SE531854C2 - Anordning för formning av del av förpackningsbehållare - Google Patents

Description

lO 15 20 25 30 35 Formningstekniken som för närvarande används i detta sammanhang är den som är känd som formsprutning med prägling (eng. injection compression).

Vid formsprutning med prägling fyller man delvis en delvis stängd formsprutningskavitet med smält termoplastmaterial, i ett första steg. Kaviteten stängs sedan helt vilket ger en sammantryckningskraft på smältan inuti, vilken smälta då kommer att fylla ut kaviteten. Nämnda teknik beskrivs i sökandens egen amerikanska patentskrift US 5,667,745.

Förpackningsdelarna som formsprutas är av tunnväggigt gods och cykeltiden för den här typen av formsprutning som sker i en förpackningsmaskin är mycket kort jämfört med formsprutning normalt sett. Typiskt bör cykeltiden för tillverkning av en topp inte vara längre än 1 sekund. Det är nödvändigt för att maskinens kapacitet ska kunna hållas på en hög nivå.

Från formsprutningen transporteras förpackningen med sin öppna ände riktad uppåt och fylls i en därpå följande fyllstation. l vissa fall passerar förpackningen även en eller flera steriliseringsstationer innan fyllningen. Efter fyllningen viks och förseglas förpackningens öppna ände.

Ett alternativ till formsprutning med prägling är formpressning (eng. compression moulding). Där sprutas en avpassad mängd smält termoplastmaterial in i en kavitet i öppna formverktyg varefter formverktygen pressas samman så att smältan kommer att fylla upp kaviteten.

För att erhålla ett bra resultat vid båda dessa typer av formning av tunnväggiga förpackningsdelar är det av stor vikt att plastsmältan snabbt fördelas jämnt i kaviteten när trycket päläggs. Detta blir särskilt viktigt i de fall formen på förpackningsdelarna är komplicerad och i de fall man väljer att tillverka fler än en förpackningsdel på samma gång i samma formverktyg.

Vid konventionell formsprutning och formpressning används stabil upphängning av formverktygen och det kräver symmetri hos formningsanordningen för att få en bra kvalitet på de objekt som formas.

Exempelvis krävs att formverktygen är placerade i ett symmetriskt mönster (i de fall man vill ha fler än en kavitet) så att längderna på insprutningskanalerna vid formsprutning blir lika långa, att samma mängd smälta insprutas i de punkter vid vilka man för in smältan i kaviteten eller kaviteterna och att punkterna ärjämnt fördelade. Trots symmetrin kan det dock vara svårt att uppnå balans i formningsanordningen, dvs. att få flytfronten hos plastsmältan att röra sig lika överallt innan plastsmältan hinner stelna någonstans. Det är lätt att yttre 10 15 20 25 30 35 i. 3"! 511.3 :mil CC' ífl -Ütfl störningar ger instabilitet. Sådana störningar kan exempelvis vara ojämn styrning av formverktygen eller förändringar i mängden plastsmälta i varje punkt eller i plastsmältans komposition.

Ett sätt att åstadkomma mer stabilitet och större okänslighet mot störningar är att använda formverktyg vilka har viss inbördes rörlighet i förhållande till varandra även efter sedan sammantryckningen har påbörjats.

Detta betyder att åtminstone det ena formverktyget är mer eller mindre "flytande" upphängt och kan kompensera för vissa störningar så att stabilitet och kraftbalans inom formanordningen ändå uppnås. Om det i en kavitet insprutas smälta i två punkter, och det i den ena punkten kommer in något mer smälta än i den andra punkten kan formanordningen kompensera för det. När trycket påläggs mellan smältorna blir det initialt ett större tryck i den större mängden smälta och det rörliga formverktyget ställer in sig efter det. Dock strävar kaviteten efter att skapa kraftbalans och det sammanpressande trycket gör att den större mängden smälta sprids ut över ett större område än den mindre mängden smälta. Detta gör att skillnaden i tryck i de två smältorna till slut är huvudsakligen lika, och det rörliga formverktyget ställer in sig efter det.

Godstjockleken hos den formade plastdetaljen blir därmed mer eller mindre jämn.

Det har dock visat sig att denna lösning i sig inte är tillräcklig för att nå optimal formning, utan att det finns utrymme för förbättringar när det gäller balanseringen av formen.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Ett syfte med föreliggande uppfinning är därför att erbjuda en anordning för att forma en termoplastisk förpackningsdel i anslutning till ett ändparti hos en förpackningsbehållarkropp, vilken förpackningsdel kan produceras med stor noggrannhet tack vare förbättrad stabilitet i formanordningen.

Ovan nämnda syften åstadkommes genom en anordning som innefattar ett inre formelement och ett yttre formelement mellan vilka en formningskavitet är bildad, vilken kavitet är anordnad att kunna mottaga åtminstone nämnda ändparti hos förpackningsbehållarkroppen så att det är i kontakt med kaviteten, och varav åtminstone ett av nämnda formelement är åtminstone delvis fritt upphängt, medel för att föra in en plastsmälta i punkteri kaviteten, medel för att sammanföra nämnda formelement så att kaviteten stängs och för att pålägga 10 15 20 25 30 35 en sammanpressande kraft på formelementen för att pressa ut piastsmäitan i kaviteten, vilken sammanpressande kraft genom den delvis fria upphängningen av åtminstone ett av formelementen verkar i ett kraftcentrum. Anordningen kännetecknas av att plastsmäitan införs i åtminstone tre punkter fördelade över en åtminstone tvådimensioneil yta i kaviteten, att fördelningen av nämnda punkter är sådan att nämnda kraftcentrum kan fås att gå igenom en yta som har en utsträckning i minst två dimensioner och begränsas av den yttersta begränsningsiinjen som bildas när imaginära huvudsakligen raka linjer dras mellan nämnda punkter. insikten om betydelsen av relationen mellan påläggningspunkten för den sammantryckande kraften, den åtminstone delvis fria upphängningen av åtminstone ett av formelementen samt antalet och placeringen av punkter för insprutning av plastsmälta är mycket viktig för att det ska vara möjligt att åstadkomma en anordning med vilken man med mycket kort cykeitid kan forma tunnväggiga förpackningsdelar med stor noggrannhet och ändå vara förlåtande när det gäller exempelvis formeiementens styrning och fördelningen av plastsmälta till respektive punkt. Stabilitet och kraftbalans i kaviteten kan ändå uppnås. i en för närvarande föredragen utföringsform innefattar anordningen medel för att sammanföra formelementen så att kaviteten delvis stängs innan plastsmäitan sprutas in, och plastsmältan sprutas in i kaviteten genom kanaler, vilken vardera kanal i sin ena ände står i förbindelse med en extruder och i sin andra ände mynnari kaviteten i en av nämnda punkter. Denna teknik kallas, så som tidigare nämnts, formsprutning med prägiing och ger ett mycket gott resultat vid formning av framförallt tunnväggiga förpackningstoppar. l en ytterligare för närvarande föredragen utföringsform sprutas en delmängd av piastsmäitan in i vardera av nämnda punkter i ett läge då kaviteten är huvudsakligen öppen. Denna teknik kallas, så som tidigare nämnts, formpressning och fungerar också bra vid formning av förpackningstoppar.

Uppfinningen innefattar även en anordning för formning av två eller flera termoplastiska förpackningsdelar i anslutning till vardera ett ändparti hos en förpackningsbehållarkropp_ Anordning innefattar ett inre formelement och ett yttre formelement mellan vilka en formsprutningskavitet per förpackningsdel är bildad, vilken kavitet är anordnad att kunna mottaga åtminstone nämnda ändparti hos förpackningsbehållarkroppen så att det är i kontakt med kaviteten, 10 15 20 25 30 35 och varav åtminstone ett av nämnda formelement är åtminstone delvis fritt upphängd, medel för att föra in en plastsmälta i åtminstone en punkt i vardera kavitet, medel för att sammanföra nämnda formelement så att kaviteterna stängs och för att pålägga en sammanpressande kraft på formelementen för att pressa ut de respektive plastsmältorna i kaviteterna, vilken sammanpressande kraft genom den delvis fria upphängningen av åtminstone ett av formelementen verkar i ett kraftcentrum. Anordningen kännetecknas av att plastsmältorna införs i åtminstone tre punkter fördelade över kaviteterna, att fördelningen av nämnda punkter är sådan att nämnda kraftcentrum kan fås att gå igenom en yta som har en utsträckning i minst två dimensioner och begränsas av den yttersta begränsningslinjen som bildas när imaginära huvudsakligen raka linjer dras mellan nämnda punkter. För att uppnå stabilitet och kraftbalans gäller således principiellt samma kriterier som vid formning av endast en förpackningsdel.

Skillnaden ligger i att det endast är nödvändigt med en insprutningspunkt per kavitet i fallet med flera kaviteter så länge det totalt sett finns åtminstone tre insprutningspunkter. l en för närvarande föredragen utföringsform formas förpackningsdelen på en förpackningsbehållarkropp i form av en hylsa av förpackningslaminat innefattande ett stomskikt av papper.

En ytterligare för närvarande föredragen utföringsform kännetecknas av att kaviteten i sitt stängda läge har formen av en förpackningstopp innefattande en hällöppning. l ännu en för närvarande föredragen utföringsform är kaviteten anordnad att även kunna mottaga en öppningsanordning i form av en kapsyl, vilken kapsyl tillsammans med en del av det inre formelementet är anordnad att forma en hals hos nämnda förpackningstopp vilken begränsar nämnda hällöppning.

Genom att placera in en kapsyl, exempelvis en skruvkork, i kaviteten kan förpackningstoppen formas mot denna, vilket ger en öppningsanordning som är synnerligen enkel att hantera för konsumenten, men som ändå innan öppning är mycket tät.

En för närvarande föredragen utföringsform kännetecknas av att den åtminstone delvis fria upphängningen innebär att åtminstone ett av formelementen är upphängt via ett fjädrande element, och att den sammantryckande kraften därmed kan begränsas något. På detta sätt förmår anordningen utjämna eventuell snedstyrning av formelementen såväl som lO 15 20 25 30 35 531 35-1 eventuell snedfördelning av plastsmältan över de respektive insprutningspunkterna. l en ytterligare för närvarande föredragen utföringsform är det av formelementen som är åtminstone delvis fritt upphängt huvudsakligen momentfritt upphängt. Det formelementet blir då helt fritt inställbart.

Uppfinningen innefattar även en metod för formning av en termoplastisk förpackningsdel i anslutning till ett ändparti hos en förpackningsbehållarkropp, vilken förpackningsbehållarkropp åtminstone i ett innerskikt innefattar termoplast. Metoden innefattar stegen att tillhandahålla ett inre formelement och ett yttre formelement mellan vilka en formningskavitet är bildad, att tillse att minst ett av nämnda formelement är åtminstone delvis fritt upphängt, att anordna nämnda ändparti hos förpackningsbehållarkroppen så att det äri kontakt med kaviteten, att föra in en plastsmälta i åtminstone en punkt i vardera kavitet, att sammanföra nämnda formelement så att kaviteten stängs, att pålägga en sammanpressande kraft på formelementen för att pressa ut plastsmältan i kaviteten, vilken sammanpressande kraft genom den delvis fria upphängningen av åtminstone ett av formelementen verkar i ett kraftcentrum.

Metoden kännetecknas av stegen att föra in plastsmåltan i åtminstone tre punkter fördelade över en åtminstone tvådimensionell yta i kaviteten, och att tillse att fördelningen av nämnda punkter är sådan att nämnda kraftcentrum kan fås att gå igenom en yta som har en utsträckning i minst två dimensioner och begränsas av den yttersta begränsningslinjen som bildas när imaginära huvudsakligen raka linjer dras mellan nämnda punkter. De fördelar som presenterades ovan i samband med anordningen gäller även för metoden, Uppfinningen avser även en metod för formning av två eller flera termoplastiska förpackningsdelar i anslutning till vardera ett ändparti hos en förpackningsbehållarkropp, vilken förpackningsbehållarkropp åtminstone i ett innerskikt innefattar termoplast. Metoden innefattar stegen att tillhandahålla ett inre formelement och ett yttre formelement mellan vilka en formningskavitet per förpackningsdel är bildad, att tillse att minst ett av nämnda formelement är åtminstone delvis fritt upphängt, att anordna nämnda ändparti hos förpackningsbehållarkroppen så att det äri kontakt med kaviteten, att föra in en plastsmälta i punkter i kaviteten, att sammanföra nämnda formelement så att kaviteterna stängs, att pålägga en sammanpressande kraft på formelementen för att pressa ut de respektive plastsmältorna i kaviteterna, vilken lO 15 20 25 30 35 Eiši 8521 sammanpressande kraft genom den delvis fria upphängningen av åtminstone ett av formelementen verkar i ett kraftcentrum. Metoden kännetecknas av stegen att föra in plastsmältan i åtminstone tre punkter fördelade över kaviteterna, och att tillse att fördelningen av nämnda punkter är sådan att nämnda kraftcentrum kan fås att gå igenom en yta som har en utsträckning i minst två dimensioner och begränsas av den yttersta begränsningslinjen som bildas när imaginära huvudsakligen raka linjer dras mellan nämnda punkter.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Uppfinningen kommer i det följande att i detalj beskrivas med hjälp av för närvarande föredragna utföringsexempel vilka visas på bifogade ritningar, i vilka: Fig. 1 schematiskt visar en förpackningsbehållare vid vilken uppfinningen kan användas, Fig. 2 schematiskt visar en vy i tvärsnitt får att åskådliggöra ett läge när en materialsmälta sprutas in i en kavitet mellan ett inre och yttre formelement som befinner sig i ett nästan stängt läge, Figur 3 schematiskt visar en vyi enlighet med Figur 2 men där de båda formelementen pressats samman till ett stängt läge och materialsmältan därför har flutit ut i hela kaviteten, Fig. 4a-4d schematiskt visar en nedre vy över kaviteten ovanifrån och den insprutade plastsmältan och en övre vy visande ett snitt genom linjen A-A i den undre vyn, Fig. 5a-5c schematiskt visar snittvyer över de formelement som används i ett exempel av en formsprutningsanordning, och de olika figurerna åskådliggör olika steg i en arbetscykel, Fig. 6 schematiskt visar en yta med en punkt för insprutning av plastsmälta, Fig. 7 schematiskt visar en annan yta med två punkter för insprutning av plastsmälta, Fig. 8 schematiskt visar, i en övre perspektivvy, en yta som representerar en topp samt en yta vilken bildas av insprutningspunkter, och i en undre toppvy, nämnda yta och punkter, Fig. 9 schematiskt visar ett exempei med ett formelement, två kaviteten en yta och punkter för insprutning av plastsmältan, och 10 15 20 25 30 35 Fig. 10 schematiskt visar, på liknande sätt, ett formelement, fyra kaviteter, en yta och punkter för insprutning av plastsmåltan.

Det bör påpekas att samma hänvisningssiffror för enkelhets skull används för att beteckna samma eller liknande objekt i de exempel som visas i figurerna.

DETALJERAD BESKRIVNING AV UTFÖRINGSEXEMPEL Föreliggande uppfinning är användbar vid tillverkning av exempelvis en sådan förpackningsbehållare som visas i Figur 1, och som i det följande ges hänvisningsbetecknlngen 10. Nämnda förpackningsbehällare 10 innefattar en kropp 12 i form av en hylsa av förpackningslaminat och en termoplastisk förpackningsdel i form av en tunnväggig topp 14. På toppen 14 är en hals med en hällöppning anordnad (ej visad) och denna hällöppning är försedd med en öppningsanordning 16 i form av en kapsyl, vilken i det här exemplet är en skruvkork med gängor på insidan som går i ingrepp med gängor på halsens utsida.

Hylsan 12 är tillverkad genom att två längsgående kanter av ett ark av förpackningslaminat fås att bilda en överlappande skarv 18 som förseglas.

Förpackningslaminatet kan vara av en mängd typer, men innefattar vanligen ett stomskikt av papper eller kartong och ett eller flera barriärskikt av exempelvis plast och aluminiumfolie. l det här exemplet innefattar laminatet ett ytterskikt av termoplast åtminstone på den sida av laminatet som år vänd inåt mot förpackningsbehållarens centrum. Materialet är företrädesvis polyeten (PE) eller polypropylen (PP), men andra termoplaster eller kombinationer därav är naturligtvis möjliga.

Initialt är hylsan 12 öppen i sina båda axlella ändar. Direkt på ett åndparti 20 hos en av ändarna formsprutas toppen 14 med anordningen och metoden enligt uppfinningen.

Under formsprutningen är den andra änden 22 av hylsan 12 öppen. Den förseglas och slutviks först efter sterilisering och produktfyllning av förpackningsbehàllaren 10.

Toppen 14 innefattar åtminstone ett material i form av ett basmaterial, och eventuellt också ett barriärmaterial (vilket inte kommer att beskrivas här).

Basmaterialet ärföreträdesvis en termoplast. Exempel på lämpliga termoplaster är polypropen (PP) och polyeten (PE). 10 l5 20 25 30 35 Ut 031 um! m lm 411 Formningen av toppen 14 kan så som inledningsvis beskrivits lämpligen ske på framförallt två sätt, antingen med formsprutning med prägling (eng. injection compression) eller med formpressning (eng. compression moulding).

Uppfinningen kommer i det följande att beskrivas med en anordning och en metod för formsprutning med prägling. Figur 2 visar delar av ett inre och ett yttre formelement i form av formverktyg 24, 26. Det inre verktyget 24 kan exempelvis vara en ände hos en arm 28 på ett dornhjul i en förpackningsmaskin, medan det yttre verktyget 26 är anordnat att kunna tryckas ner mot och omsluta det inre verktyget 24 och ett stycke av armen 28.

Vidare innefattar anordningen medel, vilka kommer att beskrivas senare, för att sammanföra nämnda inre och yttre verktyg 24, 26. När de sammanförs bildas en formningskavitet 30 dem emellan i vilken den tidigare visade toppen 14 ska formas. Verktygen 24, 26 har tre huvudlägen. Ett första, öppet läge, som inte visas, i vilket det yttre verktyget 26 inte är anordnat att omsluta det inre verktyget 24, utan där en hylsa 12 av förpackningslaminat kan träs på armen 28. Denna hylsa 12 kan efter att formsprutning gjorts träs av från armen 28.

Hylsan 12 anordnas så på det inre verktyget 24 att dess ändparti 20 kommer att vara i kaviteten 30 när verktygen 24, 26 sammanförs. Figur 2 visar det andra läget, vilket är ett nästan stängt läge. Det yttre verktyget 26 omsluter det inre verktyget 24, men kaviteten 30 mellan det yttre och inre verktyget 24, 26 har en första volym som är större än volymen hos toppen 14 som ska formsprutas. l det läget sprutas en plastsmälta 32 in i kaviteten 30, men volymen hos smältan 32 är inte så stor som volymen på kaviteten 30 i det läget. Figur 3 visar det tredje läget. Där pressas det yttre verktyget 26 ner mot det inre verktyget 24 tills smältan 32 som sprutats in pressas ut i kaviteten 30 och kommer i kontakt med ändpartiet 20 hos hylsan 12. Vid sammanpressningen får kaviteten 30 en andra, mindre volym, vilken volym huvudsakligen motsvarar volymen hos den tunnväggiga toppen 14.

De yttre och inre verktygen 24, 26 är utformade så att de i det tredje läget inte går i botten mot varandra. Det yttre verktyget 26 kan istället, om så behövs, tryckas ytterligare mot det inre verktyget 24. Detta används under stelnings- och kylningsförloppet innan verktygen öppnas. Trots att toppen krymper när den svalnar kan det yttre verktyget 26 fortsätta trycka mot den, och genom den fortsatta kontakten med det yttre verktyget 26 fås ett effektivare kylförlopp. 10 15 20 25 30 Bššå 10 Såsom visas i Figur 2 och 3 formsprutas toppen i det här fallet inte bara mot hylsans ändparti 20, utan även mot en kapsyl 34. Kapsylen 34 tillsammans med det inre verktyget 24 bildar ett område i ett ändparti hos kaviteten som är anordnat att forma en hals 36 hos toppen 14. Halsen 36 utgör kanten hos den tidigare nämnda hällöppningen. l exemplet bildas hällöppningen i den ände av toppen 14 som är anordnad längst från hylsan 12. Kapsylen 34 placeras således på den yttre änden hos det inre verktyget 24. Det kan ses i exempelvis Figur 2 att det inre verktyget 24, vid halsen 36, har en mindre diameter än den inre diametern hos kapsylen 34 och att halsen 36 kommer att bildas mellan det inre verktyget 24 och kapsylens inre mantelyta. Det yttre verktyget 28 kommer att anligga mot den yttre mantelytan hos kapsylen 34 samt delvis mot kapsylens övre cirkulära yta. Kapsylen 34 tillverkas genom formsprutning, men anländer i färdigt skick till förpackningsmaskinen. Materialet i kapsylen är företrädesvis polyeten (PE) eller polypropylen (PP). Andra termoplaster eller kombinationer därav är naturligtvis möjliga.

För att ändpartiet 20 hos hylsan 12 ska kunna anordnas i kaviteten 30 mellan det yttre och det inre verktyget 24, 26 finns en öppning 38 genom vilken ändpartiet 20 kan sträcka sig. l det öppna läget anordnas hylsan 12 på armen 28 på ett sådant sätt att ändpartiet 20 kommer att sträcka sig in över det inre formverktyget 24 i änden på armen 28. När så det yttre verktyget 26 omsluter det inre verktyget 24 och ett stycke av armen 28 låses hylsan 12 fast och dess ändparti 20 placeras inne i kaviteten 30.

Plastsmältan 32 förbereds och sprutas in i kaviteten 30 medelst lämpliga medel exempelvis innefattande en konventionell formsprutningsextruder (ej visad) samt med den förbundna tillförselkanaler 40 som mynnar i punkteri kaviteten 30. Punkterna markeras med ett kryss. l Figur 2 och 3 visas en sådan tillförselkanal 40 som löper genom det yttre verktyget 26 och mynnar i en punkt 42 i kaviteten 30.

Kring tillförselkanalen 40 finns ett värmeelement 44, företrädesvis elektriskt, som ser till att smältan 32 i kanalen 40 inte kallnar och stelnar, utan håller sig smält.

Det inre och det yttre verktyget 24, 26 ärförsett med en mängd ei visade kylkanaler för kylning av verktygen och därmed av den formsprutade förpackningsdelen. l kanalerna leds kallvatten, och i det beskrivna exemplet ser lO 15 20 25 30 35 53% 85-11 11 kylkanalerna till att temperaturen hos verktygen ungefär hålls i rumstemperatur, dvs. ca 20°C.

I Figurerna 2 och 3 visas endast en tillförselkanal 40. l det här exemplet finns emellertid totalt fyra stycken tillförselkanaler jämnt fördelade i kaviteten 30.

Således sprutas plastsmältan in samtidigt i fyra punkteri kaviteten för bildande av fyra "tårtbitar” av toppen. Detta illustreras väldigt schematiskt i Figurerna 4a- 4d. I dessa figurer visas endast kaviteten 30, med en kontur, och insprutningspunkterna 42 (återigen i form av kryss). Plastsmältan 32 visas som gråa "plättar". I Figur 4a ska insprutningen precis börja. l Figur 4b har insprutningen kommit lite längre, och i Figur 4c har den nått den mängd plastsmälta 32 som ska in i kaviteten 30. Figur 4d illustrerar det tredje läget där formverktygen 24, 26 har sammantrycks och där därmed plastsmältan 32 pressats ut i kaviteten 30.

Anordningen innefattar även medel för att sammanföra det inre och yttre formverktyget 24, 26 så att kaviteten 30 stängs och för att pålägga en sammanpressande kraft på verktygen 24, 26 för att pressa ut plastsmältan 32 i kaviteten 30. Dessa medel, som i det följande kommer att beskrivas med ett exempel, har även till uppgift att åstadkomma en delvis fri upphängning av åtminstone ett av formverktygen 24, 26.

Figur Sa visar de inre och yttre verktygen 24, 26, samt medlen för att sammanföra och pressa samman dom. Så som tidigare visats med hänvisning till Figur 2 och 3 är det yttre verktyget 26 försett med en eller flera kanaler 40 för att mottaga extruderat plastmaterial och är anordnat att vara rörlig i förhållande till det inre verktyget 24. Det inre verktyget 24 har (så som tidigare beskrivits) formen av en arm 28, eller dom, som är placerad på ett dornhjul 46 med fem dornar. l andra utföringsformer kan det vara anordnat ett annat antal dornar på dornhjulet 46. Dornarna 28 placeras så att de skjuter ut radiellt från dornhjulet 46. Dornhjulet 46 är anordnat att rotera interrnittent på en axel (ej visad), på så sätt att dornarna en i taget placeras i korrekt position motsatt det yttre verktyget 26. l exemplet placeras hylsan 12 av papperslaminat tillsammans med kapsylen 34 på en dorn 28, i successiva steg, varvid en del av dornen bildar det inre verktyget 24. Det inre verktyget 24 placeras sedan i linje med det yttre verktyget 26. Då de förs samman bildas den tidigare nämnda kaviteten dem emellan, och det yttre verktygets kanal(er) 40 mynnar i kaviteten. 10 15 20 25 30 35 533 8513 12 Det kan ses att det yttre verktyget 26 är monterat på en rörlig ram med en nedre platta 48 och en övre platta 50, vilka nedre och övre plattor 48, 50 hålls samman medelst ett antal stänger 52. Plattorna 48, 50 är anordnade på avstånd från varandra för att ge utrymme för formsprutningsmekanismens delar.

Det yttre verktyget 28 är monterat på den nedre plattan 48. Ramen, som bildas av den nedre och den övre plattan 48, 50 och stängerna 52, är anordnad att kunna röra sig på skenor 54. De nämnda skenorna 54 är i sin tur fast inspända i en basplatta 56. Nämnda basplatta 56 är inspänd vid dornhjulet 46, vid dess centrum. l sin andra ände är skenorna 54 fast anordnade i ett stativ 58, vilket stativ bär en första servomotor 60 och en andra servomotor 62. En första svängbar arm 64 är kopplad till servomotorn medelst en första svängningsaxel 66, anordnad excentriskt på en skiva 68 genom att den är positionerad på ett avstånd från skivans rotationsaxel. Skivan 68 roteras medelst den första servomotorn 60. Den första svängbara armen 64 är kopplad till en andra svängbar arm 70, medelst en andra svängningsaxel 72. Den andra svängbara armen 70 är kopplad till den övre plattan 50 hos ramen för det yttre verktyget 28, medelst en tredje svängningsaxel 74.

En tredje svängbar arm 76 är i ena änden kopplad till samma svängningsaxel 72 som den första och den andra svängbara armen 64, 70. Den andra änden av den tredje svängbara armen 76 är mottagen i den andra servomotorn 62. l utgångspositionen för den första servomotorn 60, dvs. före rotation av den första servomotorn, lutar den andra svängbara armen 70 i förhållande till en imaginär linje 78. Den imaginära linjen 78 går genom kavitetens centrum, korsar svängningsaxeln 74 mellan den andra svängbara armen 70 och ramens övre platta 50, korsar axel och excentriskt element för den andra servomotorn 62 och går genom centrum av dornhjulet 46. Då den första servomotorn 60 har roterats till sin ändposition, i vilken kaviteten är delvis stängd, se Figur 5b, har den andra svängbara armen 70, på grund av arrangemanget av den första, den andra och den tredje svängbara armen 64, 70, 76 samt den första, den andra och den tredje svängningsaxeln 66, 72, 74, förflyttats till en position i linje med den imaginära linjen 78. Den tredje svängbara armen 76 är anordnad på så sätt att den också kommer att ligga i linje med den andra svängbara armen 70 och den imaginära linjen 78, då den första servomotorn 60 har nått sin ändposition. lO 15 20 25 30 35 53% 35-11 13 Den andra servomotorn 62 är försedd med ett excentriskt element, vilket skall verka på den tredje svångbara armen 76. Det excentriska elementet är utformat på den andra servomotorns roterande axel och den tredje svängbara armen 76 mottas lagrat i ett rullager. Då den andra servomotorn 62 drivs först efter det att den första servomotorn 60 har nått sin ändposition, kommer den andra servomotorns excentriska element att verka på en rak länkmekanism.

Den första servomotorn 60 samverkar således med en knäledsmekanism iform av den första, den andra och den tredje svängbara armen 64, 70, 76, för att delvis stänga kaviteten. Den andra servomotorn 62 samverkar med ett excentriskt element och med den andra och den tredje svängbara armen 70, 76. för att stänga och låsa kaviteten med en hög låskraft, därigenom sammanpressande plastmaterialet inuti kaviteten.

En extruder 80 är placerad vid mekanismen för formsprutning med prägling. Ett rör 82 är anordnat att leda plastmaterial från extrudern 80, via kanalen/kanalerna 40 i det yttre verktyget 26 och in i kaviteten som bildas mellan det yttre och det inre verktyget 24, 26.

Exemplet som visas har följande arbetscykel. Dornhjulet 46 har fem dornar 28 på lika avstånd från varandra, var och en bildande ett inre verktyg 24.

Dornhjulet 46 roteras eller indexeras en femtedel av ett helt varv under varje arbetscykel. Varje dorn 28 kommer i det följande att uppta fem olika positioner. I en första position placeras en hylsa 12 på dornen 28. l en andra position placeras en kapsyl 34 på dornen. l en tredje position formsprutas det en plasttopp 14 mellan hylsan 12 och kapsylen 34. Efter den positionen kommer således hylsan 12, plasttoppen 14 och kapsylen 34 att bilda en enhet. I en fjärde position för dornen 28 tillåts den bildade enheten att svalna. l den femte och sista positionen lösgöres den bildade enheten från dornen 28. l inledningen av en arbetscykel placeras en dorn 28, dvs. det inre verktyget 24, i linje med det yttre verktyget 26. Det inre verktyget 24 bär en hylsa 12 och en kapsyl 34. Då den första servomotorn 60 stänger igen kaviteten, genom att det yttre verktyget 26 förflyttas nedåt mot det inre verktyget 24, varigenom kaviteten bildas. Den första servomotorns rörelse roterar skivan 68 som håller en svängningsaxel 66 till vilken den första svängbara armen 64 är kopplad. Genom den första svängbara armens rörelse kommer även den andra och den tredje rörliga armen 70, 76 att röra sig. Den första servomotorn 60 kommer att röra på den andra och den tredje armen 70, 76 till en position i 10 15 20 25 30 B54 14 vilken sagda armar kommer att bilda en rak linje i linje med den imaginära linjen 78. I denna position stoppas den första servomotorn 60, vilket ger ändpositionen för den första servomotorn, se Figur 5b. Det tidigare nämnda andra, delvis stängda, läget från Figur 2 har nu uppnåtts.

Nästa steg av arbetscykeln är att extrudern 80 sprutar in plastmaterial i kaviteten, via röret 82 och det yttre verktygets kanal/kanaler 40. Så som tidigare beskrivits kommer det insprutade plastmaterialet inte att fylla kaviteten. Därefter roteras den andra servomotorn 62, varigenom det excentriska elementet som är kopplat till den andra servomotorn 62 kommer att verka på den tredje svängbara armen 76 på så sätt att det yttre verktyget 26 flyttas ytterligare mot det inre verktyget 24 och stänger kaviteten, se Figur 5c. Det tidigare nämnda tredje, stängda, läget från Figur 3 kommer nu uppnås. Den andra servomotorn 62 roteras omkring en tredjedel till hälften av ett helt varv. Denna relativt långa rörelse av den andra servomotorn 62 överförs medelst det excentriska elementet till en rörelse av det yttre verktyget 26 av endast 1-2 mm. Denna ytterligare rörelse av det yttre verktyget 26 pressar samman det insprutade plastmaterialet pà så sätt att materialet fyller ut kaviteten. Då båda servomotorerna 60, 62 befinner sig i sina ändpositioner, kyls det insprutade materialet. Kylningen utförs således under tryck och görs vanligen från insidan av kaviteten.

Efter kylning öppnas kaviteten genom att det yttre verktyget 26 lyfts av från det inre verktyget 24, medelst åtminstone den första servomotorn 60.

Normalt flyttas den första och den andra servomotorn 60, 62 samtidigt. Då båda servomotorerna 60, 62 är tillbaka i sina utgångspositioner indexeras dornhjulet 46 en femtedel av ett helt varv. En ny arbetscykel kan nu påbörjas.

Inledningsvis beskrevs att det yttre verktyget 26 är åtminstone delvis fritt upphängt Ett exempel på vad som avses kan i generella ordalag beskrivas som att åtminstone ett av formverktygen är upphängt via ett fjädrande element, och att den sammantryckande kraften därmed kan begränsas något beroende på förutsättningarna, dvs. beroende på exempelvis formverktygens position (och eventuell snedstyrning) och eventuell snedfördelning av plastsmältan inuti kaviteten. Som fjädrande elementet kan en mängd maskinelement användas såsom exempelvis fjädrar, gummielement eller liknande. 10 15 20 25 30 35 53% B54 15 l mekanismen som beskrivits med hänvisning till Figurerna 5a-5c är de fjädrande elementen de nämnda skenorna 54. Dessa skenor 54, på vilka ramen med det yttre formverktyget 26 löper, är relativt långa och slanka, i storleksordningen 100-120 centimeter långa, och är anordnade att vara något töjbara. De är såsom tidigare beskrivits fast inspända i stativet 58 och basplattan 56. Vid drift är kraften på skenorna 54 från knämekanismen omkring 50 till 100 kN. Knämekanismen verkar mellan ramen med det yttre formelementet 26 och stativet 58, och när mekanismen förlängs för att förflytta det yttre formverktyget kommer skenorna 54 att vilja töjas, vilket därmed skapar den sammantryckande kraften. De långa och slanka skenorna 54 är anordnade att kunna töjas omkring 0,05 till 0,1 procent av deras längd, vilket för en 100 centimeter lång skena innebär cirka 0,5 till 1 millimeter.

Det yttre verktyget 26 är något rörligt i en tvärgående riktning, förutom i den längsgående riktningen som ges av den längsgående förlängningen av skenorna 54. Denna rörlighet i tvärgående riktning, sidledsförskjutning, möjliggörs genom utböjning av skenorna 54 och ett litet glapp mellan skenorna 54 och framförallt den nedre plattan 48. Sidledsförskjutningen gör det yttre verktyget 26 självinställande eftersom det kommer att anpassas efter kraftbalansen i kaviteten. Vid formsprutning med prägling, där plastsmältan införs i en eller flera punkter i en delvis öppen kavitet kommer sammanpressningen av kaviteten att skapa en kraftbalans som vill sträva efter att åstadkomma en mer eller mindre jämn godstjocklek hos den färdiga plastdetaljen, trots eventuella skillnader i mängden material som sprutas in i de olika punkterna i kaviteten. Detta blir möjligt om det yttre verktyget 26 kan röra sig både i längsgående och tvärgående riktning. Det inre verktyget 24 kan däremot hållas mer eller mindre fast.

Den maximalt möjliga rörligheten i tvärgående riktning hos det yttre verktyget 26 bör vara i storleksordningen 0,5 till 1 millimeter (motsvarande 0,05 till 0,1 procent av längden hos de tidigare beskrivna skenorna 54) när mekanismen utsätts för krafter som normalt uppstår i samband med formprutning med prägling.

Både den längsgående och tvärgående rörligheten bör anpassas efter den specifika applikationen. l det ovanstående exemplet är rörligheten omkring hälften av den sträcka som det andra excentriska elementet ger, dvs. om den rörelse som det excentriska elementet utför i den längsgående riktningen är lO 15 20 25 30 35 cirka 1 millimeter, är rörligheten hos det yttre verktyget 26 i den längsgående riktningen omkring 0,5 millimeter. l sammanhanget bör det förstås att ett idealfall av den fria upphängningen är helt momentfri upphängning av ett av verktygen 24, 26.

Något exempel på en sådan lösning visas inte, men självfallet inbegrips en sådan lösning i begreppet ”åtminstone delvis fritt upphängd".

Denna åtminstone delvis fria upphängning av det yttre verktyget 26 gör att den presskraft, eller resultanten av denna presskraft, som sammanpressar verktygen 24, 26 kan sägas verka i ett kraftcentrum. Detta kraftcentrum illustreras i figurerna för enkelhets skull som en kraft som betecknas F. l den visade mekanismen visas detta kraftcentrum F i linje med den imaginära linjen 78, dvs. kraftcentrum F verkar i centrum av kaviteten. Det bör emellertid förstås att så inte behöver vara fallet.

Det har visat sig att en delvis fri upphängning av ett av formverktygen 24, 26 och förhållandet mellan placeringen av och antalet insprutningspunkter 42 och positionen för detta kraftcentrum F spelar en avgörande roll för hur stabilitet och självinställning kan uppnås vid formningen, och därmed för hurjämn godstjocklek som kan åstadkommas.

I det följande kommer förhållandet mellan placeringen av och antalet insprutningspunkter 42 och positionen för kraftcentrum F att beskrivas med hänvisning till Figurerna 6-10.

Plasttoppen kan vara två- eller tredimensionell. Vanligen är den tredimensionell och kan exempelvis se ut så som visats i tidigare figurer.

Formen kan vara rotationssymmetrisk med halsen centralt placerad, men kan också ha en annan, exempelvis asymmetrisk, form.

Det yttre verktyget 26 bör vara utformat så att plastsmältan införs i åtminstone tre punkter 42 fördelade över kavitetens yta.

För att förstå betydelsen av detta hänvisas till Figur 6. Att endast ha en punkt 42 kan fungera om toppen 14 som ska formas är rotationssymmetrisk, om hällöppningen är försedd med ett avrivbart membran (se streckad linje) och om punkten 42 ligger huvudsakligen i linje med den punkt där kraftcentrum F verkar, samt, givetvis, att en införselkanal med tillhörande insprutningsmunstycke räcker för att spruta in en tillräcklig mängd plastsmälta för att fylla ut kaviteten vid sammanpressningen. Man skall emellertid vara medveten om att ett dylikt arrangemang blir instabilt så fort som lO 15 20 25 30 35 553% Bïšä- 17 insprutningspunkten 42 och kraftcentrum F inte ligger huvudsakligen i linje med varandra. Likaså blir det instabilt om toppen 14 är asymmetrisk. l Figur 7 visas ett exempel med en oval topp 14 med två punkter 42. Två punkter kan fungera, men för att inte arrangemanget ska bli instabilt förutsätts att de två punkterna 42 är placerade spegelsymmetriskt kring ett plan 84, och att kraftcentrum F verkar i en imaginär linje 86 mellan punkterna.

Arrangemanget är stabilt i en dimension (längs den imaginära linjen 86) men blir således instabilt om kraftcentrum F flyttas bort från linjen 86.

Av resonemanget följer att stabilitet borde gå att säkerställa om det tillses att arrangemanget blir stabilt i två dimensioner. Ett första steg är att förse kaviteten med tre insprutningspunkter. Teoretiskt skulle den tredje punkten kunna placeras på den tidigare imaginära linjen 86 i Fig. 7. Dock fås då, såsom tidigare beskrivits, fortfarande bara stabilitet i en dimension.

Således blir ett andra steg att tillse att de tre punkterna är fördelade så att de inte ligger på en och samma linje, dvs. att de tre punkterna är fördelade över ett område som åtminstone har två dimensioner, och att kraftcentrum ska verka inom området.

Detta kan beskrivas med följande teoretiska modell. Fig. 8 visar en yta 88 vilken symboliserar konturen av en plasttopp, i det här fallet en rotationssymmetrisk topp med hals av den typ som visats i exempelvis Fig. 4a.

Ytan 88 kan också sägas motsvara den inre ytan hos det yttre formverktyget, dvs. den ena delen av kavitetens yta. På ytan 88 visas ett antal kryss vilka betecknar punkter 42 där plastsmältan insprutas. l exemplet finns fyra stycken insprutningspunkter 42, varav två är placerade på den "främre" synliga delen av ytan 88 och två, vilka visas som inringade kryss, är placerade på den "bakre" skymda delen av ytan 88.

Mellan alla dessa fyra punkter 42 dras raka linjer. Dessa visas med streckade linjer i den övre vyn. Den yttersta begränsningslinjen 90 mellan punkterna 42 visas med en grövre linje, och den utgör gränsen för en imaginär yta 92. För tydlighets skull visas i den nedersta vyn en planvy ovanifrån av ytan 88 och den imaginära ytan 92, där linjerna i den imaginära ytan för tydlighets skull är heldragna. l och med fördelningen av punkterna 42 över ytan 88 får den imaginära ytan 92 en utsträckning i åtminstone två dimensioner. Med en annan fördelning av punkterna 42 på ytan 88 hade punkterna 42 kunnat bilda exempelvis en linje. lO 15 20 25 30 35 53!! B54 18 men då hade ingen tvådimensionell yta bildats. En åtminstone tvådimensionell yta är emellertid det önskvärda med hänvisning till tidigare resonemang i samband med Figur 7.

Det bör i sammanhanget påpekas att den imaginära ytan 92 som visas i Fig. 7 är ett specialfall. Eftersom alla punkterna 42 befinner sig på samma nivå i kaviteten 30 bildas egentligen en imaginär yta 92 i form av ett plan när raka linjer dras emellan punkterna 42. l de fall att punkterna 42 istället skulle befinna sig på olika nivåer, dvs. på olika platser i höjdled sett mellan toppens övre del och toppens nedre del, bildas istället en tredimensionell yta när raka linjer dras mellan dem. Något sådant exempel visas emellertid inte i de bilagda figurerna.

Nu är det dags att titta på var nämnda kraftcentrum F bör verka. För att åstadkomma tvådimensionell stabilitet är det viktigt att kraftcentrum F verkar inom ytan 92, dvs. går igenom ytan 92 på något sätt. Verkar kraftcentrum F dock utanför ytan 92 förmår inte kaviteten och det yttre verktyget åstadkomma den tidigare beskrivna kraftbalansen. Självinställningen, som följer av den åtminstone delvis fria upphängningen av det yttre verktyget, kan inte motverka kraften från plastsmältan, och det yttre formverktyget riskerar att snedställas mer eller mindre permanent. Detta får till följd att godstjockleken hos toppen blir ojämn. Verkar istället kraftcentrum F inom ytan 92 kan kaviteten och det yttre formverktyget åstadkomma kraftbalans mellan den sammantryckande kraften och kraften från plastsmältan, Plastsmältan flyter därmed ut huvudsakligen jämnt i formen, och det sker tillräckligt fort för att den inte skall hinna stelna någonstans trots att godstjockleken på plasttoppen är liten. l exemplet visas kraftcentrum F i mitten av området, dvs. i det härfallet på symmetriaxeln för ytan 88.

För att säkerställa stabilitet och balans vid formning av tunnväggiga plastdetaljer såsom förpackningstoppar gäller således att anordningen ska vara utformad så att plastsmältan kan införas i åtminstone tre punkter fördelade över en åtminstone tvådimensionell yta 88 i kaviteten, och att fördelningen av nämnda punkter är sådan att nämnda kraftcentrum F kan fås att gå igenom en yta 92 som har en utsträckning i minst två dimensioner och begränsas av den yttersta begränsningslinjen 90 som bildas när imaginära huvudsakligen raka linjer dras mellan nämnda punkter 42.

En snarlik modell gälleri det fall flera plasttoppar formas samtidigt. I det fallet kan det yttre och inre verktyget tillsammans bilda ett flertal kaviteter, där 10 15 20 25 30 35 '19 vardera kaviteten harformen av en plasttopp och är anordnad att kunna mottaga ett ändparti av en hylsa. Upphängningen av det yttre verktyget är precis som tidigare av det åtminstone delvis fria slaget, dvs. viss rörlighet, självinställning, i förhållande till det inre verktyget är möjlig.

För att uppnå stabilitet i två dimensioner gäller följande. Det bör finnas åtminstone en punkt för att föra in plastsmälta i respektive kavitet. Vidare bör plastsmältorna införas i åtminstone tre punkter fördelade över kaviteterna, och att fördelningen av nämnda punkter är sådan att nämnda kraftcentrum kan fås att gå igenom en yta som har en utsträckning i minst två dimensioner och begränsas av den yttersta begränsningslinjen som bildas när imaginära huvudsakligen raka linjer dras mellan nämnda punkter.

Detta kan visas med ett par mycket schematiska exempel.

Fig. 9 visar det yttre verktyget som en rektangel 26. De två stora cirklarna illustrerar två kaviteter 30 för bildande av två toppar av den typ som visats i tidigare figurer. Kryssen visar insprutningspunkter 42 för plastsmältan. l det här fallet finns två punkter per kavitet. Raka linjer dras mellan alla punkterna till bildande av en yta 92, i det här fallet en plan yta, som begränsas av den yttersta begränsningslinjen 90 hos dessa linjer. Begränsningslinjen 90 visas med en grövre linjetjocklek. För att få stabilitet bör kraftcentrum verka inom den markerade ytan 92.

Fig. 10 visar istället det yttre verktyget 26 som en kvadrat. De största cirklarna visar kaviteterna 30. De är fyra till antalet för bildande av fyra toppar av den typ som visats i tidigare figurer. Kryssen symboliserar som tidigare insprutningspunkter 42. l det här fallet finns tre insprutningspunkter 42 per kavitet 30 och endast den yttersta begränsningslinjen 92 mellan kryssen visas.

Det kan ses att området inom vilket kraftcentrum bör verka är stort. l det följande kommer en kort redogörelse för metoden enligt uppfinningen.

Vid tillverkning av en förpackningstopp per set av yttre och inre formelement innefattar metoden, förutom att tillhandahålla nämnda inre och yttre formelement 24, 26 med en formningskavitet 30, att tillse att minst ett av nämnda formelement 24, 26 är åtminstone delvis fritt upphängt. Nämnda ändparti 20 hos hylsan 12 anordnas så att det äri kontakt med kaviteten 30.

Vidare för man in en plastsmälta 32 i åtminstone en punkt 42 i vardera kaviteten 30 och sammanför nämnda formelement 24, 26 så att kaviteten 30 stängs. lO 15 20 25 30 533 35-å- 20 Därpå påläggs en sammanpressande kraft på formelementen 24, 26 för att pressa ut plastsmältan 32 i kaviteten 30, vilken sammanpressande kraft genom den delvis fria upphängningen av åtminstone ett av formelementen 24, 26 verkar i ett kraftcentrum F.

Metoden innefattar också stegen att införa plastsmältan 32 i åtminstone tre punkter 42 fördelade över en åtminstone tvådimensionell yta 88 i kaviteten 30, och att tillse att fördelningen av nämnda punkter 42 är sådan att nämnda kraftcentrum F kan fås att gå igenom en yta 92 som har en utsträckning i minst två dimensioner och begränsas av den yttersta begränsningslinjen 90 som bildas när imaginära huvudsakligen raka linjer dras mellan nämnda punkter 42.

Tillverkningen av två eller flera förpackningstoppar per set med yttre och inre formelement sker på snarlikt sätt. Den innefattar att tillse att minst ett av nämnda formelement 24, 26 är åtminstone delvis fritt upphängt, att anordna ändpartiet 20 hos hylsan 12 så att det äri kontakt med kaviteten 30, att föra in en plastsmälta 32 i punkter 42 i kaviteten 30, att sammanföra nämnda formelement 24, 26 så att kaviteterna 30 stängs, och att pålägga en sammanpressande kraft på formelementen 24, 26 för att pressa ut de respektive plastsmältorna 32 i kaviteterna 30, vilken sammanpressande kraft genom den delvis fria upphängningen av åtminstone ett av formelementen 24, 26 verkar i ett kraftcentrum F. Metoden kännetecknas av stegen att föra in plastsmältan 32 i åtminstone tre punkter 42 fördelade över kaviteterna 30, och att tillse att fördelningen av nämnda punkter 42 är sådan att nämnda kraftcentrum F kan fås att gå igenom en yta 92 som har en utsträckning i minst två dimensioner och begränsas av den yttersta begränsningslinjen 90 som bildas när imaginära huvudsakligen raka linjer dras mellan nämnda punkter 42.

Tillverkningen kan utföras med formsprutning med prägling. l det fallet sammanförs formelementen 24, 26 så att kaviteten 30 delvis stängs innan plastsmältan 32 sprutas in. Plastsmältan 32 kan sprutas in i kaviteten 30 genom kanaler 40, vilken vardera kanal 40 i sin ena ände står i förbindelse med en extruder 80 och i sin andra ände mynnari kaviteten 30 i en av nämnda punkter 42. Alternativt kan tillverkningen utföras genom formpressning. En delmängd av plastsmältan 32 appliceras då i vardera av nämnda punkter 42 i ett läge då kaviteten 30 är huvudsakligen öppen. lO 15 20 25 30 35 531 EEÅ 21 Det bör vara uppenbart att uppfinningen inte är begränsad till de ovan beskrivna utföringsexemplen, utan att ett flertal varianter och modifieringar är tänkbara inom ramen för de närslutna patentkraven.

Exempelvis har en öppningsanordning 16 i form av en skruvkork beskrivits. Det bör emellertid förstås att en hel mängd olika öppningsanordningar är tänkbara. Exempelvis kan uppfinningen användas tillsammans med en viköppning Förpackningsdelen som häri beskrivits har formen av en förpackningstopp. Det bör emellertid förstås att toppen kan utgöras av en annan typ av förpackningsdel, exempelvis en sidoyta, en platt toppdel, ett lock, en botten eller liknande hos en förpackningsbehållare. Om förpackningsdelen har formen av en åtminstone delvis platt toppdel kan formsprutningskaviteten förses med ett lock där en del av locket, genom formsprutningen, giuts fast i förpackningsdelen och bildar en gångled. Når locket fälls upp bildas en hällöppning i den platta toppdelen. Denna utföringsform har stora likheter med den tidigare beskrivna viköppningen.

Vidare har en kropp beskrivits i form av en hylsa av förpackningslaminat innefattande ett stomskikt av papper. Kroppen kan naturligtvis vara något annat än en hylsa, den kan ha vilken form som helst så länge den innefattar ett ändparti på vilken en förpackningsdel av termoplast kan formsprutas. Likaså kan förpackningslaminatet självfallet ha en annan struktur än den beskrivna.

Exempelvis kan laminatet vara uppbyggt av ett eller flera termoplastskikt, dvs. utan vare sig papper eller aluminiumfolie.

Det bör förstås att antalet insprutningspunkter som behövs naturligtvis även måste relateras till mängden plastsmälta som är önskvärd i kaviteten, samt hur kavitetens geometri ser ut. En geometriskt komplicerad form kan kräva fler insprutningspunkter än en enkel form. l figurerna har mestadels en rotationssymmetrisk topp visats. Det bör emellertid förstås att toppen inte behöver vara rotationssymmetrisk. Den exempelvis vara spegelsymmetrisk eller asymmetrisk.

Ett exempel på en delvis fri upphängning av den yttre formdelen har beskrivits, det bör emellertid påpekas att uppfinningen inte är begränsad till denna, utan att många andra lösningar förstås också är tänkbara. l sammanhanget kan vidare nämnas att en fackman inom området förstår att den exakta formen och utformningen av de delar som bär servornotorerna, lO 22 länksystemet och den yttre formdelen kan variera så länge som de fullgör den avsedda funktionen.

Formprutning med prägling har beskrivits. Uppfinningen lämpar sig emellertid väl även förformpressning. Plastsmältan införs då i klick-form i de nämnda punkterna i en av formelementen. Därefter pressas de båda formelementen mot varandra. Principen för punkterna och anläggningen av den sammantryckande kraften är samma, och det är likaledes en fördel om minst en av formelementen är åtminstone delvis fritt upphängd. l exemplet visas hur en förpackningstopp formas mot en kapsyl i form av en skruvkork. Uppfinningen är dock inte begränsad till formning mot kapsyl.

Kapsylen kan appliceras vid ett senare tillfälle. I en del fall där man inte formar toppen mot en kapsyl kan hällöppningen istället tillverkas med ett avrivbart membran. Toppen blir då också sluten efter formningen.

Claims (11)

10 15 20 25 30 35 E 3 'é S 5 ål 23 PATENTKRAV

1. Anordning för formning av en termoplastisk förpackningsdel (14) i anslutning till ett ändparti (20) hos en förpackningsbehållarkropp (12), vilken förpackningsbehållarkropp (12) åtminstone i ett innerskikt innefattar termoplast, vilken anordning innefattar ett inre formelement (24) och ett yttre formelement (26) mellan vilka en formningskavitet (30) är bildad, vilken kavitet (30) är anordnad att kunna mottaga åtminstone nämnda ändparti (20) hos förpackningsbehållarkroppen (12) så att det är i kontakt med kaviteten (30), och varav åtminstone ett av nämnda formelement (24, 26) är åtminstone delvis fritt upphängt, medel för att föra in en plastsmälta (32) i punkter (42) i kaviteten (30), medel för att sammanföra nämnda formelement (24, 26) så att kaviteten (30) stängs och för att pålägga en sammanpressande kraft på formelementen (24, 26) för att pressa ut plastsmältan (32) i kaviteten (30), vilken sammanpressande kraft genom den delvis fria upphängningen av åtminstone ett av formelementen (24, 26) verkar i ett kraftcentrum (F), kännetecknad av att plastsmältan (32) införs i åtminstone tre punkter (42) fördelade över en åtminstone tvådimensionell yta (88) i kaviteten (30), att fördelningen av nämnda punkter (42) är sådan att nämnda kraftcentrum (F) kan fås att gå igenom en yta (92) som har en utsträckning i minst två dimensioner och begränsas av den yttersta begränsningslinjen (90) som bildas när imaginära huvudsakligen raka linjer dras mellan nämnda punkter (42).

2. Anordning enligt krav 1, kännetecknad av att den innefattar medel för att sammanföra formelementen (24, 26) så att kaviteten (30) delvis stängs innan plastsmältan (32) sprutas in, och att plastsmältan (32) sprutas in i kaviteten (30) genom kanaler (40), vilken vardera kanal (40) i sin ena ände står i förbindelse med en extruder (80) och i sin andra ände mynnar i kaviteten (30) i en av nämnda punkter (42).

3. Anordning enligt krav 1, kännetecknad av att en delmängd av plastsmältan (32) appliceras i vardera av nämnda punkter (42) i ett läge då kaviteten (30) är huvudsakligen öppen. 10 15 20 25 30 35 24

4. Anordning för formning av två eller flera termoplastiska förpackningsdelar (14) i anslutning till vardera ett ändparti (20) hos en förpackningsbehållarkropp (12), vilken förpackningsbehàllarkropp (12) åtminstone i ett innerskikt innefattar termoplast, vilken anordning innefattar ett inre formelement (24) och ett yttre formelement (26) mellan vilka en formsprutningskavitet (30) per förpackningsdel (14) är bildad, vilken kavitet (30) är anordnad att kunna mottaga åtminstone nämnda ändparti (20) hos förpackningsbehållarkroppen (12) så att det är i kontakt med kaviteten (30), och varav åtminstone ett av nämnda formelement (24, 26) är åtminstone delvis fritt upphängd, medel för att föra in en plastsmälta (32) i åtminstone en punkt (42) i vardera kavitet (30), medel för att sammanföra nämnda formelement (24, 26) så att kaviteterna (30) stängs och för att pålägga en sammanpressande kraft på formelementen (24, 26) för att pressa ut de respektive plastsmältorna (32) i kaviteterna (30), vilken sammanpressande kraft genom den delvis fria upphångningen av åtminstone ett av formelementen (24, 26) verkar i ett kraftcentrum (F), kännetecknad av att plastsmältorna (32) införs i åtminstone tre punkter (42) fördelade över kaviteterna (30), att fördelningen av nämnda punkter (42) är sådan att nämnda kraftcentrum (F) kan fås att gå igenom en yta (92) som har en utsträckning i minst två dimensioner och begränsas av den yttersta begränsningslinjen (90) som bildas när imaginära huvudsakligen raka linjer dras mellan nämnda punkter (42).

5. Anordning enligt något av föregående krav, kännetecknad av att förpackningsdelen (14) formas på en förpackningsbehållarkropp (12) i form av en hylsa av förpackningslaminat innefattande ett stomskikt av papper.

6. Anordning enligt något av föregående krav, kännetecknad av att kaviteten (30) i sitt stängda läge har formen av en förpackningstopp (14) innefattande en hällöppning. lO 15 20 25 30 53% 85-å- 25

7. Anordning enligt krav 6, kännetecknad av att kaviteten (30) är anordnad att även kunna mottaga en öppningsanordning i form av en kapsyl (34), vilken kapsyl (34) tillsammans med en dei av det inre formelementet (24) är anordnad att forma en hals (36) hos nämnda förpackningstopp (14) vilken begränsar nämnda hällöppning.

8. Anordning enligt något av föregående krav, kännetecknad av att den åtminstone delvis fria upphängningen innebär att åtminstone ett av formelementen är upphängt via ett fjädrande element, och att den sammantryckande kraften därmed kan begränsas något.

9. Anordning enligt något av föregående krav, kännetecknad av att det av formelementen (24, 26) som är åtminstone delvis fritt upphängt är huvudsakligen momentfritt upphängt.

10. Metod för formning av en termoplastisk förpackningsdel (14) i anslutning till ett ändparti (20) hos en förpackningsbehållarkropp (12), vilken förpackningsbehållarkropp (12) åtminstone i ett innerskikt innefattar termoplast, vilken metod innefattar stegen att tillhandahålla ett inre formelement (24) och ett yttre formelement (26) mellan vilka en formningskavitet (30) är bildad, att tillse att minst ett av nämnda formelement (24, 26) är åtminstone delvis fritt upphängt, att anordna nämnda åndparti (20) hos förpackningsbehållarkroppen (12) så att det äri kontakt med kaviteten (30), att föra in en plastsmälta (32) i åtminstone en punkt (42) i vardera kavitet (30), att sammanföra nämnda formelement (24, 26) så att kaviteten (30) stängs, att pålägga en sammanpressande kraft på formelementen (24, 26) för att pressa ut plastsmältan (32) i kaviteten (30), vilken sammanpressande kraft genom den delvis fria upphängningen av åtminstone ett av formelementen (24, 26) verkar i ett kraftcentrum (F), vilken metod kännetecknas av stegen lO 15 20 25 30 53% Bšfil 26 att föra in plastsmältan (32) i åtminstone tre punkter (42) fördelade över en åtminstone tvådimensionell yta (88) i kaviteten (30), att tillse att fördelningen av nämnda punkter (42) är sådan att nämnda kraftcentrum (F) kan fås att gå igenom en yta (92) som har en utsträckning i minst två dimensioner och begränsas av den yttersta begränsningslinjen (90) som bildas när imaginära huvudsakligen raka linjer dras mellan nämnda punkter (42).

11. Metod för formning av två eller flera termoplastiska förpackningsdelar (14) i anslutning till vardera ett ändparti (20) hos en förpackningsbehållarkropp (12), vilken förpackningsbehållarkropp (12) åtminstone i ett innerskikt innefattar termoplast, vilken metod innefattar stegen att tillhandahålla ett inre formelement (24) och ett yttre formelement (26) mellan vilka en formningskavitet (30) per förpackningsdel är bildad, att tillse att minst ett av nämnda formelement (24, 26) är åtminstone delvis fritt upphängt, att anordna nämnda ändparti (20) hos förpackningsbehållarkroppen (12) så att det äri kontakt med kaviteten (30), att föra in en plastsmälta (32) i punkter (42) i kaviteten (30), att sammanföra nämnda formelement (24, 26) så att kaviteterna (30) stängs, att pålägga en sammanpressande kraft på formelementen (24, 26) för att pressa ut de respektive plastsmältorna (32) i kaviteterna (30), vilken sammanpressande kraft genom den delvis fria upphängningen av åtminstone ett av formelementen (24, 26) verkar i ett kraftcentrum (F). vilken metod kännetecknas av stegen att föra in plastsmältan (32) i åtminstone tre punkter (42) fördelade över kaviteterna (30), att tillse att fördelningen av nämnda punkter (42) är sådan att nämnda kraftcentrum (F) kan fås att gå igenom en yta (92) som har en utsträckning i minst två dimensioner och begränsas av den yttersta begränsningsiinjen (90) som bildas när imaginära huvudsakligen raka linjer dras mellan nämnda punkter (42).