SE1050557A1 - Hårdmetallskär samt hårdmetallämne för tillverkning av dylika skär - Google Patents

Abstract

Uppfinningen avser ett för spånavskiljande bearbetning, i synnerhet svarvning,avsett hårdmetallskär, som innefattar en ovansida (1), en undersida (2) och ett antal mellandessa sig utbredande sidoytor, samt en skäregg (3a, 3b), som inbegriper en nosegg (5) och tvåmot denna konvergerande huvudeggar (4), och ingår i en insats (14), vilken består av ettmaterial, som är hårdare än hårdmetallen, och vilken är försänkt i den omgivandehårdmetallen och samslipad med denna. lnsatsen (14) är anordnad i ett främre, kilformigthuvud (7), vilket är avgränsat av en spånyta (71) och två utmed huvudeggarna (4) löpandesläppningsytor (72), samt övergår i en bakomvarande stomdel (8) via begränsningsytor (81,82) belägna innanför tänkta plan i förlängning av sagda spån- och släppningsytor (71, 72). Genom att placera insatsen i ett dylikt huvud reduceras erforderlig slipning till ett minimum. Dessutom hänför sig uppfinningen till ett ämne för tillverkning av skär av det aktuella slaget. Publikationsbild Fig. 8

Description

40 45 50 55 60 All form av slipning av hårdmetallskär är kostnadskrävande. Regeln är att kostnaden ökar med ökande slipyta och ökande slipdjup. En annan faktor än just kostnadsfaktom som har stor betydelse för användaren, är slipningens kvalitet. En användare, som har ansvaret för att bearbeta ett dyrbart arbetsstycke, är givetvis beroende av att känna förtroende för icke blott verktygsgrundkroppen utan framför allt de bytbara skär, som efter hand förbrukas. Om ett skär skulle vara behäftat med ens den minsta felslipning, tex. i övergångar mellan olika ytor på skäret, sås därför lätt ett tvivel om skärets fönnåga att bearbeta arbetsstycket på ett måttnoggrant sätt. I detta sammanhang skall påpekas att även ytterst små slipdefekter blir synliga för blotta ögat genom ljusets reflektion från de slipade ytoma. Om användaren skulle misstänka att ett skär är defekt uppstår risk att han direkt kas serar dets amma.

Redan slipning av genuina hårdmetallskär, dvs. skär, som uteslutande är förfärdigade av hårdmetall, är sålunda en delikat uppgift, i synnerhet om pressningen/sintringen respektive slipningen av skären genomförs av olika aktörer i olika anläggningar. Än delikatare blir uppgiften om hårdmetallskären dessutom skall förses med särskilt hårda insatser just i området av skäreggarna. För svarvning av särskilt svårbearbetade material, såsom härdat stål, gjutjäm och liknande, är det sålunda önskvärt att komplettera hårdmetallen med en särskild insats (oftast benämnd ”flisa” inom fackmannakretsar) av ett material, t.eX. kubisk bomitrid (CBN), och att utforma den enskilda skäreg gen i insatsen, närmare bestämt genom att slipa såväl en spånyta som en anslutande släppningsyta. Ehuru dylika insatser vanligen är blott millimeterstora försvårar de i hög grad slipningen, icke blott med avseende på tidsåtgång och kostnad, utan även med avseende på de färdigslipade ytornas kvalitet, i synnerheti övergångar mellan den enskilda insatsen och den omgivande hårdmetallen.

Ett exempel på ett skär, som använder sig av en extrahård insats eller flisa, i vilken skäreggen utformas, är beskrivet i US 2004/025 8944 Al. En nackdel med detta skär är emellertid att tillverkningen kräver slipning av stora hårdmetallytor utöver de relativt små ytor på insatsen, som erfordras för att avgränsa skäreg gen. Sålunda måste icke blott den hårda insatsens spånyta utan även den bakomvarande hårdmetallyta, som ingår i skärets ovansida, slipas. På analogt sätt måste de hårdmetallytor, som omger insatsens släppningsytor, slipas hela vägen från insatsen till skärets mitt. Detta innebär att onödig energi och tid går åt för att slipa in insatsen under säkerställande av eleganta övergångar mellan insatsen och den omgivande hårdmetallen. 65 70 75 80 85 90 Uppfinningens syften och särdrag Föreliggande uppfinning tar sikte på att undanröja ovannämnda problem och skapa ett förbättrat hårdmetallskär av det slag, som kräver samtidig precisionsslipning av såväl ytor på en extremt hård insats som omgivande ytor i hårdmetall. Ett primärt syfte med uppfinningen är därför att skapa ett hårdmetallskär, i synnerhet ett svarvskär, t.eX. av det slag som beskrivs i US 7387474, som kan utföras med en svårslipad insats av extraordinärt hård natur, och som trots denna insats låter sig precisionsslipas på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt.

Enligt uppfinningen nås ovannämnda syfte medelst de särdrag, som är angivna i patentkravets l kännetecknande del. Föredragna utföranden av skäret är vidare definierade i de osjälvständiga kraven 2-4.

I en ytterligare aspekt hänför sig uppfinningen även till ett hårdmetallämne för tillverkning av skäret enligt uppfinningen. Särdragen hos detta ämne framgår av det självständiga kravet 5, varj ämte ett föredraget utförande av ämnet definieras i det osjälvständiga kravet 6.

Kort beskrivning av bifogade ritningar På ritningarna är: Fig. l en fågelperspektivvy av ett oslipat ämne för tillverkning av ett skär enligt uppfinningen, Pig. 2 en sidovy av samma ämne, Fig. 3 en planvy ovanifrån av ämnet, Pig. 4 en perspektivisk sprängvy visande hurusom två fickor för var sin insats har utformats i ämnet, Fig. 5 en sidovy av ämnet och insatsernai samma tillstånd, Fig. 6 en fågelperspektivvy visande de båda insatserna fixerade i ämnets fickor, Fig. 7 en sidovy av ämnet i samma tillstånd som i Fig. 6, Fig. 8 en fågelperspektivvy av det färdiga, slipade skäret, 95 100 105 110 115 Pig. 9 en sidovy av Skäret enligt Pig. 8, Pig. 10 en måttsatt, förstorad sidovy av den enskilda fickan i ämnet enligt Pig. 4, Pig. ll en måttsatt sidovy av den enskilda insatsen i oslipat skick, Pig. 12 en mot Pig. 10 svarande planvy av fickan betraktad uppifrån, Pig. 13 en planvy ovanifrån av den oslipade insatsen enligt Pig. ll, Pig. 14 visar insatsen i färdigslipat tillstånd, ehuru bortsprängd ur fickan för att tydliggöra de färdigslipade måtten, Pig. 15 en sprängd planvy ovanifrån av insatsen i samma tillstånd som i Pig. 14, Pig. 16 en schematisk geometribild visande utgångsmåtten hos ett konventionellt, dubbeleggigt svarvskär enligt US 7387474 utan insatser, Pig. 17 en analog bild visande det uppfinningsenliga skärets initiala geometriska formning, Pig. 18 en geometribild visande skärets form efter slipning, Pig. 19 en sidovy av ett alternativt utförande av Skäret enligt uppfinningen, och Pig. 20 en planvy ovanifrån av skäret i Pig. 19.

Detalierad beskrivning av föredragna utföranden av uppfinningen Ett bruksfärdigt, slipat skär enligt uppfinningen visas i Pig. 8 och 9. Av dessa figurer framgår att skäret inbegriper en med 1 generellt betecknad ovansida, en undersida 2 och ett antal mellan dessa sig utbredande sidoytor, som kommer att beskrivas närmare nedan.

Skäret har rombisk grundform och inbegriper två diametralt motsatta skäreggar 3a, 3b, som var och en inbegriper två huvudeggar 4 och en bi- eller nosegg 5, mot vilken huvudeggama 4 konvergerar. Huvudeggarna 4 är raka, medan noseg gen 5 är rundad och har en lämplig radie.

Konvergensvinkeln eller den s.k. spetsvinkeln (saknar beteckning) kan variera, men uppgår i exemplet enligt Pig. 1-9 till 35°. Mellan ovan- och undersidorna 1, 2 sträcker sig ett genomgående hål 6, vars centrumaxel C representerar skärets centrum. Det skall även påpekas att den enskilda noseggen 5 genomskärs av en bisektris B mellan de båda konvergerande huvudeggarna 4. 120 125 130 135 140 145 I det exemplifierade utförandet har skärets undersida 2 formen av en kopplingsyta, som inbegriper två honartade urtag eller rillor 2a, 2b avsedda att växelvis samverka med ett åsformigt hanorgan i en komplementär kopplingsyta i den verktygsgrundkropp (ej visad), i vilken skäret monteras. Avståndet mellan skäreggen 3a och rillan 2a skall vara lika stort som avståndet mellan skäreg gen 3b och rillan 2b för att säkerställa att den enskilda noseg gen 5 alltid intar ett och samma spatiala läge relativt verktygsgrundkroppen oavsett vilken skäregg, som indexerats fram till ett verksamt läge.

Nu hänvisas till Fig. 16, som illustrerar den geometriska formen hos en romb med en spetsvinkel ot, som i exemplet visas uppgå till 5 50. Denna romb illustrerar den enkla grundformen hos ett tidigare känt skär av det aktuella slaget (t.ex. enligt US 7387474).

Rombens fyra skänklar, som representerar ovannämnda huvude g gar 4, löper parvis samman i spetsar, som representerar skärets noseggar 5. En i romben inskriven cirkel har en diameter IC, som inom fackmannakretsar benämns ”IC-måttet", och som används för att definiera skärets storlek, t.ex. inom ett sortiment med olika skärstorlekar. Om en extrahård insats, t.ex. en CBN-flisa, antydd medelst en streckprickad linje, skulle integreras i skäret, krävs en utomordentligt minutiös slipning av icke blott insatsens spån- och släppningsytor, utan även de omgivande hårdmetallytorna ända fram till det mittplan MP, som delar skäret i två identiska hälfter. Härvid är den totala sliparean för hårdmetallen betydligt större än sliparean för det extrahårda materialet i insatsen. Om slipningen skulle bli för djup eller för grund får avvikelsen ett stort utslag på det radiella avståndet mellan spetsen 5 och rombens eller skärets centrum C.

Den geometriska konstruktions skillnaden mellan det konventionella skäret enligt Fig. 16 och skäret enligt uppfinningen, framgår av en jämförelse mellan Fig. 16 och Fig. 17-18. I Fig. 17 framgår sålunda hurusom ett ämne för skärets tillverkning har ”knappats in på mitten och byggts ut vid spetsarna”. Närmare bestämt har ett ämne, som skall bilda skäret, vid sina båda motsatta, spetsiga ändar givits formen av kilformiga huvuden 7, vilka vid sina bakre ändar övergår i var sin avsmalnande del 8 av en mittre stomme, som i sin helhet är betecknad 9. Antag att deti Fig. 16 visade, konventionella skärets IC-mått uppgår till 10,0 mm. I det i Fig. 17 visade exemplet har IC-måttet ICa för stommen 9 reducerats till 9,8 mm samtidigt som måttet ICb för ämnets enskilda huvud 7 ökats till 10,2 mm. Då ämnet efter fixering av den enskilda insatsen slipas till sin slutgiltiga form kan, såsom visas i Fig. 18, bortslipas 0,1 mm (= slipmån) på varje sida av det enskilda huvudet 7. Slipmånen (0,1 mm) 150 155 160 165 170 175 180 antyds medelst den streckade linjen S i Fig. 17. På så sätt reduceras ämnets ursprungliga mått ICb till 10,0 mm, dvs. samma IC-mått som i det konventionella skäret enligt Fig. 16.

Nu hänvisas till Fig. 1-9, som åskådliggör olika steg i samband med skärets tillverkning. Ide olika ritningsfigurema särskiljs de ytor, som slipas under de olika stegen, från de ytor, som är direktpressade, dvs. oslipade, närmare bestämt genom att de slipade ytoma rastrerats. I detta sammanhang må erinras om att hårdmetall skapas genom pressnin g och sintring av en pulvermas sa bestående av hårda karbider (WC, TiC, TaC, NbC) och en bindemetall (Co). Ultrahårda och dyrare insatser tillverkas på annat sätt. Exempelvis framställs CBN-flisor genom att vid hög temperatur och högt tryck binda samman kubiska borkristaller med en keramisk eller metallisk bindefas.

I Fi g. 1-3 visas ett i enlighet med uppfinningen utformat ämne av hårdmetall, som i området för de blivande skäreg garna utformats med kilformiga huvuden 7, vilka vid sina bakre ändar övergår i likaledes generellt kilforrniga delar 8 av den mittre stomme 9, i vilken skärets hål 6 är utformat. Varje enskilt huvud 7 avgränsas bland annat av en (blivande) spånyta 71 och två (blivande) släppningsytor 72, som vid huvudets spets eller nos övergår i varandra via en generellt rundad övergångsyta 73. Undersidan av huvudet 7 ingår i skärets undersida 2 i dess helhet. De avsmalnande stomdelarna 8 avgränsas i sin tur partiellt av dels en gemensam ovansida 81, dels två par motsatta sidoytor 82, som möter varandra i radieövergångar 10 belägna i skärets mittplan MP. Övergångarna mellan huvudena 7 och stomdelama 8 utgörs av en serie smala, omväxlande konvexa och konkava delytor, som tillsammans är betecknade 11. De båda ytorna 71 på huvudena 7 och den mellanliggande ytan 81 utgör delytor ingående i den ovansida på det blivande skäret, som är generellt betecknad 1.

Såsom tydligt framgår av Fig. 2 är huvudenas 7 spånytor 71 och den mellanliggande ytan 81 på skärets stomme 9 belägna på olika nivåer. Närmare bestämt är ytan 81 belägen under eller innanför ett tänkt plan P1 i förlängning av den enskilda spånytan 71.

På analogt sätt är den enskilda stomdelens 8 båda sidoytor 82 (se Fig. 3) belägna innanför schematiskt antydda plan P2 i förlängning av huvudets båda släppningsytor 72.

Vid sidan av det i Fig. l-3 visade hårdmetallämnet förfärdigas även hårda insatser, vilkai Fig. 4 och 5 är betecknade 14. I likhet med huvudena 7 är varje dylik insats 14 kilformig eller triangulär. Närmare bestämt avgränsas insatsen mellan två motsatta plana ytor 15, två motsatta sidoytor 16, som konvergerar mot en gemensam övergångsyta 17, samt en bakre, plan ändvägg 18, som med fördel utbreder sig i rät vinkel mot ovan- och undersidorna 185 190 195 200 205 210 15. Såsom tidigare nämnts kan materialet i insatsen 14 utgöras av kubisk bornitrid eller polykristallin diamant, dvs. ett material som är hårdare än hårdmetall.

För att härbärgera den enskilda insatsen 14 formas i varje huvud 7 en ficka 19, som avgränsas av en plan bottenyta 20 och en bakre ändvägg 21, vilken bildar i huvudsak samma vinkel (t.ex. 90°) med bottenytan 20 som insatsens 14 ändyta 18 bildar med ytorna 15.

Pickan kan med fördel åstadkommas medelst slipning, ehuru även fräsning är tänkbar.

Nästa steg i tillverkningen visas i Pig. 6 och 7. Här har den enskilda insatsen 14 fixerats i tillhörande ficka. Pixeringen kan med fördel ske genom lödning. Det skall observeras att insatsens ursprungliga form och dimensioner i detta steg ej behöver exakt överensstämma med fickans motsvarande fonn och dimensioner. Måttliga över- eller undermått är sålunda fullt acceptabla förutsatt att komplementära kontaktytor 15/20 respektive 18/21 kan lödas fast mot varandra.

Slutsteget i tillverkningen illustreras i Pig. 8 och 9. Här har den enskilda insatsen 14 slipats in i den omgivande hårdmetall, som ingår i huvudet 7. Slipningen sker i huvudsak genom planslipning av spånytan 71 och en eller flera svepande slipoperationer för att skapa släppningsytor i anslutning till skäreggen 3. Dessa släppningsytor kan utgöras av plana ytor 72 i anslutning till huvudeggarna 4 och en konvex släppningsyta 73 i anslutning till noseggen 5. Av Pig. 8 och 9 framgår tydligt hurusom Slipningen ej drivs längre än till huvudets 7 övergång mot tillhörande stomdel 8, närmare bestämt till följd av att huvudet generellt kragar ut i förhållande till den bakomvarande stomdelen 8 på det sätt som beskrivits ovan, dvs. genom att ytoma 81, 82 är belägna innanför tänkta plan Pl, P2 i förlängning av ytorna 71 respektive 72 (jfr Pig. 2 och 3). I praktiken kan nivåskillnaden mellan respektive ytor vara måttlig, t.ex. någon tiondels millimeter, men trots detta säkerställa att en slipskiva kan föras utmed huvudet utan att komma i kontakt med stomdelen 8.

I det föredragna utförandet är det enskilda huvudets 7 spets- eller konvergensvinkel lika stor som stomdelens 8 konvergensvinkel.

För att ytterligare förtydliga skärets uppbyggnad hänvisas nu till Pig. 10-15, som illustrerar ett konkret exempel i vilket den slipade fickan 19 har en längd Ll, som uppgår till 2,9 mm och ett djup D av ca. 1 mm, varvid fickans bakre ändvägg 21 har en bredd Bl av 2,6 mm. Den obearbetade insatsen 14 har samtidigt en längd L2 av 3,0 mm och en tjocklek T av ca. 1 mm, varjämte insatsens bredd B2 utmed den bakre ändväggen 18 uppgår till 2,6 mm. 215 220 225 230 235 240 Vinkeln y vid insatsens 14 nos kan vara 90°. Radien R1 utmed den konvexa övergången 73 uppgår till 0,4 mm, medan motsvarande övergång 17 på insatsen har en radie R2 av 0,5 mm.

Med andra ord har insatsen ett längdmäs sigt övermått av ca. 0,1 mm i förhållande till fickan.

I Fig. 14 och 15 visas skäreti sitt färdigslipade tillstånd, ehuru det fixerade och slipade Skäret visas bortsprän gt från tillhörande ficka. I detta tillstånd har såväl insatsen 14 som den omgivande hårdmetallen i huvudet 7 slipats ned 0,1 mm. På så sätt har fickans 19 djup D och insatsens 14 tjocklek T reducerats till 0,9 mm samtidigt som fickans längd L1 utmed bottenytan 20 reducerats till 2,8 mm, medan insatsens 14 längd L2 utmed ovansidan reducerats till 2,9 mm. Skillnaden (0,1 mm) mellan L1 och L2 förklaras av att en släppning slipats in i insatsens främre övergångsyta 17, närmare bestämt i en släppningsvinkel ß som uppgår till 5°. Vidare har såväl insatsens som fickans bredd B reducerats från 2,6 mm till 2,4 mm. I anslutning till det färdiga huvudets ovansida la har även utformats en förstärkningsfas 22, som sträcker sig utmed såväl insatsen 14 som den bakomvarande delen av huvudet 7 fram till övergången 13b.

För tydlighets skull skall påpekas att det beskrivna skäret är avsett för ett maximalt skärdjup, som ej överskrider insatsens 14 längd L2. Med andra ord bör spånavskiljningen enbart ske utmed den enskilda huvudegg 4, som är utformad i den hårda insatsen eller flisan, men ej utmed den bakomvarande kant som erhålls genom slipning av den omgivande hårdmetallen i huvudets spån- och släppningsytor 71, 72.

Nu hänvisas till Fig. 19-20, som illustrerar ett alternativt utförande av ett skär, vars undersida 2 är plan och avsedd att anpressas mot en likaledes plan bottenyta i ett samverkande säte i verktygsgrundkroppen. I detta fall fixeras skäret genom att bakre sidoytor på detsamma ansätts (t.ex. medelst en skruv) mot komplementära sidostödytor i sätet. En annan skillnad gentemot det tidigare beskrivna utförandet är att en stor del av skärets ovansida 1 utgörs av en central delyta 83, som är belägen på en högre nivå än spånytoma 71 på huvudena 7, varvid den försänkta eller inknappade begränsningsytan 81 i anslutning till det enskilda huvudet 7 bildar en botten i en ränna 23, som åtskiljer huvudet 7 från den centrala delytan 83. Vidare utgörs de inknappade begränsningsytoma 82 utmed skärets sidor utgöras av bottnar i rännor 24, som åtskiljer släppningsytoma 72 från sidoytor 84, vilka i detta fall är belägna i flukt med huvudets släppningsytor 72. Även om de sålunda skapade rännorna 23, 24 är jämförelsevis smala, är desamma fullt tillräckliga för att tillåta en slipskiva att gå fri från begränsningsytorna 83, 84. Här må påpekas att dessa bakom begränsningsytoma 81, 82 245 250 255 260 265 270 belägna ytorna 83, 84 kan vara utformade på högst varierande sätt. Exempelvis är det tänkbart att snedställa sidoytorna 84 i riktning nedåt/utåt, närmare bestämt i syfte att förstora undersidans bredd och därmed förbättra skärets stabilitet i monterat tillstånd.

Uppfinningens fördelar En grundläggande fördel med skäret enligt uppfinningen är att detsamma låter sig förses med en extraordinärt hård nosinsats, vilkens skäreg g kan med säkerhet lokaliseras i ett exakt, önskat läge i skäret såväl med avseende på noseggens avstånd från skärets stödpunkter som dess höjdläge i förhållande till skärets undersida. En annan fördel är att behovet av slipning reduceras till ett absolut minimum, eftersom den erforderliga slipningen begränsas till det jämförelsevis korta huvud, i vilket den enskilda insatsen är försänkt.

Tänkbara modifikationer av uppfinningen Uppfinningen är ej begränsad enbart till det ovan beskrivna och på ritningama visade utförandet. Sålunda kan uppfinningen även tillämpas på andra skär än just svarvskär, t.ex. fräs skär. Vidare kan det kilformiga huvudets spets- eller konvergensvinkel variera högst avsevärt, t.ex. inom området 30-900. Ävenledes kan noseggens form avvika från den runda eller cirkulära form, som exemplifierats på ritningarna. Begreppet ”slipning” skall tolkas i vid bemärkelse såtillvida att jämförbara bearbetningsmetoder, som ger samma slutresultat som slipning, även kan till gripas utan att uppfinningstanken från gås. Ett exempel på en dylik metod är gnistning. Ävenledes är det tänkbart att kombinera slipning och gnistning, exempelvis genom att gnista spånytan under åstadkommande av spånbrytare med högst varierande topografi, samtidigt som plana släppningsytor åstadkoms genom slipning. Vidare skall påpekas att indexerbara skär, av det slag som inbegriper två eller flera skäreggar, kan tillverkas med endast en extrahård insats såsom CBN, diamant eller keramik, medan övriga skäreggar utformas i hårdmetall. Det skall även påpekas att ämnet enligt uppfinningen (vid leverans) kan ha antingen den form, som visas i Fig. 1-3, dvs. utan någon ficka för en insats, eller den form, som visas i Eig. 4 och 5, dvs. med en förformad ficka, i vilken en insats kan direkt fixeras utan någon spånavskilj ande bearbetning.

Claims (6)

275 280 285 290 295 300 :_:'_s=._;:_e g f== ~:«;;1~ß;: _ 10 PATENTKRAV

1. l. Hårdmetallskär, innefattande en ovansida (l), en undersida (2) och ett antal mellan dessa sig utbredande sidoytor, samt en skäregg (3), som inbegriper en nosegg (5) och två mot denna konvergerande huvude g gar (4), och ingår i en insats (l4), vilken består av ett material, som är hårdare än hårdmetallen, och vilken är försänkt i den omgivande hårdmetallen och samslipad med denna, kännetecknat därav, att insatsen (14) är anordnad i ett främre, kilformigt huvud (7), vilket är avgränsat av en spånyta (71) och två utmed huvudeggarna (4) löpande släppningsytor (72), samt övergår i en bakomvarande stomdel (8) via begränsníngsytor (8l, 82) belägna innanför tänkta plan (Pl, P2) i förlängning av sagda spån- och släppningsytor (71, 72).

2. Hårdmetallskär enligt krav l, kännetecknat därav, att detsamma är indexerbart genom att inbegripa ett flertal skäreggar (3a, 3b), vilka är ekvidistant åtskilda från såväl undersidan (2) som en geometrisk ort (2a, 2b), som bestämmer noseggens laterala position relativt en lägesbestämmande stödpunkt.

3. Hårdmetallskär enligt krav 1 eller 2, kännetecknat därav, att sagda begränsníngsytor (81, 82) bakom huvudet (7) ingår såsom bottnar i rännor (23, 24), vilka åtskiljer huvudet (7) från stomdelen (8) i övrigt.

4. Hårdmetallskär enligt något av föregående krav, kännetecknat därav, att konvergensvinkeln mellan huvudets (7) båda släppningsytor (72) och konvergensvinkeln mellan de båda bakomvarande begränsningsytoma (82) är lika stora.

5. Hårdmetallämne för tillverkning av skär av det slag, som i bruksfärdigt skick innefattar en ovansida, en undersida och ett antal mellan dessa sig utbredande sidoytor, samt en skäregg, som inbegriper en nosegg och två mot denna konvergerande huvudeggar och ingår i en insats, vilken består av ett material, som är hårdare än hårdmetallen, och vilken är försänkt i den omgivande hårdmetallen och samslipad med denna, kännetecknat därav, att detsamma för den enskilda insatsen inbegriper ett kilfonnigt huvud (7), vilket är partiellt avgränsat av en blivande spånyta (71) och två blivande släppningsytor (72), och övergår i en bakomvarande stomdel (8) via be gränsningsytor (81, 82) belägna innanför tänkta plan i förlängning av sagda spån- och släppningsytor. :_:'_s=._;:_e g 71==~:«;;1~¿:: _ 1 1

6. Hårdmetallämne enligt krav 5, kännetecknat därav, att i anslutning till ett främre parti av huvudet (7) är utforrnad en ficka (19), vilken är avgränsad av en plan bottenyta (20) och en bakre ändvägg (21).