SE534293C2 - Flerlagertextil - Google Patents

Abstract

Uppfinningen avser en tredimensionellt vävd flerlagertextil som omfattar åtminstone tvålager vilka utsträcker sig väsentligen parallellt med varandra varvid närrmda vävda textilvidare omfattar en samrnanbindande struktur som företrädesvis omfattar ett flertaldistanserande lager och utsträcker sig mellan de åtminstone två lagren.

Description

25 30 35 534 293 att integrera konduktiva filament erhålla ett material som kan värmas upp och/eller kan förses med funktioner såsom att känna av fukt eller mäta temperatur. Ett känt problem inom detta teknikområde är hur man skall skydda de ledande partiema i en textil (eller vilket funktionellt filament som helst) från yttre slitningar som skulle kunna störa eller till och med skada funktionen.

KORT BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Det är ett ändamål med uppfinningen att lösa eller åtminstone minimera ovannämnda problem. Detta åstadkoms genom ett tredimensionellt vävt flerlagertextil omfattande åtminstone två lager vilka utbreder sig väsentligen parallellt med varandra, varvid nämnda vävda textil vidare omfattar åtminstone en sammanbindande struktur mellan nämnda åtminstone två lager, varvid den sarnmanbindande strukturen vidare företrädesvis omfattar ett flertal distanslager varav varje distanslager sträcker sig mellan de intill varandra utsträckta åtminstone två lagren.

Vid framställning av textilen enligt uppfinningen vävs de åtminstone två lagren och den mellanliggande samrnanbindande strukturen samtidigt i ett enda steg, innebärande att en färdig flerlagertextil erhålls direkt från vävrnaskinen.

Flertalet fördelar erhålls tack vare flerlagertextilen enligt uppfinningen, vilket textil omfattar åtminstone två lager (ett första övre och ett andra undre lager) sammanbundna och stabiliserade av en mellanliggande sammanbindande struktur. Enligtett exempel av uppfinningen utgör den mellanliggande strukturen ett mellanliggande stödlager i textilen som stabiliserar de två intilliggande yttre lagren, och som samtidigt gör textilen mjukt och flexibelt. Därmed passar flerlagertextilen utmärkt som stoppnings- och klädmaterial, t.ex. för möbler, bilsäten och/eller madrasser, och är därmed lämplig ersättare för konventionella laminerade kompositmaterial.

Eftersom flerlagertextilen vävs i ett enda steg kan det tas direkt från vävmaskinen och föras till en tapetserare och/eller andra tillverkare utan något behov av efterföljande behandling innan vidare användning. Framför allt undviks arbetskrävande laminerings- och/eller limningsprocedurer vid framställning av textilen vilket sparar tid och sänker kostnaderna för att tillverka stoppningsmaterial.

Dessutom är de material som används för att väva textilen enligt uppfinningen företrädesvis återvinningsbara, vilket innebär att materialet utgör ett miljövänligt alternativ till i dagsläget befintliga komposittyger och idag existerande stoppningsmaterial och/eller strukturer. 10 15 20 25 30 534 293 En annan fördel som åstadkoms genom textilen enligt uppfinningen är att det vävda materialet kan tillverkas med yttre lager som är kraftiga och slitstarka, samtidigt som de kan ges en tät och jämn yta, vilket i synnerhet då det gäller material som är ärnnade att utgöra en sittyta t.ex. på en soffa, fåtölj eller ett bilsäte, är en erfordrad egenskap.

Dessutom skulle enskilda eller samtliga av de olika lagren kunna innefatta garn som ger en viss funktion, t.ex. konduktivt garn, som skulle kunna leda till att textilen blir förknippad med någon funktion. Om ett sådant konduktivt garn till exempel skulle integreras inom inittenlagret av textilen enligt uppfinningen skulle dessa garn vara skyddade från yttre slitningar, vilket bidrar till att undvika kortslutningar och/eller förlänger livstiden av funktionen hos textilen i fråga.

Vart och ett av nämnda åtminstone tre lager (dvs. övre, mittersta och undre lagren) i textilen enligt uppfinningen vävs oberoende av, men samtidigt som, de andra i en vävmaskin, innebärande att till exempel garnkvaliteten likväl som tjockleken och utformningen av övre, mittersta respektive undre lagren kan väljas individuellt. Det övre lagrets ytdesign och det undre lagrets ytdesign hos flerlagertextilen kan utformas oberoende av varandra. Detta leder till ett sort antal möjliga variationer av textildesign respektive kvalitet vilket gör det möjligt att anpassa designen efter specifika behov. Om till exempel textilen är ämnad att klä en kontorsstol skulle den övre sidan av textilen som kommer att vara vänd utåt kunna vävas med ett visst mönster, i en särskild färg .eller i en kvalitet som t.ex. är gjord extra jämn och mjuk, i syfte att åstadkomma ett bekvämt säte. Tack vare vävmetoden enligt uppfinningen är det samtidigt exempelvis möjligt att väva det undre (täckta) lagret i ett billigare material och/eller mer/mindre slitstarkt än det yttre lagret.

Ett annat lämpligt användningsområde for flerlagertextilen är inredningsarkitektur, särskilt på grund av dess goda absorptionsfönnâga av ljudvågor. Tack vare sin konstruktion kan textilen konstrueras specifikt för att dämpa ljud (till exempel genom att förse mellanlagret med volymös garntyp) vilket gör textilen lämpad som vägg- eller takbeklädnad. Vidare kan de yttre lagren av textilen designas och mönstras på alla de sätt som möjliggörs i och med en vävprocess. Härigenom kan textilen exempelvis anpassas för att drapera innerväggar och/eller innertak, varigenom möjliggörs att införa dekorativa detaljer i ett rum samtidigt som textilen i och med sin egenskap av effektiv ljudabsorbent bidrar till en behagligare och mindre bullrig miljö. 10 15 20 25 30 534 293 Det är vidare möjligt att skapa en flerlagertextil enligt uppfinningen med fler lager än hittills beskrivet. I en sådan variant skulle nämnda flerlagertextil till exempel kunna innefatta tre lager som utsträcker sig väsentligen parallellt med varandra på så sätt motsvarande ett övre, ett mittersta och ett undre lager, där nämnda övre och mittersta lagren motsvarar ett par, och nämnda mittersta och undre lagren motsvarande ett annat par, varvid varje par av parallella lager är förbundna med varandra genom en sammanbindande struktur i form av ett sammanbindande lager. Vart och ett av de två resulterande sammanbindande lagren i det givna exemplet är under vävningsprocessen i sin tur vävda emellan, och integrerade med, ett av nämnda par av lager, så att de därigenom formar ett flertal distanslager. Nämnda tre lager och nämnda två sammanbindande lager i det givna exemplet vävs under tillverkningsprocessen simultant med varandra i en vävmaskin, varigenom man åstadkommer en textil med fem lager, där varje lager går att utforma individuellt, emedan textilen som sådan fortfarande framställs i ett enda tillverkningsförfarande.

De fem lagren såsom hänvisade till i ovan givna exempel skulle då utgöras av: ett första översta lager, ett andra sammanbindande lager, ett tredje mellanlager, ett fjärde sammanbindande lager och ett femte understa lager. En sådan textil kan användas som ett funktionellt material där konduktiva gamer till exempel integreras inom ett av de inre lagren (inom vilket som helst av de sarnrnanbindande lagren eller inom de tredje mittenlagret) vilket innebär att de konduktiva gamerna är skyddade från yttre slitningar åtminstone av de översta och det understa lagren.

Det förstås att med ”garn” och ”tråd” menas vilket som helst sorts gam, tråd eller annat lämplig ñlament som går att använda i vävning. Garn/tråd som kan väljas till uppfinningen kan välj as beroende på vad användningssyftet är. Exempel på lämpliga garner/trådar omfattar, vid sidan av monofilament, spunnet garn, volymöst garn eller töj bart garn. Materialen till varp och väft som används i nämnda lager i textilen kan väljas fritt och exempel inkluderar polyester, nylon, bomull, ull och metall.

Enligt en ytterligare aspekt för uppfinningen består var och ett av de sammanbindande strukturerna av ett kontinuerligt lager som är anordnat att genom vävningsprocessen riktas fram och åter på ett altemerande vis mellan två intilliggande lager för att således forma multipla veckstrukturer längsmed utrymmet mellan intilliggande övre och undre lagren. 10 20 25 30 35 534 293 Den sammanbindande strukturen, i form av nämnda veckstmkturer, omfattar varpgarn och företrädesvis också väftgarn, innebärande att det utgörs av ett vävt material där vävning äger rum simultant med vävning av övriga lager som utgör textilen. Det förstås att med uttrycket ”rikta nämnda kontinuerliga lager fram och åter” avses att det vävda mellanliggande lagret är bringat att på ett altemerande vis fästas vid, och integreras med, det respektive övre och undre lagret under vävprocessens fortgång.

Företrädesvis är det material som används som varpgarn i nämnda sammanbindande struktur ett spänstigt material såsom polyester eller nylon.

Materialet som används till väftgarn i nämnda sammanbindande lager kan väljas fritt beroende på användningssyftet. Exempel på lämpliga material till väftgarn i nämnda sammanbindande lager kan omfatta metall, optisk fiber, polyester, bomull, ull och andra syntetmaterial såsom polyvinylidenfluorid, polypropylensulfid, polyetylennaftalat.

Under vävning kommer det sammanbindande lagret att växla mellan att först fästa till det intilliggande övre lagret, och därefter fästa till det intilliggande undre lagret i textilen för att på så vis forma nämnda flertal veckstrukturer. Resultatet blir ett antal sammanbindande bryggor som går från det ena lagret till det andra. Bryggforrnationema kallas här även för ”distanslagefï Varpen i den sammanbindande strukturen är företrädesvis av spänstigt material vilket kommer leda till att det sammanbindande distanslagret kommer att ge textilen en stödjande såväl som en stabiliserande fimktion, men kommer samtidigt att medge en viss mjukhet i textilmaterialet.

Den mellanliggande sammanbindande strukturen och dess distanslager kommer att vara väsentligen täckta av intilliggande textillager. Framför allt kommer väftinslagen som tillhör det mellanliggande lagret att vara helt skyddade från yttre miljö, vilket är särskilt fördelaktigt for vissa typer av gamer som kan vara känsliga för vidröring och slitningar.

Ett exempel skulle kunna vara konduktiva filament eller konduktiva material som kan integreras med/inom textilen för att skapa ett system som åstadkommer en sensorfunktion. En sensorfimktion skulle kunna vara Lex. att värma materialet, registrera tryck, fukt eller temperatur. Om ett sådant filament skulle introduceras som väft inom det sammanbindande lagret skulle dessa fllament helt och effektivt bli skyddade från utsidan av omkringliggande textillager.

Enligt ytterligare en aspekt av uppfinningen kan nämnda textil utformas för att omfatta en särskilt hög absorptionsfaktor. Det förstås att med ”absorptionsfaktor” menas 10 15 20 25 30 35 534 293 kvalitén att vara absorptionskraftig, med vilket menas förrnågan att absorbera höga ljudvågor. Genom att skapa en sammanbindande struktur som omfattar volymösa väftinslag kan åstadkommas ett mellanlager med hög absorptionsfalctor. Företrädesvis kan nämnda flerlagertextil ges en absorptionsfaktor mellan 0,4 - 0,8 för 500 Hz, och mellan 0,7 - 1,1 för 1 ~ 5 kHz.

Det inses att nämnda flerlagertextil kan omfatta ett eller fler än ett sammanbindande lager, vilket sammanbindande lager kan sammanbinda ett eller flera par av lager, och där varje sammanbindande lager skulle kunna omfatta funktionella filament.

KORT FIGURBESKRIVNING Textilen och metoden för att väva densamma kommer i det följande att beskrivas mer i detalj med hänvisning till bifogade figurer. Följande beskrivning skall endast ses som en foredragen utföringsform och ej begränsande för uppfinningen.

Fig. 1 är en perspektivvy som visar en del av ett flerlagertextil enligt ett exempel på uppfinningen; ^ F ig. 2a visar en del av ett tvärsnitt någonstans längsmed linje 11 a i fi g. 1; Fig. 2b-2c visar var och en del av ett tvärsnitt enligt ett annat exempel på flerlagertextilen; Fig. 2d visar en del av ett tvärsnitt enligt ett annat exempel på flerlagertextilen; Fig. 3a visar en del av ett tvärsnitt någonstans längsmed linje III a i fig. 1; Fig. 3a-c visar var och en del av ett tvärsnitt enligt ett annat exempel på flerlagertextilen; Fig. 3d visar en del av ett tvärsnitt taget längsmed linje 111 d i fig. 2d; Fig. 4 är ett exempel på ett bindemönster som visar en upprepande del av ett flerlagertextilen enligt uppfinningen; Fig. Sa och 5b visar tvärsnittsvyer tagna längsmed linjer Va - Vd vid väft 1' - 4” över varp l - 16 respektive visade i fig. 4; Fig. 6a och 6b visar tvärsnittsvyer tagna längsmed linjer Vla - Vld vid varp 13 - 16 över väft 1” - 42” respektive visade i fig. 4; och Fig. 7a och 7b är exempel på hur systemet med varptrådar kan anordnas i en textil enligt uppfinningen.

DETALJERAD FIGURBESKRIVNING Fig. l är ett exempel på ett stycke flerlagertextil enligt uppfinningen där närrmda stycke omfattar en översta yta 13, en understa yta 14, en kortsida 2 och en långsida 3 där 10 15 20 25 30 35 534 293 kortsidan 2 motsvarar den sidan som bestäms av vävmaskinens bredd vari vilken textilen tillverkas, och där långsidan 3 motsvarar den sida av textilen som matas ut från vävmaskinen allt eftersom vävningen fortgår.

Vidare omfattar textilen enligt exemplet i Fig. 1 två lager som utsträcker sig väsentligen parallellt med varandra: ett övre lager 10 och ett undre lager l 1. Var och ett av nämnda lager 10, ll idet tredimensionella vävda flerlagertextilen l omfattar varpgam och väftgarn riktade längs en första respektive andra riktning vilka första och andra riktningar är väsentligen vinkelräta mot varandra i enlighet med konventionellt vävda textilmaterial.

De övre 10 och undre ll lagren är sarnrnanbundna av en mellanliggande struktur 12 som är anordnad att zick-zacka mellan det övre lagret 10 och det undre ll lagret, och I därigenom åstadkomma ett flertal distanslager 121 som var och en utsträcker sig mellan de två lagren 10, 1 1. Som ses vid ena långsidan 3 av textilstycket i fig. 1, och som kommer att förklaras mer ingående i samband med figurema 2a-2d, så motsvararden mellanliggande strukturen 12 ett kontinuerligt lager som är infäst i, och riktat frarn och åter emellan, de två intilliggande övre 10 och undre ll lagren i textilen 1 vilket leder till att multipla veck åstadkoms utefter textilens längsriktning.

Nämnda sammanbundna struktur 12 i nämnda vävda textil innehåller varpfibrer 122 som sträcker sig väsentligen längs en tredje riktning, där den tredje riktningen är - väsentligen vinkelrät mot både nämnda första respektive andra riktningarna (där nämnda första och andra riktningar definieras av varpens respektive väftens riktningar i de åtminstone två lagren 10, 1 1). Härigenom utsträcker sig varpfibrema 122 inom den sarnrnanbindande strukturen 12 på så sätt att den korsar de plan som definieras av vart och ett av de intilliggande åtminstone två lagren 10, ll, och binder samman de åtminstone första och andra lagren.

Infastning av det mellanliggande lagret 12 till de intilliggande lagren åstadkoms under vävprocessen, varvid det mellanliggande lagret 12 vävs simultant med det övre och undre lagren. Valpen i det vävda sammanbindande lagret blir på ett altemerande vis integrerat med varpen hos det övre 10 respektive undre ll lagret, företrädesvis formande distanserande bryggor 121 mellan de två. Nämnda bryggor 121 (även kallade distanslager) utsträcker sig mellan det övre 10 och det undre lagret 1 1, emellertid skall det förstås att flertalet distanslager 121 är alla del av ett kontinuerligt lager som företrädesvis består av varp och väft. 10 15 20 25 30 35 534 293 Det är även möjligt att låta det mellanliggande lagret 12 altemera mellan att integreras med det övre 10 och det undre 1 1 lagret utan att forma nâgra distanserande bryggor emellan, vilket skulle innebära en utfóringsforrn enligt uppfmningen där det övre 10 och det undre lagret 11 är anordnade tätt sarnmanbundna parallellt med varandra och fasta genom det mellanliggande lagret 12.

Den inringade törstoringen av en hömbit av textilen 1 i ñg. 1 visar att det sarnrnanbindande lagret 12 kopplar ihop det övre 10 och det undre 11 lagret med varandra, samtidigt som det utgör ett flertal distanserande lager 121. Vidare visar figuren att det sarnmanbindandelagret 12 i det givna exemplet omfattar varp- 122 och väñtråd 123. Väfttrådarna 123 i det mellanliggande lagret 12 skyddas av de övre 10 respektive undre 11 ytorna.

Väften 123 i nämnda mellanliggande lager 12 utgörs företrädesvis av ett syntetmaterial, såsom polyestertrådar eller något annat spänstigt material som kommer att ge stabilitet men samtidigt ge en viss fjädrande egenskap till textilen. Det förstås att med ”fjädrande egenskap” menas att textilen kommer att återta sin ursprungliga fonn efter att ha blivit ihoppressat.

Fig. 2a visar en del av ett tvärsnitt taget någonstans längsmed linje IIa i fig. 1. Denna figur klargör vidare att det mellanliggande lagret 12 alternerar mellan att bindas in till det övre 10 och det undre 11 lagret. Den övergripande tjockleken av textilen benämns som TM, tjockleken hos det övre lagret benämns som Tl, tjockleken hos det undre lagret benämns som Tg, och avståndet mellan det övre och det undre lagret benämns som d.

Avståndet d är törutbestämt innan vävning påbörjas och kan varieras beroende på erfordrade kvalitet hos det slutliga textilmaterialet. En del 121 av det mellanliggande lagret 12 som utsträcker sig mellan de två intilliggande lagren over avståndet d är hänvisat till som ”distanslagefï Ett stort avstånd d kommer leda till högre flexibilitet i textilstrukturen emedan ett kortare avstånd d kommer att leda till en textil som är mer stabil och styv.

Det är möjligt att konstruera en textil enligt uppfinningen där Twt väsentligen motsvarar Tl + T2, vilket skulle innebära att det mellanliggande lagret 12 kommer att altemera mellan att vara integrerat som varp i det övre 10 lagret och att integreras som varp i det undre ll lagret, och ha funktionen av att hålla samman de två lagren. 10 15 20 25 30 35 534 293 Tjockleken på det övre T1 och undre T; lagren kan varieras genom att välja en tjockare eller tunnare tråd för varpen respektive väften när man väver ett specifikt lager.

Fig. 2b är ett tvärsnitt som visar ett annat exempel från en vy som motsvarar den som visas i fig. 2a där ett övre 10 och ett undre 11 lager är sammanbundna med varandra genom ett distanserande sammanbindande lager 12. Det sammanbindande lagret 12 omfattar ett flertal distanslager 121 ochialternerat mellan att fästa till det övre respektive lägre lagret. i Vid vävning av textilen integreras varptrådama 123 hos det sarnmanbindande lagret 12 med en del av det lager till vilket det är ämnat att fästas (t.ex. det övre) innan det förs vidare till det andra lagret (t.ex. det undre) och infäst på motsvarande vis.

I exemplet i frg. 2b vävs flerlagertextilen 1 med ett färre antal distanslager 121 längs en given längd av textilen järnfört med textilen i fig. 2a, innebärande att under vävning så kommer längre stycken av varp 122 från det mellanliggande lagret 12 att integreras i det övre 10 respektive det undre ll lagret.

F ig. 2c illustrerar ett annat exempel på ett flerlagertextilen enligt uppfinningen, varvid tre lager 10, 11, 15 utsträcker sig väsentligen parallellt med varandra, där nämnda tre lager 10, 11, 15 är sarnmanbundna av två sammanbindande strukturer 12, 12' varje varav omfattar ett flertal distanslager 121 (även omnämnda som distansbryggor). Det skall förstås att de sammanbindande lagren hos en typ av flerlagertextilen kan utformas individuellt och oberoende av andra, lager. Detta innebär att exempelvis att det mellanliggande lagret 15 skulle kunna förses med konduktiva trådar, och att omgivande sarrrrnanbindande strukturer 12, 12' kan utforrnas för att skydda nämnda konduktiva trådar från att t.ex. kortslutas och/eller yttre slitningar. Detta kan åstadkommas genom att införa tjocka, icke-ledande väfttrådar i nämnda intilliggande sarnrnanbindande lager» 12, 12”. ' Vidare, som ses i fig. 2c, kan avståndet d; mellan det övre och det mellersta lagret göras kortare än avståndet d; mellandet mellersta och det undre lagret, och det är lika' möjligt att variera antalet distanslager 121 längsmed en given längd av textilen. Var och en av beskrivna varianter av utforrrming på textilen enligt uppfinningen kommer att resultera i en viss kvalitet på textilen, där exempel på kvalitet kan inkludera hög eller låg resistans, stabilitet och/eller styvhet. 10 15 20 25 30 35 534 293 Fig. 3a visar en del av ett tvärsnitt taget någonstans längsmed linje IIIa i fig. 1. I denna figur ses hur det sammanbindande lagret 12 utsträcker sig mellan de intill varandra liggande övre 10 och undre 11 lagren, där varptrådar 122 från det samrnanbindande lagret 12 är riktade väsentligen vinkelrät mot riktningen av varptråder i det övre 10 respektive undre 11 lagren. Som ses i exemplet i ñg. 3a omfattar den sammanbindande strukturen 12 även väfttrådar 123 som utstråcker sig horisontellt över varpen. Dessa inre väfttrådar 123 kan vara i något lämpligt material och kan till exempel ha en särskild funktion vilket möjliggör någon typ av funktionalitet. I fig. 3a är två väfttrådar 123 införda i dístanslagret, emedan fig. 3b visar ett exempel där ett antal av sex väfttrådar 123 är invävda över varptrådarna 122.

Det förstås att antalet väfttrådar kan ökas, och att det sammanbindande lagret antingen skulle kunna bestå av en tj ock textil med tättvåvda varp och väftgam eller att lika gärna kan bestå av ett lager med multipla intilliggande varptrådar utan, eller med ett fåtal, väfttrådar. Varje sådan variant av textil kommer att ge den slutliga textilen vissa egenskaper. Till exempel skulle en variant av textilen kunna vara utformad med en sammanbindande struktur 12 både med en tät pluralitet av väfttrådar122 och ett stort antal distanslager 121 över en given längd av textilen vilket kommer att resultera i ett material med särskilt god absorbtionsförmåga. Enligt ett exempel på textilen skulle det kunna tillverkas för att få en absorbtionsfaktor mellan 0,7 och 1,1 för frekvenser mellan 1 - 5 kHz.

I flg. 3c ses ett annat exempel på ett tvärsnitt av en flerlagertextilen enligt uppfinningen, ~ där tvärsnittet visar textilen från ett perspektiv motsvarande det i fig. 3a, men visar ett annat exempel.

I fig. 3c utbreder sig ett antal av tre lager 10, 11, 15 väsentligen parallellt med varandra.

Det övre 10 och det mittersta 15 lagret motsvarar ett par, och på samma sätt motsvarar det mittersta 15 och det undre ll lagret ett par. Lagren i varje par är hopsatta med varandra genom integrerade sammanbindande vävda mellanlager 12, 12”. Varje av de två sammanbindande lagren 12, 12' omfattar varptrådar 122, företrädesvis polyestervarp, och företrädesvis även ett antal väfttrådar 123. 1 exemplet i fig. 3c är det möjligt att det övre sarnmanbindande lagret 12' verkar isolerande av det lägre ' sammanbindande lagret 12, innebärande att de konduktiva trådarna som finns i textilens lägre distanslager kommer att avskärmas och skyddas tack vare det övre sammanbindande lagret 12”, vilket gör att t.ex. kortslutningar kan undvikas. 10 15 20 25 30 35 534 293 11 Figurer 2d och 3d visar ytterligare ett exempel på ett tvärsnitt av textilen enligt uppfinningen, där tvärsnitt 2d motsvarar perspektivet enligt fi g. 2a och tvärsnitt 3d motsvarar perspektivet enligt fig. 3a.

Såsom ses i fig. 2d är textilen vävd på ett sådant sätt att avståndet mellan det övre 10 och det undre 11 lagret varieras for varje brygga i det mellanliggande lagret 12. Detta uppnås genom att ändra längden på distanserande bryggorna 121 i det mellanliggande lagret 12 längsmed dess längd. Resultatet av en sådan utformning är en textil som uppvisar en vågformig profil. Denna typ av textilmaterial kan vara fördelaktig t.ex. som lj uddämpande material eftersom den vågforrnen gör att ytan kommer att vara riktad mot olika håll innebärande att textilen kommer att absorbera ljud lika effektivt oberoende av var ljudkällan befinner sig relativt sj älva textilen.

Fig. 3d visar ett tvärsnitt enligt samma exempel som i fig. 2d, taget längsmed linje IIId i fig. 2d. Ett mellanliggande lager 12 skapar avståndet d mellan det övre 10 och det undre lagret 11, emellertid varieras avståndet d över textilens längd vilket resulterar i en vågfonnig övre yta 13 och en vågforrnig undre yta 14. I exemplet i fig. 3d är nämnda övre 13 och lägre 14 ytor linjära längs den riktning som motsvarar kortsidan av textilen.

Det är emellertid möjligt att låta även denna ytan anta en vågformig profil liksom den visad i fig. 2d.

Fig. 4 visar ett bindemönster som motsvarar ett exempel på en upprepande enhet av en flerlagertextil enligt uppfinningen. Uppfinningen enligt exemplet är en ló-skafts trelagertextil som har ett övre lager, ett mellanliggande sammanbindande lager och ett undre lager där varje respektive lager omfattar varp- och väftgarn.

Nurnreringarna 1 - 16 anger det övre lagrets varp, det mellanliggande lagrets varp och det undre lagrets varptrådar och numreringama 1' - 42” anger det övre lagrets väftgarn, det mellanliggande lagrets väftgam och det undre lagrets väfigarn.

Med avseende på de nummer som anger väftgarnen visas endast l” - 4' och 39' - 42” explicit i fig. 4, men det förstås att övriga nummer 5” - 38' även är representerad i form av motsvarande mellanliggande rader i bindemönstret.

I bindemönstret i fig. 4 indikerar numren 4, 8, 12 och 16 varptrådari det mellanliggande lagret, och numren 1, 2, 5, 6, 9, 10, 13 och 14 indikerar varptrådar i det övre lagret och 15 20 35 534 293 12 numren 3, 7, ll och 15 indikerar varptrådar i det lägre undre i textilen enligt uppfinningen.

Vidare indikeras i bindemönstret i fig. 4 väftgarn i det undre lagret vid nummer l”-3” och 25”_-29°, väftgam i det övre lagret vid nummer 4'-8” och 22”-24° samt väftgarn i det sarnrnanbindande lagret vid nummer 9°-21° och 30242”.

I föreliggande mönster innebär markeringen A att ett övre varplager ligger över ett övre väftlager; markeringen o innebär att ett undre varplager ligger över ett undre väftlager; markeringama O, c, (9 och / innebär att ett sammanbindande varplager ligger över ett samrnanbindande väftlager; markeringen f» innebär vävning av väft i det lägre lagret; markeringen - eller ' innebär vävning av väft i det övre lagret; och oo innebär vävning av väft i det mellanliggande sammanbindande lagret.

Vid vävning av en textil enligt mönstret i fig. 4 kommer vävning att genomföras på följande vis. Valp och väftgarn för varje lager (övre, mellanliggande och undre lager) riggas i vävmaskinen, och varptrådar förs genom sina respektive solvskaft. När man påbörjar vävning startar maskinen med väften som motsvaras av nummer l” och fortsätter uppå enligt ökande nummer: 2°, 3', 4” och så vidare upp till 42”.

Först kommer maskinen att väva i det undre lagret ( l ”-3 ”) varefter den väver i det övre lagret (4”-8°). Därefter kommer vävning i det sammanbindande lagret att äga rum (9°- 21 ') och varpen i det sammanbindande lagret höjs upp av motsvarande solvskaft så att varpen placeras över det övre lagret och integreras med varptrådarna i detta övre lager.

Därefter fortlöper åter vävning i det övre lagret (22'-24'), åtfoljt av vävning i det undre lagret (25”-29°). Slutligen slutförs cykeln enligt exemplet genom vävning i det sammanbindande lagret (30'-42°) och därefter omriktas lagret genom att motsvarande skaft sänks så att lagret istället blir integrerat med det undre lagret, varpå cykeln kan upprepas.

Figur 5a är en tvärsnitts-vy tagen längsmed linjerna Va och Vb i fig. 4 vid väfttrådar l” respektive 2°, där Va motsvaras av tråd 51 och Vb motsvaras av tråd 52.

På ett liknande sätt är fig. Sb en tvärsnitts-vy tagen längsmed linjerna Vc och Vd i fig. 4 vid väfttrådar 3” respektive 4”. Här motsvarar Vc tråd 53 och Vd motsvarar tråd 54. 10 15 20 25 30 534 293 Fig. 6b är en tvärsnitts-vy tagen längsmed linjema Vla och Vlb i tig. 4 vid varptrådar 16 respektive 15, där Vla motsvaras av tråd 61 och Vlb motsvaras av tråd 62. Vidare är fig. 6b en tvärsnitts-vy tagen längsmed linjer Vlc och Vld i fig. 4, och varptrådar 14 respektive 13. VIc motsvarar tråd 63 och VId motsvarar tråd 64.

Figurer 7a och 7b visar hur ett system av varptrådar kan anordnas för att åstadkomma en viss funktionalitet i textilen. I dessa figurer motsvarar fem varptrådar 125, 126, 127, 128, 129 en profil enligt ett exempel på en flerlagertextil.

Två trådar, 125 och 129, motsvarar varpen i de övre respektive undre lagren, och tre trådar, 126, 127 och 128, motsvarar varp som tillhör det sammanbindande lagret av textilen. (Det inses att i verkligheten omfattar det sammanbindande lagret 12 många fler parallella varptrådar som inte visas i fig. 7a av tydlighetsskäl.) En varptråd 126 är tillverkad av konduktiva filament, eller av ett material som består av en blandning av icke-konduktivt och konduktivt material. Exempel på sådana material kan vara kolbaserat, silver, koppar eller andra metaller och/eller legeringar. Vid vävning av textilen kommer den konduktiva varpen 126 att bringas till textilens yta vid vissa begränsade och förutbestämda områden varpå varptråden bildar en slags kudde 7 av konduktiva filament. Samverkande trådar 127, 128 kommer att medbringas med nämnda konduktiva tråd 126 och kan föras till ytan därmed, t.ex. för att åstadkomma en distanserande struktur 71 inom nämnda kudde 7 och/eller tillhandahålla isolerande skydd 127 varigenom kortslutningar undviks.

Resultatet av en dylik utformning är ett antal utstickande konduktiva kuddar 7 på vissa fórbestämda ställen av textilens l yta, där positionen av nämnda ställen bestäms under utformning av ett bindemönster for vävning. En textil enligt detta specifika exempel ses i fig. 7b vari visas ett stycke textil som är vävt med ett antal uppstickande konduktiva kuddar 7.

.Vid det delar av textilen där inga konduktiva kuddar behövs kvarhålls varptrådama 126, 127, 128 emellan vartrådarria 125, 129 i det övre 10 och det undre ll lagret. En textil med konduktiva områden, t.ex. i form av nämnda kuddar 7, kan användas t.ex. lör tryckavkärming på madrassöverdrag i sjukhus, där det kan vara viktigt att övervaka liggande patienter i' syfte att undvika liggsår. I en sådan applikation skulle de konduktiva kuddarna 7 motsvara elektroder som bringas i kontakt med personen under det att han/hon ligger på textilen med nämnda utformning. l0 15 534 293 14 Det är möjligt att aldrig låta varptrådarna i det mellanliggande lagret 12 komma upp till ytan, utan låta dem utsträcka sig mellan de två intilliggande lagren 10, 1 1. En sådan variant skulle tillhandahålla ett sätt att värma upp textilen fiån dess insida. Genom att lägga på en spänning över de konduktiva filamenten kommer textilen att värmas upp, vilket i sin tur värmer upp omkringvarande delar av textilen.- Nänmda konduktiva trådar 126 skulle kunna ersättas med vilken som helst typ av tråd, konduktiv eller icke-konduktiv, varigenom valet av icke-konduktiv tråd fortfarande skulle leda till en viss ytstruktur motsvarande ytan som omfattar kuddar enligt visat i fig. 7b.

Uppfinningen skall inte begränsas av uttöringsforrnerna som beskrivits ovan, utan kan varieras inom ramen för de bifogade patentkraven. Till exempel skall det förstås att textilen kan bestå av tre, fem eller flera lager som vävs simultant enligt metoden enligt uppfinningen. Vidare är det möjligt att alla lager vävs i samma typ av material och, på motsvarande sätt, att respektive vart och ett lager tillverkas av olika trådtyper.

Claims (2)

10 15 20 25 30 35 534 293 IS PATENTKRAV

1. Tredimensionell vävd multilagertextil omfattande åtminstone två vävda lager (10, 1 1, 15) vilka är anordnade att sträcka sig väsentligen parallellt med varandra, kännetecknad av att nämnda vävda textil (1) vidare omfattar en vävd sammanbindande stödstruktur (12, 12”) positionerad mellan två av nämnda lager (10, 11, 15) och anordnad att sarnmanbinda de två lagren (10, 11, 15) med varandra, vilken sammanbindande struktur (12, 12') omfattar varp (122) och väft (123), där nämnda varp (122) är anordnad integreras med och sträcka sig mellan och väsentligen vinkelrätt mot nämnda lager (10, 1 1, 15) på ett altemerande vis, samt varvid nämnda varp (122) i den sammanbindande stödstrukturen (12, 12°) består av filament i spänstigt material, så att nämnda vävda sammanbindande stödstruktur (12, 12°) återtar sin ursprungliga form efter att ha blivit komprimerad. . Tredimensionell vävd multilagertextil enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d a v att nänmda varp (122) består av filament i syntetiskt material. . Tredimensionell vävd multilagertextil enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d a v att nänmda samrnanbindande struktur (12, 12') omfattar ett fleital distanslager (121), vilka distanserar de två intilliggande lagren (10, 11, 15) från varandra, att varje distanslager (121) sträcker sig mellan två intilliggande lager (10, 11, 15), och att nämnda distanslager är anordnade att distansera de två parallella lagren (10, 11, 15) från varandra med ett avstånd (d). . Tredimensionell vävd multilagertextil enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d a v att nämnda textil omfattar tre lager (10, 11, 15), vilka breder ut sig väsentligen parallellt med varandra på så vis i ett övre (10), ett mellanliggande (15) och ett undre lager (1 1), att nämnda övre (10) och mellanliggande (15) lager motsvarar ett par, och att nämnda mellanliggande (15) och undre (1 1) lager motsvarar ytterligare ett par, varvid varje nämnt par sammanbinds av en sammanbindande struktur (12, 12') vardera omfattande ett flertal distanslager (121). . Tredimensionell vävd multilagertextil enligt något av kraven 1 - 4, känne te cknad av att nänmda sammanbindande struktur (12, 12°) består av ett kontinuerligt vävt lager anordnat att sträcka sig fram och tillbaka mellan intilliggande lager (10, 11, 15) genom en vävprocess. 10 15 20 25 30 35 10. 11. 1

2. 534 293 lb Tredimensionell vävd multilagertextil enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d a v att varpfibrema (122) i nämnda respektive sammanbindande struktur (12, l2') delvis och diskontinuerligt kommer att integreras med varpfibrema i intilliggande två respektive lager (10, 11, 15) så att de är altemerande mellan det intilliggande övre (10) respektive undre lagret (11). Tredimensionell vävd multilagertextil enligt något av kraven 1 - 6, kännete c kn ad av att åtminstone en av nämnda väfifibrer (123) i den kontinuerliga sammanbindande strukturen (12, 12°) åtminstone delvis är gjord av ett ledande material såsom koppar, silver eller kol. Tredimensionell vävd multilagertextil enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v att åtminstone en av nämnda varpfibrer i något av de åtminstone två lagren (10, 11, 15) och/eller i den nämnda kontinuerliga sammanbindande strukturen (12, l2°) är gjord av ett ledande material såsom koppar, silver eller kol. Tredimensionell vävd multilagertextil enligt något av föregående krav, kännetecknad av att den nämnda sammanbindande strukturen (12, 12”) omfattar ett system av varpfibrer (126, 127, 128) där var och en av varpñbrerna (126, 127, 128) oberoende av varandra kan fås att penetrera genom det intilliggande övre och/eller undre lagret (10, 11) tillhörande multilagertextilen (1 ). Tredimensionell vävd multilagertextil enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d a v att nämnda vävda multilagertextil (1) har en lj udabsorptionsfaktor av åtminstone 0,4, företrädesvis åtminstone av 0,7 och än mer föredraget av 0,9 för 500 Hz. Tredimensionell vävd multilagertextil enligt något av föregående krav, k ä n n e te c k n a d a v att nämnda vävda multilagertextil (1) har en ljudabsorptionsfaktor av åtminstone 0,5, företrädesvis åtminstone av 0,7 och än mer föredraget av 0,9 för frekvenser mellan 1-500 Hz. Förfarande för att framställa en tredimensionell vävd multilagertextil enligt något av kraven 1 - 11, omfattande stegen: 10 15 534 293 I? . att tillhandahålla en vävmaskin, . att medelst vävmaskinen väva åtminstone att första textillager (10), c. att medelst vävmaskinen väva åtminstone ett andra textillager (1 1), kännetecknat av stegen . att nämnda första (10) och andra (1 l) lager vävs samtidigt i vävmaskinen; och . att ett tredje mellanliggande lager i form av en vävd sammanbindande stödstruktur (12) vävs i vävmaskinen samtidigt som nämnda första (10) och andra (11) lagren, vilket mellanliggande lager (12) är anordnat att föras fram och tillbaka mellan de intilliggande första ( 10) och andra (1 1) lagren under vävning på så vis bildande ett flertal distanslager (121) vilka är integrerade med, och sammanbinder, nämnda två intilliggande lager (10, 11); och att samtliga ovan närrmda steg utförs samtidigt i vävmaskinen för direktframställning av en tredimensionell vävd multilagertextil (1).