SE534543C2 - Anslutningselement för fluidledningar samt sprutformningsanordning för tillverkning av anslutningselementet - Google Patents

Abstract

Uppfinningen avser ett anslutningselement (1) för fluidledningar, bestående av ensprutforrndel (2), speciellt i ett stycke, av ett formstabilt material med två huvudsakligencylindriska inre kanalsektioner (4, 5). Dessa är ifråga om sina längdaxlar (6, 7) riktaderelativt varandra i en bestämd förbindelsevinkel (a) av mellan O° och 180° och för-bundna med varandra via en övergångskanalsektion (8), varvid övergångskanal-sektionen (8) - sett i ett längdsnitt av de inre kanalsektionema (4, 5) - i sitt yttrevinkelområde är avfasad eller konkavt rundad i fluidriktningen. Övergångskanal-sektionen (8) är så utformad med en i sitt inre vinkelområde (12) i fluidströmnings-riktningen avfasad och/eller konvext rundad innerkontur att den utgående från en av deinre kanalsektionema (4, 5) över hela sin sträckning i fluidströmningsriktningen ärutformad utan tvärsnittsåtstramning. Vidare avser uppfinningen även en anordning förtillverkning av ett sådant anslutningselement (1), med ett sprutforrnverktyg med ettforrnkärnarrangemang (14) for bildande av de inre kanalsektionema (4, 5) och över-gångskanalsektionen. Därvid uppvisar formkärnarrangemanget (14) for forrnande avövergångskanalsektionen (8) åtminstone en tvärkämdel (16), som för uttagning är rörlig tvärs en huvudformningsriktning för de inre kanalsektionema (4, 5). Fig. 1 och 6

Description

20 25 30 35 534 543 nutida bromssystemen i lastbilar kan innehålla ett ganska stort antal av sådana vinkel- förbindelser (ofta 30 stycken eller rent av mer), är strömningsförlustema för de enskilda vinkeliörbindelserna tillsammans speciellt ofördelaldiga.

När det gäller kända, som sprutformdelar tillverkade anslutningselement kan visserligen övergångskanalsektionen - sett i ett längdsnitt av den inre kanalsektionen -i sitt yttre vinkelområde i strömningsriktriingen vara avfasad eller rundad, varigenom emellertid det återstående strömningstvärsnittet begränsas på ett ofördelaktigt sätt på grund av den kantkontur som ligger mitt emot det inre vinkelornrådet. Detta resulterar i ökat ström- ningsmotstånd.

Syfiet med föreliggande uppfinning är att erbjuda ett anslutningselement av det nämnda slaget, som å ena sidan uppvisar strörnningsoptirnerade egenskaper, men å andra sidan dessutom kan tillverkas ekonomiskt som sprutformdel i huvudsakligen ett stycke i ett sprutförfarande.

Dessutom skall även en lämplig anordning erbjudas för tillverkning av anslutnings- elementet.

Enligt uppfinningen uppnås nämnda syñen med ett anslutningselement enligt krav 1 eller enligt krav 9 och med en anordning enligt krav 18. Fördelaktiga särdrag i utfórandena tranigår av underkraven.

Enligt uppfmningen är följaktligen övergångskanalsektionen utformad med en ström- ningsfördelaktig irmerkontur på sådant sätt att den, utgående från en av de inre kanal- sektionema via sitt totala förlopp i fluidströmningsriktningen, är utformad utan tvär- snittsåtstrarrming. Därigenom hålls strömningsmotståndet lågt.

I en första utfiñringsform som vinkeltörbindelse kan övergångssektionen - sett i de båda inre kanalselnionemas längdsnitt - i sitt yttre vinkelområde vara konkav samt i sitt inre vinkelområde avfasad och/eller konvext rundad (eller åtminstone "kvasi-rundad") på sådant sätt att förbindelsekanalsektionen via sitt vinkelförlopp uppvisar ett huvud- sakligen konstant inre tvärsnitt. Detta betyder att det yttre vinkelområdet kan uppvisa ett strömningsfördelalctig, med relativt stor krökningsradie utformad konkav rundning utan att därigenom begränsa det inre tvärsnittet medelst det mitt emot liggande inre vinkel- området. En sådan åtstrarnning undviks enligt uppfinningen genom att även det inre vinkelområdet uppvisar en avfasad innerkontur och/eller en motsvarande, faktiskt 10 15 20 25 30 35 534 543 konvex nmdning, varvid nämnda inre nmdning och den yttre rundningen företrädesvis är koncentriskt rundade relativt varandra med radier vars differens är avgörande för det konstanta inre tvärsnittet på övergångskanalsektionen.

Nämnda begrepp "kvasi-rundat" betyder att det kan röra sig om flera bakom varandra liggande, i längdsnitt raka delsektioner, som på sådant sätt via en flack vinkel övergår i varandra att en i längdsnitt cirkelbågformad skyddsyta uppstår.

I en andra utföringsform som vinkelñrbindelse uppvisar övergångskanalsektionen åtminstone områdesvis ett utvidgat inre tvärsnitt, som ligger mitt emot de cylindriska inre kanalsektionemas inre tvärsnitt så att tvärsnittszoner härigenom bildas för upp- I i tagning av väntade strömningsavlösningar av en strömningsfluid. Härigenom är dessa utvidgade tvärsnittszoner anordnade och utformade beroende på en väntad fluidström- ning och därav resulterande strörnningsavlösningar, så att trots förekommande ström- ningsavlösningar ett kvarvarande effektivt strömningstvärsnitt är i stor utsträckning konstant avseende storlek och/eller form över övergångskanalsektionens sträckning och företrädesvis huvudsakligen motsvarar de angränsande inre kanalsektionemas inre tvärsnitt. Det uppfinningsenliga anslutningselementet kan även som multipelelement uppvisa åtminstone tre inre kanalsektioner, exempelvis i form av en T-förbindelse.

Därvid kan två inre kanalsektioner rätlinjigt (med lika axlar) övergå i varandra, och den tredje inre kanalsektionen kan mynna tvärs därtill, t.ex. vinkelrätt. När det gäller ett sådant utförande är därvid de inre vinkelområden i övergångskanalsektionen, som bildas vid varje tillfälle i övergångsområdet mellan två intill varandra liggande inre kanal- sektioner, avfasade eller konvext rundade i strömningsriktningen.

Dessutom skall observeras att i samband med föreliggande uppfinningen är konturen på de avfasade eller konvext rimdade inre vinkelområdena alltid så utformad att för undvikande av strömningsförluster uppnås för ett så larninärt förlopp som möjligt en optimerad anpassning av kanalytan till en strömming respektive dess strömningslinjer som utvecklas vid fluidgenomströmningen.

Den för tillverkning av det uppfinningsenliga anslutningselementet konstruerade sprut- forrnningsanordningen uppvisar ett speciellt formkärnarrangemang med åtminstone en tvärkärndel för formande av övergångskanalsektionen, varvid tvärkärndelen för uttag- ningen är rörlig tvärs en vid varje tillfälle huvuduttagningsriktning för de inre kanal- sektionema. I regel motsvarar varje huvuduttagningsriktning sträckningen på den tillhörande längdaxeln för den aktuella inre kanalsektionen. 10 15 20 25 30 35 534 543 Ytterligare detaljer framgår av ritningama och tillhörande beskrivning av föredragna uttöringsexempel. Därvid visar: Fig. 1 Fig. 2 Fig. 3 Fig. 4 Fig. 5 Fig. 8 Fig. 9 Fig. 10 Fig. 11 en törsta uttöringsfonn av ett uppfinningsenligt som vinkeliörbindelse utformat anslutningselement i längdsnitt i ett av de båda längdaxlarna ßr de cylindriska inre kanalsektionema definierat snittplan, med Fig. 2a-2C anslutningselementet enligt Fig. l under tillverkningen till- sammans med en första uttöringsvariant av ett formkärnarrangemang i olika tillstånd, en separat, axiellt kapad perspektivvy av formkärnarrangemanget enligt Fig. 2, en avbildning analogt med Fig. 2a (snitt i planet IV-IV enligt Fig. 5) med en andra utíöringsform av ett formkärriarrangemang, en sidovy i pilriktningen V enligt Fig. 4, en avbildning analogt med Fig. 4 för beskrivning av för förloppet vid uttagningen, en separat perspektivvy av forrnkärnarrangemanget enligt F ig. 4-6, en ytterligare variant av formkärnarrangemanget för ett första formningssteg vid tillverkning i två steg i en avbildning analogt med Fig. 2a och 4, med Fig. 9a och 9B en delvis kapad perspektivvy av arrangemanget enligt Fig. 8 i olika tillstånd vid uttagningen, en avbildning analogt med Fig. 8 med ett formkämarrangemang för det andra fommingssteget, en andra utiöringsform av det uppfmningsenli ga anslumingselementet i en avbildning analogt med Fig. 1, 10 15 20 25 30 35 534 543 Fig. 12 en motsvarande Fig. 11 längdkapad perspektivvy av anslutningselementet tillsammans med ett härför anordnat forrnkärnarrangemang i ett tillstånd vid uttagningen, Fig. 13 anslutningselement enligt Fig. 11 och Fig. 12 i längdsnitt under tillverkningen tillsammans med formkämarrangernanget, Fig. 14 en snittvy av ett som T-stycke utformat anslutningselement med ett därför lämpligt formkärnarrangemang, Fig. 15 en speciell utformning av det uppfinningsenliga anslutningselementet som beståndsdel i ett instickssystem i ett instucket, med en anslutningsluopp förbundet tillstànd och i axialsnitt, Fig. 16 en separat snittvy av anslutningselementet i en utföringsvariant till Fig. 15, och Fig. 17 arislutningselementet enligt Fig. 16 i en spegelbildsliknande, endast områdesvis kapad sidovy.

I de olika ritningsfigtrrerna har samma delar alltid försetts med samma hänvisnings- beteckningar.

I F ig. 1 visas ett uppfinningsenligt anslutningselement 1, som exempel i ett första utförande som vinkelñrbindelse. Nämnda vinkelförbindelse 1 används för förenande av två icke visade fluidledningar, varvid det rör sig om rör- eller slangledningar för valfria hydrauliska eller pneumatiska fluider. Anslutningselementet 1 kan även vara utformat t.ex. som T-stycke ñr tre ledningar (se Fig. 14) eller som godtycklig multifördelare. I alla fallen består anslutningselementet l av en sprutfonndel 2 i ett stycke av ett formstabilt, styvt material och uppvisar åtminstone två huvudsakligen cylindriska innerkanalssektioner 4, 5, som beträffande sin längdaxel 6, 7 är orienterade relativt varandra i en bestämd förbindelsevinkel a mellan 0° och 180°, men företrädesvis mellan 30° och 120°. I det visade utföringsexemplet uppgår förbindelsevinkeln a till 90°. De båda inre kanalsektionerna 4, 5 är förbundna med varandra via en övergångskanal- sektion 8, som sträcker sig bort över förbindelsevinkeln a och vars längdaxel på motsvarande sätt är bågformad. 10 15 20 25 30 35 534 543 Enligt uppfinningen är övergångskanalsektionen 8 - sett i det i F ig. 1 visade längdsnittet för innerkanalsektionema 4, 5 -i sitt yttre vinkelområde 10 konkavt samt i sitt inre vínkelområde 12 kovext utformad så att förbindelsekanalsektionen 8 över sitt förlopp uppvisar ett huvudsakligen konstant inre tvärsnitt. Företrädesvis motsvarar det inre tvärsnittet för íörbindelsekanalsektionen 8 det inre tvärsnittet för de vid varje tillfälle angränsande inre kanalsektionema 4, 5.

Det i samband med de inre kanalsektionema 4, 5 använda begreppet "huvudsakligen cylindrisk" betyder att det även kan röra sig - formnings- och uttagningssbetingat - om en i uttagningsrikmingen något koniskt utvidgad utformning. Dessutom innefattar begreppet "cylindrisk" såväl cirkelcylinder som i tvärsnitt icke cirkelformig cylinder.

Detta innebär att de inre kanalsektionema 4, 5 kan vara cirkelcylindriska med cirkel- format tvärsnitt eller med exempelvis ovalt tvärsnitt icke-cirkelcylindriskt utformade.

Härvid hänvisas till utföringsexemplet enligt Fig. 4-7, och speciellt till avbildningen i Fig. 5.

Sprutforrndelen 2 kan tillverkas ekonomiskt som plastsprutgodsdel av en relativt styv, forrnstabil plast, exempelvis av en fiberförstärkt polyarnid, såsom PA 6.6 med en glasfiberandel GF 30 eller GF 35 eller en motsvarande kolfiberandel (CF-andel).

Alternativt är det även möjligt att tillverka sprutformdelen 2 som metalltryckgodsdel t.ex. av aluminium, mässing, koppar eller liknande.

Här bör påpekas att det uppfinningsenliga anslutningselementet l på yttersidan kan uppvisa en praktiskt taget valfri ytkontur. Såsom visas i Fig. 1-14 kan de inre kanalsektionema 4, 5 och övergångskanalsektionen 8 vara ornslutna av väggar, som genomgående uppvisar samma väggtjocklek. Därav blir resultatet en huvudsakligen hålcylindrisk utformning i området för de inre kanalsektionema 4, 5. I de fria ändarna kan vissa anslutningssektioner 100 vara anordnade för förbindelse med icke visade ledningar. Härvid hänvisas till de nedan närmare beskrivna utlöringsfonnema enligt Fi g. 1 5 -1 7.

Den uppfinningsenliga utformningen av anslutningselementet 1 speciellt i dess inre vinkelområde 12 gör speciella fonnningstekniska åtgärder nödvändiga, eftersom en underskärning sker vid uttagningen av formkärnor i det inre vinkelområdet 12. Härtill beskrivs nedan några utfóringsexempel av en uppfinningsenlig anordning för tillverkning av anslutningselementet l. 10 15 20 25 30 35 534 543 Följaktligen uppvisar ett icke fullständigt visat formverktyg vid varje tillfälle ett speciellt forrnkärnarrangemang 12 för bildande av de inre kanalsektionema 4, 5 och av övergängskanalsektionen 8. Därvid uppvisar fonnkärnarrangemanget 14 för fonnande av det inre vinkelområdet 12 åtminstone en tvärkärndel 16, som för uttagning är rörlig tvärs relativt åtminstone en av längdaxlarna 6, 7 i de inre kanalsektionema 4, 5 respektive tvärs relativt en huvuduttagningsriktning.

I utföringsformen enligt Fig. 2 och 3 består forrnkärnarrangernanget 14 av två axiellt, i löpriktningen för de inre kanalsektionernas 4, 5 längdaxlar 6, 7 slidlilmande rörligt styrda längdkämdelar 18 och 20. Därvid är tvärkärndelen 16 i form av en runt en slidtväraxel 22 svängbart rörligt styrd hake 24 förbunden med en längdkärndel 18.

Nämnda hake uppvisar en ytkontur för formandet av det exempelvis konvext rundade inre vinkelområdet 12. Härvid är tvärkärndelen 16 respektive haken 24 speciellt via kolvliknande, förskjutbart genom längdkämdelarna 18, 20 löpande manövrerings- element 26, 28, tvångsmässigt rörliga mellan ett formningsläge (Fig. 2a och 3) och ett uttagningsläge (F ig. 2b och 2c). I forrnningsläge griper tvärkärndelen 16 om det inre vinkelområde 12 som skall formas och i uttagningsläge flyttas hela tvärkärndelen 16 så in i det inre tvärsnittsonnådet av den inre kanalsektionen 4 att längdkämdelen 18 tillsammans med tvärkämdelen 16 kan dras ut axiellt i pilriktningen 30 enligt Fig. 2c.

Den andra längdkärndelen 20 kan ändå fritt dras axiellt (pilriktning 32).

I det andra utföringsexemplet enligt Fig. 4-7 består formkärnarrangemanget 14 också av två axiellt, i löpriktningen för de inre kanalsektionernas 4, 5 längdaxlar 6, 7 slidliknande rörligt styrda längdkärndelar 34 och 36, varvid visserligen varje längdkärndel 34, 36 i längdriktningen är delad i två sliddelar A och B, närmare bestämt - med hänvisning till förbindelsevinkeln a - i en yttre sliddel A och en inre sliddel B. De inre sliddelarna B är med sina ändar som vänder mot varandra utformade för forrnning av det exempelvis konvext rundade inre vinkelområdet 12 i vinkelförbindelsen 1. För uttagning av de inre sliddelarna B dras först de yttre sliddelarna A på enkelt vis axiellt uti pilens 38 riktning.

Därefter kan de inre sliddelarna B - praktiskt taget som tvärkämdelar 16 - åtminstone med de ändar som vänder mot varandra flytlas undan tvärs längdaxeln 6 respektive 7 för den tillhörande inre kanalsektionen 4 respektive 5 från det inre vinkelområdet 12 och därefter dras ut axiellt i pilriktningen 40. Den tvärgående förflyttningen, som åskådlig- görs i Fig. 6 med pilarna 42, kan även ske automatiskt genom fiåderpåverkan av de inre sliddelama B. 10 15 20 25 30 35 534 543 Såsom framgår särskilt av Fig. 5 kan det vid detta utförande vara fördelaktigtatt utforma de inre kanalsektionema 4,5 med ovalt inre tvärsnitt. I detta fall kan de inre sliddelarna B vara utformade med halvcirkelforrnat tvärsnitt, eftersom den tvärgående rörelsen genom det ovala inre tvärsnittet möjliggörs i pilriktningen 42. I varje fall är därvid sliddelama A och B - när det gäller tvärsnittet - asynnnetriskt delat.

Såsom dessutom fi-amgår av Fi g. 4 och 6 definierar längdkämdelarna 34, 36 mellan de ändar som vänder mot varandra ett delningsplan 44, som motsvarar riktningen på en vinkelhalverare 46 i törbindelsevinkeln a och är därvid riktat vinkelrätt mot det av längdaxlarna 6, 7 definierade törbindelse- respektive snittplanet.

Det i Fig. 8-10 visade tredje uttöringsexemplet av den uppfinningsenliga anordningen leder till tillverkning i två steg. Följaktligen är fonnverktyget utformad som ett tvåstegsverktyg. För ett första forrnningsteg (Fig. 8 och 9) är ett tredelat fonnkäm- arrangemang l4a försett med två cylindriska längdkärndelar för de cylindriska inre kanalsektionema 4, 5 och med en som tvärkärndel 16 fungerande hörnkärndel 54 för övergångskanalsektionen 8. Hömkärndelen 54 bildar utifrån det yttre vinkelområdet 10 under fiigörande av en öppning 55 i det yttre vinkelområdet 10 övergångskanal- sektionens 8 sidoområden och även det inre vinkelområdet 12. Enligt Fig. 9a och 9b kan hömkärndelen 54 tas ut genom den fortfarande fria öppningen 55 i pilrikmingen 56. De cylindriska längdkärndelama 50 och 52 skall på enkelt sätt endast dras ut axiellt i pilriktningen 58. Enligt Fig. 10 är för ett andra formningssteg ñr stängning av öppningen 55 ett tvådelat forrnkärnarrangemang l4b med två enkla långdkämdelar 60 och 62 anordnat, vilka i området för de ändar som vänder mot varandra är utformade för formning av det exempelvis konkavt yttre vinkelområdet 10. Detta betyder att i detta område formgiuts i det andra formningssteget praktiskt ett slags lock som andra formdelskomponent 64. Härvid finns ett hålrum 66 mellan det tidigare formutna inre vinkelområdet 12 och längdkämdelama 60, 62. Längdkärndelarna 60, 62 kan tas ut genom enkel axiell utdragning i pilriktningen 68. Därvid kan längdkärndelarna 60, 62 definiera ett delníngsplan 70 mellan de ändar som vänder mot varandra, vars riktning kan motsvara delningsplanet 44 för utförandet enligt Fig. 4-7.

Vad nu beträffar uttöringsformen av anslutningselementet respektive vinkeltörbindelsen 1 enligt Fig. 1 1, så är först och fiärnst de delar respektive sektioner som motsvarar det första utförandet försedda med samma hänvisningsbeteckningar, så att hänvisning kan göras till ovanstående beskrivning. Således är även enligt F ig. 11 vinkeln mellan längd- axlarna 6, 7 i de inre kanalsektionema 4, 5 företrädesvis o. = 90°. Vinkeln a kan emeller- 10 15 20 25 30 35 534 543 tid absolut i det föredragna området vara mellan 30° och 120° från den rätta vinkel- deviationen. När det gäller detta utförande har man sett till att övergångskanalsektionen 8 ornrådesvis uppvisar ett på sådant sätt relativt de inre kanalsektionemas 4, 5 utvidgat inre tvärsnitt att utvidgade tvärsnittszoner 72 bildas. De utvidgade tvärsnittszonema 72 kan vara så anordnade och utformade beroende på en väntat fluidströmning och därav resulterande strömningsavlösningar, att trots förekommande strömningsavlösningar ett kvarvarande effektivt strörnningstvärsnitt företrädesvis äri stor utsträckning konstant avseende storlek och/eller form över övergångskanalsektionens 8 sträckning och huvudsakligen motsvarar de angränsande inre kanalsektionemas 4, 5 inre tvärsnitt.

I det visade, föredragna utföringsexemplet enligt Fig. 11 rör det sig om en - när det gäller vinkelhalveraren 46 för förbindelsevinkeln o. - symmetrisk utformning av de utvidgade tvärsnittszonema 72, varigenom vinkelförbindelsen l är lämplig för godtyckliga strömningsriktningar för fluiden. Alternativt till detta föredragna utförande är emellertid även en asymmetrisk utformning av de utvidgade tvärsnittszonerrra 72 möjlig för en viss strömningsriktrring för fluiden.

Såsom vidare framgår av Fig. 11 övergår de utvidgade tvärsnittszonema 72 med fördel vid varje tillfälle kontinuerligt, praktiskt taget stegfritt i varandra och/eller i de cylindriska inre kanalsektionerna 4, 5. Såsom visas kan - vid varje tillfälle utgående fitån var och en av de inre kanalsektionema 4, 5 fi-ån ett visst avstånd från längdaxlamas 6, 7 snittpunkt och fiån vinkelhalveraren 46 - det inre tvärsnittet kontinuerligt utvidga sig över hela kanalomfänget, ungefär koniskt fram till vinkelhalveraren 46. Dessutom kan det även härvid - analogt med utförandet enligt Fig. 1 - vara anordnat så att övergångskanalsektionen 8 i området för vinkelhalveraren 46 i förbindelsevinkeln u - sett i det visade längdsníttet för de inre kanalsektionema 4, 5 - i sitt yttre vinkelornråde 10 är konkavt samt företrädesvis i sitt inre vinkelornråde 12 avfasat och/eller konvext rundat eller "kvasi-rundat" utformat.

Med ledning av Fig. 12 och 13 skall nu ett föredraget forrnkämarrangemang 14 för tillverkning av utförningsforrnen av vinkelförbindelsen 1 enligt Fig. 11 förklaras.

Följaktligen består forrnkärnarrangemanget 14 -i det närmaste som i utförandet enligt F ig. 4-7 - av två axiellt, i löpriktningen för de inre kanalsektionemas 4, 5 längdaxlar 6, 7, slidliknande rörligt styrda längdkämdelar 74, 76. Visserligen är i detta utförande varje längdkärndel 74, 76 i längdriktningen delad i tre sliddelar A, B och C, nämligen - relativt förbindelsevinkeln a -i en yttre sliddel A, en inre sliddel B och en mellan dessa anordnad mellersta sliddel C. De yttre och inre sliddelama A och B uppvisari de 10 15 20 25 30 35 534 543 10 ändområden som vänder mot varandra respektive förbindelsevinkelns o. vinkelhalverare 46 forrnkonturer 78 ßr fomming av de utvidgade tvärsnittszonema 72. Härvid hänvisas speciellt till Fig. l3b. När det gäller detta utförande är det för uttagningen så anordnat att de yttre och inre sliddelarna A, B - vid varje tillfälle efter axiell utdragning av de mellersta sliddelama C i pilriktningen 80 - är rörliga åtminstone i omrâdet för form- konturerna 78 som tvärkämdelar 16 i tvärrikming relativt längdaxeln 6 respektive 7 för tillhörande inre kanalsektion 4 respektive 5 och därefter axiellt utdragbara i pilrikt- ningen 82 (se härvid speciellt F ig. 13b). Den tvärgående rörelsen visas i Fig. 12 med pilar 84.

I Fig. 14 visas ett uppfinningsenli g anslutningselement i ett utförande som T- förbindelse, som uppvisar tre inre kanalsektioner 4, 5 och 5'. I detta utföringsexempel övergår de båda inre kanalsektionerna 5 och 5' rätlinjigt med sina längdaxlar 7 och 7' med lika axlar i varandra och den inre kanalsektionen 4 mynnar tvärs, närmare bestämt vinkelrätt relativt de inre kanalsektionerna 5. 5', så att längdaxeln 6 med var och en av längdaxlama 7, 7' innesluter en förbindelsevinkel o. respektive a' av företrädesvis 90°. I detta fall uppvisar övergångskanalsektionen 8 i området mellan den inre kanalsektionen 4 och de båda angränsande inre kanalsektionerna 5 och 5' vid varje tillfälle ett inre vinkelomrâde 12 respektive l2', som i fluidströmningsriktningen företrädesvis är konvext nmdad. Naturligtvis kan mellan längdaxlarna 7 och 7' för de båda inre kanalsektionema 5, 5 ' även en från 180° avvikande vinkel vara anordnad (t.ex. 90°).

Såsom dessutom framgår av Fig. 14 är för detta utförande av anslutningselementet 1 ett forrrikärnarrangemang 14 anordnat, som för den inre kanalsektionen 4 uppvisar en längdkärndel 86, som i längdriktningen är indelad i tre sliddelar A, B och C, närmare bestämt i två yttre sliddelar A och B och en mellersta sliddel C. De båda yttre slid- delarna A, B uppvisar i sina fiänire från varandra vända ändområden formkonturer 88 för fonnning av de inre vinkelområdena 12, l2'. För uttagning av derma längdkärndel 86 måste först den mellersta sliddelen C dras i pilriktningen 90. De yttre sliddelarna A, B kan därefter åtminstone i området för sina forrnkonturer 88 som tvärkärndelar 16 flyttas tvärs den inre kanalsektionens 4 längdaxel 6 och axiellt dras ut i pilriktningen 91. I det visade utförandet kan för de inre kanalsektionema 5 och 5', som med lika axlar övergår i varandra, två enkla längdärndelar vara anordnade som kan dras i pilarnas 96 riktning.

En i Fig. 14 visad delning mellan längdkärndelarna 86, 92 och 94 skall endast betraktas som exempel. 10 15 20 25 30 35 534 543 11 Med ledning av F ig. 15-17 kommer nu föredragna utföranden att beskrivas för ovan redan allmänt nämnda anslutningssektioner 100. Dessa arrslutriingsselctioner 100 bildas huvudsakligen genom speciell utformning av konturen på den yttre Omkretsen på de väggar som omsluter de inre kanalsektionerna 4, 5. I de visade utföringsexemplen är alltid en av anslutningssektionema 100 utformad som domelement 102 (s.k. inslags- dom) för påsättning av en fluidledning. Domelementet 102 uppvisar på utsidan en lämplig domprofil med flera tandkanter 104.

Den andra anslutningssektionen 100 är företrädesvis utformad som beståndsdel i en fluidinsticksanslutning, närmare bestämt i synnerhet som ett insticksskafi 106, som enligt Fig. 15 är tätat runtom samt via hållarorgan företrädesvis lösbart låsningsbart kan stoppas in i en upptagningshylsa 108 i en godtyckligtanslutnings- eller aggregatdel 100.

Såsom framgår av Fig. 16 och 17 uppvisar insticksskaftet 106 på sin yttre omkrets - utgående från dess fiia ändområde - först ett radiellt urtag 112, som i syrmerhet är utformat som ett rimtomgâende ringspår, i anslutning därtill åtminstone ett ringspår 114 för en i Fig. 15 visad fluidtätrring 116 samt företrädesvis även ett ytterligare ringspår 118 för en också i Fig. 15 visad smutstätning 120. Såsom framgår av Fig. 15 används urtaget 112 till ingrepp av ett i upptagningshylsan 108 lagrat, radiellt elastiskt hållar- element 122. Detta hållarelement 122 är företrädesvis utformat som elastisk ring- klarnmer. Därvid är hållarelementet 122 så lagrat i en inre radiell ringkamrnare inuti upptagningshylsan 108 att det ornrådesvis och med formpassning radiellt inåt faller in i urtaget 112 på det inskjutna insticksskaftet 106. För att på detta vis formmässigt vid behov kunna lossa det spärrade insticksskaftet 106 är den ringkamrnare 124 som tar upp hållarelementet 122 bildat mellan en radiell avsatsyta 126 i upptagningshylsan 108 och en hålcylindrisk insatsdel 128 som är löstagbart fastsatt i upptagningshylsan 108. I det visade, föredragna exemplet är insatsdelen 128 med en yttergänga inskruvad i anslutningsdelens 110 inre gänga; det bildas följaktligen en inskruvningsdel respektive en s.k. kopplingsskruv. Dessutom kan därvid ett fjäderelement vara anordnat i det nedre basområdet av upptagningsöppningen i upptagningshylsan 108, exempelvis i form av en gummielastisk ring. Det inskjutna irrsticksskafiet 106 kommer i den i Fig. 15 visade, låsta positionen med sin fria ände till anliggning mot fiäderelementet 130, varigenom den påverkas av en krafi som verkar axiellt i lossningsriktningen. Därigenom hålls ínsticksförbindelsen axiellt utan spelrum. 10 15 534 543 12 Ytterligare detaljer beträffande det beskrivna instickssystemet är kända genom många andra offentliggjorda patentpublikationer med samma sökande, se exempelvis EP 0 005 865 A2/Bl och även EP 0 913 618 Al/Bl.

Som komplettering därtill bör nämnas att inom det tör smutstätningen 120 anordnade ringspåret 118 kan en radiell livavsats 132 vara anordnad, som påverkar smuts- tätningens 120 deformationstörhållande vid anliggning ("elastiskt anslag") i upptag- ningshylsans 108 mynningsområde på sådant sätt att härigenom kan indirekt även en ytterligare axiell tjäderkrafi påverkas i lossningsriktningen. Detalj er beträffande denna utformning är beskrivna i den oíïentliggjorda patentskriften EP 0 813 017 A2/Bl.

Uppfinningen är inte begränsad till de visade och beskrivna uttöringsexemplen utan omfattar även alla utföranden inom ramen för uppfinningen vilka verkar på samma sätt.

Vidare är uppfinningen inte heller begränsad till de kombinationer av kännetecken som finns i de aktuella huvudkraven. I det avseendet skall kraven enbart betraktas som formuleringstörsök.

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 35 534 543 lå PATENTKRAV . Anslutningselement (1) för fluidledningar, bestående av en sprutformdel (2) i ett stycke, av ett forrnstabilt material med två huvudsakligen cylindriska inre kanalsektioner (4, 5), som beträffande sina längdaxlar (6, 7) är riktade relativt varandra i en viss fórbindelsevinkel (a) mellan 0° och 180° och är förbundna med varandra via en övergångskanalsektion (8), varvid övergångskanalsektionen (8) - sedd i ett längdsnitt av de inre kanalsektionema (4, 5) är avfasad eller konkavt rundad i sitt yttre vinkelområde (10) i fluidströmningsriktningen, varvid övergångskanalsektionen (8) är så utformad med en i sitt inre vinkelområde (12) i fluidströmningsriktningen avfasad och/eller konvext rundad innerkontur att den utgående från en av de inre kanalsektionerna (4, 5) över hela sitt förlopp i fluidströmningsriktningen är utformad utan tvärsnittsåtstramning, k ä n n e t e c k n at av att övergångskanalsektionen (8) områdesvis uppvisar ett på sådant sätt relativt de inre tvärsnitten på de cylindriska inre kanalsektionema (4, 5) fórstorat inre tvärsnitt att utvidgade tvärsnittszoner (72) bildas, varvid de utvidgade tvärsnittszonerna (72) vid varje tillfälle kontinuerligt, stegfritt övergår i varandra och/eller i de cylindriska inre kanalsektionerna (4, 5) och varvid vid varje tillfälle utgående från var och en av de inre kanalsektionema (4, 5), det inre tvärsnittet över hela omkretsen kontinuerligt förstoras till ett maximum - speciellt i området för förbindelsevinkelns (a) vinkelhalverare (46), varvid strömningstvärsnittet i närrmda övergångskanalsektion (8) är anordnat att utformas beroende på en väntad fluidströmning och därav resulterande strömningsavlösningar, för att motsvara ett kvarvarande effektivt strömningstvärsnitt, vilket är i stor utsträckning konstant avseende storlek och/eller forrn över övergångskanalsektionens (8) sträckning och vilket huvudsakligen motsvarar de angränsande inre kanalsektionernas (4, 5) inre tvärsnitt. ' . Anslutningselement enligt krav 1, k ä n n et e c k n a t av en - med hänvisning till en vinkelhalverare (46) i förbindelsevinkeln (a) - asymrnetrisk utformning av de utvidgade tvärsnittszonema (72) för en bestämd strömningsriktning för fluiden. . Anslutningselement enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av en - med hänvisning till en vinkelhalverare (46) i fórbindelsevinkeln (a) - symmetrisk utformning av de utvidgade tvärsnittszonema (72) fór godtyckliga strömningsriktningar för 10 15 20 25 30 35 10. ll. 534 543 IH fluiden. Anslutningselement enligt något av kraven 1-3, k ä n n e t e c k n at av attför- bindelsevinkeln (a) mellan de inre kanalsektionernas (4, 5) längdaxlar (6, 7) ligger i intervallet 30-120°, och företrädesvis uppgår till 90°. Anslutningselement enligt något av kraven 1-4, k ä n n e te c k n at av att de inre kanalsektionema (4, 5) är cylindriskt utformade med cirkelformigt tvärsnitt eller med exempelvis ovalt tvärsnitt. Anslutningselement enligt något av kraven l -5, k ä n n e t e c k n at av att sprutformdelen (2) som plastsprutgodsdel består av en relativt styv, formstabil plast, företrädesvis av en fiberförstärkt polyamid. Anslutningselement enligt något av kraven 1-5, k ä n n e t e c k n at av att sprutformdelen (2) som metalltryckgodsdel exempelvis består av aluminium, mässing eller koppar. Anslutningselement enligt något av kraven 1-7, k ä n n e t e c k n at av att de inre kanalsektionema (4, 5) i sina fria ändområden, som leder bort från övergångskanalsektionen (8), övergår i anslutningssektioner (100). Anslutningselement enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a t av att åtminstone en av anslutningssektionema (100) är utforrnad som domelement (102) för påsättning av en fluidledning. . Anslutningselement enligt krav 8 eller 9, k ä n n e t e c k n at av att åtminstone en av anslutningssektionema (100) är utformad som beståndsdel i en fluidinsticks- förbindelse, närmare bestämt speciellt som en runtom tätad och via hållarorgan låsbart, i en upptagningshylsa 108 i en anslutningsdel (110) ínstickbart insticksskaft (106). Anslutningselement enligt krav 10, k ä n n e te c k n at av att insticksskafiet (106) på sin yttre omkrets uppvisar ett radiellt, speciellt som ringspår utformat urtag (112) för ingrepp av ett företrädesvis inne i upptagningshylsan (108) lagrat, radiellt elastiskt hållarelement (122), åtminstone ett ringspår (114) för en fluidtätning (116) samt företrädesvis ett ytterligare ringspår (118) för en 10 15 20 12. 534 543 IS' smutstätning (120). Anordning för tillverkning av ett anslutningselement (1) enligt något av kraven 1-11, med ett sprutformverktyg med ett fomrkärnarrangemang ( 14) för bildande av de inre kanalsektionerna (4, 5) och av övergångskanalsektionen, varvid forrnkärnarrangemanget (14) uppvisar åtminstone en tvärkârndel ( 16) för formande av övergångskanalsektionen (8), vilken tvärkämdel fór uttagning är rörlig tvärs en huvudformningsriktning för de inre kanalsektionema (4, 5), forrnkärnarrangemanget (14) uppvisar två axiellt, i löpriktningen för de inre kanalsektionemas (4, 5) längdaxlar (6, 7) slidliknande rörligt styrda längdkärndelar (74, 76), k änn e te c k n ad av att varje längdkärndel (74, 76) i längdriktningen är indelad i tre sliddelar (A, B och C), nämligen - med hänvisning till förbindelsevinkeln (u) - i en yttre sliddel (A) och en inre sliddel (B) och en däremellan anordnad mellersta sliddel (C), varvid de yttre och inre sliddelama (A, B) i de ändområden som vänder mot varandra uppvisar forrnkonturer (78) for formning av innerkonturen och de utvidgade tvärsnittszonerna (72), och varvid för uttagning de yttre och inre sliddelama (A, B) - efter axiell utdragning av de mellersta sliddelama (C) - som tvärkärndelar (16) åtminstone i området för deras formkonturer är rörliga tvärs längdaxeln på tillhörande inre kanalsektion (4, 5) och axiellt utdragbara.