

Som man emellertid ser i fig. 5b beskriver den undre spetsen hos verktyget 87 vid vridning av svängskivan 84 en cirkel vars krök- ningsradie är lika med R5.í Denna olika rörelse hos den undre verktygsspetsen längs skilda cirkelbanor med olika radier skulle man också kunna erhålla dpå så sätt att man anbringar skjutstängernas ändar i motsvarande olika radiella avstånd från svängskivans mittpunkt. Ju mindre det radiella avståndet till svängskivans mittpunkt är, desto längre måste givetvis verktygen vara för att deras spetsar skall gripa in i silo- massan lika långt.

Enligt uppfinningen är anordningen därför sådan, att hål eller andra medel för att hålla ändarna hos skjutstängerna är anord- nade i svängskivorna på olika radiella avstånd från mittpunkten.

Vidare är hållarna för verktygen vid skjutstängerna själva så ut- formade att den person som använder verktyget lätt kan taga bort detsamma och kan sätta fast ett annat verktyg i stället.

Denna vidareutveckling av uppfinningen gör det möjligt att exempelvis föra verktygen hos den i omloppsriktningen framförliggande skjutstången längs cirklar med mindre krökningsradie än då det gäller verktygen hos den i omloppsriktningen eftcrliggande skjutstången

Claims (20)

7712598-7 resp. de i omloppsriktningen efterliggande skjutstängerna. “*“~ Denna ändring av rörelsebanan för den undre verktygsspetšen ~” skiljer sig från varje sådan ändring som man uppnår genom att man förändrar höjden hos svängskivans eller vevaxelns bärorgan. Patentkrav

1. l. Anordning för uttagning av silomassa upptill ur en silobe- hållare med rund tvärsektion, vilken anordning innefattar en gräv- anordning som sträcker sig från silons kantparti till dess mitt- parti, varvid nämnda grävanordning är uppburen av en på silomassan understödd arm och är vridbar kring den vertikala siloaxeln samt innefattar åtminstone en skjutstång som uppbär verktyg och vars rörelsebana vid dess rörelse bort från siloväggen ligger djupare än vid dess rörelse mot siloväggen, varjämte anordningen för ut- tagning av silomassa innefattar en anordning för transport av den lösgrävda silomassan ut ur silon, k ä n n e t e c k n a d därav, att skjutstången resp. skjutstängerna (lla, llb, 6la, 6lb, 6lc) är via excentrar (l3a, l5b, lüa, 14b, 65) förflyttbart lagrad resp. lagrade 1 radiellt, vertikalt plan och är driven resp. drivna.

2. Anordning enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d därav, att den innefattar tre eller flera skjutstänger (6la, 6lb, 6lc).

3. Anordning enligt krav l eller 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att skjutstängerna (lla, llb) är fasförskjutna i förhållande till varandra.

4. Anordning enligt något av kraven l-3, k ä n n e t e c k n a d därav, att verktygen (51, 53, 83) är utformade som pinnar.

5. Anordning enligt något av kraven l-4, k ä n n e t e c k n a d därav, att verktygen (5l, 83) är utformade som gafflar med pinnar.

6. Anordning enligt något av kraven l-5, k ä n n e t e c k n a d därav, att verktygen (51) är vid sina undre ändar utformade som skär- eller rivorgan.

7. Anordning enligt något av kraven 1-6, k ä n n e t e c k n a d därav, att verktygen (51, 85) är olika långa. 7712598-7 14

8. Anordning enligt något av kraven l-7, k ä n n e t e c k n a d därav, att verktygen (51, 83) är anordnade på skjutstängerna med oregelbundna avstånd.

9. Anordning enligt något av kraven 1-8, k ä n n e t e c k n a d därav, att verktygen (51, 83) är anordnade på skjutstängerna i riktning mot siloväggen (100) med tilltagande kortare avstånd från varandra.

10. Anordning enligt något av kraven 1-9, k ä n n e t e c k n a d därav, att verktygen (83) är fastsatta vid skjutstången (81) och bildar vinkel mot denna. -

11. ll. Anordning enligt något av kraven 1-10, k ä n n e t e c k n a d därav, att verktygen (83) är utformade med mot siloväggen (100) tilltagande bredd och med ett flertal pinnar och/eller skär- eller rivorgan.

12. Anordning enligt något av kraven l-ll, k ä n n e t e c k n a d därav, att de yttersta verktygen (53, 83g) är utformade som kraf- tiga rivverktyg och är böjda 1 riktning mot siloväggen (100) så att de stryker mot denna vägg.

13. Anordning enligt något av kraven 1-12, k ä n n e t e c k n a d därav, att skjutstången resp. skjutstängerna är avtagbart fästa vid svängskivor.

14. Anordning enligt något av kraven 1-13, k ä n n e t e c k n a d därav, att svängskivorna (13, 14) är försedda med anordningar för fastsättning av skjutstänger på olika radiella avstånd från sväng- skivornas mittpunkt.

15. Anordning enligt något av kraven 1-12, k ä n n e t e c k n a d därav, att skjutstången resp. skjutstängerna (öla, 6lb, 61c) är lagrade på vevaxlar (63, 65).

16. Anordning enligt något av kraven 1-15, k ä n n e t e c k n a d därav, att en eller flera avstrykare är anordnade bredvid skjut- stängerna.

17. Anordning enligt krav 15 eller 16, k ä n n e t e c k n a d därav, att drivningcn av två på ömse sidor om vevaxeln anordnade skjutstänger (lla, llb) utförs medelst en genomgående axel (20). 7712598-7 15

18. Anordning enligt krav 17, k ä n n e t e c k n a d (därav, att den genomgående axeln (20) är förbunden med en fläktaxel (22).

19. Anordning enligt något av kraven 15-18, k ä n n e t e c K n a d därav, att skjutstängerna är anordnade att försättas i rörelse genom en på fläktsidan anordnad vevaxel som via en transmission (73, 75) och ett vinkeldrev (67) drivs av fläktaxeln.

20. Anordning enligt något av kraven 1-19, k ä n n e t e c k n a d därav, att de av stödytor (52), stödhjul och/eller stöd- och/eller drivvalsar (46, 48, 71, 110) bestående stödanordningarna är in- ställbara till sin höjd i förhållande till armen och är fixerbara i skilda lägen. ANFURDA PUBLIKATIONER: