SE529819C2 - Förfarande och anordning vid symaskin - Google Patents

Description

529819 eftersom griparen slagit övertràclen runt undertråden. En annan anordning på symaskinen avancerar nu tyget för ett påföljande stygn.

[0006] De nämnda oscillerande rörelsema, som utförs av nål, tilldragare och gripare är synkroniserade med varandra och repeteras cykliskt för varje stygn som utförs vid syma- skinen.

[0007] Vid användning av en symaskin, i synnerhet vid brodering, är det nödvändigt att se till att man har så många trådar av olika kulörer som krävs för den avsedda syoperationen och att selektivt använda dessa kulörer. Om en operatör för symaskinen avser att nyttja ett komplicerat broderi enligt ett mönster, kan stygnen i detta kräva många olika kulörer hos övertråden. Operatören blir härvid tvungen att avbryta sömnaden för att byta övertràd varje gàng som en ny kulör krävs hos övertràden enligt mönstret. En sådan operation, dvs. att byta övertråd, innefattar stegen: att stanna symaskinen, lyft av en pressarfot som håller materia- let, avklippning av den tidigare använda övertråden, avlägsnande av övertråden, tillhanda- hållande av en ny övertråd med den önskade kulören. Denna nya övertràd skall föras genom ett antal stymingar, som t.ex. en trådspännare, tilldragaren, och nálens öga, vilka alla dessa åtgärder tillsammans är besvärande, tröttande och tidsödande. Altemativt behövs mer komplicerad teknik med flera nålar och tilldragare, en för varje kulör.

[0008] För att eliminera sådana nackdelar har det föreslagits att en symaskin förses med en infärgningsmekanism, varigenom en ofärgad eller vit övertråd selektivt färgas med en given kulör i takt med sömnaden och enligt det mönster som sys med symaskinen. l detta fall uppkommer emellertid en tidsförskjutning mellan den tidpunkt, vid vilken övertråden omfärgas i infärgningsmekanismen och den tidpunkt när övertråden med den omfärgade kulören når nålen för bildning av ett nytt stygn med den nya kulören i sömnadsmaterialet.

Sålunda, när sömnadsmönstret kräver en ändring av kulören för övertráden återfinns redan ett stycke övertràd mellan infärgningsmekanismen och nålen färgad med den senast använda kulören. Detta stycke övertràd kan inte användas iden följande sekvensen i sömnaden enligt mönstret.

[0009] För att råda bot på detta problem anvisas en lösning enligt, exempelvis, dokumentet US 4 538 535. Enligt beskrivningen i detta dokument löses svårigheten med kvarvarande tråd, belägen mellan sömnadsmaterial och infärgningsmekanism vid byte av kulör på över- tråden, medelst en anordning som drar fram den mellanliggande icke omfärgade tråden enligt senaste infärgningskrav, varefter den framdragna mellanliggande biten klipps bort av ett skär. Symaskinen kan därefter fortsätta sömnaden med den efter klippet befintliga 529819 omfärgade överträden. Den bortklippta mellanliggande delen avlägsnas genom bortbläsning.

Relativt länga sträckor (i storleksordningen 40 cm) av träd måste härvid klippas bort och omhändertas vid varje kulörbyte. Detta kan ställa till trassel vid hanteringen.

[0010] l dokumentet US 6 189 989, som ger en generell beskrivning av tekniken kring trädinfärgning, anvisas en ytterligare lösning pä nämnda svårighet. Enligt beskrivningen i detta dokument finns en detektor, t.ex. en mätrulle, som avläser den mängd träd som överförs frän ett trädmagasin. Genom en sammanställning av data frän ett sömnadsmönster för aktuell sömnad, korrigeringar av data i beroende av sömnadstyp och sömnadsmaterial och den detekterade tràdöverföringen fastställs tidpunkter för kulörbyte vid infärgningsmeka- nismen av ett styrorgan. Eftersom övertràd i konventionella symaskiner dras fram medelst tilldragaren, och träden dessutom matas fram under en mycket liten del av tiden för ett stygn, varierar övertrådens frammatningshastighet kraftigt under stygnet. Trådlängden per stygn har även en viss slumpmässig variation. Det finns sålunda stor risk att den färgade träden kommer ned till sömnadsmaterialet med omfärgningspunkten för tidigt eller för sent i för- hållande till vad som krävs enligt sömnadsmönstret. l det här citerade patentet kan detta korrigeras medelst en temporär sömnad med ett antal stygn utförda pä sömnadsmaterialet, sä att övertràd förbrukas till överskjutande stygn, till dess att man med säkerhet kan förut- sätta att den avsedda kulören föreligger pà överträden enligt ett program som styr sömnaden enligt sömnadsmönstret. Sådana temporära stygn kan sedan t.ex. sys över, vilket inte är särskilt fördelaktigt, då färgen hos underliggande stygn i en slutgiltig produkt kan lysa igenom överliggande stygn.

[0011] Som visats är det mycket viktigt vid infärgning av övertràd som används vid sömnad enligt ett sömnadsmönster, säsom ett broderi, att ett dataprogram som i ett styrorgan för symaskinen styr infärgningen kan förses med data för trädens rörelse. Detta krävs dels för att programmet skall kunna dosera rätt färgmängd, dels för Koordinering av starttidpunkt för kulörbyte pà överträden med den tidpunkt vid vilken övertràd med ändrad kulör skall anlända till sömnadsmaterialet enligt sömnadsmönstret lagrat i ett till styrorganet anslutet minne.

[0012] Problemet som beskrivits har även försökt lösas medelst ett utjämnande magasin för överträden mellan infärgningspunkt och sömnadsmaterialet. Detta försvårar dock möjlig- heten att hälla reda pä den tràdmängd som áterfinns däremellan. En annan svårighet är att mata programmet med information om hur mycket träd som kommer att gà ät, innan över- träden med den nya kulören kommer att användas pä grund av t.ex. antal stygn som åter- står, stygnlängd, tygets tjocklek, tygets kvalitet, sömnadsriktning och riktningsförändringar. 529819

[0013] Ett syfte med den föreliggande uppfinningen är att visa en lösning på de svårigheter som är redovisade ovan.

BESKRIVNING AV UPPFlNNlNGEN

[0014] Enligt en aspekt av uppfinningen presenteras en anordning som har kännetecknen enligt patentkravet 1.

[0015] En ytterligare aspekt av uppfinningen presenteras i det oberoende metodkravet.

[0016] Ytterligare utföranden av uppfinningen uppvisas i de beroende patentkraven.

[0017] Enligt uppfinningen tillhandahålls en symaskin som förser nålen med övertråd medelst en tràdmatare som portionerar övertråd till sömnaden enligt ett sömnadsmönster.

Sömnadsmönstret, t.ex. ett broderi, är inläst och lagrat i ett minne som avläses av ett styrorgan, vilket utgörs av symaskinens processor. Processorn utför därefter sömnaden enligt sömnadsmönstret genom styming av symaskinens aktiva organ.

[0018] Tràdmataren matas enligt data för det inlästa sömnadsmönstret från processom som styr portionering av övertråd för varje enskilt stygn. Genom detta sätt för tillhanda- hållande av övertråd ges bättre möjligheter för en korrekt och säker styming av en infärgningsprocess för övertråden än vid matning av tråd enbart medelst tilldragare och konventionella brickor för friktionsbromsning av övertråden på grund av trädens kraftiga hastighetsvariation. Eftersom sömnadsmönstret finns tillgängligt för symaskinens processor skapas en möjlighet för beräkning av trådàtgàng fràn en aktuell position för nålen pà sömnadsmaterialet fram till ett stygn i mönstret där trädens kulör måste bytas. lnfärgnings- mekanismen är enligt uppfinningen belägen mellan trådmagasinet och trådmataren. Tråd- mataren matar dessutom övertråden tämligen jämnt fördelat över tiden och håller tråden spänd mellan sig och tràdmagasinet, vilket gör att sträckan övertrád mellan tràdmatare och omfärgningspunkt är väl känd. Sträckan för övertråden mellan tràdmatare och sömnads- materialet är maskinspecifik och sålunda också den väl känd, varvid den totala sträckan övertrád A mellan infärgningspunkt och sömnadsställe på sömnadsmaterialet är känd och kan lagras i symaskinens processor. För enkelhets skull kallas sträckan A här färgad sträcka.

[0019] Vid svåra förhållanden, exempelvis där mönstret innehåller liten andel stygn med kraftiga riktningsåndringar, t.ex. raksöm och mycket korta stygn sys med hög hastighet, kan det trots den förfinade tekniken enligt uppfinningen vara svårt att erhålla kulörbyte på övertråden på exakt rätt stygn vid sömnaden. För att även täcka upp denna variant av 529819 sömnadsproblematik kan symaskinen som ett komplement utrustas med en klippanordning, där överträden dras ned under tyget, varefter övertråden klipps av, sä att tvâ trådstumpar av träden i ett intervall runt den enligt utförd beräkning förmodade omfärgningspunkten hamnar pä undersidan av sömnadsmaterialet

[0020] Fördelama enligt uppfinningen är att man erhåller en lugnare trådrörelse och därvid inte behöver tillgripa t.ex., nägot utjämnande trädmagasin och inte heller av säkerhetsskäl sy temporära stygn på tyget med tråd kring omfärgningspunkten pä övertrâden. En ytterligare fördel är att det är möjligt att med den relativt säkra beräkningen av trädätgângen dra ned träd och utföra ett klipp, så att en mycket liten del av övertráden onödigtvis förbrukas vid svåra syförhällanden och härigenom tillförsäkra en korrekt trådkulör i varje stygn som utförs enligt sömnadsmönstret. Ytterligare en fördel vid användning av infärgning vid symaskin med stöd av tràdmatare är att åtgängen av träd i viss màn kan styras, vilket beskrivs utförligare nedan.

[0021] Tràdmataren kan utgöras av en trädportionerare av den typ som är beskriven nedan. Varje anordning som portionerar ut övertràd kan dock användas i uppfinningen.

Sålunda är det tänkbart med en motor, exempelvis en stegmotor som driver rullar, mellan vilka träden kläms och matas fram. En annan variant kan utgöras av magneter som cykliskt klämmer övertráden mellan tvâ plattor, vilka av magneterna drivs att upprepat i trädens longitudinella riktning förflytta plattoma under hopklämningen.

[0022] Tràdmataren enligt ovan kan utgöras av den trädmatare som beskrivs i t.ex. US 2005/0223958 A1, vars innehàll härmed i sin helhet inkorporeras i denna beskrivning.

[0023] Symaskinens styrorgan inhämtar information om parametrar som ställs in av symaskinens operatör och av data för aktuella lägen för mekaniska element relevanta för korrekt utförande av en vald söm och som styr symaskinens sömnad med dessa parametrar och aktuella lägen som bas. Sådan styming är känd och tillhör inte uppfinningen, varvid den inte redovisas här.

[0024] Styrorganet styr drivorganet för tràdmataren, t.ex. den nämnda motom, där driv- organet används för verkställande av inställning av i processom beräknad àtgáng av över- tråd per stygn.

[0025] Ytterligare särdrag hos den föreliggande uppfinningen visas iden följande detal- jerade beskrivningen som skall tolkas iförening med de bifogade ritningama. Det mäste 529819 framhållas att ritningama är utförda enbart i illustrationssyfte och inte begränsar uppfin- ningen. Ritningama utförs ej skalenligt och visar endast konceptuellt strukturer och proce- durer beskrivna häri.

RITNINGSFÖRTECKNING Fig. 1 visar en schematiserad schablonskiss med en frontvy över en symaskin med en trådmatare och ett infärgningsorgan för övertråden.

Fig. 2 visar en schematiserad schablonskiss fràn sidan av symaskinen enligt fig. 1, där tilldragarens översta och nedersta position visas, varigenom slaglångden är illustrerad och där vidare gripare med gripararm och trådslinga är illustrerade inuti sybordet.

Fig. 3 visar schematiskt en trådmatare som matar övertråd medelst rullar som drivs av en motor, vilken i sin tur styrs av en processor.

Fig. 4 illustrerari perspektiv ett exempel på drivning av övertràd medelst nämnda rullar.

Fig. 5 visar olika altemativ för knutens placering vid raksöm i förhållande till tygets höjd.

Fig. 6 visar olika alternativ för knutens placering vid sicksacksöm i förhållande till knutens höjd ityget.

Fig. 7 återger en jämförelse mellan olika placeringar av knuten i förhållande till tyget vid sicksacksöm.

Fig. 8 visar en jämförelse mellan olika placeringar av knuten i förhållande till tyget vid sicksacksöm där stygnen ses i en vy fràn undersidan.

Fig. 9 visar ett förenklat blockschema över väsentliga organ i symaskinen berörda i föreliggande uppfinning.

Fig. 10 visar ett flödesschema som visar händelseförloppet vid tràdinfärgning enligt ett exempel på utförande av uppfinningen.

Fig. 11 visar en tåt sicksack-söm med ett genomfört kulörbyte där klipp har använts. Den övre bilden visar undersidan, där det framgår att kulörbytet inte stämmer helt med den punkt där klippet utförts. 529819 BESKRIVNING AV UTFÖRANDEN

[0026] För realiserande av uppfinningen beskrivs i det följande att antal utföranden med stöd av de bilagda ritningama.

[0027] Figur 1 visar symboliskt en symaskin 1, där på känt sätt ett sömnadsmaterial 2 (i fortsättningen exemplifieras ett sömnadsmaterial 2 i form av ett tyg) förs fram mellan en undertrád 3 och en övertråd 4 för utförande av en söm som byggs av önskade stygn medelst en nål 5 som periodiskt förs genom tyget 2. Tyget 2 förs, i exemplet, över ett sybord 6, som även inrymmer en för undertràden 3 avsedd spole 7 kapslad i en gripare 8. Övertråden 4 leds via en tilldragare 9, som genom en upp- och nedgående cyklisk rörelse åstadkommer en slinga 10 hos övertråden 4, när nålen 5, genom vilkens öga övertråden löper, fört övertråden genom tyget 2 och tilldragaren 9 åter vänder uppåt från sitt nedersta läge. En gripararrn 11 hakar tag i slingan 10, när griparen 8 roterar. För genomförande av ett stygn, i detta fall ett låsstygn, förs nålen 5 i en fram- och àtergàende rörelse, så att nålen 5 leder övertråden 4 ned genom tyget 2, varefter griparen 8 leder övertråden 4 runt spolen 7 som hyser under- tråden 3, varvid en knut åstadkommes i tyget 2, när nålen 5 har förts upp genom tyget och tilldragaren 9 drar åt knuten i stygnet.

[0028] Övertråden 4 matas ut via en tràdmatare 13 som distribuerar tråd till tilldragaren 9 via en trådgivarfiäder 14.

[0029] Till maskinen hör ett styrprogram som t.ex. är lagrat i en processor C. Styrprogram- met erhåller information om tilldragarens 9 och nàlens 5 läge i det cykliska sömnadsförlop- pet. Det är känt inom tekniken att förutbestämma åtgàngen av tråd per stygn genom en beräkning av stygnparametrar för stygn som är aktuella l en vald söm. En sådan beräknad och sålunda förutbestämd trådåtgång per stygn utförs i processom i symaskinen enligt upp- finningen och utgör grunden för den matning av en motor M (se fig. 3) som verkställer tråd- matningen.

[0030] Figur 3 visar schematiskt en tràdmatare 13 som styrs via processom C. lndata i form av styrparametrar till processom C är i figuren enbart illustrerade i form av en pil som pekar intill processom. Processom C är vidare inrättad att styra en stegmotor M, vilken är mekaniskt kopplad till 3 stycken drivrullar R1, R2, R3, via en utväxlingsmekanism markerad i figuren med 20. Häri beskrivs ett utförande där motom M utgörs av en stegmotor, men andra typer av drivorgan styrda på annat sätt än genom stegning kan givetvis användas. Övertrà- den 4 leds mellan rullama R1, R2, R3, varvid stegning av motom M medför att övertråden 4 matas framåt mot nålen 5. Mängden frammatad tråd bestäms av antalet steg, varmed '529819 motom stegas. Övertråden 4 matas framàt när motom stegas i framriktningen, markerad med F. Matningen är inrättad att styras i beroende av typ av stygn, tràdtjocklek, tyg, mm.

Antalet steg som motom drivs framåt under ett stygn är huvudsakligen styrt av det beräknade värdet för den matning av träd som erfordras.

[0031] I figur 1 illustreras en infärgningsmekanism 15 för infärgning av övertråden 4 med önskad kulör. Infärgningsmekanismen 15 färgar in tråden i takt med trädens rörelse. Lämpligt organ för infärgning kan vara en bläckstràlepatron eller ett spraydon som påför tråden en eller flera färgkomponenter. Dessa färgkomponenter är lämpligen gul, magenta, cyan och svart. Genom att variera mängden av nämnda enskilda färgkomponenter kan önskad kulör hos övertråden 4 erhållas. Efter det att tråden färgats in passerar den en torkstation 16, där färgen torkas och härdas t.ex. med varmluft. lnfärgningsanordningar av olika slag förekom- mer inom tekniken. Ett exempel på en sådan infärgningsanordning visas i t.ex. den ovan nämnda skriften US 6 189 989. I beskrivningen nedan används fortsättningsvis begreppet infärgare, vilket står för infärgningsmekanismen 15.

[0032] Funktionen för infärgningsförloppet beskrivs i anslutning till figurema enligt nedan.

Ett tràdmagasin 17, exemplifierat av en tràdrulle ifigur 1, tillhandahåller övertråd 4 för sömnaden. Övertråden förs till infärgaren 15 efter att först passera en trâdbroms 18, vilken ger övertràden en tràdspänning i storleksordningen motsvarande 5 gram. Trådspänningen erfordras för att hålla tråden sträckt under infärgningen i infärgaren 15.

[0033] Övertràden 4 passerar i infärgaren en eller flera färgpatroner Ye, Ma, Cy, BI (se figur 9), vilka sprutar eller sprayar färg pà övertràden enligt kulördata i sömnadsmönstret som är Inläst i minnet. Färgpatronerna innehåller färger för de nämnda färgkomponenterna. Över- träden dras av trådmataren 13 fram genom de nämnda anordningama, från tràdmagasinet 17, genom trådbromsen 18, infärgaren 15 och torkstationen 16, där trådmataren 13 för varje stygn drar fram (och matar fram) den trådmängd som går åt i pågående stygn. I figur 9 visas att tråden passerar färgpatronerna i ordningen Bl, Cy, Ma, Ye. I beskrivningen anges härvid att Bl motsvaras av färgpatron 1, Cy av färgpatron 2, Ma av färgpatron 3 och slutligen Ye av färgpatron 4.

[0034] Processorn C styr både trådmataren 13 och infärgaren 15, så att övertràden erhåller rätt mängd per längdenhet av respektive färgkomponent. Tràdmataren 13, innefattar i exemplet en trådportionerare, dvs. en anordning som portionerar tråd. Trådportioneraren 13 drivs, som nämnts i exemplet, av en stegmotor där en tràdlängd r per steg som motorn matar fram är given. Som ett exempel kan här anges en tràdportionerare som matar fram 529819 tràdlångden r = 0,4 mm per stegmotorsteg. Från kulördata enligt sömnadsmönstret erhålls information om mängden färg med viss kulör som skall appliceras per längdenhet av tråden, t.ex. per mm tråd. l processorn kan detta sedan omräknas till mängden av respektive färg- komponent som skall appliceras per stegmotorsteg av tråden. För varje motorsteg hos stegmotom applicerar respektive färgpatron Ye, Ma, Cy, Bl i infärgaren 15, så stor mängd av respektive färgkomponent som beräknas utifrån sömnadsmönstret (och sålunda enligt styrorganet) och som erfordras för erhållande av den slutgiltiga kulören pà tråden 4 efter passagen av färgpatronema i infärgaren 15 (mängden färg som beräknas för en viss färg- komponent kan naturligtvis även vara noll). Sålunda kan styrorganet kommendera appli- cering av olika mängder av respektive färgkomponent på tråden 4 vid varje stegmotorsteg för att korrekt kulör skall erhållas på den slutligt färgade tråden. Processom i styrorganet kan t.ex. beräkna hur många droppar färg en färgpatron för en viss fårgkomponent skall spruta på tråden 4 per motorsteg. Om färgpatronema för olika färgkomponenter inte är placerade vid samma punkt utefter tråden 4 måste även detta faktum kompenseras för vid beräkningen av mängden av en färgkomponent som skall sprutas på tråden och vid vilken tidpunkt detta skall göras. Enligt ett exempel kan detta åstadkommas genom att tràdlångden mellan infärgnlngspunkten och sömnadsmaterialet A (färgsträckan) för olika fårgkomponenter hålls isär i styrorganet, genom att resp färgkomponent har en specifik färgad sträcka A, där dessa resp. färgade sträckor då benämns: gul Ay, magenta Am, cyan Ac, svart Ab. Styrorganet utför sålunda en specifik beräkning av mängd och tidpunkt för resp. färgkomponent i beroende av de färgade sträckor Av. Am. Ae, Al, som är aktuell för symaskinen och den typ av infärgare 15 som används.

[0035] Vid användning av konventionella tràdspänningsbrickor med friktlonsbromsning av övertråden skulle här problem uppstå, då tråden i det fallet dras fram under en mycket liten del av den tid som åtgår per stygn. Som resultat av detta uppvisas en mycket hög topp- hastighet och acceleration hos tråden 4, vilket skapar stor svårighet att styra färgmängden i takt med trädens frammatning. Det är heller ej givet exakt hur mycket tråd som dras fram i stygnet. l stället åstadkoms enligt uppfinningen, genom användning av trådmataren 15, en jämnare, långsammare och säkrare frammatning av övertråden 4.

[0036] Vid sömnad med tràdportionerare beräknas i symaskinens styrorgan trådåtgången för varje nytt stygn i beroende av bl.a. stygnets längd, tygets tjocklek, sömnadsriktning och vidare vari sömnadsmaterialets höjdled knuten avses att placeras. Stygnets längd erhålls från stygndata i sömnadsmönstret. Tygets tjocklek mäts med hjälp av pressarfoten. Om symaskinen 1 är utrustad med ett s.k. pressarfotsservo, enligt känd teknik, används detta för att tillhandahålla informationen om tygets tjocklek. l annat fall kan tjockleksmätning ske 529819 medelst en potentiometer som är kopplad till en stång för pressarfoten och som ger en signal i analogi med pressarfotens höjd över sybordet 6, där nämnda höjd utgör ett mått på söm- nadsmaterialets tjocklek. Sömnadsriktning och ändring av sömnadsriktningen påverkar bl.a. knutens placering i förhållande till tyget 2. Knutens placering är vid normal sömnad mitt i tyget, vilket åskådliggörs enligt raksöm R1 i figur 5 och enligt sicksacksöm 21 i figur 6. Vid exempelvis broderi är önskemålet att knuten hamnar på undersidan av tyget, så som visas vid raksöm R2 ifig. 5 och vid sicksacksöm Z2 i fig. 6. Anledningen till detta är att man vill undvika risken för att undertråden syns fràn översidan av broderiet;

[0037] Vid trådinfärgning enligt uppfinningen kan trådåtgången för hela sömnadsmönstret beräknas ur stygndata för mönstret. Detta är inte nödvändigt, men enligt uppfinningen måste trådåtgången beräknas så långt i förväg så att trädåtgángen i sömnadsmönstret motsvaran- de minst den färgade sträckan A är känd (eller om så krävs alla sträckorna Ay, Am, Ae, At, enligt ovan). Som nämnts, varje gång den trådlängd som åtgår enligt mönstret från ett pågående stygn fram till ett kulörbyte hos tràden är lika med sträckan A, kommenderar styrprogrammet i styrorganet ett kulörbyte hos tràden och styr härvid patronema för färg- komponentema att generera den kulör som är aktuell enligt stygndata för den nya kulören.

När sålunda den tråd 4 som befinner sig utefter sträckan A i symaskinen förbrukats har sömnaden enligt mönstret precis kommit så långt att det är dags för ett stygn som skall sys med träd färgad med den nya kulören enligt kulörbytet.

[0038] Trådportioneraren 13 har även en funktion att justera den frammatade trådmäng- den, om det av nàgot skäl uppkommer en situation där den teoretiskt beräknade trådmäng- den inte stämmer för något stygn. Det kan t.ex. vid broderier förekomma att övertråden 4 dras ned under tyget vid kraftiga förändringar av stygnens riktning, som t.ex. vid en sådan söm som visas i ex. a) i figur 7 och 8. En sådan korrigering av àtgången av träd i ett stygn beskrivs i den publicerade skriften US 2005/0223958 A1, vars text i sin helhet härmed inkor- poreras i föreliggande beskrivning. Om det vid en sådan korrigering av tràdätgången för ett eller flera stygn i relation till den trádátgång som beräknats av symaskinens styrorgan finns en omfärgningspunkt pà övertràden 4 längs sträckan A, dvs längs den del av övertråden 4 som befinner sig mellan infärgaren 15 och tyget 2, kommer trådkulör och stygn inte att stämma överens enligt mönstret, när omfärgningspunkten skulle nå tyget 2 enligt stymingen med sömnadsmönstret som grund.

[0039] För att lösa den uppgift som beskrivs i föregående stycke är styrorganet program- merat att kompensera för utförda korrektioner av trådåtgången som utförs, när en omfärg- ningspunkt befinner sig utefter sträckan A. 529819 11

[0040] Om korrigering av trådåtgàngen utförts, där trådmataren matat ut mer tråd under ett eller flera stygn (så som visas i exemplet b) i figur 7 och 8 ), än vad som beräknats med sömnadsmönstret som grund, minskas fortsättningsvis trådmängden för nämnda stygn, så länge som krävs. Omvänt, om korrigering utförts, där trådmataren 13 matat ut mindre tråd under ett eller flera stygn (så som visas i exemplet c) i figur 7 och 8), än vad som beräknats med sömnadsmönstret som grund, ökas fortsättningsvis trådmängden för dessa stygn, så länge som krävs. Beräkningama för detta ändamål utförs i styrorganet.

[0041] Om vid korrigeringar av trådåtgången utförda av styrorganet, som är gjorda vid sidan av beräkningarna enligt sömnadsmönstret, en kulörändring ännu inte genomförts längs sträckan A, matas i stället styrorganet med data för dessa utförda korrigeringar för att kom- pensera för dessa konigeringar vid bestämning av tidpunkt för kommande kulörbyte. Detta medför att stymingen uppdateras med korrigeringar utförda enligt beskrivningen i föregående paragraf, så att återstående längd pà tråden 4 med den kulör som för tillfället sys av maski- nen fram till nästa kulörbyte justeras i enlighet härmed.

[0042] I vissa situationer, t.ex. om ett broderi eller en sömnad innehåller ett stort antal stygn med endast små riktningsändringar per stygn, kan det vara svårt att kompensera trådåt- gången på det sätt som just beskrivits, om det visar sig att den teoretiska beräkningen av trådåtgången inte stämmer för en söm med en första kulör. När sådana svårigheter före- kommer, detekteras detta av styrorganet, Detekteringen kan tillgå så att styrorganet år pro- grammerat för att känna igen den typ av sömmar, som orsakar de nämnda svårigheterna.

Vrd detektering av sådan svår söm lägger styrorganet till en liten trådmångd (G/2), i detta utförande 25 mm, till den första kulören och lika mycket till en andra kulör (25 mm) vid näst- kommande byte av kulör vid infärgaren 15. När enligt sömnadsmönstret sömmen med den första kulören är färdigsydd dras övertråden 4, i detta fall och enligt detta utförande, ned av en anordning som tar tag i övertråden och drar ned denna under tyget, där övertråden klipps.

Härvid förbrukas en trådmängd, ca 50 mm, där den neddragna tråden innehåller omfärg- ningspunkten. Nämnda trådklipp utgör känd teknik, varvid anordningama för trådklippet ej redovisas här. I föreliggande uppfinning där trådklipp utnyttjas i samband med en trådmatare 13 tillkommer dock att styrorganet styr trådmataren att mata fram den trådmängd som åtgår för klippet. Medelst det beskrivna förfarandet säkerställs att kulörbytet genomförs för avsett stygn vid sömnaden även under de svåraste sömnadsförhållandena. Det angivna tillägget 25 mm för tràdlängden för resp. kulör kan givetvis väljas med annat värde. fillägget kan också vara maskinberoende. 529819 12

[0043] Anordningen och metoden enligt uppfinningen exemplifieras ytterligare med hänvis- ning till ett blockschema (Fig. 9) över symaskinens viktigare komponenter samt medelst ett flödesschema (F ig. 10) över händelseförloppet vid nyttjande av trådinfärgning.

[0044] I blockschemat enligt figur 9 visas i centrum av figuren symaskinens processor C, som styr de organ, vilka är inblandade i processen för sömnad och infärgning beskriven i den föreliggande texten. Processom C kan enligt exemplet utgöra det styrorgan som omnämns i beskrivningen. Tyget spänns upp i en sà kallad broderibàge, symbollserad i figuren av en XY-enhet. Broderibägen styrs att förflytta tyget i två koordinater, en x-riktning och en y-rikt- ning. Drivningen ombesörjs av en X-motor för x-riktningen och en Y-motor för y-riktningen.

Båda dessa motorer styrs fràn processom C enligt ett sömnadsmönster. I exemplet är söm- nadsmönstret i form av data för stygn i ett broderi inlästi ett minne 20. Data för stygnen i mönstret kan vara separerade och vara anordnade i en separat datafil i ett stygnminne 21.

Pà motsvarande sätt kan data för kulör för respektive stygn i sömnadsmönstret vara anord- nade i en separat datafil i ett kulörminne 22. Stygndata respektive kulördata för det mönster som är aktuellt matas till processom C för styrning av de övriga organen i processen.

[0045] Processorn C styr pà känt sätt även en huvudmotor 23 i symaskinen 1. För opera- törens styming av huvudmotorn är ett fotreglage 24 anordnat och anslutet till processom C.

Förutom tràdmataren 13, torkstationen 16, trádbromsen 18 och tràdmagasinet 17 som är beskrivna ovan visas infärgaren 15 här illustrerad som innehållande färgpatronema Ye, Ma, Cy, Bl. Övertràden 4 passerar genom dessa färgpatroners färgspridningsomräden. infärg- ningspunkten är här illustrerad med punkten P, dvs. den punkt där omfärgning av övertráden initieras, vilken punkt P, enligt exemplet, sammanfaller med färgappliceringspunkt på över- träden för den första färgkomponentens färgpatron. l figuren visas även en tràdgivningsfjäder 14 som används för bestämning av tidpunkt när knuten i ett stygn knyts. Denna information sänds till processom, varvid processom kan inleda frammatning av tråd för påföljande stygn.

Tilldragaren 9 har symboliskt avbildats.

[0046] Härunder följer en uppräkning av parametrar använda i beskrivning, patentkrav och figurer.

A Trådlängd från infärgningsmunstycke nr 1 (vid infärgningspunkten P) till söm- nadsställe.

G Tillägg till tràdlängden vid användning av klipp för att klara precisionen vid kulör- byte.

Ln Tràdlängd för stygn nummer n vid sömnadsstället. 529819 13 S Restlängd av tràdlängden för aktuellt stygn. Vid start och klipp ses A respektive G som ett Iàngt stygn. i Räknare för kulörnummer vid infärgningspunkten P. j Räknare för kulörnummer vid sömnadsstället. k Räknare för stygnnummer vid sömnadsstället. t En räknare, som används för att stanna maskinen efter några stygn efter start med nyträdd maskin så att användaren kan klippa bort startänden.

B.. Trádàtgång för kulör nummer n.

Fn Tillägg till tràdåtgången för kulör nummer n. Fn är lika med hälften av G och adderas till såväl B., som Bm. r Den tràdlängd som matas fram av trádportioneraren för varje stegmotorsteg E., Avståndet från det första munstycket (i färgpatron 1) till munstycke nummer n (i färgpatron nr n) för de olika färgkomponentema Svart, _Cy_an, Magenta, Gul. varvid enligt exemplet färgpatronema (Bl, Cy, Ma, Ye) l namnd ordning 995 numren 1 till 4.

D Den sträcka som tràden matats efter det att en omfärgningspunkt på tråden passerat första munstycket.

P lnfärgningspunkten.

[0047] Ett exempel på ett utförande och en turordning för de olika åtgärder som leder till en infärgning av övertráden vid en symaskin enligt uppfinningsaspekten listas nedan med stöd av det bilagda flödesschemat enligt figur 10. I flödesschemat anges respektive steg som vidtas med hänvisningsnummer från 30.

. Start av nytt broderi eller omträdning av symaskinen. 31. Restlängden S sätts lika med A och alla räknare sätts till 1 (ett). FB och D nollställs. 32. Användaren uppmanas att hålla tråden sträckt för att ta hand om oanvändbar tråd mellan infärgare och sömnadsställe. 33. En algoritm som används i processom C för att ur stygndata räkna fram data för mat- ning av trådportioneraren 13 används för att beräkna trådátgång Bi för kulör nr i. 34. Här ges en möjlighet för användaren att beordra klipp vid alla kulörbyten. Om ”ja” anordnas ett tillägg Fi till kulör nummer i enligt steg 35. Fi är lika med hälften av G och adderas till såväl Bi som Bm.

. F. sätts lika med halva den valda sträckan G. 36. Om det vid en söm med svåra förhållanden, exempelvis så som beskrivits i paragraf

[42], beordras ett klipp enligt programmet på samma sätt som vid hopp från steg 34 till . 37. Tillägget av trådlängden sätts lika med 0, vilket är det normala, dvs. något klipp utförs ej. 38. 39. 40. 41. 42. 43. 45. 46. 47. 48. 49. 50. 51. 52. 53. 55. 529819 14 Tillägg till kvarstående trådåtgång B, utförs med aktuellt värde pà F. +Fi.1. Detta innebär att en trådmängd som förbrukas vid ett klipp fördelas på kulören före klippet och på kulören efter klippet. Är restlängden S för aktuellt stygn lika med noll. Om så är fallet hopp till steg 40.

Stygnräknaren för kulören i tökas med 1.

Om antalet stygn som sytts är lika med 6 görs ett hopp ut ur det normala flödet, varvid maskinen stannar.

Användaren kan klippa av ett tràdöverskott, varefter återgång sker till huvudprogram- met till 43.

Villkoret om pågående stygn är det sista för kulörj testas. Om så är fallet sker hopp till steg 44. Om svaret är nej fortsätter programmet enligt steg 46.

Räknaren förj ökas med 1.

Test av om tillägget för trådlängden Fj är lika med noll. Om så är fallet sker återgång till programmet till steg 46.

Räknaren för k stegas upp med 1. Restlängden S sätts lika med stygnlängden för stygnet k.

Om trådmataren 13 på grund av risk för felaktig placering av knuten l en söm beordrat korrigering av trådåtgången i ett eller flera stygn hoppar programmet till steg 48.

Undersökning av om kvarstående trådåtgång B, för aktuell kulör i är mindre än eller lika med sträckan A.

Vid svar ”ja” enligt steg 48 justeras restlängden S under ett antal stygn till dess att kvar- stående trådåtgång B, åter stämmer enligt beräkning.

Vid svar "nej" enligt steg 48 korrigeras B. i beroende av den totala korrigeringen enligt steget 47.

Om svaret vid testen enligt steg 45 är nej sätts restlängden S lika med tràdtlllägget G.

Ett klipp av övertråden initieras.

Awakta startsignal för tràdmatning.

Trådmatningsmotor körs 1 steg enligt stegtabell i processom. Applicera färg vid samt- liga färgpatroner enligt färgdata under körningen med stegmotom. D ökas med längden r för ett stegmotorsteg. S minskas med r och kvarstående trådåtgång B, för aktuell kulör minskas med r. För varje steg som trådmataren 13 matar fram tråd sprutas färg. Anta- let fårgdroppar, eller motsvarande, av respektive färgkomponent erhålles från färgdata.

Här testas om sträckan D, dvs sträckan som tråden matats efter det att en punkt för kulörändring på tråden passerat munstycket i den första färgpatronen i infärgaren 15, är lika med E1, som är avståndet mellan första och andra munstycket. Allteftersom omfärgningspunkten passerar respektive munstycke, enligt stegen 55, 57, 59, byts 529819 färgdata för resp. munstycke till angivande av antal droppar färg (eller motsvarande) enligt nästkommande kulör på tråden, enligt stegen 56, 58, 60. 56. Om D= E1 byts färgdata för munstycke nr 2 till färgdata enligt kulör i+1. 57. Test av om sträckan D är lika med Ez, som är avståndet mellan första och tredje mun- stycket. 58. Om D= E; byts färgdata för munstycke nr 3 till färgdata enligt kulör i+1. 59. Test av om sträckan D är lika med Es, som är avståndet mellan första och fjärde mun- stycket. 60. Om D= E3 byts färgdata för munstycke nr 4 till färgdata enligt kulör i+1. 61. Test av om kvarstående trådåtgàng Bi för kulören i är lika med noll. Om svaret är nej, dvs. färgning med den aktuella kulören är ej avslutad genomlöps programmet från och med steg 43. 62. Byte av färgdata för munstycke nr 1 till färgdata enligt kulör i+1. D nollställs. Atergång i programmet till steg nr 33.

[0048] Om en infårgare 15 har samtliga munstycken för de olika färgkomponentema vid en och samma punkt utefter tråden innebär detta endast att sträckoma E1, Ez, Es är noll i schemat ovan.

[0049] I patentkraven exkluderar sådana termer som ”innefattande” och ”inkluderande” inte närvaron av andra element eller steg. Vidare, fastän de inte är individuellt listade, kan ett flertal anordningar, element eller metodsteg implementeras av t. ex. en enda enhet. Dess- utom, fastän individuella särdrag kan inkluderas i olika patentkrav, kan dessa möjligtvis för- delaktigt kombineras och inkluderandet i olika patentkrav medför inte att en kombination av särdrag inte är lämplig och/eller fördelaktig. Dessutom singulära referenser utesluter inte en pluralitet. Sålunda förhindrar inte referenser till "en", ”första”, ”andra", etc. att ett flertal före- kommer, om detta inte är explicit betonat.

Definitioner Omfärgningspunkt är den punkt på övertràden som utgör gräns mellan två kulörer vid ett byte av kulör på övertråden.

Färg är den vätska eller motsvarande som appliceras på träden.

Kulör är den färgnyans som eftersträvas hos tråden.

Med trådlängd avses trådåtgängen i ett stygn.

Vid angivande av en distans till sömnadsmaterialet avses genomgående i beskrivningen distansen till den punkt på sömnadsmaterialet där ett aktuellt stygn sys.

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 35 529819 16 Patentkrav En symaskin som innefattar: - en nål (5) som förses med en övertràd (4), - ett drivorgan som driver nålen (5) att utföra en fram- och àtergàende rörelse för att föra övertråden (4) genom ett sömnadsmaterial (2) som matas fram mellan övertrâd (4) och undertråd (3), så att övertråden (4) bildar en slinga (10) under sömnadsmate- rialet (2), ~ en gripare (8) som hyser en underspole (7) för undertråden (3), - en gripararm (11) på griparen (8) som hakar i slingan (10) på övertråden (4) och för övertråden runt underspolen (7) så att ett stygn utförs pà sömnadsmaterialet (2) och - en tilldragare (9) som i varje stygn drar ät en knut som formas vid sömnadsmateria- let (2) av övertràden (4) och undertråden (3) i samverkan, - ett minne för lagring av stygndata för ett sömnadsmönster, kännetecknad av att symaskinen vidare har: - en tràdmatare (13) för att mata fram övertràd (4) till nålen (5), - ett styrorgan som utifrån nämnda data beräknar erforderlig tràdàtgáng per stygn och därmed styr trådmataren, - en funktion där styrorganet i samverkan med tràdmataren (13) justerar frammatad tràdmängd i förhållande till den teoretiskt beräknade trådåtgàngen B", - ett organ (15) för infärgning av övertràden, där ett kulörbyte för trádinfärgningen styrs av styrorganet att utföras vid en tidpunkt där beräknad trådåtgång Bn i den mängd av stygn som enligt sömnadsmönstret återfinns mellan sömnadsmaterialet och ett nästkommande kulörbyte i sömnadsmönstret är lika med en sträcka (A) som motsvarar längden av den reella övertråd som återfinns mellan sömnadsmaterialet (2) och en infärgningspunkt (P) i infärgningsorganet (15). Symaskinen enligt patentkrav 1, där sagda stygndata innefattar typ av stygn, para- metrar för stygnet samt stygnets kulör, varvid styrorganet avläser ett stygns kulör ur stygndata. Symaskinen enligt patentkrav 2, där infärgningsorganet (15) innefattar färgpatroner (Ye, Ma, Cy) för åtminstone färgkomponentema gul, magenta och cyan. Symaskinen enligt patentkrav 3, där infärgningsorganet (15) dessutom innefattar en färgpatron (Bl) för svart färgkomponent. 10 15 20 25 30 35 10. 529819 17 Symaskinen enligt patentkrav 3, där trådmataren (13) innefattar en drivenhet (M) som matar fram övertràden (4) i steg. Symaskinen enligt patentkrav 5, där för varje steg under vilket trådmataren (13) matar fram övertràd (4) appliceras på övertràden (4) en av styrorganet beräknad mängd av respektive färgkomponent medelst en färgpatron (Ye, Ma, Cy) associerad med färg- komponenten. Symaskinen enligt patentkrav 6, där för varje steg under vilket trådmataren (13) matar fram övertràd (4) appliceras pà övertràden (4) en av styrorganet beräknad mängd av svart färgkomponent medelst en färgpatron (Bl) med svart färg. Symaskinen enligt patentkrav 1, där nämnda funktion förjustering av tràdmängden är implementerad som ett program istyrorganet. Symaskinen enligt något av föregående patentkrav, där symaskinen är försedd med en klippanordning, som av styrorganet styrs att dra ned en förutbestämd längd av övertràden (4) under sömnadsmaterialet (2) och där utför ett tràdklipp, varvid den neddragna längden av övertràden innesluter omfärgningspunkten. Metod för infärgning av övertràd (4) vid en symaskin som innefattar: - en nål (5) som förses med övertràden (4), - ett drivorgan som driver nålen (5) att utföra en fram- och àtergående rörelse för att föra övertràden (4) genom ett sömnadsmaterial (2) som matas fram mellan övertràd (4) och undertråd (3), så att övertràden (4) bildar en slinga (10) under sömnadsmate- rialet (2), - en gripare (8) som hyser en underspole (7) för undertråden (3), - en gripararm (11) på griparen (8) som hakar i slingan (10) på övertràden (4) och för övertràden runt underspolen (7) så att ett stygn utförs på sömnadsmaterialet (2) och - en tilldragare (9) som i varje stygn drar åt en knut som fomias vid sömnadsmateria- let (2) av övertràden (4) och undertråden (3) i samverkan, - ett minne för lagring av stygndata för ett sömnadsmönster och - ett organ (15)för infärgnlng av övertràden, kännetecknad av att metoden innefattar stegen: - övertràden (4) matas fram till nålen (5) medelst en trådmatare (13), - erforderlig tràdàtgâng per stygn beräknas av ett styrorgan utifrån nämnda data, 10 15 20 25 30 35 11. 12. 13. 14. 15. 16. 529819 18 - trádmataren (13) styrs av styrorganet att för varje stygn mata fram beräknad trád- àtgàng för stygnet, - en tràdàtgäng B., för den mängd av stygn som enligt sömnadsmönstret àterfinns mellan sömnadsmaterialet och ett nästkommande byte av kulör för övertråden i söm- nadsmönstret beräknas av styrorganet, - frammatad trådmängd i förhållande till den teoretiskt beräknade trädåtgången B,, justeras av styrorganet i samverkan med trádmataren (13), - infärgningsorganet (15) styrs av styrorganet att initiera infärgning av övertråden (4) med den nästkommande kulören vid en tidpunkt där den beräknade trädàtgàngen 8,, är lika med en sträcka (A) som motsvarar längden av den reella övertràd som åter- finns mellan sömnadsmaterialet (2) och en infärgningspunkt (P) i infärgningsorganet (15). Metoden enligt patentkrav 10, där ett stygns kulör avläses ur stygndata som innefattar data för typ av stygn, parametrar för stygnet samt stygnets kulör. Metoden enligt patentkrav 11, där färgpatroner (Ye, Ma, Cy, Bl) applicerar minst någon av färgkomponentema gul, magenta, cyan och svart på övertråden (4). Metoden enligt patentkrav 12, där applicering av resp. färgkomponent utförs vid en tidpunkt som är kompenserad för en differens mellan nämnda sträcka A och den sträcka (Ay, Am, AC, Ab) som motsvarar längden av den reella övertràd som återfinns mellan sömnadsmaterialet (2) och den mot resp. färgkomponent korresponderande färgpatronen (Ye, Ma, Cy, Bl) i infärgningsorganet (15). Metoden enligt patentkrav 13, där övertràden (4) matas fram i steg medelst en driv- enhet (M) itrådmataren (13). Metoden enligt patentkrav 14, där för varje steg under vilket trádmataren (13) matar fram övertråd (4) appliceras på övertráden (4) en av styrorganet beräknad mängd av respektive färgkomponent medelst en färgpatron (Ye, Ma, Cy, Bl) associerad med färgkomponenten och åstadkommer härvid en omfärgningspunkt, från och med vilken övertråden (4) är omfärgad till en nästkommande kulör för övertràden (4) i sömnads- mönstret Metoden enligt patentkrav 10, innefattande steget, att när trådåtgàngen per stygn korrigerats av trádmataren (13) i awikelse från data enligt sömnadsmönstret och en 10 15 20 17. 18. 529819 19 omfärgningspunkt samtidigt befinner sig utefter sträckan A är styrorganet program- merat att kompensera för detta genom att under ett tidsintervall mata ut mer eller mindre tràdmängd per stygn än vad som beräknats enligt sömnadsmönstret. Metoden enligt patentkrav 16, innefattande steget att kompensering uftförs enligt: - när korrigering utförts genom utmatning av extra tràdmängd, minskas tràdmängden per stygn i förhållande till tidigare beräknad till dess att beräknad tràdmängd (Bn) och faktiskt matad tràdmängd åter stämmer överens, eller - när korrigering utförts genom utmatning av mindre tràdmängd, ökas tràdmängden per stygn i förhållande till tidigare beräknad till dess att beräknad tràdmängd (Bn) och faktiskt matad tràdmängd åter stämmer överens. Metoden enligt patentkrav 10, inkluderande stegen att: - styrorganet registrerar i sömnadsmaterialet (2) att en tràdsträcka med en första kulör av övertràden har ett stort antal stygn med endast små riktningsförändringar, - styrorganet lägger automatiskt till en förutbestämd längd (G/2) till den beräknade trådàtgången (Bn) för tràdsträckan med den första kulören, - en motsvarande förlängning (G/2) av beräknad tràdàtgång (Bn) för påföljande tråd- sträcka med en andra kulör utförs av styrorganet, - en viss sträcka av övertråden runtom en omfärgningspunkt som utgörs av gränsen mellan den första och andra kulören på övertråden dras vid sömnad ned under söm- nadsmaterialet och - ett klipp av övertràden utförs.