SE532936C2 - Motorstyranordning hos arbetsfordon - Google Patents

Description

20 25 30 335 2 under det att lyftkraften förhindras från att reduceras genom att reglera dragkraften med operatörens acceleratornianövrering. Å andra sidan resulterar allt för mycket lyflkrafi i otillräcklig dragkrafl och s k tryckprestanda för att trycka skopan in i sediment blir sämre. Följaktligen höjs lyft- armen innan sediment och liknande är lastade i skopan och sålunda blir arbetsför- mågan sämre.

Som svar pâ detta, såsom beskrivet i japanska patentansökningspublikationen nr. JP-A-H05-106243, föreslås ett arbetsfordon som har motorhastigheten konfigu- rerad för att reduceras tills arbetshastigheten hos en frontarbetsmaskin når ett förut- bestämt värde under villkoret att fordonshastigheten är approximativt noll och det drivande trycket hos en frontarbetsmaskins hydrauliska cylinder är större än eller lika med ett törutbestämt värde. I arbetsfordonet beskrivet i publikationen reduceras åkmomentet då den stora drivkraften för frontarbetsmaskinen behövs. Följaktligen, är det möjligt att öka lyftkraflen med mängden motsvarande mängden hos det redu- cerade åkmomentet.

Patentreferens 1 Japansk patentansökningspublikation nr. JP-A-H05-l06243 Sammanfattning av uppfinningen I arbetsfordonet beskrivet i den ovan angivna publikationen, där ett villkor är att fordonshastigheten reduceras till approximativt noll, detekteras det hydrauliska trycket hos arbetsmaskinens hydrauliska cylinder och arbetshastigheten hos arbets- maskinen, resp., och motorhastigheten är konfigurerad att styras baserat på de detek- terade resultaten.

Vad beträffar den ovan beskrivna styrningen utförd i den konventionella anordning- en, föreligger det många styrparametrar och det är även nödvändigt att utföra åter- 10 15 20 25 kopplingsstyrning. Därför föreligger det ett problem att styrning tenderar att vara komplicerad och sakna tillförlitlighet. Dessutom utförs motorstyrning genom att sät- ta prioritet på. arbetshastigheten hos arbetsmaskinen. Därför är balansen mellan dragkraften och lyftkrafien sämre än balansen reglerad av expertoperatörens accele- ratormanövrering. Till följd härav, är det ett problem att operatörens avsedda balans mellan dragkrafien och lyfikraften inte uppnås.

Det är ett syfte med föreliggande uppfinning att uppnå riktig balans mellan drag- krafien och lyfikrafien med enkel styming och vidare att öka arbetsförmågan.

En motorstyrningsanordning hos ett självgående arbetsfordon enligt en första upp- finning är en motorstymingsanordning hos ett självgående arbetsfordon som innefat- tar en hydraulisk pump för arbetsmaskin för att driva en arbetsmaskin och innefattar detekteringsorgan för fordonshastighet för att detektera fordonshastighet och drag- kraftstyrningsorgan. Dragkraflstyrningsorganen reducerar dragkrafien genom att be- gränsa en maximal gaspådragsmängd då fordonshastigheten är mindre än eller lika med förutbestämd hastighet baserad på ett resultat detekterat medelst detekterings- organen för fordonshastighet.

I denna anordning detekteras fordonshastighet hos arbetsfordonet och den maximala gaspådragsmängden begränsas till ett förutbestämt värde då fordonshastigheten är mindre än eller lika med en förutbestämd hastighet. Då ett arbete utförs vid fordons- hastigheten mindre än eller lika med en förutbestämd hastighet, begränsas därför ar- betseffekten hos motorn även då en operatör ytterligare pressar gaspedalen nedåt, exempelvis. Följaktligen reduceras dragkraften jämfört med ett fall utan begräns- ning av motorarbetseffekten och det är möjligt att öka lyftkrafien.

Här är det möjligt att reducera dragkraften och öka lyfikraften enbart genom att de- tektera fordonshastigheten och begränsa den maximala gaspådragsmängden beroen- 10 15 20 25 30 -32 935 4 de på det detekterade resultatet och därigenom tillhandahâlles en helt enkel konfigu- ration för styrning. Följaktligen uppnås hög tillförlitlighet.

En motorstyrningsanordning hos ett självgående arbetsfordon enligt en andra upp- finning är anordningen enligt den första uppfinningen och vidare innefattande de- tekteringsorgan för pumputmatningstryck för att detektera utmatningstryck hos ar- betsmaskinens hydrauliska pump. Därtill reducerar dragkrafistymingsorganen drag- kraften genom att styra den maximala gaspådragsmängden beroende på pumputmat- ningstrycket förutom på fordonshastigheten.

Då det är nödvändigt att uppnå dragkraften under ett arbete i det konventionella ar- betsfordonet är här dragkraften konfigurerad att uppnås då en operatör stoppar drif- ten av arbetsmaskinen. Å andra sidan, vad beträffar anordningen beskriven i den ovan angivna konventionella publikationen, ändras det hydrauliska trycket hos hyd- raulcylindem hos arbetsmaskinen ej ens då arbetet hos arbetsmaskinen stoppas. Där- för styrs motorrotationen kontinuerligt och det är omöjligt att uppnå dragkrafien.

Jämfört med detta reduceras enligt anordningen hos föreliggande uppfinning utmat- ningstrycket hos arbetsmaskinens hydraulpump då driften av arbetsmaskinen stop- pas. Därför styrs den maximala gaspådragsmängden beroende på reduktionen. Där- till ökas tvärtom utmatningstrycket hos arbetsmaskinens hydrauliska pump då ar- betsmaskinen drivs. Den maximala gaspådragsmängden styrs beroende på ökningen.

Följaktligen är det möjligt att utföra ett förlopp, vilket liknar den konventionella ba- lansregleringen genom operatörens manövrering, med den automatiska driften.

En motorstymingsanordning hos ett självgående arbetsfordon enligt en tredje upp- finning är anordningen enligt den första uppfinningen eller den andra uppfinningen, och där arbetsfordonet tillåts växla ett motortillstånd mellan ett krafttillstånd för att använda en motor vid hög effekt med betoning på arbetsförmåga och ett ekonomi- tillstånd för att använda motom vid låg effekt med betoning på reduktion av bränsle- 10 15 20 25 30 532 535 5 förbrukningshastighet. Motorstymingsanordningen innefattar vidare motortill- ståndsbedömningsorgan för att bedöma om motortillståndet är inställt för att vara krafttillståndet eller ekonomitillståndet. Därtill utför dragkraftstyrorganen styrning enbart då motortillståndet är inställt till att vara krafttillståndet.

Här kan dragkrafien ökas för mycket då motortillståndet är inställt till att vara kraft- tillståndet. Därtill är motortillståndet inställt till att vara krafttillståndet då den stora lyñkraften är avsedd att uppnås. Som ett svar på detta, utförs dragkraftstyrningen enbart på krafttillståndet, i vilket arbetsmaskinen behöver kraftförsörj as mer och dragkraften ökas allt för mycket. Därför är det möjligt att utföra effektiv motorstyr- ning enbart då det är nödvändigt.

En motorstymingsanordning hos ett självgående arbetsfordon enligt en fjärde upp- finning är anordningen enligt den tredje uppfinningen och där arbetsfordonet inne- fattar en transmission med ett flertal hastighetsändringsväxlar. Därtill utför drag- krafistymingsorganen styrningen enbart då motortillståndet är inställt till att vara krafitillståndet och hastighetsändringsväxeln är inställd till att vara en första framåt- växel.

På ett liknande sätt som ovan är här dragkraften ofta ökad allt för mycket då hastig- hetsändringsväxeln är inställd till att vara den första framåtväxeln. Därtill väljs den första växeln på krafttillståndet då ett tungt lastarbete utförs. Därför utförs drag- kraftstymingen enbart vid den första växeln på krafttillståndet såsom beskrivet ovan.

Följaktligen, pâ liknande sätt som ovan, är det möjligt att utföra effektiv motorstyr- ning enbart då det är nödvändigt.

En motorstymingsanordning hos ett självgående arbetsfordon enligt en femte upp- finning är anordningen enligt en av den första till fjärde uppfinningen och där ar- betsfordonet innefattar arbetstillståndsvalorgan för att välja ett av ett flertal arbets- tillstånd förinställda enligt slag av arbetsmaskinen. Här innefattar arbetstillstânden 10 15 20 25 30 532 B35 6 åtminstone ett första arbetstillstånd och ett andra arbetstillstånd. Därtill reducerar dragkrafistyrorganen dragkraften genom att begränsa den maximala gaspådrags- mängden då det första arbetstillståndet väljs till att vara lägre än den maximala gas- pådragsmängden då det andra arbetstillståndet väljs.

Exempelvis då ett tandtillstånd, i vilket ett arbete utförs under det att en skopa, som har ett flertal tänder på den främre spetsen därav, är monterad vid fordonet, sätts till att vara det första arbetstillståndet, där den högre lyftkraften vanligtvis behövs för tandtillståndet, jämtört med de andra tillstånden förutom tandtillståndet. Som ett svar på detta, enligt föreliggande uppfinning, då det första arbetstillståndet väljs som arbetstillstånd, begränsas den maximala gaspådragsmängden till att vara lägre än den maximala gaspådragsmängden då det andra arbetstillståndet väljs.

Här, då det första arbetstillståndet väljs, är den maximala gaspådragsmängden be- gränsad och reduktionsnivå hos dragkrafien är större än den i de andra tillstånden.

Därför är det möjligt att vidare öka lyftkraften och sålunda är arbetsförmågan för- stärkt.

En motorstyrningsanordning hos ett självgående arbetsfordon enligt en sjätte upp- finning är anordningen enligt en av den första till fjärde uppfinningen och där ar- betsfordonet innefattar arbetstillståndsvalorgan för att välja ett av ett flertal arbets- tillstånd förinställda beroende på slag av arbetsmaskinen. Därtill utför dragkraftstyr- ningsorganen styrning enbart då ett specifikt arbetstillstånd väljs genom arbetstill- ståndvalorganen.

Här är ett flertal arbetstillstånd inställda beroende på slag av arbetsmaskinen. Då ett specifikt arbetstillstånd, såsom ett tungt lastarbete i ett stenbrott och liknande, väljs av flertalet av arbetstillstånden, kan en stor lyfikrafi behövas till följd av att tung last verkar på arbetsmaskinen. Som ett svar på detta, enligt föreliggande uppfinning, ut- förs styrning för att reducera den maximala gaspådragsmängden enbart då ett speci- 10 15 20 25 30 532 93% 7 fikt arbetstillstånd väljs som arbetstillstånd. Följaktligen, är arbetsförmågan för- stärkt.

En motorstyrningsanordning hos ett självgående arbetsfordon enligt en sjunde upp- finning är anordningen enligt den sjätte uppfinningen och där det specifika arbets- tillståndet innefattar åtminstone ett första arbetstillstånd och ett andra arbetstillstånd och dragkraftstymingsorganen reducerar dragkraften genom att begränsa den maxi- mala gaspådragsmängden då det första arbetstillståndet väljs till att vara lägre än den maximala gaspådragsmängden då det andra arbetstillståndet väljs.

I detta fall, på liknande sätt som vid anordningen enligt den sjätte uppfinningen, är det möjligt att uppnå större dragkraft genom att reducera den maximala gaspå- dragsmängden till vara ett litet värde enbart då den stora dragkrafien behövs.

Kort beskrivning av ritningama Fig. 1 är en extem vy av en hjullastare.

Fig. 2 är ett schema illustrerande en styrkrets hos hjullastaren.

Fig. 3 är ett schema för att illustrera relation mellan dragkraft och lyftkraft.

Fig. 4 är ett flödesschema hos motorstyming.

Fig. 5 är ett schema för att illustrera motormomentprestanda i ett krafttillstånd och ett ekonomitillstånd.

Fig. 6 innefattar scheman för att illustrera relation mellan utmatningstryck hos en hydraulpump hos en arbetsmaskin och maximal gaspådragsmängd.

Beskrivning av hänvisningsbeteckningar 1 hjullastare 3 arbetsmaskin 7 hydraulpump hos arbetsmaskin 10 15 20 25 533 935 8 1 0 styrenhet 1 8 trycksensor 19 lyítarm 20 skopa 25 gaspedal 26 fordonshastighetssensor Bästa tillstånd för att utföra uppfinningen Fullständig konfiguratíon Fig. 1 illustrerar en hjullastare 1 hos en utföringsform enligt föreliggande uppfin- ning. Hjullastaren l innefattar en fordonskropp 2, en arbetsmaskin 3 fast vid front- delen hos fordonskroppen 2, fyra hjul 4 som gör att fordonskroppen 2 kan åka vid deras rotation under det att de uppbär fordonskroppen 2, och ett arbetsrum 5 monte- rat på toppen av fordonskroppen 2. Därtill, såsom illustrerat i Fig. 2, är fordons- kroppen 2 försedd med en motor 11, en transmission 6, en arbetsmaskinhydraul- pump 7, en styrhydraulpump 8, en styrcylinder 9, en styrenhet 10, och liknande. Ar- betseffektmomentet genererat i motorn 11 fördelas till transmissionen 6, arbetsma- skinhydraulpumpen 7, styrhydraulpumpen 8, och liknande och sålunda arbetar ar- betseffektmomentet för att driva arbetsmaskinen 3 och/eller arbetar som drivkraft under färd. Notera att Fig. l är en extern sidovy av hjullastaren l, och Fig. 2 är ett schematiskt schema för att illustrera en konfiguration av en hydraulkrets och ett styrsystem hos hjullastaren 1.

Motorn ll är en dieselmotor och en bränsleinsprutningsanordning 12 för att styra arbetseffektmomentet och rotationshastighet hos motorn 11 är fäst vid motorn 11.

Därtill är motom 11 försedd med en detekteringsenhet 13 för motorhastighet som är gjord av en rotationssensor för att detektera den aktuella rotationshastigheten hos 10 15 20 25 30 5132 935 9 motorn 11. En rotationshastighetssignal avgiven från detekteringsenheten 13 för motorhastighet tillförs styrenheten 10.

Transmissionen 6 för färd, vilken innefattar en momentomvandlare 14, är kopplad till en utgående axel hos motorn 11 och drivkraften genererad medelst motorn 11 överförs till hjulen 4 genom transmissionen 6. Transmissionen 6 är konfigurerad att kunna växla hastighetsreduktionsförhållandet till ett flertal faser sträckande sig från hög hastighet till låg hastighet.

Arbetsmaskinhydraulpumpen 7 är en hydraulpump av typen med variabel kapacitet, och drivs medelst utgången hos motorn ll. Arbetsmaskinhydraulpumpen 7 är för- sedd med en regulator 16 för att reglera snedstållningsrotationsvinkeln hos en stänk- plåt hos arbetsmaskinhydraulpumpen 7 genom att göra bruk av den trycksatta oljan som skall utmatas från arbetsmaskinhydraulpumpen 7 och en elektromagnetisk styr- ventil 17 för att styra regulatorn 16 baserat på en styrström från styrenheten 10. Där- till, förefinns en trycksensor 18 för att detektera utmatníngstrycket hos arbetsma- skinhydraulpumpen 7 och en pumputmatningstrycksignal från trycksensorn 18 till- förs styrenheten 10.

Arbetsmaskinen 3 är en enhet som drivs medelst den trycksatta oljan som skall ut- matas från arbetsmaskinhydraulpumpen 7. Arbetsmaskinen 3 innefattar en lyflarm 19 som är monterad vid frontdelen hos fordonskroppen 2, en skopa 20 som är fäst vid spetsen hos lyftarmen 19 och en arbetsmaskincylinder 21. Lyfiarmen 19 är ett armmedel för att lyfta upp skopan 20 som är fäst vid dess spets. Skopan 20 är fäst vid spetsen hos lyftarrnen 19. Arbetsmaskincylindem 21 är en hydraulisk manöver- anordning för att driva lyftarmen 19 och skopan 20 med den trycksatta oljan som skall utmatas från arbetsmaskinhydraulpumpen 7. Notera att ett tandtillstånd är för- berett för hjullastaren som ett arbetstillstånd. Tandtillståndet är ett tillstånd för att huvudsakligen utföra ett tungt lastarbete i ett stenbrott och liknande med skopan 20 som har ett flertal tänder tillhandahållna vid spetsen därav. 10 15 20 25 30 10 Styrhydraulpumpen 8 är en hydraulisk pump av typen med variabel kapacitet som drivs medelst arbetseffekten hos motorn 1 1. Styrhydraulpumpen 8 är försedd med en regulator 22 för att reglera lutningsrotationsvinkeln hos en stänkplatta hos styrhyd- raulpumpen 8 genom att göra bruk av den trycksatta oljan, som skall utmatas från styrhydraulpumpen 8, och en elektromagnetisk styrventil 23 för att styra regulatorn 22 baserat på en styrström från styrenheten 10. Styrcylindem 9 drivs medelst den trycksatta oljan, som skall utmatas från styrhydraulpumpen 8, och ändrar rörelse- riktningen under färd. Därtill, förefmns en trycksensor 24 för att detektera utmat- ningstrycket hos styrhydraulpumpen 8 och en pumputmatningstrycksignal från trycksensorn 24 tillförs styrenheten 10.

Arbetsrummet 5 är placerat på en del av fordonskroppen 2, vilken är positionerad något framför den centrala delen hos fordonskroppen 2. Arbetsrummet 5 är försett med en gaspedal 25 som manövreras av en operatör, en drivenhet 15, en displayen- het för att visa en mångfald information och liknande.

Gaspedalen 25 är medel för att instruera målrotationshastigheten hos motom ll, och en detekteringsenhet 27 för acceleratoröppningsgrad, vilken är gjord av en poten- tiometer för att detektera öppningsgraden hos gaspedalen 25 och liknande, är kopp- lad till gaspedalen 25. En öppningssignal för att indikera öppningsgraden hos gas- pedalen 25 överförs från detekteringsenheten 27 för acceleratoröppningsgrad till styrenheten 10, och en styrsignal avges från styrenheten 10 till bränsleinsprutnings- anordningen 12. Därtill, förefinns en fordonshastighetssensor 26 för att detektera fordonshastighet på den utgående sidan hos transmissionen 6. En signal från for- donshastighetssensorn 26 tillförs styrenheten 10.

Drifienheten 15 innefattar en drifipanel på vilken en styrning, en driftspak, och en driftknapp (dessa är inte illustrerade i figuren) och liknande förefinns. Driftenheten 15 drivs av en operatör i syfte att ändra rörelseriktningen hos hjullastaren 1, växla 10 15 20 25 532 935 11 mellan ett krafttillstånd och ett ekonomitillstånd, växla till tandtillståndet, välja has- tighetsreduktionsförhållande hos transmissionen 6, och liknande. Krafttillståndet är ett arbetstillstånd som skall väljas då arbetsförmåga betonas jämfört med bränsle- förbrukningshastighet, och är konfigurerad till att ha motorarbetseffekten större än den i ekonomitillståndet. Ekonomitillståndet är ett arbetstillstånd i vilket arbetsför- måga är underlägsen krafitillståndet men bränslekonsumtionshastigheten är överläg- sen krafitillståndet och är konfigurerad till att ha motorarbetseffekten som är reduce- rad till att vara mindre än den i krafttillståndet.

Styrenheten 10 har en mångfald funktioner som en motorstyrningssektion för att sty- ra motom, en hydraulpumpstymingssektion för att styra arbetsmaskinhydraulpum- pen, och liknande. Styrenheten 10 är en enhet för att utföra kördrift hos hjullastaren l, d v s en enhet för att styra en mångfald av enheter såsom motorn och arbetsma- skinen. Exempelvis, har styrenheten 10 funktionen att styra bränsleinsprutnings- mängden hos bränsleinsprutningsanordningen 12 baserat på öppningsgraden hos gaspedalen 25 och den aktuella rotationshastigheten hos motom l 1, och för att styra dragkrafien beroende på fordonshastigheten, utmatningstrycket hos arbetsmaskin- hydraulpumpen 7 och liknande.

Styrförlopp Ett förlopp utfört medelst styrenheten 10 kommer i det följande att förklaras med fokusering på balansstyrning mellan lyfikrafien och dragkraften.

Lyfikraft och dragkraft Först kommer relationen mellan lyfikraften och dragkraflen att förklaras med hän- visning till Fig. 3. 10 15 20 25 30 S313 12 Såsom illustrerat i Fig. 3 rörs lyftarmen 19 upp och ned medelst arbetsmaskincylin- dem 21. Då lyftkraften, vilken enbart genereras medelst arbetsmaskincylindem 21, här är definierad som lyftkraften Ls, förmodas motstånd vara applicerat på lyftkraf- ten Ls medelst dragkraften R. Med andra ord, kraften R arbetar som antilyftkraften Lr då ett arbete utförs, som då hjullastaren färdas framåt och lastar sediment in i skopan 20 och skopan sedan lyfis medelst drivningen hos lyftarmen 19, exempelvis.

Följaktligen definieras den totala lyftkrafien Lt som "Lt = Ls - Lr". Då en stor lyft- kraft behövs i ett tungt lastarbete är det därför nödvändigt att reducera dragkraften.

Som svar på detta utför hjullastaren enligt föreliggande uppfinning styming för att reducera dragkraften i enlighet med ett flödesschema illustrerat i Fig. 4, exempelvis.

Dragkraftstyming Först, är det bedömt i steg S1 om motom är inställd till att vara i krafttillståndet.

Här, kommer krafttillståndet och ekonomitillståndet att enkelt förklaras. Såsom be- skrivet ovan, är hjullastaren 1 konfigurerad till att kunna välja krafttillståndet med betoning på arbetsförmåga och ekonomitillståndet med betoning på bränsleförbruk- ningshastighet av operatörens manövrering av driñenheten 15.

Krafttillstånd och ekonomitillstånd Då krafttillstånden väljs, inställs en egenskap för motorarbetseffektmornent, vilken illustreras med en linje ELa för motorarbetseffektmoment i F ig. 5. Därtill inställs en absorptionsmomentegenskap, vilken illustreras med en absorptionsmomentlinje T/C.

Absorptionsmomentet är summan av absorptionsmomentet hos momentomvandla- ren och absorptionsmomentet hos arbetsmaskinhydraulpumpen och bestäms av färdbetingelse, arbetslast, reglering av mängden av olja utmatad från arbetsmaskin- hydraulpumpen och liknande. IFig. 5, är absorptionsmomentlinjen T/C en monotont ökande funktion med en variabel av motorhastighet. Därtill är det i detta fall möjligt 10 15 20 25 532 935 13 att utföra ett tungt lastarbete högeffektivt då arbetseffektmomentet och absorp- tionsmomentet hos motorn 1 1 matchas i en matchningspunkt Ma och hydraulpum- pen absorberar motorarbetseffekten i matchningspunken Ma, d v s, den maximala effekten hos motorn ll. Å andra sidan inställs då ekonomitillständet väljs en egenskap för motorarbetsef- fektmoment, vilken illustreras med en linje ELb för motorarbetseffektmoment. Då matchas arbetseffektmomentet och absorptionsmomentet hos motorn ll i en match- ningspunkt Mb. Såsom beskrivet ovan, är ekonomitillståndet konfigurerat som ar- betseffektrnomentet och absorptionsmomentet hos motorn ll som kan matchas i matchningspunkten Mb med bränsleförbrukningshastigheten som är lägre än den i matchningspunkten Ma i krafttillstånden. Sålunda är det möjligt att använda motorn 11 i ett område med god bränsleeffektivitet och följaktligen är det möjligt att för- stärka bränsleförbrukningshastigheten.

Då ekonomitillstånden väljs flyttas ett förloppssteg från steg S1 till steg S2 och den maximala gaspådragsmängden sätts till att vara 100 %. Med andra ord reduceras in- te dragkraften utan att begränsa den maximala gaspådragsmängden. Detta beror på att från början är dragkraften inte allt för stor och motstånd med hänsyn till lyftkrafi är litet då man färdas och arbete utförs i ekonomitillståndet. Detta beror också all- mänt på att den stora lyftkraften inte behövs då man färdas och arbete utförs i eko- nomitillstândet. Å andra sidan flyttas törloppssteget från steg S1 till steg S5 då krafttillståndet väljs.

Det bedöms i steg S5 om hastighetsändringsväxeln hos transmissionen är inställd till att vara den första framväxeln. 10 15 20 25 30 532 535 14 Styrning medelst hastighetsändringsväxel Om hastighetsändringsväxeln inte inställs till att vara den första framåtväxeln, flyt- tas förloppssteget från steg S5 till steg S2 och den maximala gaspådragsmängden sätts till att vara 100 % på liknande sätt som ovan då den första växeln inställs i krafttillståndet, tenderar följaktligen överskottsdragkraft att genereras. Då över- skottskraft sålunda genereras blir släpkratten hos lyttkraften relativt stor och följakt- ligen reduceras arbetsförmågan. Då ett tungt lastarbete utförs ändras därtill allmänt hastighetsändringsväxeln hos transmissionen till att vara den första växeln och den stora dragkrafien behövs. Då andra typer av arbeten utförs är dragkraften som skall genereras emellertid inte allt för stor och släpkraften hos lyfikraften är ringa. Därför begränsas inte den maximala gaspådragsmängden.

Styrning medelst fordonshastighet Då hastighetsändringsväxeln hos transmissionen är inställd att vara den första fram- åtväxeln, förflyttas förloppssteget från steg S5 till steg S6. Det bedöms i steg S6 om fordonshastigheten är mindre än eller lika med 3 km/h baserat på en signal från for- donssensom 26. Notera att i denna utföringsform styrs dragkraften baserat på be- dömningen om fordonshastigheten är mindre än eller lika med 3 km/h och passande värde väljs beroende på typ av fordon.

Om fordonshastigheten överstiger 3 km/h förflyttas förloppssteget från steg S6 till steg S2 och den maximala gaspådragsmängden sätts till att vara 100 %. Med andra ord, ett tungt lastarbete är allmänt utfört vid den låga hastigheten. Då fordonshastig- heten inte är låg bedöms det därför att ett tungt lastarbete inte utförs. Ett styrförlopp för att reducera dragkraften utförs följaktligen inte.

Om fordonshastigheten är mindre än eller lika med 3 km/h, förflyttas förloppssteget från steg S6 till steg S7. Det bedöms i steg S7 om arbetstillståndet är inställt till att 10 15 20 25 30 15 vara tandtillståndet (första arbetstillstånd). Om arbetstillståndet är inställt till att vara tandtillstånd bedöms baserat på bedömningen om en överslagsbrytare på en driftpa- nel, vilken används för att växla arbetstillståndet till tandtillståndet, är manövrerad.

Styming medelst arbetstillstånd Då arbetstillståndet inte är inställt till att vara tandtillståndet, förflyttas förloppsste- get från steg S7 till steg S8. Det bedöms i steg S8 om arbetstillståndet är inställt till att vara det andra specifika arbetstillståndet (andra arbetstillstånd). Det specifika ar- betstillståndet häri är tillståndet i vilken lasten som skall anbringas inte är tyngre än den i tandtillståndet men lyfikraften behövs. Då detta arbetstillstånd väljs förflyttas förloppssteget från steg S8 till steg S9 och den maximala gaspådragsmängden sätts till att vara 80 %. Notera att den maximala gaspådragsmängden sätts till att vara 80 % i steg S9 men såsom illustrerat i Fig. 6, som kommer att beskrivas, den maximala gaspådragsmängden kan konfigureras till att styras till att vara i området 78-100 % (inte innefattande 78 % och 100 %) beroende på matningstrycket hos arbetsmaskin- hydraulpumpen 7 med en tabell. Även då en operatör pressar gaspedalen helt ned, är följaktligen den maximala gas- pådragsmängden begränsad till 80 % av det normala tillståndet (100 °/<>). Därför är dragkraften reducerad och det är möjligt att öka lyftkraften med mängden motsva- rande den reducerade mängden hos dragkraflen. Å andra sidan, om krafttillståndet väljs- och hastighetsändringsväxeln är inställd till att vara den första framåtväxeln hos låg hastighet och arbetstillståndet är inställt till att vara tandtillståndet och om arbetstillståndet vidare inte är inställt till att vara det andra specifika arbetstillståndet, förflyttas förloppssteget från steg S8 till steg S10 och den maximala gaspådragsmängden sätts till att vara 100 %. Med andra ord är den maximala gaspådragsmängden inte begränsad. 10 15 20 25 30 5132 935 16 Å andra sidan, då arbetstillståndet är inställt till att vara tandtillståndet, förflyttas förloppssteget från steg S7 till steg S11. I steg S11 begränsas den maximala gaspå- dragsmängden baserat på en tabell illustrerad i F ig. 6(a), d v s, utmatningstrycket hos arbetsmaskinhydraulpumpen 7. Särskilt då utmatningstrycket är mindre än eller lika med P1 (t ex 200 kg/cmz), sätts den maximala gaspådragsmängden till att vara Bl (78 % i detta fall). Då utmatningstrycket är P2 (t ex 250 kg/cmz), sätts den max- imala gaspådragsmängden till att vara B2 (67 % i detta fall), som är mindre än Bl.

Då utmatningstrycket är P3 (t ex 300 kg/cmz) begränsas den maximala gaspådrags- mängden till att vara B3 (57 % i detta fall), d v s är ytterligare mindre än B2. Därtill, såsom illustrerat med en heldragen linje i Fig. 6(b), inställs den maximala gaspå- dragsmängden genom en interpolationsberäkning för att linjärt förändra den maxi- mala gaspådragsmängden. Det behöver inte sägas att numeriska värden visade i Fig. 6(a) endast är ett exempel och en lämplig tabell inställs i enlighet med typ av fordon, innehåll hos arbete och liknande.

Här utförs ett förlopp för att reducera den maximala gaspådragsmängden som svar på ökning hos utmatningstrycket hos arbetsmaskinhydraulpumpen 7. Därför reduce- ras dragkraften ytterligare som svar på ökning hos arbetslasten och följaktligen ökas lyftkraften. Följaktligen är arbetsförmågan ytterligare förstärkt.

Notera att då den ovan beskrivna maximala gaspådragsmängden begränsas utförs ändring av den maximala gaspådragsrnängden omedelbart då respektive betingelser är uppfyllda. Emellertid, om den maximala gaspådragsmängden återförs till de ur- sprungliga 100 % efter det att den är begränsad (t ex, begränsad till 78 % från 100 %), särskilt i växling mellan rörelse framåt och rörelse bakåt, är den maximala gas- pådragsmängden konfigurerad till att ändras i ett tillstånd där kopplingshydraul- trycket upprätthålls i ett konstant tryck och är konfigurerad att inte ändras i en fas där det hydrauliska trycket hos den hydrauliska kopplingen varierar under det att hastighetsändringsväxeln hos transmissionen skiftas. 10 15 20 25 30 fål 114.21 P0 LD E43 m 17 Med den ovan angivna konfigurationen inställs den maximala gaspådragsmängden beroende på motortillståndet (om krafttillståndet välj s), hastighetsändringsväxeln (om hastighetsändringsväxeln skifias till att vara den första framåt/bakåtväxeln), ar- betstillståndet (om arbetstillståndet är inställd till att vara antingen tandtillståndet eller det andra specifika arbetstillståndet) och utmatningstrycket hos arbetsmaskin- hydraultryckpumpen 7 och den inställda maximala gaspådragsmängden utmatas till motorstyrsektionen hos styrenheten 10.

I den ovan beskrivna utföringsfoimen, begränsas den maximala gaspådragsmängden då fordonshastigheten är låg. Även då en operatör pressar gaspedalen nedåt, är följ- aktligen motorarbetseffekten begränsad. Därför är det möjligt att reducera dragkraf- ten och det är möjligt att öka lyftkrafien med mängden motsvarande den reducerade mängden hos dragkrafien.

Då arbetstillståndet inställs till att vara tandtillståndet, styrs därtill den maximala gaspådragsmängden beroende på utmatningstrycket hos arbetsmaskinhydraulpum- pen 7. Därför är det möjligt att reducera dragkraften lämpligt beroende på lasten och det är följaktligen möjligt att öka lyfikraflen. Vidare, är det möjligt att styra lyft- mängden beroende på utmatningstrycket hos arbetsmaskinhydraulpumpen 7. Därför begränsas dragkrafien inte då en drifi hos arbetsmaskinen stoppas. Å andra sidan, begränsas dragkrafien och ökas lyfikraften då arbetsmaskinen är i drift. Följaktligen är det möjligt att utföra ett förlopp, vilket liknar balansregleringen utförd medelst den konventionella operatörens acceleratormanövrering, med den automatiska styr- ningen.

Vidare, utförs stymingen för att reducera dragkraften här enbart då motortillståndet är inställt för att vara krafttillstândet och hastighetsändringsväxeln är skiftad till att vara den första framåtväxeln eller den första bakåtväxeln. Därför, är det möjligt att utföra effektiv motorstyming enbart då dragkraftstyrningen behövs. 10 15 20 til ti! N LD m :Jfi 18 Andra utfóringsforrner I den ovan angivna utfóringsfonnen, är tandtillståndet inställt som det forsta arbets- tillståndet, och det andra specifika arbetstillståndet är inställt som det andra arbets- tillståndet. Emellertid, är arbetstillstånden, resp., inte begränsade till dessa. Exem- pelvis, kan arbetstillståndet, i vilken en klo(klor) är monterad(e) vid ett fordon i stäl- let for skopan och timmer lyfts och lastas därmed, vara inställt som det första arbets- tillståndet, och det ovan beskrivna tandtillståndet kan vara inställt som det andra ar- betstillståndet. I detta fall kan den maximala gaspådragsmängden i det forsta arbets- tillståndet styras i enlighet med en egenskap som illustreras med en streckprickad linje i Pig. 6. På ett liknande sätt som ovan kan den maximala gaspådragsmängden i det andra arbetstillståndet styras i enlighet med en egenskap som illustreras med en heldragen linje i Fig. 6.

Industriell tillämpbarhet Såsom beskrivet ovan, enligt föreliggande uppfinning, är det möjligt att uppnå en riktig balans mellan dragkraften och lyftkratten med en enkel styrning, och sålunda är det möjligt att ytterligare förstärka arbetsfórmågan.

Claims (7)

10 15 20 25 30 532 535 1 9 PATENTKRAV

1. Motorstyrningsanordning hos ett självgående arbetsfordon (1) innefattande en ar- betsmaskínhydraulpump (7) for att driva en arbetsmaskin (3), innefattande: detekteringsorgan (26) for fordonshastighet för att detektera fordonshastighet; och dragkraftstyrningsorgan (10) for att reducera dragkrafi (R) genom att begränsa en maximal gaspådragsmängd då fordonshastigheten är mindre än eller lika med en förutbestämd hastighet baserad på ett resultat detekterat medelst detekteringsorga- nen for fordonshastighet.

2. Motorstymingsanordning hos ett självgående arbetsfordon enligt krav 1, vidare innefattande detekteringsorgan för pumputmatningstryck (18) for att detekte- ra utmatningstryck hos arbetsmaskinhydraulpuinpen, och vari dragkraflstyrningsorganen reducerar dragkraften (R) genom att styra den maxi- mala gaspådragsmängden beroende på pumputmatningstrycket.

3. Motorstyrningsanordning hos ett självgående arbetsfordon enligt krav 1, vari arbetsfordonet tillåts växla ett motortillstånd mellan ett krafttillstånd for att an- vända en motor (11) vid hög effekt med betoning på arbetsförmåga och ett ekonomi- tillstånd for att använda motom vid låg effekt med betoning på reduktion av bränsle- förbrukningshastighet, vari motorstymingsenheten vidare innefattar motortillstândbedömningsorgan för att bedöma om motortillståndet är inställt till att vara krafitillståndet eller ekonomitill- ståndet, och 10 15 20 25 30 LT! 'DJ FU FD mi! Û: 20 vari dragkrafistyrningsorganen utför styrning enbart då motortillståndet är inställt till att vara krafitillståndet.

4. Motorstymingsanordning hos ett självgående arbetsfordon enligt krav 3, vari arbetsfordonet innefattar en transmission (6) med ett flertal hastighetsändrings- växlar, och vari dragkrafistyrningsorganen utför stymingen enbart då motortillståndet är inställt till att vara krafttillståndet och hastighetsändringsväxeln är inställd till att vara en första framåtväxel.

5. Motorstyrningsanordning hos ett självgående arbetsfordon enligt krav l, vari arbetsfordonet innefattar arbetstillståndvalorgan för att välja en av ett flertal ar- betstillstånd förinställda i enlighet med slag av arbetsmaskinen, där arbetstillstånden innefattar åtminstone ett första arbetstillstånd och ett andra arbetstillstånd, och vari arbetsfordonet tillåts växla ett motortillstånd mellan ett krafttillstånd för att an- vända en motor (1) vid hög effekt med betoning på arbetsförmåga och ett ekonomi- tillstånd för att använda motorn vid låg effekt med betoning på reduktion av bränsle- förbrukningshastighet, vari motorstyrenheten (10) vidare innefattar motortillståndbedömningsorgan för att bedöma om motortillståndet är inställt till att vara krafttillståndet eller ekonomitill- ståndet, och vari dragkraflstymingsorganen reducerar dragkraflen genom att begränsa den max- imala gaspådragsmängden då det första arbetstillståndet väljs till att vara lägre än den maximala gaspådragsmängden då det andra arbetstillståndet väljs. 10 15 53.2* 933 21

6. Motorstymingsanordning hos ett självgående arbetsfordon enligt krav 1, vari arbetsfordonet innefattar arbetstillståndsvalorgan för att välja en av ett flertal arbetstillstånd förinställda beroende på slag av arbetsmaskinen, och vari dragkrafistyrningsorganen utför styrning enbart då ett specifikt arbetstillstånd väljs genom arbetstillståndsvalorganen.

7. Motorstymingsanordning hos ett självgående arbetsfordon enligt krav 6, vari det specifika arbetstillståndet innefattar åtminstone ett första arbetstillstånd och ett andra arbetstillstånd, och vari dragkraftstyrningsorganen reducerar dragkraften genom att begränsa den maxi- mala gaspådragsmängden då det forsta arbetstillståndet väljs till att vara lägre än den maximala gaspådragsmängden då det andra arbetstillståndet väljs.