SE1150153A1 - Förpackning, förfarande för formning av en förpackning och ett formverktyg - Google Patents

Abstract

Beskrivningen gäller en förpackning (30) som består av ett kartongämne (31), varvid kartongämnet (31) formas till en behållare med ett bottenstycke (31a) och ett eller flera kartongsidostycken (31b) som sträcker sig uppåt från bottenstycket (31a), varvid förpackningen (30) vidare innefattar en formpressad avslutningskant (32) som är fäst vid nämnda ett eller flera kartongsidostycken (31b) längs en kontaktyta (I) bildad av en övre del av nämnda ett eller flera kartongsidostycken (31b) och en nedre del av nämnda avslutningskant (32) med en utsträckning längs minst en del av en övre kant av nämnda ett eller flera kartongsidostycken (31b),att avslutningskanten (32) huvudsakligen sträcker sig utåt och uppåt från nämnda ett eller flera kartongsidostycken (31b), vilket därmed förser förpackningen (30) med en formpressad övre del av sidostycket. Beskrivningen gäller också en metod och ett formverktyg.Utvald för publicering: fig. 4b

Description

15 20 25 30 35 2 plastmaterial. Dokumentet beskriver en utformning där kartongämnena är sammanfogade vid kanterna med formpressat plastmaterial, varefter plastkanten är formpressad fast vid de övre kanterna av nämnda sidostycken så att det bildas en fläns som går runt förpackningen med och sträcker sig ut från sidostyckena.

De vanligaste så kallade trågförpackningarna för förvaring av livsmedel är ofta formade av ett kartongämne med en horisontal kant eller fläns som går runt förpackningen och sträcker sig utåt från den övre delen av sidostyckena.

Förpackningarna är ofta stängda, till och med hermetiskt förslutna, med ett lock format av en plast- eller pappersskiva. Översidan på kartongämnet eller undersidan av locket består vanligen av en lämplig beläggning genom vilken locket kan fästas till förpackningen på ett säkert sätt. Det är till exempel vanligt att använda plastmaterial som kan värmeförslutas som ytbeläggning på kartongämnet eller på locket eller att forma locket av ett plastmaterial som kan värmeförslutas för att fästa locket vid förpackningen. Exempel på livsmedelförpackningar och förpackningsmaterial som används i detta avseende nämns till exempel i dokumenten WO 2003/033258, EP 1 289 856, WO 2000/21854 och US 5 425 972.

Den ovannämnda WO2009/O74721A1, bland andra, utvecklades med hänsyn till att det ibland kan finnas behov av att förse kantflänsen med ett material som lämpar sig för att fästa locket, men att det inte nödvändigtvis behövs för mellandelen, det vill säga inuti förpackningen, eller att det till och med kan vara olämpligt som material inuti förpackningen. Otillräckliga mekaniska egenskaper, till exempel otillräcklig styvhet hos kantflänsen, kan också utgöra ett problem. Materialvalet för den inre delen av förpackningen bör inte i alltför hög grad bestämma materialet för kantflänsen.

Man har emellertid upptäckt att i några fall har stabiliteten ändå inte varit tillfredsställande, detta har varit speciellt påfallande till exempel när ett snäpplås ska fästas till avslutningskanten. Man har också upptäckt att formverktyget och systemet med insprutningsventiler medför begränsningar för olika typer av avslutningskanter som skulle kunna utformas.

Sammanfattning av uppfinningen Syftet med uppfinningen är alltså att presentera en förpackning som gör det möjligt att utforma avslutningskanten på ett mer varierbart sätt.

Dessutom är det uppfinningens syfte att framställa en förpackning som kan 10 15 20 25 30 35 3 utformas med en stabilare avslutningskant som till exempel ska kunna användas för tillämpningar med snäpplås.

Uppfinningens syfte är också att presentera en metod för formning av en förpackning av ovanstående typ, så att den blir möjlig att utforma och producera på ett varierbart sätt, där man till exempel tar hänsyn till den önskade stabiliteten för tillämpningar där förpackningen ska förses med snäpplås.

Det är likaledes ett syfte med uppfinningen att presentera ett formverktyg avsett för formningen av en förpackning.

Andra fördelar eller problemlösningar kommer att framgå genom beskrivningen nedan.

De syften som nämnts ovan har förverkligats genom framställningen av en förpackning som består av ett kartongämne, varvid kartongämnet formas till en behållare med ett bottenstycke och ett eller flera kartongsidostycken med utsträckning uppåt från bottenstycket. Förpackningen består vidare av en formpressad avslutningskant som är fäst vid nämnda ett eller flera sidostycken. Avslutningskanten är fäst vid sidostyckena längs en kontaktyta formad av en överdel av nämnda ett eller flera sidostycken och en underdel av nämnda formpressade avslutningskant. Avslutningskanten sträcker sig längs minst en del av en övre kant av nämnda en eller flera formpressade kartongsidor. Förpackningen kännetecknas av att avslutningskanten huvudsakligen utsträcker sig uppåt från nämnda en eller flera kartongsidor och därmed förser förpackningen med en formpressad övre del av sidostycket.

På så sätt är det möjligt att tillverka en förpackning som kan förses med ett utåtriktat utsprång avsett att användas som en ås eller topp för en konstruktion med snäpplås på förslutningen. Dessutom kommer avslutningskanten att vara jämförelsevis stabil mot krafter som verkar på den uppifrån eller nerifrån, vilket gör det lätt att värmeförsluta eller på annat sätt ansluta ett lock till avslutningskantens övre yta. Förpackningen gör det också möjligt att använda formsprutning där insprutningspunkterna ansluter till en sidoyta på avslutningskanten. Detta i sin tur gör det möjligt att utforma formverktyget på ett mera kompakt sätt. När verktyget förses med två formrum för utformning av förpackningar i jämnbredd måste formrummen avståndssepareras på så sätt att kartongämnenas två stycken inte griper in i varandra. Detta avstånd kan utnyttjas som utrymme för insprutningsportarna. 10 15 20 25 30 35 4 Uppåtriktad utsträckning anses generellt omfatta utformningar där avslutningskantens största dimension har en åtminstone mer vertikal än horisontal utsträckning från kartongens övre kant. Det föredras att avslutningskantens insida har en uppåtriktad och oftast något utåtriktad utsträckning med en vinkel ö i förhållande till en vertikalriktning, där vinkeln ö är mellan 0° och 30° och föredraget mellan 8° och 15°. Det föredras att avslutningskantens utsida har en utåtriktad utsträckning och oftast att den har en något utåtriktad vinkel y i förhållande till en vertikal riktning, varvid vinkeln y är mellan O° och 45° och föredraget ungefär 5°.

Avslutningskanten kan förses med ett utsprång som sträcker sig utåt från åtminstone en utsida av avslutningskanten och som sträcker sig längs med minst en del av avslutningskanten i en omkretsriktning, varvid utsprånget är utformat å ena sidan med ett avstånd under en övre kant hos avslutningskanten och å andra sidan med ett avstånd ovanför kontaktytan med nämnda sidostycken.

På så sätt kan utsprånget tjäna som en del av ett snäpplås genom att hålla förslutningen eller locket säkert på plats på förpackningen. Utsprånget kan delas upp i olika delar som var och en sträcker sig endast längs en del av avslutningskantens omkretsriktning. Utsprånget kan också vara sammanhängande och sträcka sig längs ett helt varv runt förpackningens öppning. Ett sådant utsprång kan användas som en del av en försegling, separat eller integrerat med snäpplåset.

Avslutningskanten kan utformas genom formsprutning på kartongämnet med insprutningspunkten förlagd till utsidan på avslutningskanten. Genom att använda formsprutning är det möjligt att skapa relativt komplicerade former. Det är också möjligt att använda formsprutningen av plastmaterialet för att på ett säkert sätt fästa avslutningskanten vid kartongämnet. Genom att förlägga insprutningspunkten, den punkt där plastmaterialet införs i formrummet, till en utsida av avslutningskanten är det möjligt att placera insprutningsporten i en del av formsprutningsverktyget som inte används för ett antal andra funktioner. Detta underlättar utformningen av formverktyget. Dessutom är det i några fall fördelaktigt att insprutningspunkten är förlagd till en plats på förpackningen där man inte behöver tänka på estetiska eller hygieniska krav.

Vidare kan storleken på insprutningsporten, genom att lägga insprutningspunkten på avslutningskantens uppåtriktade del, väljas utan några strikta krav på avslutningskantens geometri, det vill säga 10 15 20 25 30 35 5 avslutningskanten kan utformas enbart efter förpackningens krav. I många fall har insprutningsportarna en önskad minsta storlek i samma storlek och ibland större än avslutningskantens tjocklek.

Insprutningspunkten kan läggas på ett avstånd under nämnda utsprång och på ett avstånd ovanför nämnda kontaktyta. Utsprånget placeras föredraget i en delningslinje för att därigenom göra verktygets utformning enklare. Genom att lägga insprutningspunkten mellan utsprånget och kontaktytan mellan kartongen och det insprutade plastmaterialet är det möjligt att förlägga insprutningsporten i den huvudsakligen skålformade delen av formen som inte har ett antal andra funktioner. Detta underlättar utformningen av formverktyget. Dessutom kommer insprutningspunkten inte att störa någon funktion för snäpplåset. Dessutom kommer insprutningspunkten ide flesta tillämpningar att vara gömd av en skoning hos locket.

Avslutningskanten bör fästas vid insidan av kartongsidostycket och helst enbart vid insidan av kartongsidostycket, och kan ha en uppåtriktad utsträckning från nämnda en eller flera kartongsidor och därmed forma en yttersida av sidostycket ovanför kartongsidostycket. Genom att placeras på insidan av kartongen kommer plastmaterialet i avslutningskanten automatiskt att utgöra en försegling mellan kartongkanten och materialet inuti förpackningen. Detta är ofta fördelaktigt eftersom fukt i förpackningen, till exempel från livsmedel eller liknande, har en tendens att komma in i förpackningens kanter och blöta upp kartongen så att den förlorar mekanisk styrka och får ett estetiskt mindre tilltalande utseende. Genom att ha avslutningskanten enbart på insidan av kartongen kommer kartongkanten att bilda en estetiskt och visuellt tydlig åtskillnad mellan förpackningens kartongdel och avslutningskanten. Dessutom har det visat sig vara lättare att utforma förpackningarna på ett enhetligt sätt om kartongens fria kant tvingas mot ett formverktygs sida jämfört med en situation där kartongkanten förväntas förlängas in i ett formrum utan kontakt med någon av formsprutningsverktygets sidor. En fri kartongsida som inte stöder sig på någon av formverktygssidorna har en tendens att vikas i en eller annan riktning genom det insprutande plastmaterialet, vilket resulterar i att förpackningarnas utformning inte blir enhetlig.

Avslutningskanten bör huvudsakligen ha en utsträckning i samma allmänna riktning som kartongsidostyckena som den är fäst vid. Därmed utgör den en stark förlängning av förpackningens kartongdel. 10 15 20 25 30 35 6 Avslutningskanten kan ha en utsträckning längs den övre kanten av nämnda ett eller flera sidostycken, och bilda en sammanhängande omkrets runt behållarens öppning. På så sätt kan avslutningskanten användas som en försegling mellan förpackningen och ett lock.

De syften som nämnts ovan har också uppnåtts genom ett förfarande för att forma en förpackning som består av följande steg: att utforma ett kartongämne till en förpackning som har ett bottenstycke, och ett eller flera sidostycken med utsträckning uppåt från bottenstycket, att framställa ett formrum in i vilket en övre kant av nämnda ett eller flera sidostycken sträcker sig, varvid formrummet huvudsakligen har en uppåtriktad utsträckning från sidostycket vars övre kant sträcker sig in i formrummet, att forma en avslutningskant som i huvudsak har en uppåtriktad utsträckning genom insprutning av ett plastmaterial i nämnda formrum, varvid plastmaterialet insprutats i en första vinkel i förhållande till en delningsriktning för formverktyget som formar formrummet, och också en andra vinkel i förhållande till en delningslinje längs vilken formkropparna är separerade från varandra.

Att förpackningen är formad på ett ändamålsenligt sätt innebär också indirekt fördelar för förfarandet.

Genom att använda formsprutning är det möjligt att skapa relativt komplicerade former. Det är också möjligt att använda formsprutning av plastmaterial för att fästa avslutningskanten på kartongämnet på ett säkert sätt. Genom att spruta in plastmaterialet vid en första vinkel i förhållande till delningsriktningen för formverktyget för utformning av formrummet, och också vid en andra vinkel i förhållande till en delningslinje längs vilken formkropparna är separerade från varandra är det möjligt att förlägga insprutningsporten på en del av formverktyget som inte används för ett antal andra funktioner. lnsprutningen av plastmaterialet kan ske från en utsida på den färdiga förpackningen. Det går också att förlägga insprutningen av plastmaterialet på en yta mellan ett utåtriktat utsprång (för ett snäpplås, förslutning eller liknande) och förpackningens kartongdel.

Den första vinkeln bör föredraget vara mellan 30° och 90°, mest föredraget ungefär 45°. Den andra vinkeln bör föredraget vara mellan O° och 60° och mest föredraget ungefär 45°. De nedre gränserna för den första och den andra vinkeln bestäms av den minsta verktygstjockleken mellan 10 15 20 25 30 35 7 insprutningsporten och den yttre omkretsen hos verktygskroppen. Den övre gränsen för den första vinkeln bestäms av den nedre gränsen för den andra vinkeln och vice versa.

I de flesta fall är delningslinjen och delningsriktningen vinkelräta i förhållande till varandra.

Formrummet kan förses med en fördjupning utformad vid formrummets utsida och avsedd att forma ett utsprång på avslutningskanten, varvid utsprånget sträcker sig utåt från en utsida på avslutningskanten och sträcker sig längs minst en del av avslutningskanten i en omkretsriktning, varvid utsprånget utformas å ena sidan med ett avstånd under en övre kant av avslutningskanten och å andra sidan med ett avstånd ovanför kontaktytan med nämnda sidostycken.

Utsprånget kan tjäna som en del av en konstruktion med snäpplås som håller förslutningen eller locket säkert på plats på förpackningen. Utsprånget kan delas upp i olika delar som var och en endast utsträcker sig längs en del av avslutningskantens omkretsriktning. Utsprånget kan också vara sammanhängande och sträcka sig ett helt varv runt förpackningens öppning.

Ett sådant utsprång kan användas som en del av ett snäpplås, och separat eller integrerat ingå som en del av ett snäpplås.

Plastmaterialet kan sprutas in från en utsida av avslutningskanten.

Genom att placera insprutningspunkten, punkten där plastmaterialet förs in i formrummet, på en utsida av avslutningskanten är det möjligt att förlägga insprutningsporten i en del av formverktyget som inte används för ett antal andra funktioner. Detta underlättar utformningen av formverktyget. Dessutom är det fördelaktigt att insprutningspunkten är förlagd till en plats på förpackningen där man inte behöver tänka på höga krav på estetik eller hygien. insprutningspunkten kan förläggas på ett avstånd under nämnda fördjupning och på ett avstånd ovanför den övre kanten på kartongen och sträcka sig in i nämnda formrum. Utsprånget placeras föredraget i delningslinjen för att göra utformningen av formverktyget enklare. Genom att förlägga insprutningspunkten mellan utsprånget och kontaktytan mellan kartongen och det insprutade plastmaterialet är det möjligt att förlägga insprutningsporten i den huvudsakligen skålformiga delen av formen, som inte har ett antal andra funktioner. Detta underlättar utformningen av formverktyget. Dessutom kommer inte insprutningspunkten att störa någon 10 15 20 25 30 35 8 funktion för snäpplåset. Vidare kommer insprutningspunkten i de flesta tillämpningarna att vara gömd genom en skoning på locket.

Den övre kanten av nämnda ett eller flera sidostycken kan sträcka sig in i formrummet så att plastmaterialet kommer att sprutas in och komma i kontakt med insidan av kartongsidostycket, och helst enbart med insidan av kartongsidostycket, varvid formrummet sträcker sig uppåt från nämnda ett eller flera kartongsidostycken, på ett sådant sätt att avslutningskanten kommer att forma en yttre sida av förpackningssidostycket ovanför kartongsidostycket. Genom att placeras på insidan av kartongen kommer plastmaterialet i avslutningskanten automatiskt att utgöra en försegling mellan kartongkanten och materialet inuti förpackningen. Detta är ofta fördelaktigt eftersom fukt i förpackningen, till exempel från livsmedel eller liknande, har en tendens att komma in i förpackningens kanter och blöta upp kartongen så att den förlorar mekanisk styrka och får ett estetiskt mindre tilltalande utseende.

Genom att utforma avslutningskanten enbart på insidan av kartongen kommer kartongkanterna att bilda en estetiskt och visuellt tydlig åtskillnad mellan förpackningens kartongdel och avslutningskanten. Dessutom har det visat sig vara lättare att utforma förpackningarna enhetligt om kartongens fria kant tvingas mot en formverktygssida jämfört med en situation där kartongkanten är tänkt att förlängas in i ett formrum utan kontakt med någon av formverktygssidorna. En fri kartongkant som inte stöder sig på någon av formverktygets sidor har en tendens att vikas i en eller annan riktning genom det insprutande plastmaterialet, vilket resulterar i att förpackningarnas utformning inte blir enhetlig.

Formrummet bör huvudsakligen utstrâcka sig i samma allmänna riktning som kartongsidostycket, vars övre kant sträcker sig in i nämnda formrum. Därmed bildar denna en stark förlängning av förpackningens kartongdel.

Formrummet kan ha en utsträckning längs den övre kanten av nämnda ett eller flera sidostycken och utgör ett sammanhängande formrum, så att en avslutningskant formad på detta sätt kommer att bilda en sammanhängande omkrets runt behållarens öppning. På så sätt kan avslutningskanten användas som en försegling mellan förpackningen och ett lock.

De syften som nämnts ovan har också uppnåtts genom framställningen av ett formverktyg för användning vid formning av en förpackning, varvid formverktyget består av en första formkropp och en andra formkropp, varvid den första formkroppen i huvudsak är skålformig och den andra formkroppen 10 15 20 25 30 35 9 är formad som ett utsprång, huvudsakligen i överensstämmelse med den första formkroppen, varvid den första och den andra formkroppen är anpassade till att tillsammans forma ett formrum för att ta emot och forma ett kartongämne till en behållare som har ett bottenstycke och ett eller flera kartongsidostycken, vilka sträcker sig uppåt från bottenstycket, varvid formrummet är utformat så att det mellan dem finns en utvidgad formrumsdel in i vilken en övre kant av kartongsidostyckena har avpassats för att sträcka sig, varvid den utvidgade formrumsdelen huvudsakligen utsträcker sig uppåt från kartongsidostycket, med en övre kant som sträcker sig in i formrumsdelen, varvid den utvidgade formrumsdelen är ansluten till en insprutningsport, varvid en avslutningskant kan formas fast vid nämnda ett eller flera kartongsidostycken genom insprutning av ett plastmaterial i nämnda utvidgade del av formrummet, varvid plastmaterialet insprutas i en vinkel i förhållande till delningsriktningen på formverktyget för utformningen av formrummet och också i en vinkel i förhållande till delningslinjen längs vilken formkropparna är separerade från varandra.

Att förpackningen är formad på ett ändamålsenligt sätt innebär också indirekt fördelar för förfarandet. Förfarandet för formning av förpackningen med hjälp av formverktyget innebär också indirekt fördelar för formverktyget.

Genom att använda formsprutning är det möjligt att skapa relativt komplicerade former. Det är också möjligt att använda formsprutning av plastmaterialet för att på ett säkert sätt fästa avslutningskanten vid kartongämnet. Genom att spruta in plastmaterialet vid en första vinkel i förhållande till delningslinjen för formverktyget som formar formrummet, och också vid en andra vinkel i förhållande till delningslinjen längs vilken formkropparna är separerade från varandra är det möjligt att förlägga insprutningsporten till en del av formverktyget som inte används för ett antal andra funktioner. lnsprutningen av plastmaterial kan ske från en utsida av den färdiga förpackningen. Den kan också användas för att förlägga lnsprutningen av plastmaterialet på en yta mellan ett utåtriktat utsprång (för ett snäpplås, förslutning eller liknande) och förpackningens kartongdel.

Den första vinkeln bör föredraget vara mellan 30° och 90° och mest föredraget 45°. Den andra vinkeln bör föredraget vara mellan O° och 60° och mest föredraget ungefär 45°. De nedre gränserna för de första och andra vinklarna bestäms av den minsta verktygstjockleken mellan insprutningsporten och den yttre omkretsen för verktygskroppen. Den övre 10 15 20 25 30 35 10 gränsen för den första vinkeln bestäms av den nedre gränsen för den andra vinkeln och vice versa.

Kort beskrivninq av ritninqarna Uppfinningen kommer att mera detaljerat beskrivas genom exempel med hänvisning till bifogade schematiska ritningar som visar de i nuläget föredragna utformningarna av uppfinningen.

Fig. 1 visar ett formverktyg i stängt läge.

Fig. 2 visar formverktyget från fig.1 i ett läge där den första verktygshalvan är öppen och där de formade förpackningarna fortfarande finns på den andra formverktygshalvan.

F ig. 3 visar formverktyget från fig. 1 och 2 i ett läge där en utmatare har avlägsnat en formad förpackning från den andra formverktygshalvan.

Fig. 4 a-e visar en förpackning enligt en första utformning.

Fig. 5 a-d visar en förpackning enligt en andra utformning.

Fig. 6 a-e visar en förpackning enligt en tredje utformning.

Detalibeskrivninq av valda utformninqar Fig. 1 visar ett tvärsnitt av ett formverktyg för formning och formpressning av förpackningar. l huvudsak består formverktyget av en första formverktygshalva eller formkropp 10 och en andra formverktygshalva eller formkropp 20. De två formverktygshalvorna 10 och 20 är separerade från varandra längs en så kallad delningslinje PL (se fig. 1). De två formkropparna 10 och 20 är separerade från varandra genom att de flyttas från varandra längs en delningsinriktning PD (se fig.1). Den första formkroppen 10 är försedd med två skålformiga fördjupningar 11a och 11b, vilket syns bäst i fig. 2 och 3. Den andra formkroppen 20 är försedd med två utsprång 21a och 21b. En toppdel (se läget för referensnumren 21a och 21b i fig. 1 och 2) är avsedd att sträcka sig in i respektive fördjupning i den första formkroppen 10.

Utsprången 21a och 21b sträcker sig också in i den andra formkroppen 20, vilket anges genom läget för referensnumren 21a och 21b i fig. 3.

Toppdelarna på utsprången 21a och 21b bildar tillsammans med fördjupningarna 11a och 11b två formrum i vilka ett kartongämne är avsett att formas till en behållare 31, förses med en avslutningskant 32 och därmed forma en förpackning 30.

Observera att beskrivningen av topp och botten för formen hänvisar till den riktning som formen får i fig. 1-3. Det är möjligt att arrangera formen i 10 15 20 25 30 35 11 andra riktningar, den kan till exempel ha en vertikal delningslinje eller en lutande delningslinje. Det är också möjligt att arrangera formverktygshalvorna i motsatt riktning, med den första formkroppen under den andra formkroppen.

En förpackning framställs i huvudsak i enlighet med följande. Ett platt kartongämne placeras mellan de öppna formhalvorna 10 och 20. När formen är stängd, dvs. när de två formhalvorna 10 och 20 har förts nära varandra, kommer utsprången 21a och 21b att skjuta in kartongämnet i fördjupningarna 11a och 11b och därmed formas det platta kartongämnet till en behållare 31 med ett bottenstycke 31a och ett eller flera sidostycken 31b med utsträckning uppåt från bottenstycket 31 a.

För en behållare 31 som är cirkel- eller ellipsformig eller liknande talar man vanligtvis om ett sidostycke. För en rektangulär behållare eller liknande talar man vanligtvis om mer än ett sidostycke (till exempel fyra sidostycken om det är en rektangulär behållare och tre om det gäller en triangelformat behållare). Observera att också när det gäller flera sidostycken bör de fortfarande föredraget formas i ett stycke från ett enda kartongämne och förbindelsen mellan sidostyckena formas som en sammanhängande men skarpt böjd eller veckad del av kartongämnet. I en mening kan man säga att en sådan behållare också bara har ett enda sidostycke, med detta enda sidostycke format av fyra likadana raka delar och fyra böjda delar eller hörndelar.

Fördjupningarna 11a och 11b och utsprången 21a och 21b är formade på så sätt, att när formen är stängd finns det ett utrymme som är precis tillräckligt rymligt för att kartongämnet ska kunna föras in mellan dem. Vilken presstyrka som ska användas på kartongämnet beror bland annat på vilket kartongmaterial och vilken utformning av behållaren man väljer. Sådana parametrar är välkända för en yrkeskunnig person och kommer därför inte att beskrivas i detalj här.

Längst ned ifördjupningarna 11a och 11b, alltså i den del som motsvarar toppdelen på sidostycket 31b på behållaren 31, är fördjupningarna 11a och 11b och utsprången 21a och 21b utformade på ett sådant sätt att ett formrum 35 bildas. Formrummet 35 har en fullständig utsträckning runt omkretsen på fördjupningarna 11a och 11b. Formrummet 35 är avsett att fyllas med flytande plast genom en så kallad formsprutningsmetod.

Plastmaterial som upphettas till en sådan temperatur att det är formbart sprutas under tryck in i formrummet 35 och kommer att fylla hela formrummet 35. Plastmaterialet kommer därmed att anta den form som motsvarar 10 15 20 25 30 35 12 formrummet 35. Därefter kyls plastmaterialet ned så att det får en fast form som motsvarar formrummet 35.

När den smälta plasten har stelnat i formrummet 35 kan formen öppnas till öppet läge igen. l ett första steg flyttas den andra formkroppen 20 bort från den första formkroppen 10 som är stationär i denna utformning. För att säkerställa att förpackningarna 30 inte kommer att häfta fast vid den första formkroppen 10 utan bli kvar på utsprången 21a och 21b när den andra formkroppen avlägsnas från den första formkroppen 10, kan tryckluft tillföras till fördjupningarna 11a och 11b genom luftledningarna 12a och 12b iden första formkroppen 10. I detta första öppningssteg är utmataren 22 i en bakre position. Detta visas i fig. 2.

I nästa steg är utmataren 22 flyttad till en främre position (visas i fig. 3).

Vid denna manöver avlägsnar utmataren 22 de färdiga förpackningarna 30 från utsprången 21a och 21b. Förpackningarna 30 är nu frigjorda och kan avlägsnas av till exempel en robot.

Ett nytt kartongämne placeras mellan formverktygshalvorna vilka stängs för formning av kartongen, plastmaterialet sprutas in i formrummet 35 och formverktygshalvorna öppnas igen enligt beskrivningen ovan.

Plastmaterialet sprutas in i formrummet 35 med hjälp av ett så kallat varmkanalsystem 40 som avslutas med två portar 41a och 41 b. Kanalen 40 är placerad centralt i den första formkroppen 10 mellan de två fördjupningarna 11a och 11b. De två portarna 41a och 41b går från varmkanalen 40 till formrummen 35. Portarna 41a och 41b ansluter alltså till formrummen 35 som syns från förpackningen 30, plastmaterialet sprutas in från en utsida på avslutningskanten. Portarna 41a och 41b har en första vinkel d i förhållande till en delningsriktning PD och en andra vinkel ß i förhållande till en delningslinje PL längs vilken formkropparna är separerade från varandra. Vinklarna oi och ß är angivna på förstoringen som presenteras i fig. 2b. l den föredragna utformningen, visad ifig. 1-3, är delningslinjen PL och delningsriktningen PD vinkelräta mot varandra. Vinklarna d och ß är båda 45°.

Lämplig formmassa innefattar olika termoplaster som kan smältas. De kan med andra ord tillföras i smält tillstånd till formrummet där de stelnar och omedelbart fäster på kartongämnet eller på en plastbeläggning på kartongen och samtidigt formar en styv avslutningskant. Lämpliga polymerer som är basen för dessa plastmaterial är polyolefiner, polyestrar och polyamider.

Miljövänliga formmassor innefattar biologiskt nedbrytbart plastmaterial, till 10 15 20 25 30 35 13 exempel något av följande: polylaktid (PLA), biologisk nedbrytbar polyester, stärkelsebaserade plastmaterial eller polyhydroxialkanoat, speciellt PHB.

Genom att använda sådana material kan återvinningsgraden av förpackningen ökas i sin helhet även om produktionen delvis skett genom formsprutning. De ovan nämnda biologiskt nedbrytbara plastmaterialen kan också användas för ytbehandling av kartongämnet.

Plastmaterialet som har tillförts genom portarna ska stelna och därmed stängs portarna tillfälligt mellan insprutningsperioderna.

F ig. 4-6 beskriver de olika förpackningarna.

Fig. 4 a-e beskriver en cirkelrund förpackning 30 som består av ett cirkelrunt bottenstycke 31 a och ett sidostycke 31 b som är format i ett stycke, integrerat med bottenstycket 31a och med utsträckning uppåt från bottenstycket 31a. Vidare består förpackningen av en formpressad avslutningskant 32 som är fäst vid kartongsidostycket 31b. Som visas på förstoringen ifig. 4e, är den formade avslutningskanten 32 och sidostycket 31b fästa vid varandra längs en kontaktyta vid den övre delen av sidostycket 31b och en nedre del av avslutningskanten 32. Avslutningskanten 32 sträcker sig längs med hela det cirkelrunda sidostycket 31b och formar en sammanhängande avslutningskant 32 som fullständigt innesluter öppningen hos den på så sätt formade förpackningen 30. Som det visas i fig. 4a, 4d och 4e, sträcker sig avslutningskanten 32 uppåt och utåt från sidostycket 31b.

Avslutningskantens yttre yta har en vertikal utsträckning uppåt.

Avslutningskantens inre yta har en lätt böjning utåt och uppåt. Detta medför att avslutningskantens största dimension har en lätt böjning utåt och uppåt.

Avslutningskanten 32 bildar en formpressad övre del av sidostycket.

Kartongsidostycket 31b är utformat med två båglinjer, 34a och 34b, där den nedre båglinjen finns precis under kontaktytan och den övre vid kontaktytans nedre del. Dessa två båglinjer gör det lättare att hålla den övre kanten på kartongsidostycket 31 b mot fördjupningarna 11a och 11b i den första formkroppen 10.

Fig. 5a-5d beskriver en ellipsformad förpackning 30 som består av ett ellipsformat bottenstycke 31a och ett sidostycke 31b som är format i ett stycke integrerat med bottenstycket 31a, och som sträcker sig uppåt från bottenstycket 31a. Förpackningen 30 är också försedd med en avslutningskant 32 som beskrivits i detalj med hänvisning till fig. 4a-e.

Fig. 6a-d beskriver en rektangulär förpackning 30 med ett rektangulärt bottenstycke 31a och fyra sidostycken 31 b formade i ett stycke och 10 15 20 25 30 35 14 integrerade med bottenstycket 31a. Fig. 6a-d visar att de fyra sidostyckena 31 b i själva verket är formade som ett enda sammanhängande sidostycke 31b med bågformade hörndelar och raka delar mellan hörnen. En likartat formad rektangulär förpackning kan också framställas med vikning av hörnen.

Sidostyckena 31b är försedda med en avslutningskant 32 som beskrivits i detalj med hänvisning till fig. 4a-e.

Avslutningskanterna 32 i fig. 5a-d och fig. 6a-d är försedda med ett utsprång med en utåtriktad utsträckning från en utsida på avslutningskanten.

Utsprånget 36 sträcker sig som en sammanhängande ås eller topp i omkretsriktning runt avslutningskanten 32. Utsprånget 36 är placerat med avståndet L1 under den övre kanten av avslutningskanten och med avståndet L2 ovanför kontaktytan (det vill säga över kanten på kartongsidostycket 31b).

Det minsta avståndet L1 är beräknat efter den styvhet som utsprånget måste ha. För att kunna användas som en del av ett snäpplås bör utsprånget till exempel ha en höjd på 2-3 mm, vilket betyder att avståndet L1 bör vara 2- 3 mm. Vid andra tillämpningar kan det räcka med ett utsprång som är ungefär 0,5 mm högt, där avståndet L1 bör vara 0,5 mm. Avståndet L1 bör alltså vara mer än 0,5 mm.

Det minsta avståndet L2 är bland annat bestämt av det nödvändiga utrymmet som behövs för insprutningsporten. Avståndet L2 bör vara mer än 3 mm och föredraget ungefär 5 mm.

Den lägsta höjden på avslutningskanten 32 är ungefär 5 mm då man tar med i beräkningen att det måste finnas tillräckligt utrymme för insprutningsporten och utsprånget.

Insprutningspunkten P är förlagd på ett avstånd L3 under nämnda utsprång 36 (ett avstånd L3 under toppen på avslutningskanten 32 om det inte finns något utsprång) och på ett avstånd L4 ovanför nämnda kontaktyta I.

Avståndet L3 är mer än 2 mm för att ge plats åt insprutningsportarna 41a-b i formkroppen 10. Avståndet L4 är mer än 2 mm för att säkerställa att det insprutade platsmaterialflödet inte drar den övre kanten av kartongsidostycket 31 b från dess fäste in i formrummet 35.

När förpackningen 30 är försedd med ett utsprång, som ifig. 5a-d och fig. 6a-e, kommer delningslinjen PL att befinna sig på den bredaste delen av Utsprånget. Den del av avslutningskanten 32 som är förlagd ovanför delningslinjen PL kommer alltså att formas av en del av formrummet 35 som bildats som en del av formrummet i den andra formkroppen 20. 10 15 20 25 30 35 15 Förstoringarna ifig. 4e, 5d och 6e visar att avslutningskanten 32 är fäst vid insidan på kartongsidostycket 31b. Kartongsidostycket 31 b bildar den nedre delen av utsidan och avslutningskanten bildar en övre del av utsidan på sidostycket, ovanför kartongsidostycket. I utformningarna enligt fig. 4-6 har avslutningskanten 32 en utsträckning i samma allmänna riktning som kartongsidostycket 31 b, vilket den är fäst vid.

Materialet till locket kan vara av olika slag. Locket kan tillverkas av kartong vars nedre yta fått en ytbehandling som är kompatibel med materialet på avslutningskanten, till exempel när det gäller att kunna försegla locket och/eller att kunna återförsluta det. Locket kan också bestå av plastfilm med ett eller flera skikt och det kan förseglas med avslutningskantens övre yta. En sådan plastfilm kan vara transparent så att man kan se förpackningens innehåll utan att öppna den. Locket kan också, oberoende av material, fästas vid avslutningskanten på mekanisk väg genom att enbart använda utsprånget på avslutningskanten som en del av ett snäpplås. Man kan också tänka sig olika kombinationer, till exempel ett förseglingsbart lock som ger en förseglad behållare eller en garantiförslutning där locket också är försett med en snäpplåsfunktion som ger ett mekaniskt förslutningsskydd och en återförslutningsbar förpackning. Man kan också använda två separata lock varav ett förseglat och ett med snäpplåsfunktion.

Fig. 6a-e visar en utformning där ett lock 50 med en central del 51 av kartongmaterial är försett med ett formpressat kantstöd 52. Kantstödet 52 på locket 50 sträcker sig vertikalt nedåt på utsidan av avslutningskanten 32 på förpackningen 30. Kantstödet 52 är försett med ett utsprång 53 med en inåtriktad utsträckning. Utsprånget 53 är avsett att fungera tillsammans med utsprånget 36 på förpackningens 30 avslutningskant 32 genom att bilda ett snäpplås som är säkert men också borttagbart och återförslutningsbart och som håller locket 50 på plats på förpackningen 30. Även om den ovan beskrivna förpackningen är speciellt väl lämpad för förseglad förpackning av livsmedel är den också lämpad för andra produkter där det är möjligt att välja formmaterial för avslutningskanten, varvid man kan ta hänsyn till andra faktorer än kravet som gäller för livsmedel att förpackningen måste vara lufttät.

Ett flertal variationer av de beskrivna utformningarna har övervägts och dessa ligger fortlöpande inom ramen för uppfinningen som den definieras genom bifogade patentkrav. 10 15 20 25 16 De förutnämnda beskrivningarna av mångfalden av sidostycken kan till exempel också enligt en annan utformning formas av kartongdelar där det inte finns någon sammanhängande förbindelse mellan två angränsande sidostycken. Sidostyckena kan till exempel när det gäller en rektangulär behållare formas av fyra flikar som är formade i ett stycke, integrerade med bottendelen och med en huvudsakligen utåtriktad utsträckning från respektive sida av den rektangulära bottendelen. Då sidostyckena viks uppåt kommer de fria kanterna på en av flikarna att komma nära de fria kanterna på de angränsande flikarna. En sådan behållare kan också förses med en avslutningskant enligt uppfinningen. Mellanrummen mellan de angränsande flikarna kan också tillslutas genom formsprutning. Mellanrummen kan alternativt lämnas öppna.

Förpackningens form kan också vara annorlunda än beskrivningen ovan. Det kan till exempel finnas indelning i fack i behållarens bottendel.

Som ett alternativ till utformningen med en varmkanal och två portar är det möjligt att till exempel använda en utformning där en förpackning åt gången formas, varvid formmaterialet tillförs genom en varmkanal och en insprutningsport. Det är också möjligt att ha två separata varmkanaler som var och en leder till en port för en produkt. Detta kan vara fördelaktigt när stora ämnen används för att forma djupa tråg eller förpackningar. I ett sådant fall kommer ämnena att överlappa varandra och då är det önskvärt att skilja formrummen från varandra. Det finns emellertid ofta ett begränsat möjligt avstånd mellan två insprutningsportar som är anslutna till samma varmkanal.

Därför kan det i några fall vara fördelaktigt att använda två separata varmkanaler.

Claims (15)

10 15 20 25 30 35 17 PATENTKRAV

1. Förpackning (30) bestående av ett kartongämne (31) varvid kartongämnet (31) formas till en behållare med ett bottenstycke (31 a) och ett eller flera kartongsidostycken (31 b) med utsträckning uppåt från bottenstycket (31 a), varvid förpackningen (30) vidare innefattar en formpressad avslutningskant (32) som är fäst vid nämnda ett eller flera kartongsidostycken (31 b) längs en kontaktyta (I) utformad av en övre del av nämnda ett eller flera kartongsidostycken (31 b) och en nedre del av nämnda formpressade avslutningskant (32), med en utsträckning längs minst en del av en övre kant av nämnda ett eller flera kartongsidostycken (31 b), kännetecknad av att avslutningskanten (32) huvudsakligen sträcker sig utåt och uppåt från nämnda ett eller flera kartongsidostycken (31b) varvid förpackningen (30) får en formpressad övre del av sidostycket.

2. Förpackning enligt patentkrav 1, vari avslutningskanten (32) är försedd med ett utsprång (36) som sträcker sig utåt från avslutningskantens utsida (32) och med en utsträckning längs minst en del av avslutningskanten i en omkretsriktning, varvid utsprånget är utformat å ena sidan med ett avstånd (L1) under en övre kant av avslutningskanten och å andra sidan med ett avstånd (L2) ovanför kontaktytan (I) för nämnda sidostycken.

3. Förpackning enligt patentkrav 1 eller 2, vari avslutningskanten (32) är formad genom formsprutning på kartongämnet (31) med insprutningspunkten (P) förlagd till en utsida av avslutningskanten.

4. Förpackning enligt patentkrav 2 och 3, vari insprutningspunkten (P) är förlagd på ett avstånd (L3) under nämnda utsprång (36) och på ett avstånd (L4) ovanför nämnda kontaktyta (I).

5. Förpackning enligt något av patentkraven 1 till 4, vari avslutningskanten (32) är fäst vid insidan av kartongsidostycket (31 b), och föredraget enbart vid insidan av sidostycket (31b), och sträcker sig uppåt från nämnda kartongsidostycke/-sidostycken (31b) varigenom en yttersida för sidostycket formas ovanför kartongsidostycket (31b). 10 15 20 25 30 35 18

6. Förpackning enligt något av patentkraven 1 till 5, vari avslutningskanten (32) huvudsakligen sträcker sig i samma allmänna riktning som kartongsidostycket (31 b) som den är fäst vid.

7. Förpackning enligt något av patentkraven 1 till 6, vari avslutningskanten (32) sträcker sig längs den övre kanten av nämnda ett eller flera sidostycken (31b) och bildar en sammanhängande omkrets runt behållarens öppning.

8. Förfarande för att forma en förpackning som består av följande steg: att utforma ett kartongämne (31) till en förpackning som har ett bottenstycke (31a) och ett eller flera sidostycken (31b) med utsträckning uppåt från bottenstycket (31 a), att framställa ett formrum (35) in i vilket en övre kant av nämnda ett eller flera sidostycken (31b) sträcker sig, varvid formrummet huvudsakligen har en uppåtriktad utsträckning från sidostycket (31b) och varvid den övre kanten sträcker sig in i formrummet (35), att forma en avslutningskant (32) med en i huvudsak uppåtriktad utsträckning, genom insprutning av ett plastmaterial i nämnda formrum (35), varvid plastmaterialet insprutas med en första vinkel (d) i förhållande till en delningsriktning (PD) för formverktyget (1 O, 20) vilket formar formrummet (35) och också med en andra vinkel (ß) i förhållande till en delningslinje (PL) längs vilken formkropparna (10, 20) är separerade från varandra.

9. Förfarande enligt patentkrav 8, vari formrummet (35) är försett med en fördjupning formad vid utsidan av formrummet och avsedd att forma ett utsprång (36) på avslutningskanten (32), varvid utsprånget (36) sträcker sig utåt från en utsida av avslutningskanten (32) och sträcker sig längs minst en del av avslutningskanten (32) i en omkretsriktning, varvid utsprånget (36) är format å ena sidan med ett avstånd (L 1) under en övre kant av avslutningskanten (32) och å andra sidan med ett avstånd (L2) ovanför kontaktytan (I) för nämnda sidostycken (31b).

10. Förfarande enligt patentkrav 8 och 9, vari plastmaterialet sprutas in från en utsida av avslutningskanten (32). 10 15 20 25 30 35 19

11. Förfarande enligt patentkrav 9 och 10, vari insprutningspunkten (P) är förlagd på ett avstånd (L3) under nämnda fördjupning (36) och på ett avstånd (L4) ovanför den övre kanten av kartongsidostycket (31b) och sträcker sig in i nämnda formrum (35).

12. Förfarande enligt något av patentkraven 8 till 11, vari den övre kanten av nämnda ett eller flera sidostycke/sidostycken (31b) sträcker sig in i formrummet (35) på ett sådant sätt, att plastmaterialet kommer att sprutas in och komma i kontakt med insidan av kartongsidostycket (31b) och föredraget enbart med insidan av kartongsidostycket (31b), och vari formrummet (35) har en uppåtriktad utsträckning från nämnda ett eller flera kartongsidostycke/-sidostycken (31b), så att avslutningskanten (32) kommer att forma en yttre sida av förpackningssidostycket ovanför kartongsidostycket (31 b).

13. Förfarande enligt något av patentkraven 8 till 12, vari formrummet (35) huvudsakligen utsträcker sig i samma allmänna riktning som sidostycket (31b), varvid den övre kanten sträcker sig in i nämnda formrum (35).

14. Förfarande enligt något av patentkraven 8 till 13, vari formrummet (35) har sin utsträckning längs den övre kanten av nämnda ett eller flera sidostycken (31b) och bildar ett sammanhängande formrum (35), så att avslutningskanten (32) som formats på detta sätt kommer att bilda en sammanhängande omkrets runt öppningen för behållaren (30).

15. Formverktyg för användning vid formning av en förpackning, varvid formverktyget innefattar en första formkropp (10) och en andra formkropp (20), varvid den första formkroppen (10) i huvudsak är skålformig och den andra formkroppen är formad som ett utsprång, huvudsakligen i överensstämmelse med den första formkroppen, varvid den första och den andra formkroppen är anpassade till att tillsammans bilda ett formrum för att ta emot och forma ett kartongämne (31) till en behållare som har ett bottenstycke (31a) och ett eller flera kartongsidostycke/-sidostycken (31 b), vilka sträcker sig uppåt från bottenstycket (31a), varvid formrummet bildats på ett sådant sätt, att det mellan dem finns en utvidgad formrumsdel (35) i vilken en övre kant av kartongsidostyckena (31 b) har anpassats för att sträcka sig in, varvid den utvidgade formrumsdelen (35) som har en huvudsaklig 20 uppåtriktad utsträckning från kartongsidostycket (31b) med sin övre kant sträcker sig in iformrumsdelen (35), varvid den utvidgade formrumsdelen (35) är ansluten till en insprutningsport (41a, 41b), varvid en avslutningskant (32) kan formas fast vid nämnda ett eller flera kartongsidostycke/-sidostycken (31b) genom insprutning av ett plastmaterial i nämnda utvidgade del (35) av formrummet, varvid plastmaterialet insprutas med en vinkel (d) i förhållande till delningsriktningen (PD) på formverktyget för att bilda formrummet och också med en vinkel (ß) i förhållande till delningslinjen (PL) längs vilken formkropparna är separerade från varandra.