SE536197C2 - Armeringselement för gjutning innefattande ringformade partier och armering innefattande sådana armeringselement - Google Patents

Abstract

Armeringselement avsett att placeras i ett gjutstycke och att elastiskt uppta dragbe-lastningar därpå, varvid nämnda armeringselement innefattar en plan skiv- eller platt- formad stomme av åtminstone en rad av i följd hopkopplade ringformade partier. (Figur 2)

Description

535 15? ningen kräver individuell hantering av varje ringformat armeringselement, vilket är tids- och kostnadskrävande. US1610996A visar en armering med ringformade arme- ringselement som länkats samman till en brynja, vilket även detta kräver individuell hantering av varje ringformat armeringseiement. Sådana sammanlänkade armeringar kan även resultera i en icke likformig hållfasthet och en låg sammanlagd hållfasthet hos armeringen i sig.

Sammanfattning Ett ändamål med uppfinningen är därför att tillhandahålla ett armeringselement och armering omfattande sådana armeringselement som inte kräver individuell hantering av varje ringformat armeringselement men ändå möjliggör att de fördelas på ett be- stämt sätt. Ett annat ändamål med uppfinningen är att tillhandahålla ett armerings- element med en hög belastningstålighet, och i synnerhet en hög belastningstålighet i förhållande till vikten.

Dessa och andra ändamål uppnås genom ett armeringselement och armering omfattande sådana armeringselement enligt de oberoende kraven.

Armeringselementen och armeringarna i enlighet med uppfinningen kan an- vändas för att armera exempelvis betong, EPS-betong (expanded polysterene conc- rete), AAC (autoclaved aerated concrete), kompositmaterial eller liknande.

Uppfinningen grundar sig på insikten att de fördelaktiga belastningstålighets- egenskaperna hos ett ringformat element kan användas som ett armeringselement genom att utforma armeringselementet som en plan skiv- eller plattformad stomme av åtminstone en rad av i följd hopkopplade ringformade partier. Under gjutning kommer gjutmaterialet att fylla hålen eller utrymmet som innesluts av det ringformade partiet, varvid uppnås fixering av armeringselementet i gjutgodset.

Förvånansvärt nog ger den plana skiv- eller plattformade stommen armerings- elementet elasticitet. När den placeras i gjutgodset, till exempel ett betonggolv eller en betongvägg, och när den utsätts för dragbelastningar, omvandlar de ringformade partierna dragpåkänningen längs med de ringformade partierna till tryck mot det gjutmaterial som inneslutits av de ringformade partierna. På grund av den starka tå- ligheten mot kompression men svaga tåligheten mot dragkrafter hos de flesta gjutma- terial, som exempelvis betong, uppnår armeringselementet i enlighet med uppfin- ningen fördelaktiga armeringsegenskaper. Elasticiteten på grund av den plana skiv- eller plattformade stommen har fördelen att ett material med högre kvalitet kan väljas för armeringselementet, vilket i sin tur resulterari en starkare struktur som kan uppta 535 'l97 högre spänningar eller påkänningar. l en konventionell armeringsstång kan stål av en relativt låg kvalitet vara nödvändigt för att tillräcklig elasticitet ska uppnås, dvs. för att undvika att göra armeringsstången spröd. l strid med fördomen att stål av hög kvalitet är olämpligt för armeringar har det visat sig fördelaktigt att använda sådant högkvali- tetsstål i ett armeringselement i enlighet med uppfinningen. Detta beror på de elastis- ka egenskaperna hos armeringselementet, vilka medger tillräcklig elasticitet även med högkvalitetsstål. Genom att använda högkvalitetsstål kan en hög hållfasthet i förhållande till vikten hos armeringselementet uppnås. l en utföringsform är de i följd hopkopplade ringformade partierna kopplade till varandra via hals- eller anslutningspartier. l en annan utföringsform är de i följd hopkopplade ringformade partierna kopp- lade till varandra via hals- eller anslutningspartier längs en centrumlinje som ligger på samma linje som centrum hos de ringformade partierna i raden. l ytterligare en utföringsform är hals- eller anslutningspartierna plana och skiv- eller plattformade. l ytterligare en utföringsform är hals- eller anslutningspartierna utformade med en tvärsnittsdimension med avseende på radens riktning som håller för större drag- belastningar än det ringformade partiet. Denna utföringsform är fördelaktig eftersom de ringformade partierna kan deformeras elastiskt när armeringselementet utsätts för drag- eller böjkrafter. Därmed kan armeringselementet spännas på ett förutsägbart sätt.

I ytterligare en utföringsform övergår åtminstone ett av hals- eller anslutnings- partierna till de ringformade partier till vilka det är anslutet med en glatt krökt form.

Armeringselementet i enlighet med uppfinningen kan formas genom att stan- sa, punsa, pressa, laserskära, vattenskära eller skära ut den önskade formen hos armeringselementet ur en skiva av passande material. Det kan vara fördelaktigt att forma hålen genom stansning, punsning eller pressning. Därmed kan materialet runt den inre diametern hos de ringformade partierna härdas genom deformation, så att materialet runt den inre diametern är hårdare än resten av armeringselementet. Ar- meringselementet som helhet kan därmed uppnå en högre hållfasthet men nästan oförändrat tålighet för last och tenderar därmed inte att knäckas under belastning.

I en utföringsform av en armeringsanordning, vilken är avsedd att placeras i ett gjutstycke och att elastiskt uppta dragbelastningar därpå, innefattar armeringsanord- ningen åtminstone ett första och ett andra armeringselement, varvid nämnda första armeringselement är utfört i ett första material och nämnda andra armeringselement 535 197 är utfört i ett andra material. Därmed kan en elektrisk ström genereras där- emellan när armeringselementen är ingjutna i ett gjutmaterial, som exempelvis be- tong, på sådant sätt att armeringselementen är anordnade pà ett inbördes avstånd.

Den elektriska strömmen uppnås på grund av jontransport mellan de två armerings- elementen genom gjutmaterialet från de två armeringselementen som är tillverkade av olika material. Materialen som är passande för att generera elektrisk ström i denna utföringsform kan väljas fràn, men är inte begränsade till, en grupp innefattande alu- minium, stål och rostfritt stål. Armeringsanordningen kan med fördel innefatta flera uppsättningar av första och andra armeringselement som kan kopplas i serie elekt- riskt, så att en högre spänning kan uppnås.

Uppfinningen avser ett armeringselement för ingjutning, omfattande ringformi- ga partier. Armeringselementet omfattar åtminstone en rad på varandra följande ring- formiga partier anslutna till varandra med halsar. Detta ger fördelen att de ringformiga partierna placeras korrekt relativt varandra utan ytterligare åtgärder och därtill kan armeringselementet tillverkas av ett huvudsakligen plant element. l en fördelaktig utföringsform övergår halsen i de ringformiga partier den är ansluten till med en jämnt krökt form, vilket har fördelen att skarpa övergångar mellan partierna undviks, vilka skulle kunna ha blivit brottanvisningar. l ytterligare en fördelaktig utföringsform är armeringselementet utformat så att åtminstone ett ringformigt parti omfattar åtminstone ett tvärstag som sträcker sig över nämnda åtminstone ett ringformiga partis öppning.

I ytterligare en särskilt fördelaktig utföringsform omfattar armeringselementet på varandra följande, kolumnvis anordnade rader med på varandra följande ringfor- miga partier, där åtminstone en rad på varandra följande ringformiga partier är an- slutna till varandra med halsar. Ett sådant armeringselement kan på fördelaktigt sätt veckas och bilda en tredimensionell armeringsstruktur.

Uppfinningen avser därtill en armering som omfattar åtminstone tvà uppsätt- ningar armeringselement. Armeringselementen i den första uppsättningen har längd axeln riktad i en första längdriktning, och normalen till armeringselementens plan är riktad i en första normalriktning, medan armeringselementen l den andra uppsätt- ningen har längdaxeln riktad i en andra längdriktning och normalen till armeringsele- mentens plan är riktad i en andra normalriktning. Åtminstone endera vinkeln mellan de första och andra längdriktningarna skiljer sig från noll, eller vinkeln mellan de för- sta och andra normalriktningarna skiljer sig från noll, och i en utföringsform är respek- 535 '197 tive vinklar räta, vilket gör att armeringen väl kan uppta laster och moment från olika riktningar.

I en fördelaktig utföringsform av armeringen vilar den första uppsättningen ar- meringselement med åtminstone en av sina halsar mot åtminstone en av halsarna på den andra uppsättningen armeringselement. Den första uppsättningen armerings- element faller naturligt ned i denna position, vilket är förenklande vid sammansättning av armeringen fràn armeringselement. l ytterligare en fordelaktig utfönngsform är armeringen uppdelad i åtminstone två undergrupper armeringselement, där åtminstone ett armeringselement från den första undergruppen överlappar åtminstone ett armeringselement från den andra un- dergruppen, så att ett rakt armeringsstycke kan träs genom de ringformiga partierna frän de båda armeringselementen. På så sätt kan rader med armeringselement låsas ihop ände mot ände.

Kort beskrivning av figurerna Dessa och andra aspekter av den föreliggande uppfinningen kommer nu att beskri- vas mer i detalj med hänvisning till de bifogade ritningarna, vilka visar för närvarande föredragna utföringsformer av uppfinningen, varvid: fig. 1 visar en första utföringsform av ett armeringselement enligt uppfinningen, fig. 2 visar en andra utfóringsform av ett armeringselement enligt uppfinning- en, fig. 3 visar en tredje utföringsform av ett armeringselement enligt uppfinningen, fig. 4 visar en fjärde utföringsform av ett armeringselement enligt uppfinningen, fig. 5 visar lastfördelningen på den fjärde utföringsformen av armeringsele- mentet, fig. 6 visar en första utföringsform av armering med armeringselement enligt uppfinningen, fig. 7 visar en andra utföringsform av armering med armeringselement enligt uppfinningen, fig. 8 visar en tredje utföringsform av armering med armeringselement enligt uppfinningen, fig. 9 visar en fiärde utföringsform av armering med armeringselement enligt uppfinningen, fig. 10 visar ett första sätt att sammanlänka armeringselement, fig. 11 visar ett andra sätt att sammanlänka armeringselement, 536 197 fig. 12 visar ett tredje sätt att sammanlänka armeringselement, fig. 13 visar en femte utföringsform av ett armeringselement enligt uppfinning- en, fig. 14 visar den femte utföringsformen av ett armeringselement veckad till ar- mering, fig. 15 visar ett sätt att gjuta in arrneringselement mellan ändskivor, fig. 16 visar en femte utföringsform av en armering med armeringselement i enlighet med uppfinningen, fig. 17 visar en armering med armeringselement i enlighet med uppfinningen med organ för hopkoppling av armeringselement, fig. 18 visar en annan utföringsform av en armering med armeringselementi enlighet med uppfinningen med organ för hopkoppling av armeringselement, fig. 19 visar ytterligare en annan utföringsform av en armering med armerings- element i enlighet med uppfinningen med organ för hopkoppling av armeringsele- ment, fig. 20a visar en utföringsform av en armering med armeringselement i enlig- het med uppfinningen med organ för hopkoppling av armeringselement och/eller för koppling av exempelvis ett rör till armeringen, fig. 20b visar samma armering som i fig. 20a, varvid ett rör är kopplat till arme- ringen, fig. 21 visar två utföringsformer av armeringar med armeringselement i enlig- het med uppfinningen som är hopkopplade, fig. 22 visar två andra utföringsformer av armeringar med armeringselement i enlighet med uppfinningen som är hopkopplade, fig. 23 visar en utföringsform av ett armeringselement med kanalelement för àstadkommande av en flödeskanalfunktion, fig. 24 visar ett flertal armeringselement enligt den andra utföringsformen i en- lighet med uppfinningen, som är vävda i ett korsande mönster, fig. 25 visar ett flertal arrneringselement enligt den andra utföringsformen i en- lighet med uppfinningen, som är vävda i ett korsande mönster, fig. 26 visar mätresultat från ett böjprov av en betongbalk som är armerad med ett flertal armeringselement i enlighet med uppfinningen, och fig. 27 visar mätresultat frän ett böjprov av en EPS-betongbalk som är arme- rad med ett flertal armeringselement i enlighet med uppfinningen. 536 197 Beskrivning av föredragna utföringsformer Fig. 1 visar en första utföringsform av ett armeringselement 1 enligt uppfinningen.

Armeringselementet omfattar en rad ringformiga partier 2 sammanfogade med halsar 3. Armeringselementet är typiskt skuret ur ett plant skiv- eller plattformat element som sträcker sig i ett plan, och det är detta plan som avses när texten refererar till armeringselementets plan. Raden omfattande fem ringformiga partier är fördelade längs en rät linje med jämna avstånd mellan på varandra följande ringformiga partier.

Den räta linje, längs vilka de ringformiga partierna är anordnade och som sträcker sig genom alla partiernas centrum, betecknas i texten nedan armeringselementets längdaxel. De punkter på varje ringformigt partis ytterdiameter som ligger längst från längdaxeln betecknas på ena sidan om längdaxeln toppunkt och på andra sidan bot- tenpunkt.

Halsarna 3 som sammanfogar varje på varandra följande par ringformiga par- tier har rakt avskurna sidor som löper parallellt med armeringselementets längdaxel och halsarna har en bredd ungefärligen lika med hälften av de ringformiga partiernas ytterdiameter. Halsarna är symmetriskt utformade relativt längdaxeln. Såväl halsar- nas som de ringformiga partiernas bredd kan väljas på olika sätt och den illustrerade bredden är bara vald för att tydligt illustrera den principiella uppbyggnaden. De illu- strerade utföringsformerna av halsar utgör givetvis bara exempel och med begreppet hals kan här avses varje form av anslutningselement som binder samman på var- andra följande ringformiga partier.

Med ett armeringselement enligt denna utföringsform uppnås den styrka och belastningstålighet som ett ringformigt armeringselement har och därtill fördelas de ringformiga armeringspartierna på ett kontrollerat sätt utan att de ringformiga arme- ringspartierna måste fästas ihop i ett tillkommande monteringssteg.

Fig. 2 visar en andra utföringsform av ett armeringselement enligt uppfinning- en, som skiljer sig från den första genom att övergången mellan de ringformiga parti- ema 2 och halsarna 3 är rundad. Med den abrupta övergången i den första utförings- formen fås en brottanvisning som gör att de ringformiga partierna lättare bryts från varandra vid denna övergång. l den andra utföringsformen saknar däremot arme- ringselementets alla ytter- och innerkonturer sådana hörn.

Med andra ord bildar övergången mellan de ringformade partierna en konvex form eller ett konvext format parti hos armeringselementets yttre periferi. Radien eller kurvaturen hos övergången kan väljas större eller mindre än vad som illustreras i fig. 2; den illustrerade krökta formen är bara för illustrativa syften. I andra utföringsformer 536 197 kan övergången mellan de ringformade partierna ha en annan form, även om det är fördelaktigt om formen är sådan att inga kanter eller hörn bildas i övergången mellan de ringformade partierna. Övergångarna mellan de ringformade partierna kan vara formade så, att de yttre periferierna hos två armeringselements långsidor förskjutna halva avståndet mellan två hål hos intilliggande ringformade partier passar exakt med varandra. Detta är fördelaktigt eftersom långsidorna hos två armeringselement då kan skapas genom en enkel stansning, punsning eller pressning av en stålskiva vilket sparar tillverkningstid och reducerar spill. Även om fig. 2 och fig. 3 visar utföringsformer med fem i följd hopkopplade ringformade partier är detta endast för illustrativa syften. Antalet ringformade partier hos ett armeringselement i enlighet med uppfinningen bestäms av armeringselemen- tets önskade längd. Följaktligen kan andra utföringsformer av uppfinningen ha valfritt antal ringformade partier.

Fig. 3 visar en tredje utföringsform av ett armeringselement enligt uppfinning- en som i termer av armeringselementets form är identiskt med armeringselement enligt den andra utföringsformen. Den skiljer sig dock genom att kring innerdiametern på de ringformiga partierna är materialet annorlunda härdat 4 än på resten av arme- ringselementet. Typiskt är härdningen kring innerdiametern på de ringformiga parti- ema sådant att materialet här blir hårdare, men eftersom resten i gengäld har en större eftergivlighet får armeringselementet i sin helhet större styrka men nära oför- ändrad tolerans för belastning och tenderar alltså inte att knäckas under last.

Fig. 4 visar en fjärde utföringsform av ett armeringselement enligt uppfinning- en som till stora delar är utformat som armeringselementet enligt den andra utförings- formen, men därtill omfattar ett kryssformat parti 5a, b i varje ringformat partis cent- rum. Det kryssformade partiet 5a, b består av två korsande stag, ett första stag 5a som löper diagonalt över öppningshålet och ett andra stag 5b som löper diagonalt över öppningshålet, med en minsta vinkel mellan de båda stegen på 60°. Även sta- gen är typiskt utskurna ur samma plana, skivformigt element som resten av arme- ringselementet och är till för att ge elementet ytterligare styrka.

Fig. 5 visar lastfördelningen på den fjärde utföringsformen av armeringsele- mentet vid en extern last riktad uppifrån och rakt nedåt, som belastar det mittersta ringformiga partiet på dess toppunkt. Armeringselementet 1a vilar på två undre arme- ringselement 1c, b som illustreras från sin kortslda. De undre armeringselement 1c, b ligger an mot armeringselementet 1a med kryssformade partier på undersidan av de båda halspartier som omger det mellersta ringformiga partiet. 536 197 När armeringselementen vilar på det sätt som illustreras ger den externa las- ten upphov till interna belastningar på armeringselementet som i hög utsträckning läggs på stagen i riktning med stagens längdutsträckning. Eftersom stagen har en betydande motståndskraft mot kompression i sin längdutsträckning, kommer en stor del av belastningen att flyttas från de ringformiga partiernas ringdelar till stagen. Se- nare l texten beskrivs hur armeringselement kan anordnas så att det vilar på just det sätt som illustreras i den här figuren, och det är då särskilt fördelaktigt med tvärsta- gen.

Fig. 6 visar en första utföringsform av armering med armeringselement enligt uppfinningen. Armeringen är uppbyggd av två uppsättningar armeringselement 1a1- 3, 1b1-3, som tillsammans bildar en tredimensionell struktur. Båda uppsättningarna arrneringselement utgörs av enskilda armeringselement enligt den första utförings- formen.

Den första uppsättningen armeringselement 1b1-3 omfattar tre armeringsele- ment som alla ligger i samma plan, sida vid sida med parallella längdaxlar.

Ovanpå den första uppsättningen armeringselement finns den andra uppsätt- ningen armeringselement 1a1-3 anordnade, vilkas längdaxlar löper parallellt med den första uppsättningen arrneringselements längdaxlar. Den andra uppsättningen arrneringselements 1a1-3 plans normal sträcker sig i rät vinkel från den första upp- sättningen arrneringselements 1a1-3 plans normal. De ringformiga partiernas botten- punkter på den andra uppsättningen armeringselement är anordnade i öppningarna mellan armeringselementen i den första uppsättningen armeringselement1a1-3. De båda uppsättningarna armeringselement är alltså förskjutna relativt varandra i längd- axlarnas riktning med ett avstånd motsvarande halva avståndet mellan två på var- andra följande ringformiga partier.

Med de båda uppsättningarna armeringselement anordnade på detta sätt uppnås en hög täthet av armeringselement eftersom den andra uppsättningen arme- ringselement delvis sträcker sig nedanför den första uppsättningen armeringsele- ment. Sättet att anordna dem på är även naturligt eftersom den andra uppsättningen tenderar att falla ned så långt som möjligt, vilken placerar dem ijust det läge som den första utföringsformen av armering beskriver. Armeringssättet låser även armerings- elementen i läge relativt varandra. l figuren ser armeringselementen ut att endast ligga an mot varandra och de stående armeringselementen balanserar på sina kanter. Uppenbart kan armerings- elementen även fästas vid varandra med svetsning, najning eller på annat sätt. Illust- 536 197 rationerna visar endast två lager i armeringen, men armeringen kan naturligtvis ut- ökas till att omfatta ytterligare lager motsvarande varannan första uppsättning och varannan andra uppsättning anordnade på motsvarande sätt.

I en annan utföringsform av armeringen kan uppsättningarna av armerings- element 1a1-3, 1b1-3 innefatta armeringselement i enlighet med den andra utförings- formen. Samma egenskaper och åtminstone samma fördelar som beskrivits ovan med hänvisning till utföringsformen som visas i fig. 6 gäller även för utföringsformen med armeringselement i enlighet med den andra utföringsformen.

F ig. 7 visar en andra utföringsform av armering med armeringselement enligt uppfinningen omfattande två uppsättningar armeringselement 1a1-3, 1b1-3. Båda uppsättningarna armeringselement illustreras ifiguren stående på högkant, där den andra uppsättningen 1a1-S vilar på den första uppsättningen 1b1 -3.

I den andra utföringsformen av armeringen vilar den andra uppsättningen ar- meringselements 1a1-3 halsar på den första uppsättningen armeringselements 1b1-3 halsar. Detta innebär att avståndet mellan två intill varandra liggande armeringsele- ment 1b1-3 i den första uppsättningen motsvarar avståndet mellan två på varandra följande ringformiga element och även avståndet mellan två intill varandra liggande armeringselement 1a1-3 den andra uppsättningen motsvarar avståndet mellan två på varandra följande ringformiga element. Även denna utföringsform innebär att den andra uppsättningen armeringselement 1a1-3 naturligt faller ned så långt de kan komma på den första uppsättningen armeringselement 1b1-3 och där liggerjämförel- sevis stabilt. l en annan utföringsform av armeringen kan uppsättningarna av armerings- element 1a1-S, 1b1-3 innefatta armeringselement i enlighet med den andra utförings- formen. Samma egenskaper och åtminstone samma fördelar som beskrivits ovan med hänvisning till utföringsformen som visas i fig. 7 gäller även för utföringsformen med armeringselement i enlighet med den andra utföringsformen.

Fig. 8 visar en tredje utföringsform av armering med armeringselement enligt uppfinningen som omfattar två uppsättningar armeringselement 1a1-Z, 1b1-7. l figu- ren illustreras den första uppsättningen 1b1-7 som stående armeringselement, ar- rangerade sida vid sida med parallella längdaxlar. l den första uppsättningen arme- ringselement är vartannat element förskjutet i längdaxelns riktning ett avstånd mot- svarande halva avståndet mellan två intilliggande ringformiga element. I den första uppsättningen 'lb1-7 armeringselement är avståendet mellan två intill varandra paral- 536 197 11 Iellt löpande armeringselement motsvarande halva avståndet mellan två intilliggande ringformiga element.

Ovanpå den första uppsättningen 1b1-7 armeringselement ligger den andra uppsättningen armeringselement 1a1-2 och deras längdaxlar är anordnade i rät vin- kel mot längdaxlarna på den första uppsättningen 1b1-7 armeringselement, parallellt med den första uppsättningen 1b1-7 armeringselements plans normal.

När den första uppsättningen 1b1-7 armeringselement anordnas på detta sätt mottar varje ringformigt element toppunkten på ett ringformigt element ur den andra uppsättningen armeringselement 1a1-Z, medan halsarna på den andra uppsättning- en armeringselement 1a1-2 vilar mot halsarna på den första uppsättningen 1b1-7 armeringselement. Även i denna utföringsform faller alltså den andra uppsättningen armeringselement 1a1-Z naturligt ner i det läge som den tredje utföringsformen av armering beskriver. Den skiljer sig från de första och andra utföringsformerna genom att antalet armeringselement i den första uppsättningen 1b1-Y är dubbelt så tätt pla- cerade, vilket ger ökad styrka. l en annan utföringsform av armeringen kan uppsättningarna av armerings- element 1a1-Z, 1b1-7 innefatta armeringselement i enlighet med den andra utförings- formen. Samma egenskaper och åtminstone samma fördelar som beskrivits ovan med hänvisning till utföringsformen som visas i fig. 8 gäller även för utföringsformen med armeringselement i enlighet med den andra utföringsformen.

Fig. 9 visar en fjärde utföringsform av armering med armeringselement enligt uppfinningen som omfattar två uppsättningar armeringselement 1a1-8, 1b1-7. De två uppsättningarna är anordnade med den ena uppsättningen 1b1-7 ovanpå den andra uppsättningen 1a1-8. Armeringselementen iden övre uppsättningen 1b1-7 vilar med halsarna mot toppunkterna på de ringformiga elementen i den nedre uppsättningen arrneringselement 1a1-8 och armeringselementen i den övre uppsättningen 1b1-7 vilar med bottenpunkterna på halsarna på den nedre uppsättningen armeringsele- ment 1a1-8.

Alla armeringselementen iden nedre uppsättningen är anordnade sida vid sida med längdaxlarna parallella med varandra och med varje armeringselementens plan förskjutet ett stycke l riktning mot armeringselementens plans normal. Alla arme- ringselementen i den övre uppsättningen är anordnade på samma sätt, men med armeringselementens plan riktade i rät vinkel från armeringselementens plan för den nedre uppsättningen. 536 197 12 I vardera uppsättning armeringselement är vartannat armeringselement för- skjutet i sin Iängdriktning ett stycke motsvarande halva avståndet mellan två på var- andra följande ringformade element, vilket ökar armeringens täthet jämfört med den andra utföringsformen av armering och därtill gör att armeringselementen får dubbelt så många stödpunkter mot den ovanför respektive nedanför liggande uppsättningen armeringselement. l en annan utföringsform av armeringen kan uppsättningarna av armerings- element 1a1-8, 1b1-7 innefatta armeringselement i enlighet med den andra utförings- formen. Samma egenskaper och åtminstone samma fördelar som beskrivits ovan med hänvisning till utföringsformen som visas i fig. 9 gäller även för utföringsformen med anneringselement i enlighet med den andra utföringsformen.

Fig. 10 visar en armering som i stora drag överensstämmer med den andra ut- föringsformen av armering men illustrerar därtill ett första sätt att sammanlänka arme- ringselement tillhörande samma uppsättning armeringselement. Ovanpå den nedre, stående uppsättningen armeringselement finns två övre uppsättningar armerings- element 1a1-3, 1b1-3 anordnade, där varje armeringselement i den första övre upp- sättningen armeringselement 1a1-3 löper parallellt med och partiellt överlappar ett armeringselement i den andra övre uppsättningen armeringselement 1b1-3.

Eftersom de övre uppsättningarna armeringselement tvingas att fördela sig jämnt kan det högraste ringformiga elementet i vardera armeringselement i den första övre uppsättningen fås att överlappa med det vänstraste ringformiga elementet i var- dera armeringselement i den andra övre uppsättningen. På så vis bildas en kanal som sträcker sig genom alla dessa ringformiga element, och genom dessa kan ett rakt armeringsstål 6 träs. Detta raka armeringsstål 6 låser alltså ihop varje arme- ringselement i den första övre uppsättningen med ett armeringselement i den andra övre uppsättningen.

Denna hoplåsning kan fortsättas, så att långa serier uppsättningar armerings- element låses ihop och på motsvarande sätt kan förstås även den nedre uppsätt- ningen armeringselement låsas ihop i långa rader tills önskad längd och bredd på den hoplåsta armeringen uppnås. Därtill kan lagren armeringselement utökas på höj- den ett obegränsat antal led för att uppnå önskad höjd.

I en annan utföringsform av armeringen kan uppsättningarna av armerings- element innefatta armeringselement i enlighet med den andra utföringsformen.

Samma egenskaper och åtminstone samma fördelar som beskrivits ovan med hän- 536 19? 13 visning till utföringsformen som visas i fig. 10 gäller även för utföringsformen med armeringselement i enlighet med den andra utföringsformen.

F ig. 11 visar ett andra sätt att sammanlänka armeringselement med ett sam- manlänkningselement 7. Sammanlänkningselementet 7 är utformat som ett arme- ringselement, men med mindre diameter på de ringformiga partierna, och det är av- sett att sträcka sig längs och vid sidan av två i längdriktningen följande armerings- element, där ena halvan av sammanlänknlngselementet 7 är anordnat längs och vid sidan av det första armeringselementet och andra halvan av sammanlänknlngsele- mentet 7 är anordnat längs och vid sidan av det andra armeringselementet. Sam- manlänkningselementet är fäst vid båda armeringselementen på gängse sätt och fäster på sätt ihop dem.

Fig. 12 visar ett tredje sätt att sammanlänka armeringselement som liknar det första sättet att sammanlänka armeringselement. Metoden illustreras med två upp- sättningar armering, där varje armering i stora drag överensstämmer med den andra utföringsformen av armering, men skiljer sig genom att vartannat armeringselement är förskjutet i sin längsriktning relativt det intilliggande armeringselement en sträcka motsvarande avståndet mellan två intill varandra liggande ringformiga element.

Detta gör att vartannat armeringselement sticker ut från armeringen och ge- nom att skjuta ihop två sådana armeringar sida vid sida på lämpligt sätt, mottas de utskjutande ringformade elementen iden ena armeringen i utrymmena mellan de utskjutande ringformade elementen på den andra armeringen. Dessa utskjutande ringformade element, vartannat hörande till den ena armeringen och vartannat hö- rande till den andra armeringen, bildar en lång rad ringformade element genom vilkas öppningar ett sammanlänkande element kan föras, på det sätt som visas i anslutning till fig. 10. Skillnaden ligger i att armeringselementen aldrig ligger i par omedelbart bredvid varandra, vilket utnyttjar armeringen effektivare.

Fig. 13 visar en femte utföringsform av ett armeringselement enligt uppfin- ningen, som kan beskrivas som fem rader med armeringselement enligt den andra utföringsformen, anordnade sida vid sida. Mellan de iden andra utföringsformen se- parata armeringselement sträcker sig dock i den femte utföringsformen tvärgående halsar, så att hela den femte utföringsformen av armeringselementet bildar ett sam- manhängande, plant element. Detta enda element skulle exempelvis kunna ersätta hela den första uppsättningen separata armeringselement 1b1-3 i den första utfö- ringsformen av armering enligt uppfinningen. 536 49? 14 De tvärgående halsarna mellan armeringselementen kan vara smalare än ifig. 13. Det kan vara fördelaktigt, speciellt vid armering av betong, att individuella arme- ringselement är lösare hopkopplade, så att rader av armeringselement kan brytas isär fràn varandra. Med andra ord kan de tvärgående halsarna vara utförda eller for- made så att de intilliggande armeringselementen eller raderna av ringformade partier är hopkopplade så att dessa kan lösgöra sig från varandra när de utsätts för drag- eller böjkrafter.

Fig. 14 visar den femte utföringsformen av ett armeringselement veckad till tredimensionell armering. Armeringselementet enligt den femte utföringsformen har vikts nittio grader åt ena hållet längs två på varandra följande rader med halsar och därefter vikts nittio grader åt andra hållet längs två därefter på varandra följande ra- der med halsar. Denna vikningssekvens upprepas sedan längs armeringens fulla längd så att en armering som uppnås som upptar ett tredimensionellt utrymme i mot- sats till de plana enskilda armeringselementen ide föregående utföringsformerna av armeringselement.

Denna armering kan med fördel användas för armering av väggar, särskilt för armering av AAC. Med andra ord bildar armeringen en del av väggstrukturen. l en sådan applikation kan armeringen stå upp på armeringselementens kortsidor. Gips- skivor eller Iiknande kan fästas direkt på armeringselementet. Alternativt kan gjutfor- mar användas för att gjuta in armeringselementet i väggen. Gjutformarna kan tillfälligt fästas direkt på armeringen; särskilt kan de fästas medelst självadhesiv på armering- en. l samband med vissa tillämpningar och gjutmaterial kan det vara fördelaktigt att individuella armeringselement eller rader av ringformade partier är hopkopplade så att dessa kan lösgöra sig från varandra när de utsätts för drag- eller böjkrafter.

Fig. 15 visar en metod att gjuta in armeringselement mellan ändskivor 8a, b.

Armeringselementen själva är ordnade till en armering enligt den andra utföringsfor- men, med två på varandra anordnade lager armeringselement. Armeringen är anord- nad mellan en undre ändskiva 8a och en övre ändskiva 8b, typiskt gipsplattor. Ge- nom att gjuta betong mellan ändskivorna uppnås ett armerat skivformigt element med gipsytor som kan användas som byggelement för väggar med gipsskivor.

F ig. 16 visar en femte utföringsform av en armering med armeringselement i enlighet med uppfinningen avsedd för armering av exempelvis pelare eller kolonner.

Armeringen innefattar ett flertal armeringselement i enlighet med den andra utförings- formen av uppfinningen. Armeringen består av fyra långsträckta sidopartier. De fyra sidopartierna är hopfästade vid sina långsidor så att de bildar en sluten kolonn, dvs. 535 197 de är vinklade nittio grader relativt varandra. Varje sidoparti är bildat av fem arme- ringselement som är hopkopplade vid sina långsidor. De näst yttersta armeringsele- menten hos varje sidoparti är vinklade inåt cirka 45 grader relativt de yttersta arme- ringselementen. Därmed är det mellersta armeringselementet försänkt inåt.

Fig. 17 visar en armering med tre armeringselement 1a, lb, 1c i enlighet med uppfinningen som är parallellt anordnade och vikta nittio grader relativt varandra, och hopkopplade vid sina långssidor. Ändhålen hos de yttersta två armeringselementen är inte helt utskurna eller utstansade. I denna utföringsform är en längd motsvarande cirka en tiondel av omkretsen av hålen lämnad icke utskuren eller stansad. Därmed kan distans- eller förbindningspartier 9a, 9b hos armeringselementet vikas utåt. Med andra ord kan distans- eller förbindningspartierna beskrivas som plana och skiv- eller plattformade vikningspartier anslutna till ett inre perifert parti hos det ringformade par- tiet. Dessa distans- eller förbindningspartier 9a, 9b kan användas som distanser för enkel installation av ett fiertal armeringselement. Med andra ord kan armeringsele- ment med distanser utformade av vikta distans- eller förbindningspartier 9a, 9b hos armeringselementen enkelt anordnas i exempelvis en gjutform på ett förbestämt av- stånd (motsvarande distans- eller förbindningspartiernas längd) från varandra, var- igenom uppnås en jämn distribution av armeringselement. Distans- eller förbind- ningspartierna 9a, 9b kan också med fördel användas för hopkoppling av armerings- element eller armeringar. Genom att föra in ett armeringselements eller en armerings distans- eller förbindningspartKer) i hål hos ett annat armeringselement eller arme- ring, att placera armeringselementen eller armeringarna i anliggning mot varandra, och att därefter förskjuta armeringselementen eller armeringarna isär längs sin längdaxel fixeras armeringselementen eller armeringarna vid varandra. På sådant sätt kan ett fiertal armeringselement eller armeringar kombineras och bilda en önskad struktur. I andra utföringsformer kan armeringen innefatta ett annat antal armerings- element och/eller innefatta ett annat antal distans- ellerförbindningspartier. I ytterliga- re andra utföringsformer kan distans- eller förbindningspartiet(partierna) vikas till en annan vinkel eller andra vinklar.

Fig. 18 visar en annan utföringsform av en armering fhed armeringselement 1a, b, c i enlighet med uppfinningen som liknar utföringsformen visad ifig. 17. Två distans- eller förbindningspartier 10a, 10b är utformade genom bara delvis utskärning eller utstansning av två hål i en ände av de yttersta två armeringselementen. Distans- eller förbindningspartierna 10a, 10b är avfasade eller fasade för att bilda raka partier på vardera sidan av cirkelpartiet som är i kontakt med det motsvarande armerings- 536 19? 16 elementet. De raka partierna är parallella med kortsidans riktning hos det motsvaran- de armeringselementet och är anordnade på ett avstånd därifrån som är lika med eller större än tjockleken hos armeringselementen. Genom att föra in ett armerings- elements eller en armerings distans- eller förbindningsparti(er) i hål hos ett annat ar- meringselement eller en annan armering, att placera armeringselementen eller arme- ringarna i anliggning mot varandra, och att därefter förskjuta armeringselementen eller armeringarna isär längs sin längdaxel fixeras armeringselementen eller arme- ringarna vid varandra. Eftersom distans- eller förbindningspartiet(partierna) 10a, 10b är avfasade kan armeringselementen eller armeringarna kopplas ihop starkare. Di- stans- eller förbindningspartierna 10a, 10b kan dessutom användas som distanser på samma sätt som i utföringsformen i fig. 17 som beskrivits ovan. Distans- eller för- bindningspartiet(partierna) kan i en annan utföringsform vikas nedåt så att de blir hu- vudsakligen parallella med det motsvarande armeringselementet eller armeringsele- menten, så att kontaktytan och styrkan hos hopkopplingen mellan armeringselemen- ten eller armeringarna som är ihopkopplade medelst distans- eller förbindningsparti- et/partierna ytterligare ökas. Distans- eller förbindningspartiet/partierna kan i en an- nan utföringsform ha en mindre diameter än hälen i armeringselementen.

Fig. 19 visar ytterligare en annan utföringsform av en armering med arme- ringselement 1a, b, c i enlighet med uppfinningen som liknar den i fig. 18 visade utfö- ringsformen. Två avfasade distans- eller förbindningspartier 11a, 11b är utformade på samma sätt som i fig. 18. Distans- eller förbindningspartierna 11a, 11b är tandade längs sina sidor, så att styrkan ytterligare förbättras hos hopkopplingen mellan arme- ringselementen eller armeringarna som är hopkopplade medelst distans- eller för- bindningspartiet/partierna. Distans- eller förbindningspartierna 11a, 11b kan dessut- om användas som distanser pà samma sätt som i utföringsformen i fig. 17 som be- skrivits ovan.

Fig. 20a visar en utföringsform av en armering med armeringselement i enlig- het med uppfinningen som är liknande utföringsformen visad ifig. 18. De yttersta ar- meringselementen 1a och 1b har två distans- eller förbindningspartier 12a, b, c, d vardera anordnade på ett avstånd från varandra i armeringselementens längdrikt- ning. Distans- eller förbindningspartierna 12a, 12b, 12c, 12d är utformade på samma sätt som i fig. 18, men är utformade med ett cirkulärt genomgående hål. Spetsarna hos distans- eller förbindningspartierna 12a, 12b, dvs. det parti hos distans- eller för- bindningspartiet som är längst från armeringselementen, är skurna så att de bildar en öppning mot de motsvarande genomgående hålen. Med andra ord är distans- eller 535 19? 17 förbindningspartierna skurna så att de bildar två separata och krökta hakar. Distans- eller förbindningspartierna kan användas till att koppla ihop armeringselement eller armeringar på samma sätt som beskrivits för utföringsformen i fig. 18. Distans- eller förbindningspartierna 12a, b, c, d kan dessutom användas som distanser på samma sätt som i utföringsformen i fig. 17 som beskrivits ovan. Distans- eller förbindnings- partierna 12a, b, c, d kan även användas till att fästa en slang, ett rör, en elektrisk kabel eller liknande på armeringen. Fig. 20b visar samma armering som i fig. 20a där ett rör är fäst på armeringen genom att det placerats inuti det uppskurna genomgå- ende hålet eller mellan hakarna.

Fig. 21 visar två armeringar i enlighet med uppfinningen som är hopkopplade.

Var och en av armeringarna innefattar armeringselement som är hopkopplade och vikta på samma sätt som i figurerna 17-20. Armeringarna är hopkopplade medelst ett distans- eller förbindningsparti 14 hos armeringselementet 1a2 vilket har förts in i ett genomgående hål i arrneringselementet 1c1, vilket är anordnad i anliggning med ar- meringselementet 1a2. Distans- eller förbindningspartiet 13 har vikts, så att det hu- vudsakligen är i samma plan som armeringselementen 1a2 och 1c1, och armerings- elementen 1a2 och 1c1 har förskjutits relativt varandra i armeringselementens längd- riktning för att åstadkomma en stark inbördes hopkoppling.

Fig. 22 två armeringar i enlighet med uppfinningen som är hopkopplade på lik- nande sätt som i fig. 21. Den yttersta spetsen 16 hos distans- eller förbindningspartiet har vikts 90 grader relativt resten av distans- eller förbindningspartiet. Spetsen 16 är anpassad för ingrepp med ett spår eller urtag 17 i det anliggande armeringsele- mentet 1c1. Därmed kan armeringarna vara lösbart fixerade vid varandra, dvs. relativ rörelse mellan armeringselementen i endera riktningen längs längdaxeln hos arme- ringselementen kommer inte att separera armeringarna. len annan utföringsform innefattar distans- eller förbindningspartiet 15 en tunga, spets eller ett utsprång som skjuter ut från exempelvis centrumet hos distans- eller förbindningspartiet och är an- ordnad att ingripa med ett motsvarande urtag eller genomgående hål i armerings- elementet 1c1. I ytterligare en annan utföringsform kan distans- eller förbindningspar- tiet 15 innefatta ett urtagsparti anordnat att ingripa med ett motsvarande utsprångs- parti på armeringselementet 1c1.

Fig. 23 visar en utföringsform av en armeringsanordning innefattande ett första armeringselement 1a, ett andra armeringselement 1b och kanalelement 18a, b för tillhandahållande av en flödeskanalfunktion. Kanalelementet 18a är anordnat på det första armeringselementet längs en yttre periferi av det första armeringselementets 536 197 18 långsida, och kanalelementet 18b är anordnat på armeringselementet på ettjämnt avstånd inåt från kanalelementet 18a. Genom att placera det andra armeringsele- mentet 1b ovanpå kanalelementen 18a, b uppnås en flödeskanal 19a däremellan.

Med andra ord begränsas en flödeskanal 19a mellan armeringselementen 1a, b me- delst kanalelementen 18a, b som är anordnade däremellan. En andra flödeskanal 19b definieras av motsvarande kanalelement längs den motstående periferin av det första armeringselementet 1a, I en annan utföringsform kan kanalelementen anord- nas pà ett ojämnt avstånd från varandra. l ytterligare en utföringsform är kanalele- menten anordnade längs de yttre periferierna av armeringselementets eller arme- ringselementens långsidor och runt de inre periferierna av armeringselementet eller armeringselementen, vilket därmed åstadkommer en enkel flödeskanal mellan arme- ringselementen. Kanalelementen kan ha rektangulärt eller fyrkantigt tvärsnitt. Kanal- elementen kan vara tätningar tillverkade av exempelvis gummi eller liknande, och fyller därmed en tätande funktion mellan armeringselementen och kanalelementen. I andra utföringsformer kan kanalelementen vara tillverkade av exempelvis ett plast- eller metallmaterial och kan tätas mot armeringselementen med exempelvis en sepa- rat tätning eller tätningslim. Flödeskanalerna kan med fördel användas för vattenbu- ren golvvärme.

Fig. 24 visar ett flertal armeringselement 1a1-1d1, 1a2-1d2 i enlighet med den andra utföringsformen av uppfinningen som är anordnade i ett korsande mönster.

Armeringselementen kan vara hopsvetsade i detta korsande mönster.

Fig. 25 visar ett flertal armeringselement 1a1-1d1, 1a2-1d2 i enlighet med den andra utföringsformen av uppfinningen som är anordnade i ett vävt och korsande mönster.

Fig. 26 visar mätresultat från ett böjprov av en betongbalk som är armerad med ett flertal armeringselement i enlighet med den andra utföringsformen av uppfin- ningen. Balkarna är 1200 mm långa, 200 mm höga och 250 mm breda. Armerings- elementen är anordnade omväxlande horisontellt och vertikalt, dvs. omväxlande lig- gande ner och stående på sina långsidor i balkarna. Referensen R3 är en balk arme- rad med konventionella armeringsstänger med 8 mm diameter och med stålkvalitet B500B. Referensen jämförs med balkar med armeringselement i enlighet med upp- finningen, C4, C5, C6, som alla har tjocklek 2 mm, en inre diameter om 30 mm hos ringarna och en yttre diameter om 50 mm hos ringarna. C4 är tillverkat av en stålkva- litet med draghållfasthet 1500 N/mmz och C5 och CB av stålkvaliteter med respektive draghàllfastheter 1000 N/mmz och 500 N/mmz. Som visas i fig. 26 uppnår betongbal- 536 197 19 karna med armeringsbalkar i enlighet med uppfinningen en belastningskapacitet som är 71-246 % högre än referensen. Dessutom visar fig. 26 att högkvalitetsstål förbätt- rar belastningskapaciteten signifikant. l strid med fördomen att stål av hög kvalitet är olämpligt för armeringar har det visat sig fördelaktigt att använda sådant högkvali- tetsstål i ett armeringselement i enlighet med uppfinningen.

Fig. 27 visar mätresultat från ett böjprov av en EPS-betongbalk armerad med ett flertal armeringselement i enlighet med den andra utföringsformen av uppfinning- en. Balkarna är 1200 mm långa, 200 mm höga och 250 mm breda. Armeringsele- menten är anordnade vertikalt, dvs. stående på sidorna på sina långsidor i balken.

Referensen R4 är en balk armerad med konventionella armeringsstänger med 10 mm diameter och med stålkvaliteten R500B. Referensen jämförs med balkar med armeringselement i enlighet med uppfinningen av olika stålkvaliteter och dimensioner (benämns C17, C18, C19, C21 och C22). Armeringselementen har tjocklekar om 1-2 mm, yttre diameter hos ringarna om 50-75 mm och inre diameter hos ringarna om -55 mm. Som visas i fig. 27 uppnår balkarna med armeringselement i enlighet med uppfinningen en belastningskapacitet som är 32-50 % högre än referensen, trots att deras vikt är 23-50 % lägre.

Lista över utföringsformer 1. Ett armeringselement (1,1a-c, 1a1-8, 1b1-7) för ingjutning, omfattande ring- formiga partier (2) kännetecknat av att armeringselementet (1 ,1a-c, 1a1-8, 1b1-7) omfattar åtminstone en rad på varandra följande ringformiga partier (2) anslutna till varandra med halsar (3). 2. Ett armeringselement (1,1a-c, 1a1-8, 1b1-7) enligt utföringsform 1, känneteck- nat av att armeringselementet utgörs av ett huvudsakligen plant element. 3. Ett armeringselement (1,1a-c, 1a1-8, 1b1-7) enligt utföringsform 1 eller 2, kän- netecknat av att åtminstone en hals (3) övergår i de ringformiga partier (2) den är ansluten till med en jämnt krökt form. 4. Ett armeringselement (1 ,1a-c, 1a1-8, 1b1-7) enligt någon av utföringsformema 1-3, kännetecknat av att åtminstone ett ringfonnigt partis (2) inre angräns- ningsområde är utformat i ett material med högre styrka än resten av det åt- minstone ett ringformiga partiet (2).

. Ett armeringselement (1,1a-c, 1a1-8, 1b1-7) enligt utföringsform 4, känneteck- nat av att armeringselementet är utformat i metall och åtminstone ett ringfor- 536 'i 97 migt partis (2) inre angränsningsområde är annorlunda armerat än resten av det åtminstone ett ringformiga partiet (2). 6. Ett armeringselement (1,1a-c, 1a1-8, 1b1-7) enligt utföringsform 4, känneteck- nat av att åtminstone ett ringformigt parti (2) omfattar åtminstone ett tvärstag (5a, b) som sträcker sig över det åtminstone ett ringformiga partiets (2) öpp- ning. 7. Ett armeringselement (1 ,1a-c, 1a1-8, 1b1-7) enligt någon av de ovanstående utföringsformerna, kännetecknat av att armeringselementet omfattar på var- andra följande kolumnvis anordnade rader med på varandra följande ringfor- miga partier (2). 8. En armering för ingjutning, omfattande ringformiga partier (2), kännetecknad av att armeringen omfattar armeringselementet (1 ,1a-c, 1a1-8, 1b1-7) som omfattar åtminstone en rad på varandra följande ringformiga partier (2) anslut- na till varandra med halsar (3). 9. En armering enligt utföringsform 8, kännetecknad av att armeringen omfattar åtminstone två uppsättningar armeringselement, där armeringselementen i den första uppsättningen har längdsaxeln riktad i en första längdsrlktning och normalen till armeringselementens plan är riktad i en första normalriktning, medan armeringselementen i den andra uppsättningen har längdsaxeln riktad i en andra längdsriktning och normalen till armeringselementens plan är riktad i en andra normalriktning, där åtminstone endera vinkeln mellan de första och andra längdsriktningarna skiljer sig från noll eller vinkeln mellan de första och andra normalriktningarna skiljer sig från noll.

.En armering enligt utföringsform 9, kännetecknad av att åtminstone endera vinkeln mellan de första och andra längdsriktningarna är rät eller vinkeln mel- lan de första och andra normalriktningarna är rät. 11.En armering enligt någon av utföringsformerna 8-10, kännetecknad av att den första uppsättningen armeringselement vilar med åtminstone en av sina halsar mot åtminstone en av halsarna på den andra uppsättningen armeringsele- ment. 12. En armering enligt någon av utföringsformerna 8-11, kännetecknad av att den första uppsättningen armeringselement är uppdelad i åtminstone två under- grupper, där åtminstone ett armeringselement från den första undergruppen överlappar åtminstone ett armeringselement från den andra undergruppen, så 535 197 21 att ett rakt armeringsstycke (6) kan träs genom de ringformiga partiema (2) från de båda armeringselementen. Även om exemplifierande utföringsformer av den föreliggande uppfinningen har vi- sats och beskrivits är det uppenbart för fackmannen att ett antal ändringar och modi- fikationer eller förändringar av uppfinningen som den beskrivits häri kan göras.

Det inses således att beskrivningen av uppfinningen ovan och den tillhörande rit- ningen är att betrakta som icke-begränsande exempel av denna och att skyddsom- fånget definieras av de bifogade patentkraven.

Claims (26)

536 'H37 22

1. PATENTKRAV

2. . Armeringselement avsett att placeras i ett gjutstycke och att elastiskt uppta dragbelastningar därpå, kännetecknat av att nämnda armeringselement inne- fattar en plan skiv- eller plattformad stomme av åtminstone en rad av i följd hopkopplade ringformade partier (2).

3. . Armeringselement enligt krav 1, varvid de iföljd hopkopplade ringformade par- tierna (2) är hopkopplade till varandra via hals- eller anslutningspartier (3).

4. . Armeringselement enligt krav 1 eller 2, varvid de iföljd hopkopplade ringfor- made partierna år hopkopplade till varandra via hals- eller anslutningspartier längs en centrumlinje som ligger på samma linje som centrumet hos de ring- formade partierna i raden. _ Armeringselement enligt något av kraven 2 till 3, varvid hals- eller anslutnings- partierna (3) är utformade med en tvârsnittsdimension med avseende på ra- dens riktning som håller för större dragbelastningar än det ringformade partiet.

5. . Armeringselement enligt något av kraven 2 till 4, varvid de ringformade parti- erna och hals- eller anslutningspartierna är utformade i ett stycke.

6. . Armeringselement enligt något av kraven 2 till 5. varvid de ringformade parti- erna (2) mellan hals- eller anslutningspartierna uppvisar ett likformigt tvärsnitt i det ringformade partiets riktning.

7. . Armeringselement enligt något av kraven 2 till 6, varvid hals- eller anslutnings- partierna är smala partier mellan de ringformade partier och därmed bildar en midja däremellan.

8. . Armeringselement enligt något av kraven 2 till 7, varvid åtminstone ett av hals- eller anslutningspartierna (3) övergår till de ringforrnade partier (2) till vilka det är anslutet med en glatt krökt form. 536 197 23

9. Armeringselement enligt något av de föregående kraven, varvid de ringforma- de partierna åtminstone delvis överlappar med varandra eller år anordnade huvudsakligen i anliggning eller tangentiellt mot varandra.

10.Armeringselement enligt något av de föregående kraven, varvid det ringfor- made partiet innesluter ett hål anpassat att fyllas med gjutmaterial vid gjutning.

11.Armeringselement enligt krav 10, varvid hålets diameter och tjockleken hos den plana skiv- eller plattformade kroppen är anpassade för att vid gjutning möjliggöra komplett fyllning av hålet med gjutmaterial.

12.Armeringselement enligt något av de föregående kraven, varvid armerings- elementets periferi har huvudsakligen släta ytor.

13.Armeringselement enligt något av de föregående kraven, varvid den inre peri- ferin hos åtminstone ett av de ringformade partierna är utformat av ett material som har högre hållfasthet än resten av detta ringformade parti.

14.Armeringselement enligt något av de föregående kraven, varvid arrnerings- elementet är utformat av metall och den inre periferin av de ringforrnade parti- erna är annorlunda härdad än resten av de ringformade partierna.

15.Armeringselement enligt något av de föregående kraven, varvid åtminstone ett ringformat parti innefattar åtminstone ett tvärstag (5a, b), vilket sträcker sig över öppningen hos det ringformade partiet.

16.Armeringselement enligt något av de föregående kraven, varvid armerings- elementet vidare innefattar ett plant skiv- eller plattformat vikningsparti vilket är kopplat till ett yttre perifert parti av det ringformade partiet, varvid vikningspar- tiet är vikbart relativt armeringselementets kropp.

17.Armeringse|ement enligt krav 16, varvid vikningspartiet är anordnat att utgöra ett distans- och/eller förbindningsparti relativt ett ytterligare armeringselement. 536 197 24

18.Armeringse|ement enligt krav 17, varvid nämnda vikningsparti innefattar åt- minstone ett utskjutande eller urtaget parti anpassat för ingrepp med ett ytter- ligare armeringselement.

19.Armeringsanordning avsett att placeras i ett gjutstycke och att elastiskt uppta dragbelastningar därpå, varvid armeringsanordningen innefattar åtminstone två armeringselement enligt något av de föregående kraven, varvid arme- ringselementen är hopkopplade parallellt eller kolumnvis i följd, därvid bildan- de en matris av i följd hopkopplade ringformade partier.

20.Armeringsanordning enligt krav 19, varvid raderna av armeringselement är vikbara relativt varandra på så sätt att en tredimensionell armeringsanordning kan åstadkommas.

21. .Armeringsanordning avsedd att placeras i ett gjutstycke för att elastiskt uppta dragbelastningar därpå, varvid armeringsanordningen innefattar åtminstone en första och en andra uppsättning armeringselement enligt något av kraven 1 till 18, varvid den första uppsättningen armeringselement är anordnade parallellt i en första riktning, och varvid den andra uppsättningen armeringselement är anordnade parallellt i en andra riktning vilken är vinkelrät mot den första rikt- ningen.

22.Armeringsanordning enligt krav 21, varvid hals- eller anslutningspartierna hos den första uppsättningen armeringselement vilar på hals- eller anslutningspar- tiema hos den andra uppsättningen armeringselement,

23.Armeringsanordning enligt krav 21 eller 22, varvid armeringsanordningen vida- re innefattar åtminstone ett rakt armeringsorgan (6), och varvid den första uppsättningen arrneringselement är uppdelad i två deluppsättningar, varvid åtminstone ett ringformat parti i den första deluppsättningen överlappar med åtminstone ett ringformat parti i den andra deluppsättningen, så att det raka armeringsorganet (6) kan träs genom de ringformade partierna (2) i den första och andra deluppsättningen armeringselement. 536 19? 25

24.Armeringsanordning avsedd att placeras i ett gjutstycke och att elastiskt uppta dragbelastningar därpå, varvid armeringsanordningen innefattar åtminstone två armeringselement enligt något av kraven 1 till 18, vidare innefattande åt- minstone ett kanalelement anordnat mellan två armeringselement, så att åt- minstone en kanal bildas mellan de två armeringselementen för möjliggörande av ett vätskeflöde däremellan.

25.Armeringsanordning enligt krav 24, varvid nämnda kanalelement innefattar första kanalpartier, som sträcker sig längs långsidorna av den yttre periferin hos armeringselementen, och andra kanalpartier, som sträcker sig längs de inre periferierna hos de ringforrnade partierna eller huvudsakligen parallellt med de första kanalpartierna.

26.Armeringsanordning avsedd att placeras i ett gjutstycke och att elastiskt uppta dragbelastningar därpå, varvid armeringsanord ningen innefattar åtminstone ett första och ett andra armeringselement enligt något av kraven 1 till 18, varvid nämnda första armeringselement är utfört i ett första material och nämnda andra armeringselement är utfört i ett andra material, vilka material är sådana att en elektrisk ström genereras när nämnda armeringselement är anordnade på ett inbördes avstånd i ett gjutmaterial.