SE0950160A1 - Flerlagertextil - Google Patents

Abstract

Uppfinningen avser en tredimensionellt vävd flerlagertextil som omfattar åtminstone tvålager vilka utsträcker sig väsentligen parallellt med varandra varvid nänmda vävda textilvidare omfattar åtminstone en sammanbindande struktur som företrädesvis omfattar ettflertal distanserande lager och utsträcker sig mellan de åtminstone två lagren.

Description

15 20 25 30 35 att integrera konduktiva filament erhålla ett material som kan värmas upp och/eller kan förses med funktioner såsom att känna av fukt eller mäta temperatur. Ett känt problem inom detta teknikområde är hur man skall skydda de ledande partierna i en textil (eller vilket funktionellt filament som helst) från yttre slitningar som skulle kunna störa eller till och med skada funktionen.

KORT BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Det är ett ändamål med uppfinningen att lösa eller åtminstone minimera ovannämnda problem. Detta åstadkoms genom ett tredimensionellt vävt flerlagertextil omfattande åtminstone två lager vilka utbreder sig väsentligen parallellt med varandra, varvid nämnda vävda textil vidare omfattar åtminstone en sammanbindande struktur mellan nämnda åtminstone två lager, varvid den sammanbindande strukturen vidare företrädesvis omfattar ett flertal distanslager varav varje distanslager sträcker sig mellan de intill varandra utsträckta åtminstone två lagren.

Vid framställning av textilen enligt uppfinningen vävs de åtminstone två lagren och den mellanliggande sarnmanbindande strukturen samtidigt i ett enda steg, innebärande att en färdig flerlagertextil erhålls direkt från vävmaskinen.

Flertalet fördelar erhålls tack vare flerlagertextilen enligt uppfinningen, vilket textil omfattar åtminstone två lager (ett första övre och ett andra undre lager) sammanbundna och stabiliserade av en mellanliggande sammanbindande struktur. Enligt ett exempel av uppfinningen utgör den mellanliggande strukturen ett mellanliggande stödlager i textilen som stabiliserar de två intilliggande yttre lagren, och som samtidigt gör textilen mjukt och flexibelt. Därmed passar flerlagertextilen utmärkt som stoppnings- och klädmaterial, t.ex. för möbler, bilsäten och/eller madrasser, och är därmed lämplig ersättare för konventionella larninerade kompositrnaterial.

Eftersom flerlagertextilen vävs i ett enda steg kan det tas direkt från vävmaskinen och ' föras till en tapetserare och/eller andra tillverkare utan något behov av efterföljande behandling innan vidare användning. Framför allt undviks arbetskrävande laminerings- och/eller limningsprocedurer vid fiamställning av textilen vilket sparar tid och sänker kostnaderna för att tillverka stoppningsmaterial.

Dessutom är de material som används för att väva textilen enligt uppfinningen företrädesvis återvinningsbara, vilket innebär att materialet utgör ett milj övänligt altemativ till i dagsläget befintliga komposittyger och idag existerande stoppningsmaterial och/eller strukturer. 10 15 20 25 30 35 En arman fördel som åstadkoms genom textilen enligt uppfinningen är att det vävda materialet kan tillverkas med yttre lager som är kraftiga och slitstarka, samtidigt som de ° kan ges en tät och jämn yta, vilket i synnerhet då det gäller material som är ämnade att utgöra en sittyta t.ex. på en soffa, fåtölj eller ett bilsäte, är en erfordrad egenskap.

Dessutom skulle enskilda eller samtliga av de olika lagren kunna innefatta garn som ger en viss funktion, t.ex. konduktivt garn, som skulle kunna leda till att textilen blir förknippad med någon funktion. Om ett sådant konduktivt garn till exempel skulle integreras inom mittenlagret av textilen enligt uppfinningen skulle dessa garn vara skyddade från yttre slitningar, vilket bidrar till att undvika kortslutningar och/eller förlänger livstíden av funktionen hos textilen i fråga.

Vart och ett av nämnda åtminstone tre lager (dvs. övre, rnittersta och undre lagren) i textilen enligt uppfinningen vävs oberoende av, men samtidigt som, de andrai en vävmaskin, innebärande att till exempel gamkvaliteten likväl som tjockleken och utformningen av övre, mittersta respektive undre lagren kan väljas individuellt. Det övre lagrets ytdesign och det undre lagrets ytdesign hos flerlagertextilen kan utformas oberoende av varandra. Detta leder till ett sort antal möjliga variationer av textildesign respektive kvalitet vilket gör det möjligt att anpassa designen efter specifika behov. Om till exempel textilen är ämnad att klä en kontorsstol skulle den övre sidan av textilen som kommer att vara vänd utåt kunna vävas med ett visst mönster, i en särskild färg eller i en kvalitet som t.ex. är gjord extra jämn och mjuk, i syfte att åstadkomma ett bekvämt säte. Tack vare vävmetoden enligt uppfmningen är det samtidigt exempelvis möjligt att väva det undre (täckta) lagret i ett billigare material och/eller mer/mindre slitstarkt än det yttre lagret.

Ett annat lämpligt användningsområde för flerlagertextilen är inredningsarkitektur, särskilt på grund av dess goda absorptionsíörmåga av ljudvågor. Tack vare sin konstruktion kan textilen konstrueras specifikt för att dämpa ljud (till exempel genom att förse mellanlagret med volyrnös garntyp) vilket gör textilen lämpad som vägg- eller takbeklädnad. Vidare kan de yttre lagren-av textilen designas och mönstras på alla de sätt som möjliggörs i och med en vävprocess. Härigenom kan textilen exempelvis anpassas för att drapera innerväggar och/eller innertak, varigenom möjliggörs att införa dekorativa detalj er i ett rum samtidigt som textilen i och med sin egenskap av effektiv ljudabsorbent bidrar till en behagligare och mindre bullrig miljö. 10 15 20 25 30 35 Det är vidare möjligt att skapa en flerlagertextil enligt uppfinningen med fler lager än hittills beskrivet. I en sådan variant skulle nämnda flerlagertextil till exempel kunna innefatta tre lager som utsträcker sig väsentligen parallellt med varandra på så sätt motsvarande ett övre, ett mittersta och ett undre lager, där nämnda övre och mittersta lagren motsvarar ett par, och nämnda mittersta och undre lagren motsvarande ett annat par, varvid varje par av parallella lager är förbundna med varandra genom en sammanbindande struktur i form av ett sammanbindande lager. Vart och ett av de två resulterande sammanbindande lagren i det givna exemplet är under vävningsprocessen i sin tur vävda emellan, och integrerade med, ett av nämnda par av lager, så att de därigenom formar ett flertal distanslager. Nämnda tre lager och nämnda två sammanbindande lager i det givna exemplet vävs under tillverkningsprocessen simultant med varandra i en vävmaskin, varigenom man åstadkommer en textil med fem lager, där varje lager går att utforma individuellt, emedan textilen som sådan fortfarande framställs i ett enda tillverkningsförfarande.

De fem lagren såsom hänvisade till i ovan givna exempel skulle då utgöras av: ett första översta lager, ett andra sammanbindande lager, ett tredje mellanlager, ett fjärde sammanbindande lager och ett femte understa lager. En sådan textil kan användas som ett funktionellt material där konduktiva garner till exempel integreras inom ett av de inre lagren (inom vilket som helst av de sammanbindande lagren eller inom de tredje mittenlagret) vilket innebär att de konduktiva garnerna är skyddade från yttre slitningar åtminstone av de översta och det understa lagren.

Det förstås att med ”garn” och ”tråd” menas vilket som helst sorts garn, tråd eller annat lämplig filament som går att använda i vävning. Garn/tråd som kan väljas till uppfinningen kan väljas beroende på vad användningssyftet Exempel på lämpliga garner/trådar omfattar, vid sidan av monofilament, spunnet garn, volymöst garn eller töjbart gam. Materialentill varp och väft som används i nänmda lager i textilen kan väljas fritt och exempel inkluderar polyester, nylon, bomull, ull och metall.

Enligt en ytterligare aspekt för uppfinningen består var och ett av de sammanbindande strukturerna av ett kontinuerligt lager som är anordnat att genom vävningsprocessen riktas fram och åter på ett altemerande vis mellan två intilliggande lager för att således forma multipla veckstrukturer längsmed utrymmet mellan intilliggande övre och undre lagren. 10 15 20 25 30 35 Den sammanbindande strukturen, i form av nämnda veckstrukturer, omfattar varpgarn och företrädesvis också väftgarn, innebärande att det utgörs av ett vävt material där vävning äger rum simultant med vävning av övriga lager som utgör textilen. Det förstås att med uttrycket ”rikta nämnda kontinuerliga lager fram och åter” avses att det vävda mellanliggande lagret är bringat att på ett altemerande vis fästas vid, och integreras med, det respektive övre och undre lagret under vävprocessens fortgång.

Företrädesvis är det material som används som varpgam i nänmda sarnmanbindande struktur ett spänstigt material såsom polyester eller nylon.

Materialet som används till väftgarn i nämnda sammanbindande lager kan välj as fritt beroende på användningssyftet. Exempel på lämpliga material till i nämnda sammanbindande lager kan omfatta metall, optisk fiber, polyester, bomull, ull och andra syntetmaterial såsom polyvinylidenfluorid, polypropylensulfid, polyetylennaftalat.

Under vävning kommer det sammanbindande lagret att växla mellan att först fästa till det intilliggande övre lagret, och därefter fästa till det intilliggande undre lagret i textilen för att på så vis forma nämnda flertal veckstrukturer. Resultatet blir ett antal sammanbindande bryggor som går från det ena lagret till det andra. Bryggfonnationema kallas här även för ”distanslagefï Varpen i den sammanbindande strukturen är företrädesvis av spänstigt material vilket kommer leda till att det sammanbindande distanslagret kommer att ge textilen en stödjande såväl som en stabiliserande fimktion, men kommer samtidigt att medge en viss mjukhet i textilmaterialet.

Den mellanliggande sammanbindande strukturen och dess distanslager kommer att vara väsentligen täckta av intilliggande textillager. Frarnför allt kommer väftinslagen som tillhör det mellanliggande lagret att vara helt skyddade från yttre miljö, vilket är särskilt fördelaktigt för vissa typer av garner som kan vara känsliga för vidröring och slitningar.

Ett exempel skulle kunna vara konduktiva filament eller konduktiva material som kan integreras med/inom textilen för att skapa ett system som åstadkommer en sensorfunktion. En sensorfunktion skulle kunna vara t. ex. att värma materialet, registrera tryck, fiakt eller temperatur. Om ett sådant filament skulle introduceras som väft inom det sarnmanbindande lagret skulle dessa filament helt och effektivt bli skyddade från utsidan av omkringliggande textillager.

Enligt ytterligare en aspekt av uppfinningen kan nämnda textil utformas för att omfatta en särskilt hög absorptionsfaktor. Det förstås att med ”absorptionsfaktor” menas 10 15 20 25 30 35 kvalitén att vara absorptíonskraftig, med vilket menas förmågan att absorbera höga ljudvågor. Genom att skapa en sammanbindande struktur som omfattar volymösa väftinslag kan åstadkommas ett mellanlager med hög absorptionsfaktor. Företrädesvis kan nänmda flerlagertextil ges en absorptionsfalctor mellan 0,4 - 0,8 'för 500 Hz, och mellan 0,7- 1,1 for 1 - 5 kHz.

Det inses att nämnda flerlagertextil kan omfatta ett eller fler än ett sammanbindande lager, vilket sammanbindande lager kan sammanbinda ett eller flera par av lager, och där varje sammanbindande lager skulle kunna omfatta funktionella filament.

KORT FIGURBESKRIVNING Textilen och metoden för att väva densamma kommer i det följande att beskrivas mer i detalj med hänvisning till bifogade figurer. Följ ande beskrivning skall endast ses som en töredragen utfiiringsform och ej begränsande för uppfinningen.

Fig. 1 är en perspektivvy som visar en del av ett flerlagertextil enligt ett exempel på uppfinningen; Fig. 2a visar en del av ett tvärsnitt någonstans längsmed linje II a i fig. 1; Fig. 2b-2c visar var och en del av ett tvärsnitt enligt ett annat exempel på flerlagertextilen; Fig. 2d visar en del av ett tvärsnitt enligt ett annat exempel på flerlagertextilen; F ig. 3a visar en del av ett tvärsnitt någonstans längsmed linje III ai fig. 1; Fig. 3a-c visar var och en del av ett tvärsnitt enligt ett annat exempel på flerlagertextilen; Fig. 3d visar en del av ett tvärsnitt taget längsmed linje III d i fig. 2d; Fig. 4 är ett exempel på ett bindemönster som visar en upprepande del av ett flerlagertextilen enligt uppfinningen; F ig. Sa och 5b visar tvärsnittsvyer tagna längsmed linjer Va - Vd vid väft 1' - 4” över varp 1 - 16 respektive visade i fig. 4; Fig. 6a och 6b visar tvärsnittsvyer tagna längsmed linjer VIa - Vld vid varp 13 - 16 över väft l” - 42” respektive visade i fig. 4; och Fig. 7a och 7b är exempel på hur systemet med varptrådar kan anordnas i en textil enligt uppfinningen.

DETALJERAD FIGURBESKRIVNING Fig. 1 är ett exempel på ett stycke flerlagertextil enligt uppfmningen där nämnda stycke- omfattar en översta yta 13, en understa yta 14, en kortsida 2 och en långsida 3 där 10 15 20 25 30 35 kortsidan 2 motsvarar den sidan som bestäms av vävmaskinens bredd vari vilken textilen tillverkas, och där långsidan 3 motsvarar den sida av textilen som matas ut från vävmaskinen allt eftersom vävningen fortgår.

Vidare omfattar textilen enligt exemplet i Fig. l två lager som utsträcker sig väsentligen parallellt med varandra: ett övre lager 10 och ett-undre lager 11. Var och ett av nänmda lager 10, ll i det tredimensionella vävda flerlagertextilen 1 omfattar varpgarn och väftgam riktade längs en första respektive andra riktning vilka första och andra riktningar är väsentligen vinkelräta mot varandra i enlighet med konventionellt vävda ' textilmaterial.

De övre 10 och undre ll lagren är sammanbundna av en mellanliggande struktur 12 som är anordnad att zick-zacka mellan det övre lagret 10 och det undre 11 lagret, och därigenom åstadkomma ett flertal distanslager 121 som var och en utsträcker sig mellan de två lagren 10, 11. Som ses vid ena långsidan 3 av textilstycket i fig. l, och som kommer att förklaras mer ingående i samband med figurema 2a-2d, så motsvarar den mellanliggande strukturen 12 ett kontinuerligt lager som är infåst i, och riktat fram och åter emellan, de två intilliggande övre 10 och undre ll lagren i textilen 1 vilket leder till att multipla veck åstadkoms utefter textilens längsriktning.

Nämnda sammanbundna struktur 12 i nämnda vävda textil innehåller varpfibrer 122 som sträcker sig väsentligen längs en tredje riktning, där den tredje riktningen är väsentligen vinkelrät mot både nämnda första respektive andra riktningama (där nämnda första och andra riktningar definieras av varpens respektive väftens riktningar i de åtminstone två lagren 10, 11). Härigenom utsträcker sig varpfibrerna 122 inom den samrnanbindande strukturen 12 på så sätt att den korsar de plan som definieras av vart och ett av de intilliggande åtminstone två lagren 10, l 1, och binder samman de åtminstone första och andra lagren.

Infåstning av det mellanliggande lagret 12 till de intilliggande lagren åstadkoms under vävprocessen, varvid det mellanliggande lagret 12 vävs simultant med det övre och undre lagren. Varpen i det vävda sammanbindande lagret blir på ett alternerande vis integrerat med Varpen hos det övre 10 respektive undre ll lagret, företrädesvis forrnande distanserande bryggor 121 mellan de två. Nämnda bryggor 121 (även kallade distanslager) utsträcker sig mellan det övre 10 och det undre lagret ll, emellertid skall det förstås att flertalet distanslager 121 är alla del av ett kontinuerligt lager som företrädesvis består av varp och väft. 10 15 20 25 30 35 Det är även möjligt att låta det mellanliggande lagret 12 altemera mellan att integreras med det övre 10 och det undre 11 lagret utan att forma några distanserande bryggor emellan, vilket skulle innebära en uttöringsforrn enligt uppfinningen där det övre 10 och det undre lagret ll är anordnade tätt sammanbundna parallellt med varandra och fästa genom det mellanliggande lagret 12.

Den inringade fórstoringen av en hömbit av textilen 1 i fig. l visar att det sammanbindande lagret 12 kopplar ihop det övre 10 och det undre 11 lagret med varandra, samtidigt som det utgör ett flertal distanserande lager 121. Vidare visar figuren att det sammanbindande lagret 12 idet givna exemplet omfattar varp- 122 och väfitråd 123. Väfttrådarna 123 i det mellanliggande lagret 12 skyddas av de övre 10 respektive undre ll ytorna Väften 123 i nämnda mellanliggande lager 12 utgörs företrädesvis av ett syntetmaterial, såsom polyestertrådar eller något annat spänstigt material som kommer att ge stabilitet men samtidigt ge en viss ijädrande egenskap till textilen. Det förstås att med ”fjädrande egenskap” menas att textilen kommer att återta sin ursprungliga form efter att ha blivit ihoppressat.

Fig. 2a visar en del av ett tvärsnitt taget någonstans längsmed linje IIa i fig. 1. Denna figur klargör vidare att det mellanliggande lagret 12 alternerar mellan att bindas in till det övre 10 och det undre 11 lagret. Den övergripande tj ockleken av textilen benämns som TW, tj ockleken hos det övre lagret benämns som T1, tj ockleken hos det undre lagret benämns som Tg, och avståndet mellan det övre och det undre lagret benämns som d.

Avståndet d är förutbestämt innan vävning påbörjas och kan varieras beroende på erfordrade kvalitet hos det slutliga textilmaterialet. En del 121 av det mellanliggande lagret 12 som utsträcker sig mellan de två intilliggande lagren over avståndet d år hänvisat till som ”distanslager”. Ett stort avstånd d kommer leda till högre flexibilitet i textilstrulduren emedan ett kortare avstånd d kommer att leda till en textil som är mer stabil och styv.

Det är möjligt att konstruera en textil enligt uppfmningen där TM väsentligen motsvarar T1 + Tz, vilket skulle innebära att det mellanliggande lagret 12 kommer att altemera mellan att vara integrerat som varp i det övre 10 lagret och att integreras som varp i det undre ll lagret, och ha funktionen av att hålla samman de två lagren. 10 15 20 25 30 35 Tj ockleken på det övre T1 och undre T2 lagren kan varieras genom att välja en tjockare eller tunnare tråd för varpen respektive väften när man väver ett specifikt lager.

Fig. 2b är ett tvärsnitt som visar ett annat exempel ifrån en vy som motsvarar den som visas i fig. 2a där ett övre 10 och ett undre 11 lager är sammanbundna med varandra genom ett distanserande sammanbindande lager 12. Det sammanbindande lagret 12 omfattar ett flertal distanslager 121 och altemerat mellan att fästa till det övre respektive lägre lagret.

Vid vävning av textilen integreras varptrådarna 123 hos det sammanbindande lagret 12 med en del av det lager till vilket det är ämnat att fästas (t.ex. det övre) innan det förs vidare till det andra lagret (t.ex. det undre) och infåst på motsvarande vis.

I exemplet i fig. 2b vävs flerlagertextilen 1 med ett färre antal distanslager 121 längs en given längd av textilen järnfört med textilen i fig. 2a, innebärande att under vävning så kommer längre stycken av varp 122 från det mellanliggande lagret 12 att integreras i det övre 10 respektive det undre 11 lagret.

Fig. 2c illustrerar ett annat exempel på ett flerlagertextilen enligt uppfinningen, varvid tre lager 10, 11, 15 utsträcker sig väsentligen parallellt med varandra, där nämnda tre lager 10, 11, 15 är sammanbundna av två sammanbindande strukturer 12, 12” varje varav omfattar ett flertal distanslager 121 (även Omnämnda som distansbryggor). Det skall förstås att de sammanbindande lagren hos en typ av flerlagertextilen kan utformas individuellt och oberoende av andra lager. Detta innebär att exempelvis att det mellanliggande lagret 15 skulle kunna förses med konduktiva trådar, och att omgivande sammanbindande strukturer 12, 12” kan utformas för att skydda nämnda konduktiva trådar från att t.ex. kortslutas och/eller yttre slitningar. Detta kan åstadkommas genom att införa tjocka, icke-ledande väfttrådar i nämnda intilliggande sammanbindande lager 12, 12”.

Vidare, som ses i fig. 2c, kan avståndet d; mellan det övre och det mellersta lagret göras kortare än avståndet d; mellan det mellersta och det undre lagret, och det är lika möjligt att variera antalet distanslager 121 längsmed en given längd av textilen. Var och en av beskrivna varianter av utformning på textilen enligt uppfinningen kommer att resultera i en viss kvalitet på textilen, där exempel på kvalitet kan inkludera hög eller låg resistans, stabilitet och/eller styvhet. 10 15 20 25 30 35 10 Fig. 3a visar en del av ett tvärsnitt taget någonstans längsmed linje IIIa i fig. 1. I denna figur ses hur det samrnanbindande lagret 12 utsträcker sig mellan de intill varandra liggande övre 10 och undre 11 lagren, där varptrådar 122 från det sammanbindande lagret 12 är riktade väsentligen vinkelrät mot riktningen av varptråder i det övre 10 respektive undre 11 lagren. Som ses i exemplet i fig. 3a omfattar den sammanbindande strukturen 12 även väfttrådar 123 som utsträcker sig horisontellt över varpen. Dessa inre väfttrådar 123 kan vara i något lärnpligt material och kan till exempel ha en särskild funktion vilket möjliggör någon typ av funktionalitet. I fig. 3a är två väfttrådar 123 införda i distanslagret, emedan fig. 3b visar ett exempel där ett antal av sex väfttrådar 123 är invävda över varptrådarna 122. i Det förstås att antalet väfttrådar -kan ökas, och att det sarnmanbindande lagret antingen skulle kunna bestå av en tj ock textil med tättvävda varp och väftgarn eller att lika gärna kan bestå av ett lager med multipla intilliggande varptrådar utan, eller med ett fåtal, väfttrådar. Varje sådan variant av textil kommer att ge den slutliga textilen vissa egenskaper. Till exempel skulle en variant av textilen kunna vara utformad med en sarnrnanbindande struktur 12 både med en tät pluralitet av väfttrådar 122 och ett stort antal distanslager 121 över en given längd av textilen vilket kommer att resultera i ett material med särskilt god absorbtionsförmåga. Enligt ett exempel på textilen skulle det kunna tillverkas för att få en absorbtionsfaktor mellan 0,7 och 1,1 för frekvenser mellan 1 - 5 kHz.

I fig. 3c ses ett annat exempel på ett tvärsnitt av en flerlagertextilen enligt uppfinningen, där tvärsnittet visar textilen från ett perspektiv motsvarande det i fig. 3a, men visar ett annat exempel.

I fig. 3c utbreder sig ett antal av tre lager 10, 11, 15 väsentligen parallellt med varandra.

Det övre 10 och det nrittersta 15 lagret motsvarar ett par, och på samma sätt motsvarar det mittersta 15 och det undre ll lagret ett par. Lagren i varje par är hopsatta med varandra genom integrerade-sammanbindande vävda mellanlager 12, 12”. Varje av de två sarnrnanbindande lagren 12, 12' omfattar varptrådar 122, företrädesvis polyestervarp, och företrädesvis även ett antal väfltrådar 123. I exemplet i fig. 3c är det möjligt att det övre sarnmanbindande lagret 12” verkar isolerande av det lägre sammanbindande lagret 12, innebärande att de konduktiva trådarna som finns i textilens lägre distanslager kommer att avskärmas och skyddas tack vare det övre sammanbindande lagret 12°, vilket gör att t.ex. kortslutningar kan undvikas. 10 15 20 25 30 35 11 Figurer 2d och 3d visar ytterligare ett exempel på ett tvärsnitt av textilen enligt uppfinningen, där tvärsnitt 2d motsvarar perspektivet enligt fig. 2a och tvärsnitt 3d motsvarar perspektivet enligt fig. 3a.

Såsom ses i fig. 2d är textilen vävd på ett sådant sätt att avståndet mellan det övre 10 och det undre ll lagret varieras för varje brygga i det mellanliggande lagret 12. Detta uppnås genom att ändra längden på distanserande bryggorna 121 i det mellanliggande lagret 12 längsmed dess längd. Resultatet av en sådan utformning är en textil som uppvisar en vågformig profil. Denna typ av textilmaterial kan vara fördelaktig t.ex. som ljuddämpande material eftersom den vågformen gör att ytan kommer att vara riktad mot olika håll innebärande att textilen kommer att absorbera ljud lika effektivt oberoende av var ljudkällan befinner sig relativt sj älva textilen.

F ig. 3d visar ett tvärsnitt enligt samma exempel som i fig. 2d, taget längsmed linje Hld i fig. 2d. Ett mellanliggande lager 12 skapar avståndet d mellan det övre 10 och det undre lagret 11, emellertid varieras avståndet d över textilens längd vilket resulterar i en vågformig övre yta 13 och en vågformig undre yta 14. I exemplet i fig. 3d är nämnda övre 13 och lägre 14 ytor linjära längs den riktning som motsvarar kortsidan av textilen.

Det är emellertid möjligt att låta även denna ytan anta en vågformig profil liksom den visad i fig. 2d.

F ig. 4 visar ett bindemönster som motsvarar ett exempel på en upprepande enhet av en flerlagertextil enligt uppfinningen. Uppfmningen enligt exemplet är en lö-skafts trelagertextil som har ett övre lager, ett mellanliggande sammanbindande lager och ett undre lager där varje respektive lager omfattar varp- och väfigarn.

Numreringarna 1 - 16 anger det övre lagrets varp, det mellanliggande lagrets varp och det undre lagrets varptrådar och numreringarna 1” - 42” anger det övre lagrets väftgarn, det mellanliggande lagrets väftgarn och det undre lagrets väfigarn.

Med avseende på de nummer som anger varpgarrien visas endast 1” - 4” och 39” ~ 42” explicit i fig. 4, men det förstås att övriga nummer 5” ~ 38” även är representerad i form av motsvarande mellanliggande rader i bindemönstret.

I bindemönstret i fig. 4 indikerar numren 4, 8, 12 och 16 varptrådar i det mellanliggande lagret, och numren l, 2, 5, 6, 9, 10, 13 och 14 indikerar varptrådar i det övre lagret och 10 15 20 25 30 35 12 numren 3, 7, 11 och 15 indikerar varptrådar i det lägre undre i textilen enligt uppfinningen.

Vidare indikeras i bindemönstret i fig. 4 väftgarn i det undre lagret vid nummer 1”-3” och 25”-29”, väftgarn i det övre lagret vid nummer 4”-8” och_22”-24” samt väftgarn i det sammanbindande lagret vid nummer 9”-21 ” och 30”-42”.

I föreliggande mönster innebär markeringen A att ett övre varplager ligger över ett övre väftlager; markeringen o innebär att ett undre varplager ligger över ett undre väftlager; markeringarna O, c, (9 och/ innebär att ett sammanbindande varplager ligger över ett sammanbindande väftlager; markeringen = innebär vävning av väfi; i det lägre lagret; markeringen - eller ° innebär vävning av väft i det övre lagret; och oo innebär vävning av väft i det mellanliggande sammanbindande lagret.

Vid vävning av en textil enligt mönstret i fig. 4 kommer vävning att genomföras på följande vis. Varp och väftgarn för varje lager (övre, mellanliggande och undre lager) riggas i vävmaskinen, och varptrådar förs genom sina respektive solvskaft. När man påbörjar vävning startar maskinen med väften som motsvaras av nummer 1” och fortsätter uppå enligt ökande nummer: 2”, 3°, 4” och så vidare upp till 42”.

Först kommer maskinen att väva i det undre lagret (1 '-3 ”) varefter den väver i det övre lagret (4”-8”). Därefter kommer vävning i det sammanbindande lagret att äga rum (9°- 21 ”) och varpen i det sammanbindande lagret höjs upp av motsvarande solvskaft så att varpen placeras över det övre lagret och integreras med varptrådarna i detta övre lager.

Därefter fortlöper åter vävning i det övre lagret (22°-24”), åtíöljt av vävning i det undre lagret (25”-29”). Slutligen slutiörs cykeln enligt exemplet genom vävning i det sammanbindande lagret (30”-42°) och därefter omriktas lagret genom att motsvarande skafi sänks så att lagret istället blir integrerat med det undre lagret, varpå cykeln kan upprepas.

Figur 5a är en tvärsnitts-vy tagen längsmed linjerna Va och Vb i fig. 4 vid väfttrådar 1” respektive 2”, där Va motsvaras av tråd 51 och Vb motsvaras av tråd 52.

På ett liknande sätt är fig. 5b en tvärsnitts-vy tagen längsmed linjerna Vc och Vd i fig. 4 vid väfttrådar 3 ' respektive 4”. Här motsvarar Vc tråd 53 och Vd motsvarar tråd 54. 10 15 20 25 30 35 13 F ig. 6b är en tvärsnitts-vy tagen längsmed linjema Vla och VIb i fig. 4 vid varptrådar 16 respektive 15, där Vla motsvaras av tråd 61 och VIb motsvaras av tråd 62. Vidare. är fig. 6b en tvärsnitts-vy tagen längsmed linjer VIc och VId i fig. 4, och varptrådar 14 respektive 13. Vlc motsvarar tråd 63 och VId motsvarar tråd 64.

Figurer 7a och 7b visar hur ett system av varptrådar kan anordnas för att åstadkomma en viss funktionalitet i textilen. I dessa figurer motsvarar fem varptrådar 125, 126, 127, 128, 129 en profil enligt ett exempel på en flerlagertextil.

Två trådar, 125 och 129, motsvarar varpen i de övre respektive undre lagren, och tre trådar, 126, 127 och 128, motsvarar varp som tillhör det sammanbindande lagret av textilen. (Det inses att i verkligheten omfattar det sammanbindande lagret 12 många fler parallella varptrådar som inte visas i fig. 7a av tydlighetsskäl.) En varptråd 126 är tillverkad av konduktiva filament, eller av ett material som består av en, blandning av icke-konduktivt och konduktivt material. Exempel på sådana material kan vara kolbaserat, silver, koppar eller andra metaller och/eller legeringar. Vid vävning av textilen kommer den konduktiva varpen 126 att bringas till textilens yta vid vissa begränsade och förutbestämda områden varpå varptråden bildar en slags kudde 7 av konduktiva filainent. Sarnverkande trådar 127, 128 kommer att medbringas med närnnda konduktiva tråd 126 och kan föras till ytan därmed, t.ex. för att åstadkomma en distanserande struktur 71 inom nänmda kudde 7 och/eller tillhandahålla isolerande skydd 127 varigenom kortslutningar undviks.

Resultatet av en dylik utformning är ett antal utstickande konduktiva kuddar 7 på vissa förbestämda ställen av textilens l yta, där positionen av nämnda ställen bestäms under utformning av ett bindemönster fór vävning. En textil enligt detta specifika exempel ses i fig. 7b vari visas ett stycke textil som är vävt med ett antal uppstíckande konduktiva kuddar 7.

Vid det delar av textilen där inga konduktiva kuddar behövs kvarhålls varptrådama 126, 127, 128 emellan vartrådarna 125, 129 i det övre 10 och det undre 11 lagret. En textil med konduktiva områden, t.ex. i form av nämnda kuddar 7, kan användas t.ex. för tryckavkänning på madrassöverdrag i sjukhus, där det kan vara viktigt att övervaka liggande patienter i syfie att undvika líggsår. I en sådan applikation skulle de konduktiva kuddarna 7 motsvara elektroder som bringas i kontaktmed personen under det att han/hon ligger på textilen med närrmda utformning. 10 15 14 Det är möjligt att aldrig låta varptrådarna i det mellanliggande lagret 12 komma upp till ytan, utan låta dem utsträcka sig mellan de två intilliggande lagren 10, 1 1. En sådan variant skulle tillhandahålla ett sätt att värma upp textilen från dess insida. Genom att lägga på en spänning över de konduktiva filamenten kommer textilen att värmas upp, vilket i sin tur värmer upp omkringvarande delar av textilen.

Nämnda konduktiva trådar 126 skulle kunna ersättas med vilken som helst typ av tråd, konduktiv eller icke-konduktiv, varigenom valet av icke-konduktiv tråd fortfarande skulle leda till en viss ytstruktur motsvarande ytan som omfattar kuddar enligt visat i fig. 7b.

Uppfinningen skall inte begränsas av utföringsforinerna som beskrivits ovan, utan kan varieras inom ramen för de bifogade patentkraven. Till exempel skall det förstås att textilen kan bestå av tre, fem eller flera lager som vävs simultant enligt metoden enligt uppfinningen. Vidare är det möjligt att alla lager vävs i samma typ av material och, på motsvarande sätt, att respektive vart och ett lager tillverkas av olika trådtyper.

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 PATENTKRAV l. En tredimensionell vävd multilagertextil omfattande åtminstone två vävda lager (10, 11) sig utbredande väsentligen parallellt med varandra kännetecknat av att nämnda vävda textil (1) vidare omfattar åtminstone en vävd sarnrnanbindande struktur (12) vilken sammanbinder de åtminstone två lagren (10, 11), och vilken sammanbindande struktur (12) omfattar varp (122) och väft (123), där nämnda varp (122) är anordnade att integreras med, och utsträcka sig mellan nämnda parallella lager (10, 1 1). En tredimensionell vävd multilagertextil enligt krav 1 kännetecknat av att nämnda sammanbindande struktur (12) omfattar ett flertal distanslager (121) vilka distanserar de två intilliggande lagren (10, 1 1) från varandra, och där varje distanslager (121) utsträcker sig mellan närrmda två intilliggande lager (10, 11). En tredimensionell vävd multilagertextil enligt krav 1 eller 2 kännetecknat av att nämnda tyg omfattar tre lager (10, 11, 15) vilka breder ut sig väsentligen parallellt med varandra på så vis anordnade i ett övre (10) ett mellanliggande (15) och ett undre lager (11), där närnnda övre (10) och mellanliggande (15) lager motsvarar ett par, och närrmda mellanliggande (15) och undre (11) lager motsvarar ytterligare ett par, där varje nämnt par sammanbinds av en sammanbindande struktur (12, l2') vardera omfattande ett flertal distanslager (1 2 1 ). En tredimensionell vävd multilagertextil enligt något av kraven 1 -3 kännetecknat av att nämnda sammanbindande struktur (12, 12') består av ett kontinuerligt vävt lager anordnat att anta en vågforrnig struktur fram och tillbaka mellan intilliggande lager (10, l1, 15). . En tredimensionell vävd multilagertextil enligt krav 4 kännetecknat av att varpfibrerna (122) i nämnda respektive sammanbindande struktur (12, l2”) delvis och diskontinuerligt kommer att integreras med varpfibrema i intilliggande två respektive lager (10, 11, 15) på så vis växlande mellan intilliggande övre respektive undre lager. 10 15 20 25 30 35 10. 11. 12. En tredimensionell vävd multilagertextil enligt krav 5 kännetecknat av att nämnda varpfibrer (122) i nämnda sammanbindande struktur (12, 12”) är ett syntetiskt material, företrädesvis bestående av polyester monofilament. En tredimensionell vävd multilagertextil enligt något av kraven 4-6 kännetecknat av att åtminstone en av nämnda väftfibrer (123) i den kontinuerliga sammanbindande strukturen (12, 12”) åtminstone delvis är gjord av ett ledande material såsom koppar, silver eller kol. En tredimensionell vävd multilagertextil enligt något av föregående krav kännetecknat av att åtminstone en av nämnda varpfibrer i något av de åtminstone två lagren (10, 11, 15) och/eller i den nämnda kontinuerliga sammanbindande strukturen (12, 12°) är gjord av ett ledande material såsom koppar, silver eller kol. En tredimensionell vävd multilagertextil enligt något av föregående krav kännetecknat av att den nämnda sammanbindande strukturen (12, 12”) omfattar ett system av varpfibrer (126, 127, 128) där var och en av varpfibrerna (126, 127, 128) oberoende av varandra kan fås att penetrera genom det intilliggande övre och/eller undre lagret (10, 11) tillhörande multilagertextilet (1)- En tredimensionell vävd multilagertextil enligt något av föregående krav kännetecknat av att nämnda vävda multilagertextil (1) har en absorbtionsfaktor på åtminstone 0,4, företrädesvis åtminstone 0,7 och än mer föredraget 0,9 för 500 Hz. En tredimensionell vävd multilagertextil enligt något av föregående krav känne tecknat av att nämnda vävda multilagertextil (1) har en absorbtionsfaktor på åtminstone 0,5, företrädesvis åtminstone 0,7 och än mer föredraget 0,9 för frekvenser mellan 1-500 Hz. Förfarande för att framställa en tredimensionell vävd multilagertextil enligt något av kraven 1 - 11, omfattande stegen: a. tillhandahålla en vävmaskin, b. nyttja vävmaskinen för att väva åtminstone att första tyglager (10), 10 c. nyttja vävmaskinen för att väva åtminstone ett andra tyglager (11), kännetecknat av att d. nämnda första (1 O) och andra (1 1) lager vävs samtidigt i vävmaskinen; och e. åtminstone ett tredje mellanliggande lager (12) vävs i vävmaskinen samtidigt som de första (10) och andra (11) lagren, vilket mellanliggande lager (12) är anordnat att föras fram och tillbaka mellan de intilliggande första (10) och andra (11) lagren under vävning på så vis bildande ett flertal distanslager (121) vilka är integrerade med, och sammanbinder, nämnda två intilliggande lager (10, 11); och av att f. samtliga ovan nämnda steg utförs samtidigt i vävmaskinen för direkt framställning av ett tredimensionellt vävt multilagertextil (1).