SE1150266A1

SE1150266A1 - Väggskiva med kantlist och metod för framställning därav

Info

Publication number: SE1150266A1
Application number: SE1150266A
Authority: SE
Inventors: Peter Lindberg
Original assignee: Lindberg Foervaltning Ab P
Priority date: 2011-03-25
Filing date: 2011-03-25
Publication date: 2012-08-21
Also published as: WO2012134374A1; CN202611173U; US20140026512A1; RU2570212C2; US8850777B2; EP2689077B1; EP2689077A4; EP2689077A1; SE535477C2; RU2013147606A; CN103477000A

Description

15 20 25 30 PROBLEM FÖRKNIPPADE MED TIDlGARE KAND TEKNIK Ovannämnda lösning för tillverkning av byggskivor gör det möj- I . ligt att åstadkomma byggskivor vilka både ger estetiskt tilltalan- de fogar ochgär konstruktionsm_ässigt robusta. Dessutom är till- verkningsmetoden mycket kostnadseffektiv när väl produktions- linan har satts upp. Själva produktionslinan fordrar emellertid en relativt stor investering, varför det fordrasen förhållandevis stor tillverkningsvolym för att uppnå lönsamhet i produktionen.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Syftet med föreliggande uppfinning är därför att tillhandahålla ett tekniskt likvärdigt alternativ till ovanstående lösning enligt vilket det fordras en mindre investering i produktionslinan samtidigt i _ som tillverkningskostnaden per byggskiva hålls på en rimlig nivå.

Enligt en första aspekt av_uppfinningen uppnås syftet genom den inledningsvis beskrivna metoden, varvid väggskivan fram- ställs på basis av ett stam-element, vilket har en väsentlig form av ett rätbiock inkluderande två motstående huvudsidor med relativt stor begränsningsyta och fyra kantsidor med relativt liten begränsningsytayDe-n föreslagnametoden innefattar mekanisk ytbearbetning av en första kantsida av nämnda kantsidor hos stomelementet, varvid den första kantsidan erhåller en plan yt- struktur vilken sträcker sig från en första till en andra av nämnda två huvudsidor. Ett första ytbehandlingsskikt appliceras på den första kantsidan, varefter en första kantlist anordnas längs den första kantsidan. Den första kantlisten innefattar: en första distal kantyta, en där till motstående första proximal kantyta vilken är plan samt en första primär yta mellan 'den första proximala kantytan och den första distala kantytan. Specifikt anordnas den första kantlisten med den första proximala kantytan mot den första kantsidan, så att den första primära ytan och stomeiemen- tets första huvudsida bildar en första plan och väsentligen obruten yta. Ett första armeringsskikt anbringas på den första plana och väsentligen obrutna ytan, vilket första armeringsskikt ”10 15 :o 25 30 täcker den första huvudsidan och den första primära ytan.

Denna framställningsm-etod är fördelaktig, eftersom den på ett mycket kostnadseffektivt sätt resulterar i en väggskiva med_ en integrerad kantlist uppvisande egenskaper likvärdiga. dem som uppnås då kantlisten gjuts in i väggskivan.

Enligt en utföringsform av den här aspekten av uppfinningen för- utsätts stomelementet initialt inkludera ett omslutande skikt, vil- ket täcker åtminstone kantsidorna. Den mekaniska ytbearbet- ningen' av den första kantsidan inbegriper här avlägsnande av det omslutande skiktet från denförsta kantsidan. Därmed säker- ställs det en god anliggning av kantlisten mot stomelementet.

Framförallt kan emellertid ovannämnda första plana och väsent- ligen obrutna ytan därigenom göras mycket jämn. i Enligt en annan utföringsform av den här aspekten av uppfin- ningen innefattar metoden vidare applicering av ett första adhe- sivt skikt på ytbehandlingsskiktet och/eller den första proximala kantytan innan den första kantlisten- anordnas längs den första kantsidan. En sådan fixering av kantlisten är fördelaktig då den både ger en god hållfasthet hos. den färdiga väggskivan och un- der tillverkningsprocessen förhindrar en oönskad förskjutning av kantlisten relativt stomelementet.

Enligt ännu en annan utföringsform av den här aspekten av upp'- finningen innefattar metoden profilbearbetning av den första distala kantytan hos den första kantlisten. Den första kantlisten erhåller således en slutgiltig tvärsnittsprofil 'efter det att listen har integrerats med stomelementet. Specifikt ges här den första kantlisten en tvärsnittsprofil konfigurerad att ingripai en andra kantlist tillhörande en annan väggskiva, vilken är fäst mot en väggstruktur och därigenom åstadkomma infästning mot vägg- strukturen av den väggskiva i vilken den första kantlisten ingår.

Att profilbearbeta kantlisten efter integrering med stomel.ementet är speciellt fördelaktigt om profilbearbetnlngen inbegriper modi- fiering av den första primära ytan ochleller en där till motstå- 10 '15 20_ 25 30 35 ende första sekundäryta hos den första kantlisten. l ett sådant fall kan nämligen en mycket god anpassning av det första arme- ringsskiktet uppnås. Dessutom får man genom profitbearbetning efter det att listen har integrerats med stomelementet mycket god kontroll över väggskivans slutgiltiga yttermått mot den första kantlisten. Detta mått kan genom profilbearbetningen fastställas åtminstone ned till en tiondels millimeters precision.

Enligt ytterligare en utföringsform av den här aspekten av upp- finningen innefattar metoden, före- anbringandet av* det första armeringsskíktet, mekanisk ytbearbetning av en andra kantsida av nämnda kantsidor hos stomelementet. Den andra kantsidan är parallell med den första kantsidan, och erhåller vid den meka- niska ytbearbetningen en plan ytstruktur, som sträcker sig från den första huvudsidan till den andra huvudsidan. l analogi med ovanstående 'inbegriper metoden även appiicering av ett andra ytbehandlingsskikt på den andra kantsidan. Sedan anordnas en andra kantlist längs den andra kantsidan. Den andra kantlisten innefattar en andra distal kantyta och en där till motstående andra proximal kantyta vilken är plan, samt en andra primär yta mellan den andra proximala kantytan och den andra distala kantytan._ Sp-ecifiktl anordnas den andra kantlisten med den andra proximala kantytan mot den andra kantsidan, så att den andra primära ytan och stomelelmentets första huvudsida bildar en förlängning av den första plana och väsentligen obrutna ytan.

Därefteranbringas det första armeringsskiktet på den förlängda första, plana och väsentligen obrutna ytan, så att det första armeringsskiktet täcker den första huvudsidan, den förstaprimä- ra ytan och den andra primära ytan. Således erhålls en vägg- skiva med motstående integrerade kantlister, vilken väggskiva är funktionellt ekvivalent med en väggskiva inkluderande ingjut- na kantlister. ' Enligt en' vidare utföringsform av den här aspekten av uppfin- ningen antas stomelementet initialt inkludera ett omslutande skikt, vilket täcker åtminstone kantsidorna. Den mekaniska ytbe- arbetningen av den andra kantsidan inbegriper här avlägsnande '10 15 20 25 30 av det omslutande skiktet från den andra kantsidan. Därmed sä- kerställs en god anliggning av den andra kantlisten mot stomele- mentet." Dessutom kan den förlängda första, plana och väsent- - ligen obrutna ytan därigenom göras mycket jämn.

Enligt ännu en annan utföringsform av den här aspekten av upp-_ finningen, innefattar metoden applicering av ett andra adhesivt skikt på det andra ytbehandlingsskiktet'och/eller den andra proximala kantytan innan den andra kantlisten anordnas längs r denandra kantsidan. Detta är fördelaktigt då den färdiga vägg- skivan därmed får en god hållfasthet och därtill en oönskad för- skjutning av kantlisten relativt stomelementet under tillverk- ningsprocessen förhindras.

Enligt en ytterligare utföringsform av den här aspekten av upp- finningen innefattar metoden även profilbearbetning av den and- ra distala kantytan efter integrering med stomelementet. Den andra kantlisten erhåller härvid en tvärsnittsprofil konfigurerad att ingripa i en första kanttist tillhörande en annan väggskiva, som är fäst mot en väggstrukturoch därigenom åstadkomma in- fästning mot väggstrukturen av den väggskiva i vilken den andra kantlisten ingåL-Väggskivan är således anpassad för en este- tiskt tilltalande och effektiv montering Företrädesvis inbegriper profilbearbetningen av den andra kant- listen även modifiering av den andra primära ytan och/eller en där till motstäende andra sekundär yta hos den andra kantlisten.

Att på detta sätt profilbearbeta den andra kantlisten efter inte- grering med stomelementet är fördelaktigt av samma skäl som angivits ovan med hänvisning till den första kantlisten.

Enligt ännu en utföringsform av den här aspekten av uppfinnin- gen anordnas den första sekundära ytan hos den första kantlis- ten anordnas så att även den första sekundära ytan och stom- elementets andra huvudsida bildar en andra plan och väsent- ligen obruten yta. Metoden innefattar vidare anbringande av ett andra armeringsskikt på den andra plana och väsentligen obrut- 10' D15 20 25 30 na ytan, vilket andra armeringsskikt täcker den andra huvudsi- dan och den första sekundära ytan. Således erhålls en vägg- skiva med en första kantlist vars infogning praktiskt sett är osyn- “ lig från väggskivans båda sidor.

Enligt en vidare utföringsform av den här aspekten av uppfin- ningen anordnas den andra kantlisten med den andra proximala kantytan mot den andra kantsidan, så att den andra primära ytan och stomelementets andra 'huvudsida bildar en förlängning av den andra plana och väsentligen obrutna ytan. Det andra ar- meringsskiktet anbringas här på den förlängda andra, plana och väsentligen obrutna ytan, så att-det andra armeringsskiktet täc- ker den andra huvudsidan, den första sekundära ytan och den , andra sekundära ytan. Därmed blir också den andra kantlistens infogning i väggskivan. praktiskt sett osynlig frän väggskivans bägge sidor i Enligt en andra aspekt av uppfinningen uppnås syftet genom den inledningsvis beskrivna väggskivan, varvid väggskivan inne- fattar: ett inre skikt vilket täcker den första huvudsidan hos stomelementet men inte den första primära ytan hos den första kantlisten; och ett första armeringsskikt vilket täcker såväl det inre skiktet över den första huvudsidan som den första primära ytan hos den första kantlisten.

Denna väggskiva är fördelaktig eftersom dess kantlist medger ett okomplicerat montage mot en uppsjö olika material, stommar och väggstrukturer. Den föreslagna kantlisten kan även ge ett skarvfritt. utseende hos en färdigmonterad väggyta inkluderande väggskivor av den föreslagna typen. Genom en lämplig utform- ning av kantlisten och armeringsskiktet kandessutom väggski- van göras diffusionstät. Därtill kan man åstadkomma en tung, ljudisolerande väggskiva av betong eller glas med absorberande ytskikt, vilken är lätt att montera eftersom den inte behöver ge- nomborras. 10 15 20 25 30 KORT BESKRIVNING AV RETNINGARNA Föreliggande uppfinning kommer nu attiförklaras närmare me- detst utföringsformer, vilka beskrivs som exempel, och med hän- visning till de bifogade ritningarna.

Figur 1a-e illustrerar schematiskt hur en väggskiva framställs enligt en utföringsform av uppfinningen, Figur 2 visar en utföringsform av väggskiva framställd ge- W nom den föreslagna metoden, och ' Figur 3 -visar ett flödesschema över den allmänna fram- ställningsmetoden enligt uppfinningen. _ BESKRIVNING AV UTFÖRINGSFORMER AV UPPFINNINGEN Vi hänvisar inledningsvis till Figur h1a, som schematiskt åskådlig- gör ett stomelement 110 ägnat att utgöra basen i en väggskiva _ 100 enligt uppfinningen. Stomeiementet 110 kan företrädesvis bestå av, eller huvudsakligen inkludera, ett sprött material, så- som 'gips eller ett keramiskt material; ett hårt materiaLsäsom glas eller betong; eller ett mjuktmaterial, såsom mineralull eller papp. I alla händelser antas stomelementet 110 ha en väsentlig » form av ett rätbiock inkluderande två motstående huvudsidor 110A respektive 110B med relativt stor begränsningsyta och fyra kantsidor 111, 112, 113 respektive 114 med relativt liten begränsningsyta: Vidare förutsätts kantsidorna 111, 112, 113 och 114 vara svårbearbetade på grund av materialets sprödhet, hårdhet eller mjukhet i stomelementet 110. Detta resulterar i sin tur i att det är problematiskt att modifiera 'kantsidorna 111, 112, 113 och 114, så att en önskad kantprofilerhålls (exempelvis för att vid montering på en väggstruktur medge en estetiskt tilltalande skarvning mellan olika väggskivor).

I ett första steg av framställningsmetoden enligt uppfinningen sker en mekanisk ytbearbetning av en första kantsida 111 av stomelementets 110 kantsidor genom exempelvis sågning, skär- ning, fräsning eller slipning. Valet av mekanisk ytbearbetning 10 15 20 25 'so bestäms primärt av materialet i stomelementet 110. Om detta består av gips kan den mekaniska ytbearbetningen inbegripa sågning eller fräsning, medan om det består av ett keramiskt ma- terial, 'glas eller betong, så är slipning normalt sett lämpl-igare.

Om å andra sidanstomelementet 110 består av mineralull eller papp inbegriper den mekaniska ytbearbetningen lämpligen skär- ning. Den första kantsidan 111 erhåller härigenom en plan yt- struktur, vilken sträcker sig från en första 110A till en andra 110B av nämnda två huvudsidor. Företrädesvis ges den plana ytan hos den första kantsidan 111 vid den mekaniska ytbearbetningen en rät vinkel mot båda huvudsidorna 110A och 110B. Enligt .uppfin- ningen är emellertid godtyckligt annat vinkelförhållande mellan -huvudsidorna 110A och 110B och den plana ytan hos den första kantsidan 111 lika möjligt.

Enligt en utföringsform av uppfinningen antas stomelementet 110A initialt inkludera ett omslutande skikt 115 vilket täcker åt.- minstone kantsidorna 111, 112, 113 och 114 (se Figur 2). Om _ stomelementet 1.10 utgörs av en gipsskiva representeras typiskt ' sett det omslutande skiktet 115 av ett armeringslager, som om- sluter stomelementets 110 samtliga sidoytor 110A, 110B, 111, 112, 113 och 114. Den mekaniska ytbearbetningen av den första kantsidan 111 inbegriper här avlägsnande av det omslutande skiktet 115 från den första kantsidan 111. I det fall då stomele- mentet 110 utgörs av en gipsskiva är normalt sett även kantlin- -jen mellan den första huvudsidan 110A och kantsidorna 111, 112, 113 och 114' respektive kantlinjen mellan den andra huvud- sidan 110B och kantsidorna 111, 112, 113 och 114 dessutom något rundad, varför den mekaniska ytbearbetningen av den första kantsidan 111 också syftar till att åstadkomma skarpa vinklar mellan huvudsidorna 110A och 110B och denplana ytan hos den första kantsidan 111. Därmed säkerställs nämligen en god anliggning av den första kantlisten 111 mot stomelementet 110 med en minimalt synlig skarv.

Figur 1b visar stomelementet 110 tillsammans med en första 10 15 20 25 30' .kantlist 120 anpassad att anordnas längs den första kantsidan 111. Innan den första kantsidan 111 anbringas mot stomelemen- _ tet 110 appliceras emellertid ett första'ytbehandlingsskikt 160 på den första kantsidan 111 i syfte att göra stomelementet 110 lämpat för sammanfogning med den första kantsidan 111. Då den mekaniska ytbearbetningen kan ha inneburit att ett skyd- dande och/eller sammanhållande skikt har avlägsnats från den första kantsidan 111 innehåller lämpligen' det första ytbehand- lingsskiktet 160 ett lim, en grundfärg eller en så kallad primer.

Den 'första kantlisten 120 innefattar: en första distal kantyta 220D, en där till motstående första proximal kantyta 220P vilken är plan, samt en första primär yta 220A mellan den första proxi- mala kantytan 220P och den första distala kantytan 220D..

Den första kantlisten 120 kan exempelvis vara tillverkad av alu- minium, piasi, gummi, irä eller MDF (Medium Densiiy Fibre- board), och antingen vara obearbetad (och således väsentligen ha formen av ett rätblock så som illustreras i Fig. 1b-e) eller vara profilerad (och exempelvis ha en tvårsnittsprofil 'där den' 'första distala kantytan 220D är konfigurerad att underlätta en estetiskt tilltalande infästning av väggskivan 100 på en vägg- struktur). l alla händelser innefattar tillverkningsmetoden enligt uppfinnin- gen att denåförsta kantlisten 120 anordnas med den första proxi- mala kantytan 220P mot den första kantsidan 111, så att den _ första primära ytan 220A och stomelementets 110 första huvud- sida 110A bildar en första plan och väsentligen obruten yta. Det årsåledes fördelaktigt om stomelementets 110 tjocklek överens- stämmer med avståndet mellan den första kantlistens 120 första primära ytan 220A och en där till motstående första sekundär yta 220B. ' l Figur 2 visas en utföringsform av en färdig väggskiva 100 fram- ställd genom den föreslagna metoden, där ett första adhesivt skikt 170 befinner sig mellan ytbehandlingsskiktet 160 och den _10 15 20 25 30 10 första kantlisten 120. Vid framställningen av väggskivan 100 appliceras således det första adhesiva skiktet 170 på åtminsto- ne endera av ytbehandlingsskiktet 160 och den första proximala kantytan 220P innan den första kantlisten 120 anordnas längs den första kantsidan 111.

Figur 1c visar hur den första kantlisten 120 sammanfogas med stomelementet 110, så att den förstakantlisten 120 täcker hela den första kantsidan 111, Om nödvändigt längdanpassas endera av stomelementet 110 och den första kantsidan 111, så att den första kantlistens 120 mått längs stomelementet 110 överens- stämmer med den första kantsidans 111 längd.

Efter sammanfogning av den första kantlisten 120 med stomele- mentet 110 innefattar tillverkningsmetoden enligt uppfinningen anbringande av ett första armeringsskikt 140 på den första plana och väsentligen obrutna ytan (se Figur 1d). Specifikt placeras det första armeringsskiktet 140, så att det täcker den första huvudsi- dan 110A och den första primära ytan 220A hos den första kantlisten 111. Som ett resultat därav erhålls en mycket jämn yta hos väggskivan 100. Detta illustreras i Figur 1e.

Enligt en föredrageniutföringsform av uppfinningen profilbearbe- tas den första distala kantytan 220D hos den första kantlisten 120 efter det att det första armeringsskiktet -140 har applicerats.

Därmed kan man nämligen säkerställa att det första armerings- skiktet 140 ges en sådan utsträckning att det slutar precis där den första primära ytan 220A övergår i den första distala kant- ytan 220D (se Figur 2). Vid profilbearbetningen erhåller den' första kantlisten 120 en tvärsnittsprofil konfigurerad att ingripa i en andra kantlist 130 tillhörande en annan väggskiva, vilken är fäst mot en väggstruktur, och därigenom åstadkomma infästning mot väggstrukturen av den väggskiva 100 i vilken den första kantlisten 120 ingår. Den första distala kantytan 220D har därför lämpligen en kurvformad tvärsnittsprofil innefattande ett utsp- rång anpassat att medge en vinkling av väggskivan 100 mot väggstrukturen efter det att utsprånget har införts i en urtagning 10 15 20 25 30 11 representerad av en andra distal kantyta 230D hos den andra kantlisten 130. Profilbearbetningen inbegriper med fördel såle- des även modifiering av åtminstone endera av den första primä- ra ytan 220A och den första sekundära ytan 220B hos den första kantlisten 120.

Metoden för att utgående från ett stomelement 110 och en första kantlist 111 erhålla en väggskiva 100 med en profilerad sidokant för montering på en -väggstruktur har ovan beskrivits med hän- visning till Figur 1a-e och 2. I praktiken är det förstås högst för- delaktigt om varje väggskiva 100 är försedd med åtminstone två motstående profilerade sidokanter, så att ett antal väggskivor 100successivt kan sammanfogas med varandra längs en vägg- struktur. En sådan montering förutsätter i sin tur att en första sida av väggskivan100 har en profilerad sidokant av hantyp (se ' exempelvis 220D i Figur 2) och att en andra sida av väggskivan 100 har en profilerad sidokant av hontyp (se exempelvis _230D i- Figur 2). l vissa tillämpningar, såsom vid beklädning av ytterfaf sader, kan det även vara fördelaktigt med profiler längs tre eller I fyra av väggskivans 100 sidokanter.

Nedan beskrivs hur väggskivan 100, enligt utföringsformer av uppfinningen, förses med en andra profiierad sidokant. Före an- bringandet av det första armeringsskiktet 140 innefattar meto- den här en mekanisk ytbearbetning av en andra kantsida 113 hosstomelementet 110.0 Den andra kantsidan 113 är parallell med den första kantsidan 111, och erhåller genom den mekanis- ka ytbearbetningen en plan ytstruktur, vilken sträcker sig från den första huvudsidan 110A till den andra huvudsidan 110B.

I analogi med ovanstående antas, enligt en utföri-ngsform av uppfinningen, stomelementet 110 initialt inkludera ett omslutan- de skikt 115, vilket täcker åtminstone kantsidorna 111, 112, 113 och 114. Normalt täcker dock ett eventuellt omslutande skikt 115 även huvudsidorna110A och 110B. l ett sådant fall inbegri- -per den mekaniska ytbearbetningen av den andra kantsid_an 113 avlägsnande av det omslutandeskiktet 115 från den andra kant- 10 15 20. 125 30 12 sidan 113.

~ Ett andra ytbehandlingsskikt 160, exempelvis i form av ett lim, en grundfärg, eller en så kallad primer, appliceras sedan på den andra kantsidan 113, varefter en andra kantlist 130 anordnas längs den andra kantsidan 113. Den andra kantlisten 130 inne- fattar en andra distal kantyta 230D_ och en där till motstående andra proximal kantyta vilken är plan. Den andra kantlisten 130 innefattar även en andra primär yta mellan den andra proximala kantytan och den andra distala kantytan 23-0D. Den andra kant- listen 130 anordnas med den andra proximala kantytan mot den andra kantsidan 113, så att den andra primära ytan och stom- elementets 110 första huvudsida 110A bildar en förlängning av ovannämnda första plana och väsentligen obrutna yta.

Med fördel innefattar metoden dessutom applicering av ett andra adhesi_vt skikt 170 på åtminstone endera av det andra ytbehand- lingsskiktet 160 och den andra proximala kantytan innan den andra kantlisten 130 anordnas längs den andra kantsidan 113.

En sådan fixering av den andra kantlisten 130 är fördelaktig eftersom det* både ger en god hållfasthet hos den färdiga vägg- skivan 100 och under tillverkningsprocessen förhindrar en oöns- kad förskjutning av den andra kantlisten 130 relativt stomele- mentet 110.

Efter det att den andra kantlisten 130 har fästs vid stomelemen- tet 110 anbringas det första armeringsskiktet 140 på den för- längda första, plana och väsentligen obrutna ytan, så att det första armeringsskiktet 140 täcker den första huvudsidan 110A, den första primära ytan 220A och den andra primära ytan.

I likhet med den första kantlisten 120, kan det vara fördelaktigt att profilera andra 'kantlisten 130 efter integrering i väggskivan 100. Enligt enföredragen utföringsform av uppfinningen innefat- tar därför tillverkningsmetoden profilbearbetning av den andra distala kantytan 23OD, varvid den andra kantlisten 130 erhåller en tvärsnittsprofil konfigurerad att ingripa i en första kantlist 120 '10 15 20 25 30- 133 tillhörande en annan väggskiva, vilken i sin tur är fäst mot en väggstruktur. Därigenom ästadkoms en infästning mot vägg- strukturen av den vä-ggskiva 100 i vilken den andra kantlisten 130 ingår. l analogimed ovanstående diskussion rörandeden första kantlisten 120 inbegriper profilbearbetningen av den and- ra kantlisten 130 med fördel modifiering av den andra primära ytan och/eller en där till motstäende andra sekundär yta. l många tillämplingar är det önskvärt att också stomelementets 110 andra huvudsida 110B bildar en plan och väsentligen obru- ten yta tillsammans med den första kantlisten och en eventuell andra kantlist 130. Enligt en föredragen utföringsform av uppfin- ningen anordnas därför den första sekundäraytan 220B. hos den första kantlisten 120 så att »den första sekundära ytanZZOB och stomelementets 110 andra huvudsida110B bildar en andra plan och väsentligen obruten yta. Tillverkningsmetoden innefattar företrädesvis även anbringande 'av ett andra armeringsskikt 150 på den andra plana och väsentligen obrutna ytan, vilket andra armeringsskikt150 täcker den andra huvudsidan 110B och den första sekundära ytan 220B.

På motsvarande sätt anordnas den andra kantlisten 130 lämp- ligen med den andra proximala kantytan mot den andra kant- sidan 113, så att den andra primära ytan och stomelementets 110 andra huvudsida 110B bildar en förlängning avden andra pia-na och väsentligen obrutna ytan. Sedan anbringas det andra armeringsskiktet 150 på den förlängda andra, plana och väsentligen obrutna ytan, så att det andra armeringsskiktet 150 täcker den andra huvudsidan 110B, den första sekundära ytan och den andra sekundära ytan.

I syfte att summera kommer nu den allmänna framställnings- metoden enligt uppfinningen att beskrivas med hänvisning till flödesschemat i figur 3.

Ett 'första steg 310 ytbearbetar mekaniskt en första kantsida hos ett stomelement, exempelvis genom sågning, skärning eller fräs- 10 15 14 ning. Ett andra steg 320 applicerar därefter ett första ytbehand- lingsskikt, såsom en grundfärg, ett lim eller en primer, på den första kantsidan. I ett senare steg 330, anordnas en första kant'- list längs den första kantsidan med en första proximal yta, .som är plan, mot den första kantsidan. Vidare arrangeras en primär yta hos. den första kantlisten i nivå med en första huvudsida hos ' -stomelementet, så att en första och väsentligen obrutenåyta bil- das av stomelementets första huvudsida och den primära ytan. l ett avslutande steg 340 anbringas ett första armeringsskikt på den första plana och väsentligen obrutna ytan på ett sådant sätt att det första armeringsskiktet täcker hela den första huvudsidan och hela' den första primära ytan.

Uppfinningen är intebegränsad tiltde utföringsformer, som be- - skrivits med hänvisning till figurerna utan kan varieras fritt inom omfånget hos de påföljande patentkraven.

Claims

10 15 20 25 30 35 _15 Patentkrav 1. En .metod för framställning av en väggskiva (100) för monte- ring på en väggstruktur kännetecknad av att väggskivan (100) framställs på basis av ett stomelement (110) vilket har en väsent- lig form av ett rätblock inkluderande två motstående huvudsidor (110A, 110B) med relativt stor begransningsyta och fyra 'kantsi- dor (111, 112, 113, 114) med relativt liten begränsningsyta, me- toden innefattande: _ mekanisk ytbearbetning av en första kantsida (111) av nämnda kantsidor hosstomelementet (110), varvid den första kantsidan (111)*erhå||er en plan ytstruktur vitken sträcker sig från ~ en första (110A) till en andra (110B) av nämnda två huvudsidor; applicering. av ett första ytbehandlingsskikt (160) på den första kantsidan (111); _ anordnande av en första kantlist (120) längs den första kantsidan (111), där den första kantlisten (120) innefattar: en första distal kantyta (2200), . en där till motstående första proximal kantyta (220P) vilken är plan, samt 1 ' i i en första primär yta (220A) mellan den första proxi- mala 'kantytan (220P) och den första distala kantytan (220D), och _ den första kantlisten (120) anordnas med den första proximala kantytan (220P) mot den första kantsidan (111) så att den första primära ytan (220A) och stomelementets (110) första huvudsida (110A) bildar en första plan och väsentligen obruten yta; och anbringande av ett första armeringsskikt (140) på den första i plana och väsentligen .obrutna ytan, vilket första armeringsskikt (140) täcker den första huvudsidan (110A) och den första primära ytan (220A). 2. _ Metoden enligt krav. 1, varvid stomelementet (110) initialt inkluderar ett omstutande skikt (115) vilket täcker kantsidorna (111, 112-, 113, 114), och varvid-den mekaniska ytbearbetningen av den första kantsi-dan (111) inbegriper avlägsnande av det omslutande skiktet (115) från den första kantsidan (111). 10 15 20' 25* 30 ' (11OB); 16 3. Metoden enligt något av krav 1 eller 2, vidare innefattande applicering av ett första adhesivt skikt (170) på åtminstone en- 'dera av ytbehandlingsskiktet (160) och den första proximala kantytan (220P)”innan den första kantlisten (120) anordnas längs den första kantsidan (111). . 4. Metoden enligtnågot av föregående krav, vidare innefat- tande profilbearbetning av den första distala kantytan (220D), varvid den första kantlisten (120) erhåller en tvärsnittsprofil kon- figurerad att' ingripa i en andra kantlist (130) tillhörande en annan väggskiva vilken är fäst mot en väggstruktur och därige- nom åstadkomma infästning mot väggstrukturen av den väggski- va (100) i vilken den första kantlisten *(120) ingår. _5. Metoden enligt krav 4, varvid profilbearbetningen inbegri- per modifiering av åtminstone endera av den första primära ytan (220A) och en där till motstående första sekundär yta (220B) hos den första kantlisten (120). ' 6.0 Metoden enligt något av föregående krav, varvid före an- bringandet av det 'första armeringsskiktet (140), metoden inne- fattar: ' mekanisk ytb-earbetning av en andra kantsid-a (113) av nämnda kantsidor hos stomelem-entet (110), vilken andra kantsi- da (113) är parallell med' den första kantsidan (111), varvid den andra kantsidan (113) erhåller en plan ytstruktur vilken sträcker sig från 'den första huvudsidan (110A) till den andra huvudsidan applicering av ett andra ytbehandlingsskikt (160) på den andra kantsidan (113); ( anordnande av en andra kantlist (130) längs den andra kantsidan (113), där den andra kantlisten (130) innefattar en andra distal kantyta (230D) och en där till motstående andra proximal kantyta viiken är plan,'samt en andra primär yta mellan den andra proximala kantytan och den andra distala kantytan (230D), och den andra kantlisten (130) anordnas med den andra 10 15 2G 25 30 317 proximala kantytanl 'mot den andra kantsidan (113) så att den andra primära ytan ochstomelementets (110) första huvudsida (110A) bildar en' förlängning av den första plana och väsentligen obrutna ytan; och 0 anbringande av det första armeringsskiktet (140) på den förlängda första, plana och väsentligen obrutna ytan så att det första armeringsskiktet (140) täcker den första huvudsidan (110A), den första primära ytan (220A) ochden andra primära ytan. 7. Metoden enligt krav 6, varvid stomelementet (110) initialt inkluderar ett omslutande skikt (115) vilket täcker kantsidorna (111, 112, 113, 114), och varvid den mekaniska ytbearbetningen av den andra kantsidan (113) inbegriper avlägsnande_av det omslutande skiktet (115) från den andra kantsidan (113). 8. Metoden enligt något av krav 6 eller 7, vidare innefattande applicering av ett andra adhesivt skikt (170)-på åtminstone en- dera av det andra ytbehandlingsskiktet (160) och den andra proximala kantytan innan den andra kantlisten (130) anordnas längs den andra kantsidan (113). 9. Metoden enligt något av krav 6 till 8, vidare innefattande profilbearbetning av den andra distala kantytan (230D), varvid den andra kantlisten (130) erhåller en tvärsnittsprofil _konfi- gurerad att ingripa i en första kantlist (120) tillhörande en annan _ väggskiva vilken är fäst mot en väggstruktur och därigenom åstadkomma infästning mot väggstrukturen av den väggskiva (100) i vilken den andra kantlisten (130) ingår. 10. Metoden enligt krav 9, varvid profilbearbetningen inbegri- per modifiering av åtminstone endera av den andra primära ytan och en där till motstående andra sekundär yta hosden andra kantlisten (130). 11. Metoden enligt något av krav 6 till 10, varvid den första 10 15 20 25 30 18 sekundära. ytan (220B) hos den första kantlisten (120) anordnas så att. den första sekundära ytan (220B) och stomelementets (110) andra huvudsida (1108) bildar en andra plan och väsent- ligen obruten yta, och metoden vidare innefattar: anbringande av ett andra -armeringsskikt (150) på den andra plana och väsentligen obrutna ytan, :vilket andra arme~ ringsskikt (150) täcker den andra huvudsidan (1105) och den första sekundära ytan (220B). 12. Metoden enligt krav 11, varvid: den andra kantlisten (130) anordnas med den andra proxi- mala kantytan mot den andra kantsidan (113) så att den andra .primära ytan och stomelementets (110) andra huvudsida (1105) bildar en förlängning av den andra plana och väsentligen obrut- na ytan, och ' detandra armeringsskiktet (150) anbringas på den förläng- da andra, plana och väsentligen obrutna ytan så att det andra armeringsskiktet (150) täcker den andra huvudsidan (110B), den första .sekundära ytan och den andra sekundära ytan. 13. En väggskiva (100) konfigurerad att fästas på en vägg- struktur, väggskivan (100) innefattande: ett stomelement (110) vilket har en väsentlig form av ett rätblock inkluderande två' motstående huvudsidor (110A, 1108) med relativt stor begränsningsyta och fyra kant-sidor (111, 112, 113, 114) med relativt liten begränsningsyta, och. en första kantlist (120) anordnad längs en första kantsida (111) av nämnda kantsidor, vilken första kantlist (120) innefattar en första distal kantyta (220D) och en där till motstående första proximal kantyta (220P) vilken är plan och anligger mot en plan yta hos den första kantsidan (111) utan 'mellanliggande arme- ringsskikt, varvid en först-a primär yta (220A) mellan den första proximala ytan (220P) och den första distala ytan (220D) bildar en plan och väsentligen obruten yta tillsammans med den första huvudsidan (110A) hos stomelementet (110),_ kännetecknad av att väggskivan (100) innefattar: 10 19 ett inre skikt- (115) vilket täcker den första 'huvudsidan (110A) hos stomelementet (110) men inte den första primära ytan (2_20A) hos den första kantlisten (120); och ett första armeringsskikt (140) vilket täcker det inre skiktet (115) över den första huvudsidan (110A) och den första primära 'ytan (22_0A) hos den första kantllsten (120). 14. Väggskivan (100) enligt krav 13, varvid stomelementet (110) innefattar åtminstone ett av: ett keramiskt material, gips, glas, betong, mineralull eller papp. 15. Väggskivan-UOO) enligt något av krav 13 eller 14, varvid den första kantlisten (120) 'består väsentligen av ett av: alumi- ' nium, plast-gummi, trä och MDF [Medium Density Fibreboard].