SE534025C2 - Anordning för bestämning av ett flödestillstånd i ett andningssystem - Google Patents

Abstract

Föreliggande uppfinning avser en anordning för registrering av flödestillståndet i ettandningssystem, som kombinerar funktioner hos en backventil med funktionen hosen genomflödesmätning i en gemensam anordning. Anordningen består av ett ven-tilarrangemang (1) med en ventilskiva (9) och en ventilkropp (8), varvid ventilskí-vans (9) läge i förhållande till ett ventilsäte (11) registreras och ur ventilskivans (9)läge fastställs ett mått på flödet och en genomflödesriktning (5, 6). Fastställandet avventilskivans läge (9) kan därvid ske induktivt, elektriskt, elektromekaniskt elleroptiskt. Det fastställda flödet och genomflödesriktningen (5, 6) kan användas förstyrning av respirationen i en medicinsk apparat (Figur 1).

Description

534 025 2 och tätar genomflödesöppningen vid plan anliggning i ventilsätet. Om nu ett genom- flöde från hållarelementets sida verkar mot skivan, respektive det föreligger ett tryckfall mellan hållarelementets sida och motstående skivsida, rör sig skivan så att flödet kan nå fram genom ventilen. Detta är backventilens genomflödesriktning. Om genomflödet från motstäende skivsida verkar på skivan så förhindrar hållarelemen- tet en rörelse hos skivan, och inget flöde kan komma igenom ventilen. Detta är backventilens spärriktning.

Skivans rörelse används i föreliggande uppfmning till att registrera flödet hos en gas.

I en första utföringsform finns en lindad spole såsom induktans anordnad runt om ventilens genomloppsöppning, vilken tillsammans med en kapacitans bildar en elektrisk svängningskrets. Svängningskretsen har en genom induktans och kapaci- tans bestämd resonansfrekvens. Ventilskivan av ett ej deformerbart material, ex- empelvis keramik, som ligger an mot ventilens genomloppsöppning i ventilsätet, och som genom denna ariliggning tätar, är i denna första utföringsform enligt uppfin- ningen utformad så att ett elektriskt ledande element med ett magnetiskt perrneabi- litetstal om ungefär ett är anordnat såsom ventilelement på eller i skivan. Det elekt- riskt ledande elementet bestämmer genom sitt läge i förhållande till spolen en på.- verkan på magnetfältet genom att det i det elektriskt ledande elementet induceras en virvelström.

Virvelströmmen utgör en belastning för svängningskretsen som tar energi från svängningskretsen. Belastningens storlek är beroende av skivans läge i förhållande till spolen. Om skivan på grund av genomflödet, och därmed även det elektriskt le- dande elementet, avlägsnas från spolen, så blir virvelströmsförlustema i den mag- netiskt-elektriska kretsen i arrangemanget mindre. Om svängningskretsen stimule- ras utifrån medelst en elektrisk växelspänning i närheten av resonansfrekvensen så kan den resulterande svängningskretsamplituden utvärderas såsom mått på av- lägsnandet av det elektriskt ledande elementet från spolen och därmed såsom mått på storleken hos skivans rörelse på grund av flödet. Med hjälp av en karaktäristik som tas frarn via amplitudfórändringen per genomflödesmängd, är det därmed möj- ligt att skilja såväl mellan in- och utandningsfaser som att utföra en kvantitativ ut- värdering av genomflödeshastigheten. Utvärderingen av ventilskivans läge möjliggör fastställande av flöde och flödesriktning. Flöde och flödesriktnirig kan användas fór respirationsstyming i en medicinapparat, exempelvis i en respirationsapparat eller i en anestesiapparat.

En alternativ variant av den första utföringsformen enligt uppfinningen skiljer sig från denna genom att ventilskivan år utformad så att i stället för ett elektriskt le- dande element anordnas ett magnetiskt ledande element med ett magnetiskt per- meabilitetstal som är >>l såsom ventilelement på eller i skivan. Detta resulterar så att säga i ett arrangemang av en spole med en metallkärna och en luftspalt. Luft- spaltens dimensioner varierar i denna andra utföringsform enligt uppfinningen ge- nom ventilsldvans rörelse. Därmed ändras arrangemangets totalinduktans genom den på grund av ett genomflöde i genomflödesriktningen åstadkomna rörelsema hos ventilskivan och därmed i samverkan med kapacitansen, svängningskretsens resonansfrekvens. Om svängningskretsen utifrån stimuleras medelst en elektrisk växelspänning i närheten av resonansfrekvensen, så är den resulterande föränd- ringen i svängningskretsens godhetstal ett mått på förändringen av luftspalten i den 534 025 3 magnetiska kretsen och därmed ett mått på avlägsnandet av det magnetiskt ledan- de elementet från spolen, och kan slutligen utvärderas såsom mått på storleken av rörelsema hos skivan på grund av flödet.

Utformningen av svängningskretsen för den första utföringsforrnen väljs företrädes- vis så att resonansfrekvensen ligger ovanför det hörbara området hos människa om ca 20 kHz, såsom övre gränsvärde för resonansfrekvensen lämpar sig ett värde om 500 kHz, för att uppnå ett tillräckligt inträngningsdjup för magnetfâltet och för att uppnå en tillräcklig mäteffekt. I en variant av den första utföringsforrnen enligt upp- finningen hålls ventilskivan i ett viloläge medelst ett förspänt mekaniskt fjäderele- ment. Fjâdems karakteristik år sådan att ventilskivan lyfts av flödet mot fiäderldaf- ten. I ett sådant arrangemang kan ventilen användas i godtyckligt monteringsläge, eftersom fjäderkarakteristiken huvudsakligen bestämmer ventilskivans väg och läge i beroende av flödet.

I en föredragen utföringsform av den första utföringsformen enligt uppfinningen är en skiva av böjligt material fastsatt i genomloppsöppningens mittpunkt på en hål- larstruktur. Hållarstrukturen år företrädesvis utformad som en stjärna och fastsatt vid kanten av genomloppsöppningen. I hållarstrukturens mittpunkt är den böjliga ventilskivan fäst. Funktionssättet erhålles genom en elastisk deforrnering och böj- ning av skivan i kantområdet, varigenom luften kan passera ventilen från en genomloppsriktning, utan flöde återställs den elastiska deforrneringen tillbaka till ursprungstillståndet och stänger ventilen på nytt. Från den andra genomflödesrikt- ningen undviks en deformation av ventilen genom att anliggningsytan för ventilski- van i ventilsåtet inte tillåter något spelrum för deformation. Detta arrangemang med en ventilskiva av böjligt material enligt denna föredragna utföringsform ger den för- delen att ventilen kan arbeta utan extra fjäderelement i ett godtyckligt monterings- läge, eftersom den på ventilskivan verkande gravitationen inte utnyttjas för tätning.

På ett föredraget sätt är hållarstrukturen och den böjliga ventilskivan så utformade att ventilskivan kan bytas ut av användaren under rengörings- och underhållsarbe- te. För en sådan utbytesdel finns till förfogande såsom material för ventilskivan en mängd böjliga syntetiska material, elastomerer eller folier, exempelvis neopren eller silikon, eftersom det på grund av engångsanvändning inte föreligger några specifika krav på hygienisk förbehandling.

I en andra utföringsforrn enligt uppfinningen registreras ventilens stängning me- delst en kontakt. Därvid monteras en böjlig ventilskiva excentriskt med hjälp av åtminstone en fästpunkt på en hållarstruktur i genomloppsöppningen. På den sida som ligger mittemot fastsättningssidan finns ett kontaktpar anordnat som registre- rar ventilens stängning. I genomloppsöppningens ytterkontur finns ett ventilsäte utformat såsom tätande stängningsyta för ventilen.

I en altemativ variant av den föredragna utföringsforrnen är kontaktparet utformat såsom elektromagnetiskt kontaktpar. Därvid är ett element av magnetiskt material anordnat på eller i ventilskivan. I ventilens stängningsyta finns en elektromagnetisk kontakt, företrädesvis i form av en Hall-sensor eller ett Reed-relä anordnad, vilken är försedd med elektriska tilledningar. Vid stängd ventil påverkas det elektromagne- tiska elementet medelst magneterna i ventilskivan, och den elektriska förbindelse som uppstår är mätbar genom en elektrisk kontinuitets- eller motståndsmätning. 534 025 4 En tredje utföringsform av uppfinningen utgörs av en kombination av den första utföringsformen med den andra utföringsformen. En böjlig ventilskiva fästs därvid excentriskt med hjälp av åtminstone en fästpunkt på en hållarstruktur i genom- loppsöppningen. Ventilskivan är försedd med ett magnetiskt eller elektriskt ledande material vars nârmande till ventilsåtet kan registreras via ett arrangemang i en svängningskrets enligt det första utfóringsexemplet. Utvärderingen av kontaktparet tjänar till att registrera en ventilrörelse, vilket, då kontakten sluts, utgör en sluttid- punkt för inandningsfasen och tillåter en registrering av andningscykler, utvärde- ringen av fältfórändringen syftar till en ytterligare kvantitativ utvärdering av genom- flödeshastigheten via den registrerade öppningsvägen för ventilen.

Utföringsexempel av uppfmningen belyses närmare nedan i anslutning till ritning- arna.

Dessa visar: Figur 1 Ett första ventilarrangemang med en icke-deforrnerbar ventilskiva och ett spolarrangemang, Figur 2 Det första ventilarrangemanget enligt Figur 1 i slutet tillstånd med mag- netfåltlinjer inritade, Figur 3 Det första ventilarrangemanget enligt Figur 1 i öppet tillstånd med mag- netfältlinjer inritade, Figur 4 Ett arrangemang för elektrisk utvärdering av ventilskivans rörelse för de i Figurerna 1, 2, 3 avbildade ventilema, Figur 5 Ett andra ventilarrangemang med en elastisk ventilskiva och ett spolar- rangemang i slutet tillstånd, Figur 6 Det andra ventilarrangemanget enligt Figur 5 i öppet tillstånd, Figur 7 Det andra ventilarrangemanget i en detaljåtergivning av den elastiska ventilskivan och hållarstrukturen, Figur 8 En sidovy av hållarstrukturen för det andra ventilarrangemanget enligt Figur-erna 5 till 7, Figur 9 Ett tredje ventilarrangemang med en ventilskiva och med ett kontaktar- rangemang i öppet tillstànd, Figur 10 Det tredje ventilarrangemanget enligt Figur 9 i slutet tillstånd, Figur 1 1 Det tredje ventilarrangemanget i en detaljåtergivning av den tredje ventil- skívan och ventilkroppen, Figur 12 En variant av det första ventilarrangemanget, Figur 13 En variant av det tredje ventilarrangemanget, 534 025 5 I Figur 1 visas en principiell konstruktion av ett första ventilarrangemang 1 enligt uppfinningen i halv sektion längs den horisontella axeln 25 symmetriskt med mitt- axeln 13, som omfattar en cirkelrund första ventilskiva 9 med ett första ventilele- ment 10, utfört såsom inbäddat magnetiskt element, med ett magnetiskt perrneabi- litetstal som är väsentligt större än 1, ett ventilsäte och en cylindrisk ventilkropp 8 med en därpå anordnad spole 12.

I Figur 2 visas det första ventilarrangemanget 1 enligt Figur 1, varvid den första ventilskivan 9 med det inbäddade elementet 10 tåtande vilar på ett första ventilsäte 1 1. För likadana element används samma hänvisningssiffror som i Figur 1. Vidare är det inritat ett första magnetfältlinjeförlopp 14 i ett slutet tillstånd för det första ventilarrangemanget 1. Flödet från den andra genomflödesriktningen 6 kan inte strömma genom ventilen.

Figur 3 visar den första ventilskivan 9 som lyfts på grund av genomflödet från den första genomflödesriktningen 5, och ett andra magnetfältlinjeiörlopp 15 i öppet till- stånd för ventilarrangemanget 1 enligt Figur l. För likadana element används samma hänvisningssilfror som i Figur 1. De olika förloppen för magnetfältlinjerna 14, 15 vid öppen och stängd ventilskiva 9 framgår av Figurerna 2 och 3.

I Figur 4 visas hur ventilarrangemanget 1 enligt uppfinningen i enlighet med Figu- rema 1, 2, 3 införlivats i en elektronisk krets via ett anslutningskontaktpar 31. För likadana element används samma hänvisningssiffror som i Figur 1. Den första ven- tilskivan 9 vilar på ett första ventilsäte ll. I den första ventilskivan 9 finns ett för- sta ventilelement inbäddat. En elektronisk drivkrets 30 omfattar ett arrangemang av en kondensator 32, vilken tillsammans med den på ventilkroppen 8 befintliga spolen 12 bildar en elektrisk svängningskrets med en typisk resonansfrekvens. Pa- rallellmotståndet 36 är lämpligt utformat för att ställa in svängningskretsens dämpning. Via en växelspänningskålla 34 med förkopplingsmotståndet 33 stimule- ras svängningskretsen i närheten av sin resonansfrekvens till svängning. Det första ventilelementet 10 åstadkommer en dämpning av svängningskretsamplituden, som ges av ett proportionellt samband för avståndet från det första ventilelementet 10 till spolen 12. Via en spänningsmätapparat 35 kan svångningens amplitud mätas.

I Figur 5 visas ett andra ventilarrangemang 2 med det särskilda särdraget av en elastisk andra ventilskiva 16 och en hållarstruktur 19 för att fästa den andra ven- tilskivan 16.

Bilden visar den andra ventilskivan 16 med ett andra ventilelement 23, utfört så- som inbâddat magnetiskt element med ett magnetiskt permeabilitetstal som är vä- sentligt större än 1, ett andra ventilsäte 18 och en cylindrisk ventilkropp 8 med en därpå anordnad spole 12. Det andra ventilarrangemanget 2 är därvid avbildat i slu- tet tillstånd, varvid den andra ventilskivan 16 med det andra ventilelementet 23 är fäst på hållarstrukturen 19, och vilar tätande på det andra ventilsätet 18 och på detta sätt blockeras ett genomflöde enligt den andra genomflödesriktningen 6.

Figur 6 visar den andra ventilskivan 16 som lyfts medelst genomflödet från den för- sta genomflödesriktningen 5, i öppet tillstånd för det andra ventilarrangernanget 2 enligt Figur 5. För likadana element används samma hänvisningssiffror som i Figur 5. Den andra ventilskivan 16 lyfts vid kanten från det andra ventilsåtet på grund av den böjliga utföringsformen, genom flödet, och genomflödesöppningen 7 (Figur 7) 534 025 6 frigörs därmed och luft kan i enlighet med den första genomflödesriktningen 5 strömma genom det andra ventilarrangemanget 2.

Figur 7 visar en återgivning i en vy ovanifrån av det andra ventilarrangemanget 2 i enlighet med Figurerna 5 och 6 av en andra ventilskiva 16 och en hållarstruktur 19 före sarnrnanfogrring. För likadana element används samma hånvisningssiffror som i Figur 5. Hållarstrukturen 19 med en fästpunkt 20 upptar fästhålet 17 i den andra ventilskivan 16. I Figur 7 visas vidare att hållarstrukturen 19 länmar en genomflö- desöppning fri. Hållarstrukturen 20 är i detta exempel cirkelforrnigt utformad av tre stödsträvor 24 med en centrerad fåstpunkt 20. Andra former av hållarstrukturen 19 år likaledes möjliga.

Figur 8 visar en sidovy av hållarstrukturen 19 och fästpunkten 20 i detalj. För det andra ventilarrangemangets 16 funktion är förhållandena för dimensionerna av fästpunkten 20 och den andra ventilskivan 16 avgörande. Fâsthålet 17 i den andra ventilskivan 16 har en mindre diameter än fästpunktens 20 hätta 21. Fästpunktens 20 fåstdiarneter 22 är mindre än fästhålets 17 diameter (Fig. 7) för den andra ven- tilskivan 16. Dessa förhållandena avseende dimensionerna har till följd att den andra ventilskivan 16, på grund av det elastiska materialet, kan sammanfogas med fästpunkten 20 via hättan 21, men efter sammanfogningen kan den inte längre lös- göras bort från fästpunkten 20 på grund av flödet via hättan 21. Den andra ventil- skivan 16 hålls med tillräcklig tolerans mot fästpunktens 20 fästdiarneter 22 för att kunna följa flödet elastiskt. För användningen betyder detta att innan det andra ventilarrangemanget 2 tas i bruk insätts den andra ventilskivan 16 i hållarstruktu- ren 19 och efter användningen kan den lätt på nytt avlägnas, så att det blir möjligt att separat behandla eller kassera den andra ventilskivan 16 och ventilkroppen 8.

Figur 9 visar ett tredje ventilarrangemang 3 i halvt snitt längs den horisontella ax- eln 25 symmetriskt med rnittaxeln 15 med en tredje ventilskiva 28 och med ett kon- taktarrangemang. Kontaktarrangemanget består av elektriska kontaktelement 26, som är elektriskt förbundna med varandra via en elektrisk kontaktbrygga 27 i vilo- tillstånd. I visat öppet tillstånd för det tredje ventilarrangemanget 3 är den elektris- ka kontakten bruten. Luft flödar i enlighet med den första genomflödesriktningen 5 genom det tredje ventilarrangemanget 3. Den brutna kontakten kontakteras via an- slutningskontakterna 31 och medelst en ej visad utvärderingskrets registreras ex- empelvis medelst en kontinuitetstest eller motståndsmätning. Den därvid registre- rade signalen kan användas såsom triggersignal för styrning av respirationen. Den tredje ventilskivan 28 är därvid förbunden med ventilkroppen 8 via en skära 40.

Fästpunkten 20 med en hätta 21 häller den tredje ventilskivan 28 fixerad vid ven- tilkroppen 8 längs sidan. Den tredje ventilskivan 28 är utfonnad med förstärkning i läget motsvarande skåran 40. Omedelbart intill skåran 40 finns i den tredje ventil- skivan ett spår 41 infört, varigenom den tredje ventilskivan 28 lagras elastiskt rör- ligt till ventilkroppen 8 och kan följa flödesrörelsen.

I Figur 10 visas det tredje ventilarrangemanget 3 enligt Figur 9 i slutet tillstånd. För likadana element används samma hänvisningssiífror som i Figur 9. Ett genomflöde i enlighet med den andra genomflödesriktningen 6 blockeras därvid genom den tredje ventilskivans 28 läge. Kontaktförbindelsen kan kontakteras via anslutnings- kontaktema 31 och registreras medelst en ej visad utvärderingskrets, exempelvis medelst en kontinuitetstest eller motståndsmätning. Den därvid registrerade signa- 534 025 7 len kan användas såsom triggersignal för styrning av respirationen i en respira- tionsapparat.

Figur 1 1 visar en utformning av det tredje ventilarrangemanget av en tredje ventil- skiva 29 och en cylindrisk, i förhållande till mittaxeln symmetrisk ventilkropp enligt Figurerna 10 och ll före sarnmanfogning, i en tredimensionell vy. För likadana element används samma hänvisningssiffror som i Figurerna 10 och 11. Fästpunk- tema 26 i skåran 40 på ventilkroppen upptar ventilskivans 28 fästhål l7. För det tredje ventilarrangemangets 3 funktion är förhållandena mellan fästpunkternas 20 och den tredje ventilskivans 28 dimensioner avgörande. Fästhålen 17 i den tredje ventilskivan 28 har en mindre diameter än håttorna 21 på fästpunktema 20. Fäst- punkternas 20 fåstdiameter är mindre än diametern för den tredje ventilskivans 28 fästhål 17. Dessa förhållanden mellan dimensionerna har till följd att den tredje ventilskivan 28 på grund av det elastiska materialet kan samrnanfogas med fäst- punktema 20 via håttorna 21, men efter sammanfogningen kan den inte längre på grund av flödet frigöras bort från fästpunkten över hättan 2 1. Den tredje ventilski- van 28 hålls med tillräcklig tolerans till fästdiametern 22 på fästpunktema 20 för att elastiskt kunna följa flödet. För användning i praktiken betyder detta att innan det tredje ventilarrangemanget 3 används sätts den tredje ventilskivan 28 in i ven- tilkroppen 8, och efter användningen kan den lätt på nytt avlägsnas, så att separat behandling eller kassering av den tredje ventilskivan 28 och ventilkroppen 8 möjlig- görs. Införande av det tredje ventilskivan 28 i skåran 40 sker via två fästpunkter 20, varvid fästpunkterna 20 är asymmetriskt anordnade på två lodrätt förskjutna fästaxlar 29 iventilkroppen 8, och att den tredje ventilskivans 28 design är så vald att endast en entydig infåstningsmöjlighet för ventilskivan 28 på ventilkroppen 8 är möjlig. Därmed utesluts en felaktig montering. Entydigheten ges vidare av fäst- punkternas 20 asymmetri i förbindelse med skåran 40, i kombination med den på ena sidan halvrunda och fyrkantiga formen av ventilskivan 28.

I Figur 12 visas det första ventilarrangemanget l enligt Figur 1 av ventilskivan 9 med inbâddat ventilelement 10 och en spole 12 med tillkommande på ventilkroppen 8 anbringat metallelement. För likadana element används samma hänvisningssiff- ror som i Figur l. Metallelementet 39 åstadkommer en styrning av de magnetiska fältlinjerna och förstärker därmed mäteffekten som förorsakas av den första ventil- skivans 9 rörelse.

I Figur 13 avbildas en variant av det tredje arrangemanget enligt Figur 9. För lika- dana element används samma hänvisningssiffror som i Figur 9 och Figur l. I denna variant år en spole 12 och ett ventilelement med ett kontaktarrangemang som be- står av elektriska kontaktelement 26 och en elektrisk kontaktbrygga 27 anordnade på ventilkroppen 8. I denna variant kan en utvärdering av kontaktförbindelsen för registrering av andningsfasen användas, exempelvis för triggning av en respira- tionsapparat. Ventilelementets 10 läge i eller på den tredje ventilskivan 28 i förhål- lande till den kring spolkroppen 8 anordnade spolen påverkar magnetfältets egen- skaper. Utvärderingen av ändringen av de magnetiska fältegenskapema sker med hjälp av en drivelektronik (Figur 4) och resulterar såsom tillkommande mätstorhet förutom andningsfasregistreringen i ett kvantitatívt mått på flödet. 534 025 Lista över hänvísningsbeteckníngar -å-ÄOJOJCDOOWOJCDCOBDMIONDBJIQMDNH>-^r-I»-I»-Ir-I»-I»-Ih-^I-I\OW\IO\OIJÄO)IOH r-\O\OO\U1JÄO)IOI-IO\OCX>\IO\UI-bOONF-'OOWNÛCII-IÄCAJBJfl-*O första ventilarrangemang andra ventílarrangemang tredje ventilarrangemang fjärde ventílarrangemang första genomflödesriktning andra genomflödesriktning genomflödesöppnírlg ventilkropp första ventílskiva första ventilelement första ventilsåte spole nrittaxel första magnetfåltlinjeförlopp andra magnetfåltlinjeförlopp andra ventilskiva fästhål andra ventilsäte hållarstruktur fästpunkt hätta fästdiaxneter andra ventilelement stödstrâva hørisontell axel kontaktelement kontaktbrygga tredje ventilskiva fästaxel drivelektronik anslutningskontaktpar kondensator förkopplingsmotstånd växelspånningskälla spånningsmátapparat parallellmotstånd metallelement skära spår

Claims (13)

534 025 9 PATENTKRAV

1. Anordning fór bestämning av ett flödestillstånd vid en backventil i ett and- ningssystem, bestående av ett ventilarrangemang (3) med en ventilskiva (28), ett ventilsäte (11), en ventilkropp (8), ett ventilelement (23) och en spole (12), kontaktelement (26) och en kontaktgivare (27), varvid läget för ventilskivan (9, 16, 28) i förhållande till ett ventilsäte (11, 18) registreras elektromagnetiskt med ett ventilelement (23), och ur ventilskívans (9, 16, 28) läge i förhållande till ventilsätet (1 l, 18) fast- ställs ett mått på ett flöde, och varvid ventilskivans (28) läge i förhållande till ventilsâtet registreras elektriskt med ett arrangemang av kontaktelement (26) och kontaktgivare (27).

2. Anordning enligt patentkrav 1, varvid ventilelementet (10, 23) är utformat så att det är elektriskt ledande, och varvid ventilskivans (9, 16) läge fastställs medelst en registrering av en virvelströmförändring i den magnetiskt-elektriska kretsen.

3. Anordning enligt patentkrav 1, varvid ventilelementet (10, 23) år utformat så att det är magnetiskt ledande och varvid ventilskivans (9, 16) läge fastställts genom en registrering av en luftspaltförändring i den magnetiska kretsen.

4. Anordning enligt patentkrav 2, med en elektriskt stimulerad svängningskrets för registrering av virvelströmförändringen.

5. Anordning enligt patentkrav 3, med en elektriskt stimulerad svängningskrets fór registrering av luftspaltförändringen.

6. Anordning enligt patentkrav 1, med ett magnetiskt ventilelement (23) i kombi- nation med ett Reed-relä eller en Hall-sensor för elektromagnetisk registrering av läget för ventilskiva (28) i förhållande till ventilsätet (1 1, 18). 534 025 10

7. Anordning enligt något av föregående patentkrav, vari ventilskivan (9) är ut- formad av ett icke-deformerbart material.

8. Anordning enligt något av föregående patentkrav, varvid ventilskivan ( 16, 28) är utformad av böjligt material.

9. Anordning enligt något av föregående patentkrav, varvid en förspând meka- nisk fiäder håller ventilskivan (9) i ett vilolåge.

10. Anordning enligt något av föregående patentkrav, varvid ventilskivan (16, 28) är separerbart förbunden med ventilkroppen (8) via fâstpunkter (20).

11. 1 1. Anordning enligt något av föregående patentkrav, varvid åtminstone två i fästax- larna (29) i förhållande till varandra förskjutna fåstpunkter (20) och en skåra (40) i ventilkroppen (8) entydigt fastlågger förbindningen mellan ventilskivan (28) och ven- tilkroppen (8).

12. Anordning enligt något av föregående patentkrav, varvid ventilskivan (28) år försedd med ett spår (41) för ökning av rörligheten.

13. Anordning enligt något av föregående patentkrav, varvid flödet och genomflö- desriktningen (5, 6) används för styrning av respirationen i en medicinsk apparat.