SE505199C2 - Anordning vid tändsystem - Google Patents

Description

505 {99 10 15 20 25 30 35 HH' VPPHTÜ: -I ' utgöra ena ledaren, kan den i likhet med den andra ledaren utgöras av en isolerad kabel. Även andra arrangemang är kända i anslutning till dubbel- skal. Det kaüugäívšå hänvisas till den franska patent- skriften 2 294 25 där det är förut känt att anordna i ett tändsystem ingående dubbelskal vid ammunitionsenhet. Det yttre skalet är åtskilt från det inre skalet med mellanlig- gande material enligt ovan. Det yttre skalet överför via materialet mekanisk deformation till det inre skalet som vid den uppträdande informationen med hjälp av en elektrisk kontaktyta på sin insida åstadkommer elektrisk kontakt med kontaktorgan belägna innanför det inre skalet. Nämnda kon- taktorgan är anordnade på elledare (kablar) som sträcker sig centralt inuti kroppen. Syftet med den kända anord- ningen är att minska risken för kontaktetablering vid lättare anslag, chocker, etc., och vid mekaniska påverk- ningar i samband med hantering, lagring och liknande.

Genom den amerikanska patentskriften 3 188 960 är det förut känt att i tändsystem utnyttja annan typ av sensorer än dubbelskalsarrangemang enligt ovan. I den amerikanska patentskriften innefattar tändsystemet inuti den ammuni- tionsbärande enheten anordnade cylindrar, mellan vilka in- bördes väsentligen parallellt anordnade kontaktorgan sträcker sig med sina bakre delar. Kontaktorganen är lång- sträckta och dess främre delar sträcker sig utanför cy- lindrarnas mellanrum mot projektilens främre ände där de är förankrade i ett invändigt centralt anordnat organ som in- går i projektilens nosdel. Syftet med denna kända anordning är att åstadkomma enkel- och dubbelkontaktsfunktioner.

Anordningen ifråga uppges förhöja känsligheten så att ini- tiering kan ske vid mjuka mål och stora vinklar mellan pro- jektilens eller motsvarande längdaxel och en normal till målet. 10 15 20 25 30 35 wrmv ~š % E åsos 199 REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN Föreliggande uppfinning är avsedd att utnyttjas bl.a. vid pansarvärnsammunition och robotar för bekämpning av t.ex. stridsfordon. I dylika fall utnyttjas dubbelskalsarrange- manget som strömbrytare och när deformation inträder i dub- belskalet i anslutning till målanslaget uppstår elektrisk kontakt mellan yttre och inre skal, vilket skall medföra att granaten eller roboten detonerar.

I anslutning till nämnda bekämpning utsättes den anflygande ammunitionsbärande enheten för motmedel. De senare kan t.ex. bestå av en anordning som innefattar ett sensorsystem (radar, laser, etc.) som upptäcker anflygande ammunitions- enheter. Sensorsystemet kan därvid anordnas så att anfly- gande kroppar som har hög hastighet sållas bort som opå- verkbara eller obekämpningsbara. Dylika bortsållade ammuni- tionsbärande enheter utgöres ofta av projektiler som verkar genom kinetisk energi. Efter utvärderingen kan sensorsyste- met initiera avfyrning av splitter från lämplig utskjut- ningsanordning mot den detekterade anflygande granaten eller motsvarande. Splittren kan därvid göras nätt och jämnt så stora att de penetrerar eller deformerar granatens dubbelskal. I dylika fall kommer granatens tändsystem att utlösas med stor sannolikhet. En dylik splitteravfyring sker lämpligtvis när granaten befinner sig något tiotal meter från stridsvagnen.

Det föreligger således behov av att kunna effektivisera tändsystemet så att utlösning av granaten inte sker för splitterträffar av nämnt slag. Man har härvid föreslagit att öka det yttre skalets godstjocklek, vilket medfört att det krävts kraftigare splitter för att tränga igenom skalet. Detta minskar insatsmöjligheten för motståndaren som måste avdela större resurser och arrangemang för att åstadkomma motfunktionsmedel som arbetar med större split- sus {99 10 15 20 25 30 35 Fm' 4 t ter. Emellertid blir granaten tyngre och måste tilldelas lägre utgångshastighet. Dessutom blir känsligheten vid an- slag mot mål sämre. Tändsystemet i sig blir dessutom lång- sammare. Ett annat sätt att lösa ovanstående problematik är att utföra mellanrumet mellan skalen större. Detta kräver större dimensioner på anflygande metallsplitter som skall förorsaka kortslutningen före målanslaget. Emellertid med- för ökat avstånd mellan skalen att granaten måste göras längre. Dessutom kommer tiden att öka mellan kontakt med mål till slutning av strömmen via dubbelskalet, eftersom granaten måste röra sig tills skalen har deformerats till kontakt.

Inte heller tändsystemen enligt de inledningsvis omnämnda franska och amerikanska patentskrifterna kan lösa den i ovanstående omnämnda problematiken.

Det föreligger därför ett utpräglat behov av en anordning som är okänslig för splitter av mindre storlek samtidigt som effektiviteten och känsligheten kan bibehållas i den ammunitionsbärande enheten utan att denna behöver omkon- strueras, tändsystemet kan arbeta med önskad känslighet och korta utlösningstider, etc.

LösNINGEN Anordningen enligt föreliggande uppfinning har till huvud- ändamål att lösa den i ovanstående angivna problematiken.

Det som huvudsakligen kan anses vara kännetecknande för en anordning är bl.a. att ett eller flera av nämnda skal är utförda med sektioner som är inbördes elektriskt isolerade från varandra och som respektive vid uppträdande deforma- tion av skalen förmår etablera en av den avkännande enheten urskiljbar individuell elkontakt med motställd del eller motställda delar på annat respektive andra skal (utanför eller innanför det sektionerna uppbärande skalet). Ett 10 15 20 25 30 ~š É 505 199 ytterligare kännetecken är att den avkännande enheten är ,'Fm' anordnad att urskilja en eller flera av sektionerna effek- tuerade elkontaktskonstellationer och i beroende av denna respektive dessa åstadkomma initieringssignalen eller ini- tieringssignalerna.

I en utföringsform uppvisar det sektionerna uppbärande ska- let ett flertal sektioner, företrädesvis mellan 3-20 sek- tioner. Den avkännande enheten är därvid anordnad att effektuera respektive initieringssignal vid elkontakts- konstellation som innefattar kontaktetablering medelst två tre eller flera intill varandra liggande eller placerade sektioner på ifrågavarande skal.

Uppfinningen ger i en utföringsform även anvisningar på hur sektionerna skall anordnas på respektive sektionerade skal.

Det senare kan bestå av t.ex. glasfiberarmerad plast, på vilket kontaktmaterialytor är applicerade.

Den avkännande enheten är i en utföringsform även anordnad att kunna effektuera initieringssignalen eller initierings- signalerna även i beroende av en turordning som de olika elkontaktkonstellationerna uppträder med. Således kan en viss konstellation förorsaka initieringssignal endast vid en viss given turordning. Om denna turordning inte uppträ- der och/eller blir fördröjd kan den avkännande enheten alstra initieringssignalen eller initieringssignalerna för annan konstellation, osv. Fördröjningstiden för respektive initieringssignal kan göras beroende av turordningen för konstellationernas uppträdande och/eller tidpunkterna för konstellationernas inträdande.

Ytterligare utföringsformer av uppfinningstanken framgår av de efterföljande underkraven. sos 199 10 15 20 25 30 35 'Fm' .RII-*Fn ' 6 FÖRDELAR Med hjälp av det i ovan föreslagna kan olika krav ställas på arrangemanget för att åstadkomma minskning av risken att splitterträffar initierar granaten. Uppfinningen utgår där- vid från att splitterträffarna torde ske slumpvis över gra- natens nos. Minskningen av risken kan beräknas.

Sannolikheten att ett splitter initierar granaten via träff i ett konventionellt dubbelskal kan anses vara 100%.

Sannolikheten att ett antal splitter, t.ex. tre splitter, skall träffa ett sektionerat dubbelskal så att bredvid varandra placerade sektioner kortsluts minskas väsentligt, och bedöms i fallet med tre intilliggande sektioner av åtta vara ca 10% av sannolikheten att granaten träffas av tre splitter. Därvid har man bortsett från möjligheten att ett splitter skulle kunna kortsluta två sektioner. Denna senare risk är svårbedömd, men torde vara liten, och minskar om- vänt mot granatens eller robotens kaliber om avstånden mellan sektionerna hålles konstant. Risken minskar än mer vid större stridsdelar då sannolikheten minskar ytterligare och kan bli nästan 0.

Uppfinningen erhåller ytterligare fördelar då den utnyttjas vid tändsystem med trippelskal. Trippelskalet kan skilja mellan splitterträff och målanslag och förmår utlösa grana- tens stridsdel även om en sektion redan kortslutits. Detta innebär att utlösning av stridsdel sker snabbare än då krav ställs på kortslutning av flera, t.ex. tre sektioner, som i fallet med ett sektionerat dubbelskal. Granatens logik kan efter hand koppla bort sektioner som penetreras och kort- slutits av splitter. Kravet för utlösning av stridsdelen kan sålunda ändras efter hand, varigenom tändsystemets funktion endast gradvis försämras, t.ex. i så måtto att det i vissa fall tar något längre tid efter anslag i målet innan granaten utlöses. 10 15 20 25 30 35 'Im' WÜPV isos 199 Tändsystemet med dubbel- eller trippelskal kan även utnytt- jas i samband med annat tändsystem som avkänner stötvågor i den amunitionsbärande enhetens skal. Ett dylikt tändsystem placeras längst bak i granaten och är på så sätt bra skyd- dat mot beskjutning, men de aktiveras av stötvågor som alstras av splitteranslag i granaten. Uppfinningen möjlig- gör således att logiken i en granat med sektionerat dubbel- skal, eller trippelskal, eller sektionerat trippelskal, även kan fås att fungera att vid skador på det snabbare och därför effektivare multipelskalsystemet koppla in ett stöt- vågsavkännande system. Detta system kommer då inte att kunna diskriminera mellan splitter och anslag i mål, men kan användas som uppbackning när ordinarie tändsystem genom beskjutning satts ur funktion, t.ex. genom att allt för många sektioner har penetrerats av splitter.

FIGURBESKRIVNING En för närvarande föreslagen utföringsform av en anordning som uppvisar de för uppfinningen signifikativa kännetecknen skall beskrivas i nedanstående under samtidig hänvisning till bifogade ritningar där i längdsnitt visar delar av en granat som är utförd med dubbelskalsarrangemang, varvid ett innerskal är utfört med elkontaktsektio- figur l ner som är inbördes elektriskt isolerade från varandra, figur la i perspektiv snett framifrån visar delar av nämnda sektionerade innerskal, figur 2 i principschemaform visar i en avkännande enhet ingående logiska kretsar för avkodning av sektionerat dubbelskal, a ~š i. t 8 505 199 10 15 20 25 30 35 figur 3 i principschemaform visar i den avkännande enheten ingående avkodare som utnyttjar min- nesfunktion och signaletableringar som adressignaler i minnesfunktionen, och figur 4 i principschemaform visar användandet av skiftregister i avkodningsfunktionen som in- går i den avkännande enheten.

DETALJERAD UTFöRINGsFoRM I figuren 1 visas främre delar av en ammunitionsbärande en- het med l, (robot, granat, etc.). Enheten 1 innefattar ett elektriskt ledande ytterskal 2 och ett elektriskt ledande innerskal 3. Skalen är anordnade med ett mellanliggande utrymme 4. Skalet 2 är förbundet till enhetens stomme 5.

Skalen är elektriskt isolerade från varandra med en del 6 i isolerande material. Skalet 3 är elektriskt förbundet med ledare 7, 8 som är försedda med isolering och är anordnade inuti enheten l. Ledarna är anslutna till en elektrisk kontaktetablering medelst skalen 1 och 2 avkännande enhet 9 som vid enhetens 1 anslag mot ett mål 10 skall alstra en elektrisk initieringssignal (utlösningssignal) il till enhetens 1 symboliskt angivna last 11.

Skalen 2, 3, ledarna 7, 8 och avkänningsenheten 9 är i och för sig kända. Enligt uppfinningen är dock, i det visade exemplet, innerskalet 3 utfört med sektioner 12, 13 som är elektriskt isolerade från varandra. Sektionerna 12, 13 sträcker sig i enhetens 1 huvudsakliga längdriktning (längdaxeln 14). I utföringsexemplet enligt figuren 1 är sektionernas antal åtta. Sektionerna är åtskilda med mel- lanrum 15. Enligt figuren la med enheten 1' kan sektioner- nas l2', 13' antal variera liksom utformningarna på mellan- rummen l5'. Som exempel kan nämnas att uppfinningen funge- rar för sektioner mellan 2-20, företrädesvis 4-12 stycken. 10 15 20 25 30 35 -E å* Sektionerna kan ha andra sträckningar och t.e5x[.] Eåtråcgflzg sig spiralformigt i längdriktningen, sträcka sig i tvärsrikt- ningen, eller sträcka sig enligt kombinationer av dessa två möjligheter. Sektionerna bildas i det visade fallet medelst kontaktmaterialytor applicerade på en bärare, t.ex. en bärare i glasfiberarmerad plast. På så vis kan innerskalet motstå höga accelerationer som kan vara av storleksord- ningen 10000-tals g. Skalens infästningar till stommen, isoleringar, tråddragning, etc. kan utföras på i och för wrpn' 9 sig känt sätt.

Vid anslag mot mål leder deformationen eller krossningen av den ammunitionsbärande enhetens nos gradvis till att allt fler sektioner kortsluts. Genom lämplig utformning på den avkännande enheten 9 håller granatens tändsystem reda på hur många, och vilka, sektioner som kortslutits. Olika villkor för initiering av stridsdel kan därvid utsättas, t.ex. att av åtta sektioner skall tre bredvid varandra pla- cerade sektioner ha kortslutits innan initiering sker. Ett sådant krav minskar avsevärt risken att splitterträffar initierar granaten, eftersom splitterträffarna kan bedömas ske slumpvis över granatens nos.

Det inre- och/eller det yttre skalet kan sektioneras, dvs delas upp i från varandra isolerade delar. Via elektroniken i den ammunitionsbärande enheten, dvs enheten 9, sätts kravet att flera, t.ex. två eller tre, sektioner bredvid varandra skall ha gjort kontakt innan villkoret för tänd- ning är uppfylld. Om antalet sektioner är någorlunda stort kommer praktiskt taget alltid intill varandra liggande två sektioner att deformeras vid målanslag. Däremot vid be- skjutning av enheten 1 med splitter som slumpvis träffar granatens nos kommer mera sällan bredvid varandra liggande sektioner att träffas eller deformeras av ett enstaka splitter. Dessutom kommer träff av flera, t.ex. 2-3, split- ter att krävas för initiering. Redan vid en uppdelning av 'Fm' -¥ F? t 10 sos 199 10 15 20 25 30 35 granatens nos i åtta sektioner är sannolikheten för split- terträff i tvâ sektioner bredvid varandra nere i 25% av sannolikheten för slumpvis spridning, under förutsättning att granaten träffas av två splitter. För 16 sektioner blir sannolikheten 13%. Kravet på träff av två eller flera splitter tvingar också motståndaren att antingen kasta ut splitter med så stor energi att de genom sin anslagsenergi utlöser granaten, eller kasta ut flera men mindre splitter för att initiera tändsystemet, eller vänta med att utlösa försvarsåtgärderna till stridsdelen kommit närmare, vilket ökar risken för verkan i målet.

Snabba utlösningar kan även ske trots utnyttjandet av sek- tionerat skal. Antages att granatens anslag mot mål sker i gränslinjegeneratrisen mellan två sektioner kommer båda sektionerna att ge omedelbar kontakt och ingen extra för- dröjning inträffar. Under rimliga antaganden kommer grana- ten att behöva röra sig 15 mm för att utlösas i det sämsta fallet, vilket inträffar när en sektions mittlinje samman- faller med den del av granatens generatris som först gör kontakt med målet. Denna sektion måste då deformeras tills kontakt görs med sektionerna sidan om, innan villkoret med kontakt i tre bredvid varandra liggande sektioner är upp- fyllt. I viss utsträckning beroende av den faktiska geome- triska utformingen av granatens nos kommer granaten därvid att behöva röra sig 15 mm innan initiering sker. Denna sträcka baseras t.ex. på att man utnyttjar dubbelskal med 1 mm luft emellan, granatkalibern 120 mm och nosvinkel 2 x 20 grader. Detta innebär en tid av 50 mikrosekunder med 300 m/s anslagshastighet. Medelfördröjningen blir för sådan uppbyggnad ca 25 mikrosekunder. Om antalet sektioner utökas kan fördröjningen minskas. Minskningen blir i stort sett proportionellt mot antalet sektioner. Den kontaktetable- ringar avkännande enheten 9 skall enligt ovan kunna ur- skilja olika kontaktetableringskonstellationer som åstad- kommes med utnyttjade sektioner. Kontaktetableringarna av- 10 15 20 25 30 35 4? kodas av enheten 9. Figuren 2 visar ett förstas Bxâmpll9ïå avkodning som vid kontaktetablering av tre intilliggande sektioner skall förorsaka en utgående initieringssignal eller utlösningssignal i1'. Härvid utnyttjas vid avkodning samplingstider som är mindre än 1 mikrosekund. Utförandet ll .ry-mv enligt figuren 2 kan kompletteras med i och för sig kända kretsar som behövs för att erhålla rätt signalnivå och drivkretsar för att åstadkomma drivning av ett antal TTL- kretsar som motsvarar antalet sektioner. Ej speciellt vi- sade kretsar kan behövas för att komma ihåg att en sektion blivit aktiverad, dvs redan är penetrerad vid det reella målanslaget. Eventuellt kan dubbla avkodningar användas för att skapa redundans och säkerställa triggning. I utförings- exemplet förutsättes att antalet sektioner n = 8. Ett lämpligt villkor för triggning av stridsdel är då att an- talet bredvid varandra liggande kortslutna sektioner (som logiska ettor till elektroniken) skall vara tre. I figuren 2 visas ledningsförbindelserna till de olika sektionerna med 16 och 17, vilka förbindelser kan ingå i samma led- ningsknippe eller kan vara individuellt dragna. Med 18 anges ett antal 3-ingångars OCH-grindar. 19 anger en ELLER- grind. Alternativt kan utnyttjas flera nivåer av ELLER- grindar.

Samplingstiden i detta fall (två nivåer TTL) = 2 x 10 ns = 20 ns = > f = 50 MHz.

Med kringkretsar kan kretsen bestå av ca 5-10 nivåer TTL, dvs f = 10-20 MHz. målet med 200 ms innebär denna frekvens att en sampling Om en robot eller motsvarande nalkas (avsökning av samtliga sektioner) sker för varje 2 á 4 mm gångväg.

I utförandet enligt figuren 3 utnyttjas aktuellt antal sek- tionssignaler som adress i ett minne 20 som uppvisar adressingång 21 anslutning 22 till en klocka 23. På en ut- 'rm' 4; e.- C 12 sus 199 10 15 20 25 30 35 gång 24 erhålles en utgående signal il". Aktuellt antal sektionssignaler i2 bildar därvid en adress. Adressen an- vänds för att i en tabell slå upp en viss rad. Om sektions- signalerna tillsammans innehåller ett triggningsvillkor, 1000, den en logisk 1 vilket via en annan krets (ej visad) leder t.ex. ger en byte med utseendet 0011 innehåller ra- till initiering i1" av granatens eller motsvarande strids- del. Triggningsvillkoret är i detta fall att tre sektions- signaler = adressingångar bredvid varandra skall ha logiska 0011, som innehåller triggningsvillkor därför att byten skall ses värden 1. En annan triggande byte blir t.ex. 1000 som en cirkel där även första och sista bit ligger bredvid varandra. Detta återspeglar den mekaniska uppbyggnaden av ett i åtta delar sektionerat dubbelskal. Företrädesvis ut- nyttjas ett minne som kvarhåller information utan matnings- spänning. Som exempel kan nämnas EPROM med inbränd kodning.

Sistnämnda minne har en lästid på ca 250 ns = > f = 4 MHz.

En avläsning av samtliga sektioner sker alltså ungefär på varje millimeters gångväg för roboten i exemplet ovan.

Utförandet enligt figuren 3 kan utnyttjas för flexibel kod- ning av triggningsvillkor. I minnet lagras ett tal som anger hur många sektionssignaler som är aktiva bredvid va- randra. Utsignalen från en rad i minnestabellen kommer då att kunna behandlas vidare. Vid denna vidarebehandling kan olika villkor ställas på triggning, t.ex. att tvâ, tre eller flera sektioner skall ha kortslutits för triggning av stridsdel. Villkoret kan tänkas påverkas med åtgärder ut- ifrån, t.ex. genom omställning av switch på granaten eller roboten som inkorporerar tändsystemet med elektronik.

Utförandet enligt figuren 5 utnyttjar skiftregister för att räkna antalet närliggande aktiva sektioner. Ett skiftre- gister är angivet med 25. Registret uppvisar en ingång för mottagning av signaler i2' från kontaktetableringskon- stellationerna vid sektionerna. Till registret är anslutet en klocka 26 och en ledare 27. Skiftregistret läser hur man 10 15 20 25 30 35 -gi ._ 13 i Éšósiid 9 skiftar och skriver på i och för sig känt sätt. En u¿:ång från skiftregistret 25 är angivet med 28. I ett utförings- exempel kan avkodning av bredvid varandra liggande sektio- ner anordnas med en OCH-krets 29 varifrån erhålles en ini- tierings- eller utlösningssignal i3. I detta fall antas att kravet för triggning (dvs erhållandet av signalen i3) är att tre bredvid varandra liggande sektioner skall ge logisk etta. Avkodning av tre bredvid varandra liggande sektioner kan göras med en tre-ingångars OCH-krets 29. OCH-kretsens utgång är logisk etta då skiftregistret skiftar sektions- 3 a v signalerna så att de tre signaler som ger logisk etta kom- mer att ligga på ingångarna till OCH-kretsen. Skift- registret 25 kopplas så att ingen bit skiftas ut. Bit sju skiftas in i bit noll. Det kan härvid behövas fler bredvid varandra seriekopplade skiftregister för att täcka upp en sektionssignal. Dessa kopplas då samman på i och för sig känt Sätt.

Det är även möjligt att avkoda tre bredvid varandra place- rade sektioner med hjälp av en räknare 30 som innefattar ett skiftregister 31 som skiftar in ettor. Räknaren är an- sluten till utgången på skriftregistret 25 och nämnda klocka 26 och delare 27. Skiftregistret 31 nollställs vid en inaktiv sektionssignal (en nolla) och skiftar in logiska ettor för varje aktiv sektionssignal. När tillräckligt an- tal ettor har skiftats in uppnås ett triggningsvillkor.

Denna lösning blir flexibel för triggningsvillkoret, vilket även här kan ställas in via en ej speciellt visad switch eller omkopplare. I beroende på inställningen kan triggning ske vid aktivering av två intilliggande sektioner med sig- nalen i4, triggning vid aktivering av tre intilliggande sektioner med signalen i5, triggning vid aktivering av fyra intilliggande sektioner med signalen i6, osv.

Uppfinningen är inte begränsad till den i ovan såsom exem- pel visade utföringsformen utan kan underkastas modifika- ~ rlfl' .nanm .g ' ._ 14 505 199 ' tioner inom ramen för efterföljande patentkrav och uppfin- ningstanken.

Claims (10)

10 15 20 25 30 35 F14; n ' 15 ;-rm' *S05 199 PATENTKRAV

1. Anordning vid tändsystem för ammunitionsbärande enhet (1), såsom robot, granat, etc, och innefattande två eller flera åtminstone delvis vid sidan om varandra anordnade skal (2, 3) som är avsedda att vid målanslag genomgå defor- mation och vid denna etablera elektrisk kontakt samt en el- kontaktetablering avkännande enhet som vid reellt målanslag är avsedd att avge initieringssignal(-er) (il) för utlös- ning av den ammunitionsbärande enhetens last (11), k ä n- n e t e c k n a d därav, att ett eller flera av nämnda skal är utförda med sektioner (12, 13) som är inbördes elektriskt isolerade från varandra och som vid uppträdande deformation av skalen förmår etablera en av den avkännande enheten utskiljbar individuell elkontakt med motställd(-a) del(-ar) på annat respektive andra skal, och att den avkän- nande enheten är anordnad att urskilja en eller flera av sektionerna effektuerade elkontaktkonstellationer och i be- roende av denna respektive dessa åstadkomma initierings- signalen(-erna).

2. Anordning enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k- n a d därav, att antalet skal (2, 3) är två, att det första skalet, företrädesvis det inre, av de båda skalen uppvisar nämnda från varandra elektriskt isolerade sektio- ner (12, 13), till exempel 3-20 sektioner, och att den av- kännande enheten är anordnad att effektuera initierings- signal(-er) vid elkontaktkonstellation som innefattar kon- taktetablering medelst två, tre eller flera intilliggande sektioner på nämnda första skal.

3. Anordning enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e- t e c k n a d därav, att sektionerna på respektive sektio- nerade skal består av inbördes elektriskt åtskilda kontakt- materialytor applicerade på ett underlag av isoleringsmate- rial, t.ex. glasfiberarmerad plast. 'Fm' v R1"~q_;n '“ 16 505 199 10 15 20 25 30 35

4. Anordning enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d därav, att den avkännande enheten är anordnad att effektuera initieringssignalen(-erna) även i beroende av en turordning som de olika kontaktkonstella- tionerna uppträder, varvid en viss konstellation förorsakar initieringssignal(-er) endast vid given turordning, och om denna inte uppträder och/eller blir fördröjd den avkännande enheten kan alstra signalen(-erna) för annan konstellation, OSV .

5. Anordning enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d därav, att den avkännande enheten avger initieringssignalen(-erna) efter fördröjningstid(-er) som är beroende av turordningen för konstellationernas upp- trädande och/eller tidpunkterna för konstellationernas in- trädande.

6. Anordning enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d därav, att tändsystemet med nämnda kontaktetableringsfunktioner medelst sektionerat(-de) skal (3) samverkar med ett ytterligare tändystem som är stöt- vågsavkännande.

7. Anordning enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d därav, att avkänningsenheten inne- fattar logik (l8,l9) som avkänner kontakttillstånden för två, tre eller flera intill varandra belägna sektioner med korta intervaller, t.ex. med en avkänningsfrekvens mellan io-20 MHz.

8. Anordning enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d därav, att den avkännande enheten arbetar med minnesfunktion (20), i vilken avkänningssigna- lerna från avkända sektioner vid respektive avkänningstill- fälle bildar en adress för åtkomst i en tabell som anger 10 15 .r rm: Rang; »I ' 17 ”sus 199 villkor för initiering av initieringssignaler(-erna) (i1").

9. Anordning enligt patentkravet 8, k ä n n e t e c k- n a d därav, att utlösningssignal(-er) (il") från respek- tive aktuell rad i tabellen är vidarebehandlingsbar med ytterligare villkor, t.ex. turordningsvillkor för sektio- nernas kontaktetableringar, inställning av yttre kontakt- organ, etc., innan initieringssignalen(-erna) utgår från den avkännande enheten.

10. Anordning enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d därav, att sektionerna på respek- tive sektionerade skal (12, 13) sträcker sig väsentligen parallellt och företrädesvis i ammunitionsbärande enhetens längdriktning.