FI96176B - Förfarande och anläggning för eldsläckning - Google Patents

Description

96176 Förfarande och anläggning för eldsläckning Föreliggande uppfinning avser ett förfarande och en anläggning för eldsläckning, i synnerhet för utrymmen med 5 brandrisk under en golvkonstruktion eller i skäp för elek-trisk apparatur, och som uppvisar ätminstone ett spray-huvud eller sprinkler för sprutande av en vätskedimma.

Ifrägakommande utrymmen är tili exempel datarum med under golvet löpande kabelkanaler, som kan stä i förbin-10 delse med olika slag av apparatskäp, eller fartygsmaskin-rum med brandfarliga objekt under durken i det säkallade pils-utrymmet.

Ett allvarligt problem med dylika utrymmen är att kabelkanaler, apparatskäp etc. är allmänt tränga och 15 dessutom ofta har kablar, ramverk, rör och liknande, vari-genom uppstär svärtillgängliga skrymslen. Det är mycket svärt att placera ut spray-huvuden eller sprinklers pä ett sädant sätt, att alla vinklar och vrär näs av vätskedim-man; det krävs ett oproportionerligt stort antal spray-20 huvuden, varigenom installationen blir dyr, och pä grund av den allmänna trängheten kommer vätskedimman inte tili sin rätt utan övergär tili Stora vattendroppar, som endast rinner ner längs konstruktionerna.

Ändamälet med uppfinningen är att ästadkomma ett 25 nytt förfarande och en ny anläggning för eldsläckning, för att räda bot pä ovanstäende problem.

Förfarandet enligt uppfinningen gär ut pä att man i huvuddelen av utrymmet, som kan betecknas som ett normal t rum, sprutar en vätskedimma medan man i de tränga 30 delutrymmena för kablar etc. insprutar en icke brännbar gas, som företrädesvis är tyngre än luft. Gasen ifräga kan med fördel vara argongas, men man kan även tänka sig en lämplig blandning av argongas och kvävgas, eller i vis-sa fall rentav endast kvävgas, som är lättare än luft.

35 1 princip kan man använda sig av vilken gas som heist, som har nägon form av släckande effekt.

2 96176

Gasen förmär väl tränga in i och fylla upp alla tränga utrymmen och därvid kväva förekommande bränder. Genom att de utrymmen, i vilka gas insprutas, är smä tili sin volym i förhällande tili det säkallade normala rununet, 5 i vilket insprutas vätskedimma, undviker man att den tota-la koncentrationen av gas stiger tili otillätet höga vär-den, som kan innebära hälsorisk. Om man t.ex. i en tele-foncentral utnyttjar argon i kombination med vätskedimma, är gasen endast ungefär 5 % av totalvolymen, varvid syre-10 hai ten i rununet sjunker frän ca. 20 % tili ca. 19 %, vil ket är helt ofarligt.

Om man säsom släckningsgas använder sig av argon-gas, samlar sig gasen i ett skikt nedtill i utrymmet, varvid gasen väl hälls kvar under golvet och i apparatskäp 15 och liknande. Om man i ett rum med gas pä golvnivä sprutar en sträle med vätskedimma, blir gasen undanträngd mot rum-mets väggar och hörn och pressas upp i synnerhet längs hörnen ända upp tili rummets Övre hörnomräden, dit vätske-dimman allena har vissa svärigheter att nä fram. Gasen 20 tenderer härvid även att av vätskedimman trängas in i pä golvet stäende skäp och liknande konstruktioner, in i vilka vätskedimman inte sä lätt förmär tränga in. Koncentrationen av t.ex. argongas kan väljas tili ca. 10 % av totalvolymen, vilket sänker syrehalten frän ca. 20 % tili 25 ca. 18 %, ävenledes helt ofarligt. Allmänt taget gäller ungefär, att koncentrationen argongas, för uppnäende av släckning genom undanträngande av luftsyre, inom det ak-tuella delrummet skall uppgä tili 40 - 50 % av volymen. Utgäende frän detta kan delrummet ifräga väl utgöra om-30 kring 30 % av verkningsrummets totala volym, varvid man : ännu klarar den för en människa tillämpade riskgränsen * 15 % syre, beräknat pä totalvolymen, med trygg marginal.

Vid kabelbränder utvecklas ofta PVC-rökgaser, vilka är skadliga för t.ex. data-apparatur. I t.ex. datarum med-35 för den uppfinningsenliga kombinationen av släckgas och vätskedimsträle, som skapar ett sug utmed rummets tak in 3 96176 mot vätskedimsträlen, att släckgasen pressar upp rökgaser-na, inklusive skadliga PVC-gaser, upp mot taket, varefter rökgaserna sugs in i dimman och dels blir tvättade och kylda och dels blir spolade till golvnivä, sä att data-5 och annan känslig apparatur ätminstone väsentligen kan undgä att skadas. Vätskedimman ger även en god allmän kyl-effekt.

Användning av gaser som halon och koldioxid för eldsläckningsändamäl har i och för sig värit känt sedan 10 länge men det har värit fräga om vad som kan kallas total användning. Till skillnad frän en sädan total användning är föreliggande uppfinning inriktad pä i förhällande till i vart fall förekommande totala verkningsrumsvolym endast lokal och behärskad koncentrering av gas till vissa delrum 15 eller delomräden, i kombination med vätskedimma för rummet i övrigt. Användningen av halon kommer uppenbarligen inom en närä framtid att upphöra. Ersättande gaser är under ut-veckling men är tills vidare oproportionerligt dyra. Föreliggande uppfinning, som gör det möjligt att komma tili 20 rätta med smä gasmängder, kan göra en användning av även dyra gaser ekonomiskt tänkbar. Redan existerande, för halon avsedda installationer kan tili de i föreliggande uppfinning aktuella delutrymmenas del användas med endast obetydliga modifikationer. Närmast kan det bli fräga om 25 att inkoppla tryckreduceringsventiler pä lämpliga ställen, emedan man i anläggningar enligt uppfinningen företrädes-vis utnyttjar högre drivtryck än i existerande halonan-läggningar.

Tack väre att man kommer tili rätta med smä mängder 30 gas, är det även möjligt att, om man sä önskar, använda sig av koldioxid i sädana fall där koldioxiden hittills * har inneburit en allvarlig hälsorisk; i bemannade rum fär koldioxidhalten inte överstiga 5 volym-%.

Det som är kännetecknande för förfarandet och an-35 läggningen enligt uppfinningen är ätergivet i bifogade patentkrav 1 - 12.

4 96176

Uppfinningen skall i det följande beskrivas mer 1 detalj med hänvisning till pA bifogade ritning visade föredragna utföringsexempel.

Figurerna 1-5 visar olika utföringsexempel i sam-5 band med ett datarum eller liknande.

Figur 6 visar ett första utföringsexempel i samband med ett fartygsmaskinrum eller liknande.

Figurerna 7-9 visar en ventil, som med fördel kan användas i utföringsexemplen enligt figurerna 4 och 6.

10 Figur 10 visar ett andra utföringsexempel i samband med ett fartygsmaskinrum eller liknande.

Figurerna 11-14 visar ett föredraget utföringsexempel pA ett i maskinrummets golv monterbart sprayhuvud.

Figurerna 15 - 17 visar ett föredraget utförings-15 exempel pA en under maskinrummets golv monterbar gasdys.

Figurerna 18 - 21 visar ett föredraget utföringsexempel pA ett vid maskinrummets tak monterbart sprayhuvud.

Figurerna 22 - 24 visar en sAdan tillämpning av 20 sprayhuvudet enligt figurerna 11 - 14, som med fördel kan monteras i golvet av ett bildäck pA ett fartyg, eller nA-got annat därmed jämförbart utrymme.

I figurerna 1-4 betecknar hänvisningssiffran 1 ett datarum, vars golv är betecknat med 2. Under golvet 25 ligger en kabelkanal 3, som via öppningar 4 och 5 i golvet 2 stAr i förbindelse med apparatskAp 6 och 7. Vid rummets 1 tak är placerade ett lämpligt antal sprayhuvuden eller sprinklers 8 och i kabelkanalen 3 är anordnade ett antal gasdysar 9.

30 Vätska levereras tili spray-huvudena 8 frAn en el- , ler flera hydrauliska ackumulatorer, i figurerna 1 och 2 ' en vätskebehAllare 10, en sk. tryckvattenflaska, frAn vil- ken vätskan drives ut med hjälp av en drivgas, exempelvis argon, frAn en högtrycksgasbehAllare 11.

35 I figur 1 ledes en del av drivgasen redan fr An bör- jan tili gasdysarna 9 via en strypning 12, i figur 2 sker 5 96176 leverans av gas till dysarna 9 via en t.ex. elektriskt manövrerbar ventil 13, som kan vara anordnad att öppnas när trycket i behällaren 11 har sjunkit till ett ρά för-hand bestämt värde.

5 I figurerna 3 och 4 är drivgasen komprimerad i en hydraulisk ackumulatorbehällares 14 Övre del. 1 figur 3 levereras drivgas tili dysarna 9 i princip pä samma sätt som i figur 2 via en t.ex. elektriskt manövrerbar ventil 15, och i figur 4 levereras drivgas tili dysarna 9 med 10 utnyttjande av en sä avpassad kombination av ventiler 16 och 17, att dä flaskan 14 har blivit tömd pä vätska och drivgasens tryck efter utvidgning har sjunkit tili ett pä förhand bestämbart värde stänger sig ventilen 16 i vätske-ledningen tili spray-huvudet 8 medan ventilen 17 i en för-15 greningsledning tili gasdysarna 9 öppnar sig. Utförings-exemplet enligt figur 4 har den fördelen, att den önskade funktionen kan uppnäs utan tillgäng tili elektrisk Ström. Ett föredraget utföringsexempel av ventilen 17 skall längre fram beskrivas mer i detalj med hänvisning tili 20 figurerna 7-9.

Utföringsexemplet enligt figur 5 arbetar i princip pä samma sätt som utföringsexemplet enligt figur 1. I figur 5 har datarummet 1 eller liknande förutom en kabelka-nal 3 under golvet 2 även en Övre kabelkanal 3a, ovanför 25 rummets 1 innertak, med gasdysar 9a. Gasdysar 9b är anord-nade att utmynna direkt in i apparatskäpen 6 och 7. Leverans av drivgas tili dysarna 9a sker pä samma sätt som tili dysarna 9 och 9b, via en strypning 12a.

I den händelse rummet 1 inte skulle ha nägra kabel-30 kanaler eller liknande brandfarliga utrymmen under golvet men däremot nog brandfarliga apparatskäp, kan utföringsexemplet enligt figur 5 modifieras sä, att man nöjer sig med in i skäpen riktade gasdysar, eventuellt uppifrän i stället för som i figur 5 nedifrän. Den frän taknivän 35 nedsprutade vätskedimman bidrar starkt tili att hälla kvar gasen i skäpen.

96176 I figur 6 är ett fartygsmaskinrum betecknat med 21, maskinrummets golv är betecknat med 22 och pils-utrynunet under golvet är betecknat med 23. En maskin, t.ex. en die-selmotor, är betecknad med 24. Vid maskinrummets tak är 5 placerade ett antal spray-huvud eller sprinklers 25 och intill maskinen 24 ytterligare ett antal spray-huvud eller sprinklers 26. I pils-utrymmet 23 är placerade ett antal gasdysar 27.

Eldsläckningsanläggningen enligt figur 6 uppvisar 10 en högtrycksdrivenhet 28 och en lägtrycksdrivenhet 29.

I högtrycksenheten 28 ingär ett antal vätskeflaskor 30, vilkas utgäende stigarrörs 31 väggar lämpligen kan uppvisa ett antal pä olika niväer liggande öppningar, säsom är visat i t.ex. den finska patentansökan 924752, för succes-15 siv inblandning av drivgas i den utgäende vätskan, och drivgasflaskor 32, vilka sistnämnda är anordnade i tvä grupper eller batterier betecknade med A och B. Utgäende vätska ledes tili aktuell brandzon, i figur 6 tili brand-zon D med hjälp av en ventil 33, som företrädesvis är 20 konstruerad i enlighet med vad som är angivet i den finska patentansökan 925836.

Anläggningen arbetar pä följande sätt. Inlednings-vis tömmes vätskeflaskorna 30 en första gäng med hjälp av det ena drivgasbatteriet, t.ex. batteriet A. När flaskorna 25 30 och 31 är tömda, kopplas lägtrycksenheten 29 in, för att dels fylla flaskorna 30 pä nytt med vätska och dels mata vätska tili sprayhuvudena 25 och 26, i första hand för avkylningsändamäl. När flaskorna 30 äter är fyllda, kan de tömmas en andra gäng med hjälp av det andra driv-30 gasbatteriet B. Pä detta sätt kan man alltsä fördubbla vätskeflaskornas kapacitet.

Tili den utgäende vätskeledningen 34 är ansluten en förgrening 35, som leder till gasdysarna 27. I ledningen 35 är inmonterad en sä konstruerad ventil 36, att den är 35 stängd vid ledningstryck mindre än t.ex. 20 bar och stör-re än t.ex. 100 bar men är öppen inom tryckintervallet 7 96176 20 - 100 bar. Drivgasflaskorna 31 är härvid avpassade sä, att de efter utförd tömning av vätskeflaskorna 30 har ett gastryck nägot under 100 bar; flaskornas 31 gas levereras tili gasdysarna 27.

5 Den i figur 6 visade drivenheten kan förstäs ocksä med fördel användas 1 sädana eldsläckningsanläggningar, i vilka man endast sprutar en vätskedimma, säledes utan gasdysar 27 och gasledning 35 med ventil 36.

En föredragen konstruktion av ventilen 36 är visad 10 i figurerna 7-9. Inne i ventilens hus 36a, 36b är anord-nat ett ventilhuvud 37 rörligt mellan ett första läge i tillslutande anliggning, pätryckt av en fjäder 38, emot en öppning i den ena ventilhusdelen 36a, säsom är visat i figur 9, och ett andra läge i tillslutande anliggning, 15 med fjädern 38 sammantryckt, emot en öppning i den andra ventilhusdelen 36b, säsom är visat i figur 7. Fjädern 38 kan utan svärighet, alltefter önskan, avpassas t.ex. sä, att den häller ventilhuvudet 37 i läget enligt figur 9 emot ett tryck upp tili ca. 20 bar och vid ett vätsketryck 20 av ca. 100 bar ger efter sä, tack väre vätskans tryckfall i den för ändamälet avpassade ringspalten 39 mellan ventilhuvudet 37 och ventilhusdelen 36a, att ventilhuvudet intar läget enligt figur 7. I vartdera fallet är ventilen 36 stängd. Inom tryckintervallet 20 - 100 bar ger fjädern 25 38 bara delvis efter, säsom är visat i figur 8, varvid * ventilen är öppen för gas att strömma tili gasdysarna 27, säsom tidigare nämnts. Tryckfallet för gas i spalten 39 är avsevärt mindre än för vätska vid samma tryck. Pä detta sätt kan undvikas, att högtrycksvätska och av ldgtrycksen-30 heten 29 levererad vätska gär tili gasdysarna. Säsom tidigare nämnts, kan en liknande ventilkonstruktion användas även i utförandet enligt figur 4, ventilen 17.

Ett andra föredraget utföringsexempel för maskinrum 35 och liknande är visat i figur 10. Anläggningens drivenhet är i figur 10 densamma som i figur 6, medan arrangemanget 8 96176

Vid maskinrummets tak placerade sprinklers eller spray-huvuden 25 kan vara likadana som i figur 6, likasi spray-huvuden 26 intill maskinen 24. I maskinrummets golv eller durk 22 är därtill monterade ett antal spray-huvuden 5 40, företrädesvis i närheten av maskinen 24. Spray-huvu- dena 40 är anordnade att vid aktivering skjuta upp ett stycke ovanför golvet 22, under lösgörande av ett lock 41, väsentligen i enlighet med vad som är angivet i den inter-nationella patentansökan PCT/FI92/00213, och i ett första 10 skede producera en uppitriktad vätskedimstrile, som alst-rar ett kraftigt sug ut och upp frin pils-utrymmet 23, och i ett senare skede spruta gas in i pils-utrymmet, allmänt taget med tillämpande av den principlösning, som är visad i figurerna 7-9. För säkerställande av tillräcklig mängd 15 gas i pils-utrymmet 23 kan spray-huvudena 40 kompletteras med ett antal gasdysar 42, som likasi tillämpar ventillös-ningen enligt figurerna 7-9. Samtliga sprinklers och sprayhuvuden samt gasdysar kan därigenom mätäs med en och samma frin anläggningens drivenhet utgiende ledning 43. 20 De i utföringsexemplet enligt figur 10 väsentliga golv-sprayhuvudenas 40 arbetssätt skall i det följande beskri-vas närmare med hänvisning tili figurerna 11 - 14.

Figur 11 visar ett spray-huvud 40 i beredskapsläge, figurerna 12 och 13 visar spray-huvudet i nämnda första 25 aktiverade skede med alstring av vätskedimma, och figur 14 visar nämnda senare aktiverade skede med insprutning av gas i pils-utrymmet.

Sprayhuvudet 40 uppvisar ett primärt hus eller hillare 44, som är stadigt fäst vid maskinrummets golv 22 30 med en fläns 45. Det primära huset 44 har ett inlopp 43a för vätska respektive gas samt i sin nedre del ett antal snett nedit it sidorna riktade vätskedysar 46 och en central gasdys 47 med företrädesvis it sidorna riktade ut-strömningsöppningar 48. Förbindelsen frin inloppet 43a 35 tili dysarna 46 och 47 är reglerad med hjälp av ett ven- 9 96176 tilhuvud 49, som päverkas av en fjäder 50, i princip pä samma sätt som i ventilen enligt figurerna 7-9.

I det primära husets 44 Övre del är anordnat glid-bart ett sekundärt hus 51 med ett antal snett uppät ät 5 sldorna riktade vätskespray-huvuden 52. Förbindelsen frän lnloppet 43a tili sprayhuvudena 52 är reglerad med hjälp av en spindel 53, som en fjäder 54 strävar att trycka tili den förbindelsen stängande ändposition, som är vlsad 1 figur 11. Fjädern 54 är lagd 1 ett ringrum mellan huset 10 51 ooh spindeln 53, vilket ringrum via en 1 spindeln ut- formad central kanal stär 1 förbindelse med lnloppet.

Genom lämplig dimensionering av nämnda ringrum kan det i lnloppet rädande trycket delvis balanseras t.ex. sä, att även en relativt svag fjäder 54 förmär hälla spindeln 15 1 det stängda läget enligt figur 11 emot ett tryck av exempelvis upp tili 100 bar.

Dä anläggningen aktiveras efter utbruten brand, förses spray-huvudet 40 med vätska under högre tryck än 100 bar, t.ex. 280 bar, vilket tillständ är visat i figu-20 rerna 12 och 13. Det sekundära huset 51 har lyfts upp med stor kraft tili Övre ändläge emot en hällarring 55 och har samtidigt lösgjort locket 41. Det höga trycket har ocksä drivit upp spindeln 53, vars Övre uppskjutna ände säker-ställer, att locket 41 inte blir liggande framför dysarna 25 52, som nu stär i förbindelse med lnloppet 43a. Dysarna 52 alstrar en kraftig uppätriktad vätskedimsträle, som i sin tur alstrar ett kraftigt sug ut och upp ifrän pils-utrym-met via kransöppningar 56 intill flänsen 45, vilket sug är angivet med pilar 57. Som exempel kan nämnas, att en väts-30 kedimsträle med ca. 5 liter vatten per minut suger med sig upp tili 5000 liter rökgaser, och luft. Pils-utrymmet är i praktiken of ta ett enda eldhav, varvid även ansenliga eldflammor suges ut genom kransöppningarna 56. Dessa eld-flammor, tillsammans med de även annars heta rökgaserna, 35 förorsakar en synnerligen kraftig ängbildning i den ut- 10 96176 sprutade vätskedimman redan nästan omedelbart vid golvni-vä. Vattenängan bidrar mycket effektivt till att släcka branden.

Samtidigt har det höga trycket i inloppet 43a sla-5 git ned ventilhuvudet 49 emot gasdysen 47, s& att förbin-delsen dit blir stängd medan vätska kan spruta ut genom dysarna 46.

Efter det att vätskeflaskorna 30 har blivit tömda och drivgasens tryck i flaskorna 31 har sjunkit till nägot 10 under 100 bar, intar spray-huvudet 40 ett läge i princip enligt figur 14. Det sekundära huset 51 Sr fortfarande i upplyft läge men spindeln 53 har av fjädern 54 tryckts tillbaka, sä att förbindelsen frän inloppet 43a till dysarna 52 igen är stängd. Fjädern 50 har lyft ventilhuvudet 15 49 loss frän gasdysen 47, som nu har förbindelse till in loppet 43a. Största delen av gasen strömmar ut genom dy-sens 47 öppningar 48, en liten del av gasen strömmar ut genom dysarna 46. Detta tillständ fortsätter tills gasens tryck har sjunkit sä lägt, t.ex. till 20 bar, att fjädern 20 50 trycker ventilhuvudet 49 tillbaka till läget enligt figur 11. Den kraftiga ängbildningen under skedet enligt figurerna 12 och 13 är i mänga fall ensam tillräcklig för definltiv släckning av en brand, men slutbekämpning med gas är likväl att rekommendera som en säkerhetsätgärd.

25 Samma nyss beskrivna principlösning kan med fördel tillämpas även pä de kompletterande gasdysarna 42, figur 15 visar en sädan dys, dä trycket är mindre än 20 bar, figur 16 visar dysens tillständ inom tryckomrädet 20 - 100 bar och figur 17 visar dysens tillständ, dä trycket är 30 större än 100 bar.

Med golvsprayhuvud och gasdysar utformade i enlig-het med figurerna 11 - 17, samt företrädesvis med öppningar i vätskeflaskornas 30 stigarrörs 31 vägg, uppnär man vad som kunde kallas optimalt utnyttjande av drivgasen 35 utan onyttigt slöseri med av anläggningens lägtrycksdri-venhet 29 levererad vätska.

11 96176 För de vid taket och intill maskinen monterade spray-huvudenas 25 och 26 del är läget ett annat, dvs. de skall heist vara öppna vid ett tryck större än 100 bar och lägre än 20 bar men vara stängda inom tryckintervallet 5 20 - 100 bar. En för detta ändamäl föredragen konstruktion är visad i figurerna 18 - 21.

Spray-huvudet 25 uppvisar ett antal 1 ett hus 60 anordnade snett nedät riktade dysar 61 och en central ge-nomströmningsdys 62. Förbindelsen mellan inloppet 43b och 10 dysarna 61 samt dysen 62 är reglerad med hjälp av en spin-delkonstruktion i tvd samverkande delar 63 och 64, som vardera är päverkad av en mot dysen 62 stödd fjäder 65 respektive 66. Om den pä spindeldelen 63 verkande fjädern 65 avpassas att kunna motstä ett tryck av 100 bar i inlop-15 pet 43b och den pä spindeldelen 54 verkande fjädern 66 avpassas att kunna övervinna endast 20 bar, blir funktio-nen enligt följande.

I beredskapstillständ, enligt figur 18, varvid trycket i inloppet 43b är i det närmaste lika med noll, är 20 spindeldelen 63 upptryckt av fjädern 65 tili tät anligg-ning mot inloppsöppningen och spindeldelen 64 är i sin tur av fjädern 66 tryckt emot spindeldelen 63 och tillsluter därvid en genom denna löpande axiell, lämpligt strypt ka-nal 67. Förbindelserna frän inloppet 43b tili samtliga 25 dysar är stängda.

Vid anläggningens aktivering inkopplas vätska med ett tryck av t.ex. 280 bar, varvid hela spindelkonstruk-tionen 63, 64 drives i botten med spindeldelen 64 i tät anliggning emot dysens 62 inlopp, säsom är visat i figur 30 19. Inloppet 43b har förbindelse tili dysarna 61 men inte tili dysen 62.

När trycket i inloppet 43b har sjunkit under 100 bar men är större än 20 bar, vilket antages ha skett i figur 20, trycker fjädern 65 spindeldelen 63 tillbaka tili 35 läget enligt figur 18 men spindeldelen 64 hälls kvartryckt » 12 96176 1 läget enligt figur 19. Förbindelserna frän inloppet 43b till samtllga dysar är igen stängda.

När trycket 1 inloppet 43b sjunker under 20 bar, vilket inträffar vid inkoppling av anläggningens läg-5 trycksenhet 29, stiger spindeldelen 64 upp frän positio-nen enligt figur 20 tili en "svävande" mellanposition enligt figur 21, varvid förbindelsen frän inloppet 43b tili dysarna 61 fortfarande är stängd men förbindelsen tili dysen 62 är öppen genom spindeldelens 63 axiella kanal 67 10 ooh förbi den svävande spindeldelen 64.

Figurerna 22 - 24 visar slutligen en tillämpning av uppfinningen, som med fördel kan användas i sädana verk-ningsrum, som inte har svärtillgängliga brandfarliga del-rum under golvet men där själva golvnivän allmänt taget 15 kan anses utgöra en speciell brandriskzon. Som ett exempel kan nämnas ett bildäck i ett fartyg.

Ett bildäcksgolv är betecknat med 70 och ett i golvet infäst spray-huvud är allmänt betecknat med 71. Spray-huvudets hus 72, med ett antal snett uppät ät sidorna rik-20 tade dysar 73, är anordnat glidbart i en hällare 74, som är stadigt fäst medelst en fläns 75 vid golvet 70. Förbindelsen frän ett inlopp 76 för vätska respektive gas tili dysarna 73, och tili en centralt upptill anordnad gasdys 77 är reglerad pä samma sätt som i figurerna 11 - 14, med 25 hjälp av ett ventilhuvud 78, som päverkas av en fjäder 79 tili ett förbindelsen tillslutande läge enligt figur 22, exempelvis beredskapsläge med lägt tryck i inloppet 76 och med ett pälagt lock 80. Anläggningen kan drivas pä samma sätt som är visat i figurerna 6 och 10.

30 I figur 23 har sprayhuvudet aktiverats med inkopp ling av vätska under högt tryck, som kan vara närmare 300 bar, varvid huset 72 har lyfts upp tili Övre ändläge emot en hällarring 81 och locket 80 har lösgjorts genom förmed-ling av gasdysen 77 och har fallit ät sidan. Ventilhuvudet 35 78 har av vätsketrycket drivits upp emot gasdysen 77 och 13 96176 stänger förbindelsen dit men har öppnat förbindelsen tili dysarna 73, som pä tidigare beskrivet sätt alstrar en kraftig vätskedimma.

I figur 24 har drivgasens tryck sjunkit tili ett 5 värde lägre än t.ex. 100 bar, varvid fjädern 79 har tryck loss ventilhuvudet frän läget enligt figur 23, sä att den största delen av den i detta tillständ tillgängliga gasen, företrädesvis argon eller en annan inert gas tyngre än luft, kan strömma ut genom gasdysens 77 företrädesvis vä-10 sentligen horisontellt riktade öppningar 82 och bilda ett syre undanträngande och därmed eld kvävande gasskikt utmed golvet 70.

Uppfinningen kan även tillämpas sä pä enskilt eller i en liten grupp belägna objekt, t.ex. en enskild datamas-15 kin eller en enskild dieselmotor i ett större rum eller en hall, att man med hjälp av minst en men företrädesvis fle-ra pä ändamälsenligt sätt ovanom och/eller omkring objek-tet placerade spray-huvuden eller sprinklers avskärmar objektet medelst vätskedimma frän omgivningen och matar 20 gas pä, in i eller under objektet. Vätskedimman fungerar dä som ett slags externt skydd medan gasen fungerar som ett internt skydd.

Vätskedropparna i vätskedimman kan ha en droppstor-lek typiskt ungefär 10 - 200 mikroner, tili skillnad frän 25 konventionella sprinkleranläggningar, som sprutar släck-vätska jämförbar med regn. I anläggningen ingäende sprinklers och spray-huvuden är med fördel konstruerade i enlig-het med vad som är angivet i de internationella patentan-sökningarna PCT/FI92/00060 och PCT/FI92/00155. Likväl är 30 det förstäs ocksä möjligt att tillämpa uppfinningens grundtanke pä lägtrycksdrift, med utnyttjande av lokal, ♦ behärskad koncentration av gas tili ett delomräde eller delrum av i vart fall förekommande totala verkningsrumsvo-lym.

Claims (12)

14 96176

1. Förfarande för eldsläckning, varvid man med hjälp av ätminstone ett spray-huvud eller en sprinkler 5 alstrar en vätskedimma, kännetecknatav att man i kombination med vätskedimman alstrar lokalt, inom ett i förhällande tili det totala verkningsrummets (1; 21) volym litet delrum (3; 3a; 23), en koncentration av släck-ande gas eller inert gas. 10

2. Förfarande enligt patentkrav 1, k ä n n e - tecknat av att man använder en gas tyngre än luft, för att alstra ett gasskikt i verkningsrummets nedre del.

3. Förfarande enligt patentkrav 2, k ä n n e -tecknat av att man besprutar gasskiktet med en väts- 15 kedimsträle för att driva gasen ät sidorna och upp längs verkningsrummets väggar och i synnerhet hörn.

4. Förfarande enligt patentkrav 2, k ä n n e -tecknat av att man använder argongas eller en gas-blandning med argongas som en komponent. 20

5. Förfarande enligt patentkrav 1, k ä n n e - tecknat av att man använder gasen även säsom driv-gas för ätminstone en hydraulisk ackumulator (10; 14; 30), för alstrande av vätskedimma.

6. Förfarande enligt patentkrav 5, k ä n n e - 25 tecknat av att man inleder alstrandet av en koncentration av gas ätminstone väsentligen samtidigt med alstrandet av en vätskedimma.

7. Förfarande enligt patentkrav 5, k ä n n e -tecknat av att man inleder alstrandet av en kon- 30 centration av gas efter det att drivgasens tryck, i för ändamälet avsedd behällare (11; 31) har sjunkit tili ett ρά förhand bestämbart värde.

8. Förfarande enligt patentkrav 7, k ä n n e -tecknat av att man inleder alstrandet av en kon- 35 centration av gas efter det att drivgasen har tömt nämnda ätminstone ena hydrauliska ackumulator (30) pä vätska. 96176

9. Anläggning för eldsläckning, som uppvisar ät-minstone en sprinkler eller ett spray-huvud för alstrande av vätskedimma frän en drivenhet, som företrädesvis luppvisar ätminstone en gasdriven hydraulisk ackumulator, 5 kännetecknat av att ätminstone en del av driv-gasen är anordnad att mätäs tili inom ätminstone ett lo-kalt begränsat delomräde (3, 23) av anläggningens verk-ningsrum (1, 21) placerade gasdysar (9, 27, 40).

10. Anläggning enligt patentkrav 9, i synnerhet för 10 maskinrum och liknande, kännetecknat av att förbindelsen tili gasdysarna är anordnade att öppnas efter det att de hydrauliska ackumulatorerna (30) tömts pä väts-ka, vid i motsvarande grad sänkt gastryck.

11. Anläggning enligt patentkravet 10, k ä n n e -15 tecknat av att nämnda ätminstone ena spray-huvud eller sprinkler (25) är anordnad att stängas vid gasdysar-nas päkopplingstryck.

12. Anläggning enligt patentkravet 10, kännetecknat av minst en i rummets golv monterad kombi- 20 nerad gasdys (47) och vätskedimspray-huvud (40), varvid spray-huvudet (40) är anordnat att alstra ett kraftigt sug underifrän golvet (22) uppät, för att ästadkomma kraftig förängning i vätskedimman. 16 96176