SE528345C2 - Kåpa avsedd att användas som hörselskydd, sätt att framställa densamma samt användning av en sådan kåpa - Google Patents

Description

25 30 35 2 lågfrekventa ljudområdet, d.v.s. under cirka 1 kHz. För att höja kåpans vikt kan man öka godstjockleken, d.v.s. kåpskalets tjocklek. Ökas tjockleken ”utåt” ger det nackdelen att hörselskydden blir större och klumpigare. Ökas tjockleken ”inåt” ger det nackdelen att ljuddämp- ningen till och med kan försämras, eftersom innervolymen blir mindre och en stor dämpning kräver inte bara vikt utan också en stor innervolym hos kåpan - den relativa tryckvariationen hos luften inuti kåpan blir mindre då luftvolymen är större.

I US 6,353,938 Bl visas ett hörselskydd med ett yttre kåpskal av styvt plastmaterial till vilket är tillsatt ett fyllnadsmedel i form av metallpulver i syfte att höja kåpans vikt. Möjligheten att höja vikten på detta sätt är dock begränsad, eftersom det finns en övre gräns för hur mycket metall man kan blanda in i plasten med tanke på verktygsslitage, hållfasthetsegenskaper etc.

Vidare påverkar en höjning av kåpskalets vikt mest låg- frekvent ljud. Således kvarstår problemet att dämpa resonans vid högre frekvenser, d.v.s. över cirka 1 kHz.

US 4,658,93l beskriver ett hörselskydd med två kåpor som vardera innefattar ett inre och ett yttre kåpskal samt en däremellan belägen, evakuerad, ”transmissions- mediumfri” kavitet för dämpning av ljud. I dokumentet nämns att en resonansfrekvens hos det ena kàpskalet kan separeras från en resonansfrekvens hos det andra kåp- skalet genom att tyngden hos det ena kàpskalet ökas, exempelvis genom tillägg av extra tyngder inuti den slutna kaviteten. Pâ så sätt sänks detta ena kàpskals resonansfrekvens varvid de två skalens resonansfrekvenser separeras. Precis som i US 6,353,938 Bl visas alltså hur ljuddämpningen kan förbättras genom ökad vikt hos kåp- skal, vilket har mest effekt på lågfrekvent ljud, men ingen lösning ges till problemet att förbättra ljuddämp- ningen inom det högre frekvensområdet. 10 15 20 25 30 35 (N h Q) LN 4» LH 3 Sammanfattning av uppfinningen Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att till- handahålla en kåpa avsedd att användas som hörselskydd vilken ger en förbättrad ljuddämpning jämfört med kända hörselskyddskápor.

Ett särskilt ändamål med uppfinningen är att för- bättra ljuddämpningen hos en hörselskyddskåpa vid höga frekvenser inom det hörbara området, d.v.s. mellan ca l kHz och 20 kHz.

Dessa och andra ändamål åstadkommes genom tillhanda- hållande av en kåpa enligt patentkrav l samt ett sätt att framställa en sådan kåpa enligt patentkrav 7.

Den uppfinningsenliga kåpan är av det inledningsvis angivna slaget och kännetecknas av att kåpan omfattar ett kåpskal som uppbär minst ett svängningsdämpande viktelement, vilket viktelement är placerat på så sätt att det åtminstone delvis blockerar en audiell svängningsmod som hade funnits hos kåpan vid frånvaro av nämnda viktelement.

Med ”kåpa” avses i enlighet med bakgrundsbeskriv- ningen ovan hela den ”enhet” som är avsedd att täcka användarens öra och som parvis kopplas ihop med en bygel som således binder samman två sådana enheter/kåpor. Kåpan omfattar vanligen ett kåpskal, en tätningsring, och någon form av ljudabsorberande material placerat inuti kåpan.

Vanligt är också att det finns en underplatta belägen mellan kåpskalet och tätningsringen vilken platta vanli- gen håller det ljudabsorberande materialet på plats inuti kåpan. Såsom nämnts ovan kan underplattan och tätnings- ringen vara integrerade som en enhet.

En ”audiell svängningsmod” definieras här som en ”resonanstopp” i ett ljudfrekvensspektrum, d.v.s. ett tillstånd hos, i detta fall, kåpan vid vilket kåpan svänger eller vibrerar i resonans med en inkommande ljudvåg på grund av att kåpan har en egenfrekvens vid någon frekvens hos den infallande ljudvågen. En kåpa har vanligen flera sådana svängningsmoder eller resonans- 10 15 20 25 30 35 (31 R? CJ 4 toppar utmed frekvensspektrumet. Vid någon frekvens under Vcirka 250 Hz brukar tätningsringen hos kåpan kunna ge upphov till en svängningsmod genom att tätningsringen verkar som en resonansfjäder. Först vid högre frekvenser, över cirka 1 kHz, börjar det uppstå svängningsmoder i kåpskalet istället för stelkroppsrörelser. Vid varje svängningsmod över cirka l kHz har kåpskalet ett visst antal svängningsnoder och svängningsbukar fördelade över sin yta. Svängningsnoder definieras som punkter, linjer eller ytor i ett svängande system i vilka svängningarna ej är märkbara, medan svängningsbukar är det motsatta, d v s punkter, linjer eller ytor i vilka svängningarna är som störst i förhållande till angränsande punkter, linjer eller ytor.

Att blockera en audiell svängningsmod innebär att förändra resonansegenskaperna så att en resonanstopp i ljudfrekvensspektrumet förminskas eller elimineras.

Den uppfinningsenliga kåpan har flera fördelar gent- emot tidigare kända hörselskyddskâpor.

För det första medger den uppfinningsenliga kåpan förbättrad ljuddämpning vid höga frekvenser, d.v.s. över cirka l kHz. Genom att i enlighet med uppfinningen nog- grant placera/positionera viktelement i eller på kåpan, varigenom selektiv blockering av en eller flera sväng- ningsmoder hos kåpan åstadkommes, kan kåpans ljuddämpning vid höga frekvenser förbättras betydligt. Specifik blockering av åtminstone de kraftigaste resonanstopparna i frekvensspektrumet kan ge god ljuddämpning över hela frekvensspektrumet. Genom placering av flera viktelement i eller på kåpan kan dämpningen optimeras över hela det hörbara frekvensintervallet. Vid höga frekvenser är vikt- elementens placering mer avgörande för dess dämpnings- effekt än dess tyngd.

För det andra undviks ovannämnda problem med verk- tygsslitage och försämrad hàllfasthet vilket uppstår vid inblandning av metall i plasten som kåpskalet tillverkas av. 10 15 20 25 30 35 528 šfšå 5 För det tredje ger användningen av viktelement för- delen att ljuddämpningen kan höjas med bibehållen eller t.o.m. minskad storlek/volym hos kåpan, i synnerhet hos kápskalet. Således tvingas man inte introducera de ovan beskrivna problemen med ökad godstjocklek hos kåpan.

Tunnare kâpskal, vilket uppfinningen således möjliggör, ger förutom lägre materialkostnader även kraftigt för- kortade kyltider i formsprutningsprocessen. Kyltiden är den tid som dominerar produktionstiden och genom att denna kan förkortas kan vidare maskinkostnaden fördelas över fler kåpor. Just maskinkostnaden är den stora kostnaden vid formsprutning. Uppfinningen medger sålunda lägre materialkostnader, kortare leveranstider och lägre maskinkostnader.

Genom att kåpan enligt uppfinningen omfattar ett kâpskal som uppbär minst ett av nämnda viktelement erhålls en ytterligare fördel. Särskilt vid de högre frekvenserna, från ca l kHz och uppåt, uppträder nämligen vibrationer i kåpans kâpskal på grund av ljud från omgivningen. Genom att placera viktelement i eller på kápskalet kan resonanser i kápskalet hindras att uppstå.

Således kan resonanserna så att säga "kvävas i sin linda", istället för att behöva dämpas ut medelst ett innanför kápskalet beläget ljudabsorberande material.

Föredragna utföringsformer av uppfinningen är defi- nierade i de underordnade kraven.

Enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning kan effektiv blockering av en svängningsmod åstadkommas genom placering av viktelement på en svängningsbuk hos kåpan, vilken svängningsbuk hade funnits hos kåpan vid nämnda svängningsmod vid frånvaro av nämnda viktelement.

Enligt en annan utföringsform har minst ett av nämnda viktelement en första densitet och nämnda kâpskal en andra densitet, varvid den första densiteten är högre än den andra densiteten. Genom att viktelementet har en högre densitet än kápskalet kan effektiv resonansdämpning åstadkommas med en liten volym hos viktelementet. Sålunda 10 15 20 25 30 35 6 tas inte den för dämpningen erforderliga inre volymen i kåpan i anspråk i någon större utsträckning.

I en annan utföringsform är minst ett av nämnda viktelement fastgjort vid kåpskalet genom att nämnda viktelement åtminstone delvis är ingjutet i kåpskalet.

Fastgörande av viktelement medelst formgjutning medger exakt positionering av viktelementet och stadig fixering av detsamma.

I ännu en utföringsform av uppfinningen omfattar kåpan en underplatta som uppbär minst ett av nämnda viktelement. I vissa fall är det fördelaktigt att blocke- ra resonanssvängningar genom att placera viktelement på eller i underplattan hos kåpan. Sådana fall kan exempel- vis vara då underplattan i sig kommer i resonanssvängning eller, eftersom kåpdelarna hänger ihop, när det är svårt att blockera en viss svängningsmod hos kåpskalet genom att placera viktelement på kåpskalet men att denna sväng- ningsmod kan blockeras genom placering av viktelement på eller i underplattan.

I ännu en annan utföringsform har minst ett av nämn- da viktelement en densitet som är högre än en densitet hos underplattan. På samma sätt som ovan avseende kåp- skalet ger en högre densitet hos viktelementet än den hos underplattan på eller i vilken det är placerat effektiv resonansdämpning med en liten volym hos viktelementet.

Enligt en annan aspekt av föreliggande uppfinning kännetecknas ett sätt att framställa en kåpa avsedd att användas som hörselskydd av åtgärderna att tillhandahålla en kåpa utformad att omsluta en användares ytteröra, och placera minst ett svängningsdämpande viktelement i eller på kåpan på så sätt att viktelementet åtminstone delvis blockerar en audiell svängningsmod som hade funnits hos kåpan vid frånvaro av viktelementet, varvid åtgärden att placera nämnda viktelement i eller på kåpan innefattar åtgärden att placera viktelementet i eller på ett kåpskal hos kåpan (ll).Pà motsvarande vis som den uppfinnings- enliga kåpan beskriven ovan ger detta uppfinningsenliga 10 15 20 25 30 35 7 sätt att framställa en kåpa för hörselskydd flera fördelar gentemot tidigare kända sätt att framställa hörselskyddskåpor. Såsom nämnts ovan ger användningen av viktelement fördelen att ljuddämpningen kan höjas utan att kåpans volym förändras, och således tvingas man inte introducera problemen med ökad godstjocklek hos kåpan.

Problemen med verktygsslitage och försämrad hållfasthet undviks, vilka annars uppstår vid inblandning av metall i plasten som kåpskalet tillverkas av. Vidare medger det uppfinningsenliga sättet att framställa en kåpa förbättrad ljuddämpning vid höga frekvenser, d.v.s. över cirka 1 kHz, genom att viktelement placeras i kåpan på så sätt att audiella svängningsmoder blockeras.

Föredragna utföringsformer av det uppfinningsenliga sättet att framställa en kåpa framgår av de bifogade un- derordnade patentkraven. Dessa utföringsformer av sättet att framställa kåpan medger samma ovannämnda fördelar som motsvarande utföringsformer av den uppfinningsenliga kåpan.

Kort beskrivning av ritningarna Uppfinningen kommer nu att beskrivas mera detaljerat med hänvisning till bifogade schematiska ritningar, på vilka fig l är en planvy av ett hörselskydd, vars vänstra halva visas i genomskärning, med en utföringsform av kåpor enligt föreliggande uppfinning; fig 2 och 3 visar två olika perspektivvyer av ett kåpskal hos en kåpa enligt fig 1; fig 4 i perspektiv visar ett snitt av kåpskalet enligt fig 2 och 3; fig 5 visar ett snitt av ett formsprutningsverkyg avsett för samtidig framställning av tvâ kàpskal enligt fig 1-4; fig 6 schematiskt visar en annan utföringsform av en kåpa enligt uppfinningen; 10 15 20 25 30 35 528 345 8 fig 7 visar ett dämpningsspektrum för kåpan enligt fig 6; fig 8 schematiskt visar en ytterligare utföringsform. av en kåpa enligt uppfinningen; fig 9 visar ett dämpningsspektrum för kåpan enligt fig s. i Beskrivning av föredragna utföringsformer I fig 1 visas ett hörselskydd 10 innefattande en bygel 12 för anliggning mot en användares hjässa samt en i vardera änden av bygeln monterad utföringsform av en kåpa ll enligt uppfinningen för omslutning av ett ytter- öra hos användaren. Varje kåpa ll innefattar ett kåpskal 15, en mellanliggande underplatta 16 och en tätningsring 17 för tätning mot användarens skalle. Mellan kåpskalet 15 och underplattan 16 placeras företrädesvis ett ljud- absorberande material (ej visat), exempelvis i form av en kudde av skumplast. Vardera kåpan ll är monterad i en än- de hos bygeln 12 genom upphängningstappar 14 på motsatta sidor hos kàpskalet 15 vilka tappar är införda i motsva- rande hål hos hållare 13 i vardera änden hos bygeln 12, så att kàporna 11 är svängbart upphängda i bygeln 12.

I enlighet med föreliggande uppfinning innefattar vardera kåpan 11 vidare ett svängningsdämpande viktele- ment 18 som är placerat på så sätt att det åtminstone delvis blockerar en audiell svängningsmod som hade funnits hos kåpan vid frånvaro av nämnda viktelement.

Enligt definitionen ovan är en audiell svängningsmod en resonanstopp i ett ljudfrekvensspektrum, d.v.s. ett till- stånd hos kåpan vid vilket kåpan svänger eller vibrerar i resonans med en inkommande ljudvåg. Att blockera en audiell svängningsmod innebär enligt ovan att förminska eller eliminera en resonanstopp i ljudfrekvensspektrumet.

I utföringsformen visad i fig 1 är viktelementet 18 placerat genom delvis ingjutning i kåpskalet 15. Särskilt vid de högre frekvenserna, från ca 1 kHz och uppåt, upp- träder vibrationer i just kåpans kåpskal på grund av ljud 10 15 20 25 30 35 t 528 545 9 från omgivningen. Genom placeringen av viktelementet 18 i kåpskalet 15 kan resonanser i kåpskalet 15 hindras att uppstå för vissa frekvenser hos det inkommande ljudet.

Viktelementet 18 har företrädesvis en densitet som är högre än densiteten hos kåpskalet 15 i övrigt. Detta gör att effektiv resonansdämpning åstadkommas med en relativt liten volym hos viktelementet 18. Skillnaden i densitet kan åstadkommas genom att viktelementet 18 är tillverkat av ett tungt material såsom metall, företrä- desvis zink eller en zinklegering, medan kåpskalet 15 på konventionellt sätt är tillverkat i plast. Zink har i likhet med flera andra metaller såsom järn en väsentligt högre densitet än plasten (i storleksordningen sju gånger högre). Dessutom är zink relativt enkel att forma till den önskade formen.

Viktelementet 18 är format att passa till kåpskalet 15. Formning av viktelementet 18 kan ske genom t.ex. pressgjutning, stansning, smide, svarvning, fräsning, borrning eller prägling varvid komplexa former för fort- satt produktion kan uppnås.

I fig 2 och 3 visas från olika håll enbart kåpskalet 15 med upphängningstappen 14 och viktelementet 18. Såsom framgår av fig 2 är viktelementet 18 inte synligt från utsidan av kåpskalet 15.

I en alternativ utföringsform skulle kåpskalet kunna vara tillverkat av ett helt eller delvis transparent material, såsom transparent plast, vilket skulle göra det möjligt att synliggöra exempelvis en dekoration, ett emblem, ett företags logotype, färgkodning eller annan information som är fäst på insidan av kåpskalet och därmed ligger skyddad mot yttre slitage på kåpskalet.

Härvid skulle ett viktelement enligt uppfinningen kunna utgöra ett sådant emblem, exempelvis i form av ett före- tags logotype, och alltså vara synligt genom kåpskalet.

Det genomsynliga kåpskalet innebär i detta fall dessutom en extra säkerhet för användaren eftersom denna kan 10 15 20 25 30 35 528 345 10 kontrollera att de svängningsdämpande viktelementen sitter fast innanför kåpskalet som de ska.

I fig 3 visas också en tapp 29 som är en rest från tillverkningen av kåpskalet 15 innefattande viktelementet 18. Denna tapp 29 syns också i ett snitt i fig 4, i vil- ken det vidare framgår tydligt hur viktelementet 18 är delvis ingjutet i kåpskalet 15 på så sätt att ett ut- skjutande kransparti hos viktelementet 18 omges av en överliggande kant 28 gjuten i samma stycke som kåpskalet 15 i övrigt. Genom att viktelementet 18 på detta sätt medelst formgjutning är fastgjort i kåpskalet 15 medges exakt positionering av viktelementet 18 och stadig fixe- ring av detsamma.

Fig 5 visar i genomskärning ett formsprutningsverkyg för framställning av ett kàpskal 15 i plast med ett däri fastsatt viktelement 18 i metall. Formsprutningverktyget innefattar en form 20 som definierar två formrum 2la~b i vilka plast är avsett att tillföras för bildande av två kåpskal 15. Formrummens 2la~b begränsningsytor bildas av yttre formverktyg 22a-b och inre formverktyg 23a-b.

Plasten tillförs via en kanal 24 till det inre av formen 20 och till de båda formrummen 2la-b. För att plasten skall fylla formrummen 21a-b fullständigt tillförs den i upphettat, formbart tillstånd under tryck. Val av tryck och temperatur beror bland annat på vilken typ av poly- mermaterial som används och på hur pass komplicerad form föremålet som skall formsprutas har. Vidare kommer formen och det nödvändiga trycket styra om och i så fall i vilka riktningar och utmed vilka delningslinjer det är lämpligt att dela ytterverktyget och eller innerverktyget i flera delar. Formsprutning av polymermaterial är en kommer- siellt välkänd teknik och eftersom nyssnämnda ställnings- taganden är självklara för en fackman kommer endast ett alternativ att beskrivas och endast i sådan detaljnivå som är nödvändig för förståelsen av uppfinningen.

I fig 5 visas hur de inre formverktygen 23a-b anpassats så att de var och en innefattar en speciellt 10 15 20 25 30 35 ll utformad inre del 25a-b som i sin tur omfattar en hållare 26a-b. Hållaren 26a-b är anordnad att hålla ett viktele- ment 18 i korrekt läge i formrummet 2la-b så att vikt- elementet 18 delvis ingjuts i kåpskalet 4a-b då plasten tillförs formrummet 2la-b via nämnda kanal 24. De inre formverktygen 23a-b har vidare formats med ett ringformat urtag 27a-b som sträcker sig runt vart och ett av nämnda viktelement 18. Urtagen 27a-b kommer att fyllas med plast och kåpskalet 15 kommer därmed att förses med en kant 28 som sträcker sig runt vart och ett av nämnda viktelement 18. Viktelementet 18 är försett med en tapp 29 som nämnda hållare 26a-b är anordnad att ingripa med för att hålla viktelementet 18 på plats i formrummen 2la-b.

Nedan anges några andra sätt än just formsprutning att fastgöra viktelement i en kåpa.

Limning eller tejpning: Viktelement kan limmas på någon del av kåpan, såsom kåpskalet, med olika typer av lim eller adhesiv beroende på egenskaperna hos materialen som kåpdelen respektive viktelementet är tillverkade i.

Detaljerna kan även tejpas ihop.

Värma fast: Ett varmt viktelement exempelvis i metall kan tryckas fast i en kåpdel tillverkad i plast.

Nita eller skruva: Kåpdelen kan nitas eller skruvas fast i viktelementet eller tvärtom.

I fig 1-5 visas hur ett viktelement kan vara place- rat på insidan av kåpskalet hos en kåpa. Viktelement kan emellertid också placeras på utsidan hos kåpskalet, eller i eller på underplattan 16 vilken kan vara integrerad med tätningsringen 17 (se fig 1). Såsom nämnts ovan kan det i vissa fall vara fördelaktigt att blockera resonanssväng- ningar genom att placera viktelement i eller på kápans underplatta, t ex då underplattan i sig kommer i reso- nanssvängning eller när det är svårt att blockera en viss svängningsmod hos kåpskalet genom att placera viktelement på kåpskalet, men att blockering av denna svängningsmod kan åstadkommas med ett viktelement i/på underplattan. 10 15 20 25 30 35 12 Företrädesvis har även viktelement placerade i eller på underplattan en densitet som är högre än densiteten hos underplattan, plus eventuellt tätningsringen, i övrigt. På samma sätt som ovan avseende kåpskalet ger en högre densitet hos viktelementet än den hos underplattan effektiv resonansdämpning med en liten volym hos viktele- mentet.

För att ta reda på var i eller på kåpan viktelement ska placeras för att blockering av en eller flera sväng- ningsmoder ska åstadkommas kan man använda sig av två principiellt olika förfaranden vilka kommer att exempli- fieras nedan: I testa fram var viktelement ska placeras, eller 0 först analysera var hos kåpan det uppstår sväng- ningsbukar för en eller flera svängningsmoder och sedan placera viktelement på dessa svängningsbukar.

Vid båda förfarandena måste man på något sätt mäta vilken ljuddämpningseffekt man uppnår vid placering av viktelement i/på kåpan i förhållande till ljuddämpnings- effekten som uppnås utan viktelement. Det finns olika sätt att göra detta. Ett sätt är att med mikrofoner placerade i öronen på en person eller på en artificiell skalle mäta ljudstyrkan vid olika frekvenser utmed det hörbara frekvensspektrumet från en högtalare i närheten, först helt utan hörselskydd, som referens, och sedan med hörselskydd placerat på skallen över mikrofonerna. Vid första mätningen är hörselskyddet utan viktelement. Med hjälp av ett datorprogram räknas sedan dämpningen ut som åstadkommes med hörselskyddet i förhållande till utan det genom att för de olika frekvenserna den utan hörselskydd uppmätta ljudstyrkan jämförs med den med hörselskydd uppmätta ljudstyrkan. Genom frekvensanalys av dämpningen fås ett dämpningsspektrum fram i vilket man kan se vid vilka frekvenser som dämpningen är dålig, vilket med största sannolikhet beror på att det vid dessa frekvenser uppstår resonanser eller svängningsmoder hos hörselskyd- dets kåpor. Därefter upprepas mätningsförfarandet med och 10 15 20 25 30 35 528 345 13 utan hörselskydd men denna gång är hörselskyddets kåpor försedda med viktelement. Genom att jämföra dämpnings- spektrana för hörselskydd med och utan viktelement kan man se om man medelst viktelementet eller viktelementen har lyckats blockera en eller flera svängningsmoder.

Att testa fram var viktelement ska placeras kan gå till på följande sätt: l.Mät upp dämpningsspektrum för kåpa utan viktelement; 2.Placera ett viktelement i eller på kåpan; 3.Mät upp dämpningsspektrum för kåpan med det placera- de viktelementet. Har tillräckligt många svängninga- moder blockerats? Om inte, upprepa steg 1-3 varvid viktelementet placeras någon annanstans eller fler viktelement placeras i eller på kåpan.

I fig 6 visas en kåpa varpå ett viktelement 38 med en vikt på cirka 10 gram är placerat mitt på kåpskalet 35. I fig 7 visas ett dämpningsspektrum uppmätt enligt ovan i vilket resultatet av placeringen av viktelementet 38 kan ses. I spektrumet anger den heldragna kurvan dämpningen hos kåpan utan viktelementet 38 medan den streckade linjen anger dämpningen med viktelementet 38.

Såsom kan ses i spektrumet blockeras svängningsmoden A vid cirka 3 kHz genom viktelementet 38. I dämpnings- spektrumet framgår det tydligt att kåpan har ett flertal svägningsmoder utmed frekvensintervallet och att dessa moder ligger väsentligt tätare ovanför cirka l kHz. Detta beror på att svängningsmoder hos kåpskalet i sig, som innebär att kåpskalet inte rör sig som en stelkropp utan istället svänger i inre vågrörelser, oftast börjar just vid cirka 1 kHz.

I fig 8 visas en likadan kåpa som i fig 6 fast med flera viktelement 38a och 38b placerade på kåpskalet 35. viktelementet 38a som är placerat mitt på kåpskalet 35 är på cirka 10 gram medan de andra viktelementen 38b är på cirka 5 gram.

I fig 9 ses resultatet av placeringen enligt fig 8 i ett dämpningsspektrum. Såsom kan ses i figuren har inte 10 l5 20 25 30 35 528 345 14 bara svängningsmoden A blockerats, utan även ytterligare svängningsmoder B, C, D och E har blockerats.

Ett annat förfarandet för att ta reda på var i eller på kåpan viktelement ska placeras är såsom nämnts ovan att först analysera var hos kåpan det uppstår svängnings- bukar och sedan placera viktelement på dessa svängnings- bukar. Resultatet av placeringen kan på samma sätt som ovan utvärderas genom framtagning av dämpningsspektra.

En sådan analys av var svängningsbukar uppstår kan göras med så kallad modalanalys exempelvis genom finita- element-beräkningar eller genom vibrationsmätningar t ex med hjälp av laser. Dessa olika sätt att göra modalanalys är välkända för fackmän inom akustik, varför någon be- skrivning av exempel på användning av sådana metoder i ovannämnda syfte inte är nödvändig för förståelsen av uppfinningen och därför inte kommer att ges här.

Placering av ett viktelement mitt på en svängnings- buk hos kåpan, vilken svängningsbuk uppstår vid en viss svängningsmod, blockerar i de flesta fall inte bara just den aktuella svängningsmoden utan också andra svängnings- moder vars svängningsbukar sammanfaller med den aktuella svängningsmodens svängningsbuk. En kåpa har vanligen, vilket framgår av fig 7 och 9, flera svängningsmoder eller resonanstoppar utmed frekvensspektrumet. Vid varje sådan svängningsmod har kåpan ett bestämt antal sväng- ningsnoder och svängningsbukar fördelade över exempelvis kàpskalets yta.

Detta förfarande, att först ta reda på var sväng- ningsbukarna finns och sedan placera viktelement på dessa, kan utnyttjas i de fall det tidigare beskrivna testningsförfarandet misslyckas eller man av någon annan anledning vill göra det lättare att effektivt hindra dessa svängningsmoder. Exempelvis i det fall ett vikt- element ska formgjutas in i kåpskalet är det extra viktigt att viktelementets placering är korrekt, då kostnaden för att göra ett nytt formverktyg skulle bli för stor. 15 Det inses att modifieringar av ovan beskrivna system och metoder kan göras av fackmän utan att avvika från andan och ramen för uppfinningen.

Claims (13)

10 15 20 25 30 (fl ßå CS 15 PATENTKRAV

1. Kåpa avsedd att användas som hörselskydd och därvid omsluta en användares ytteröra, k ä n n e t e c k n a d av (ll) (15: 35) uppbär minst ett svängningsdämpande viktelement (l8; 38a~ att kåpan omfattar ett kàpskal som b), vilket viktelement är placerat på så sätt att det åtminstone delvis blockerar en audiell svängningsmod som hade funnits hos kåpan 38a-b).

2. Kåpa enligt krav 1, varvid nämnda minst ett (ll) vid frånvaro av nämnda vikt- element (18: svängningsdämpande viktelement (l8; 38a-b) är placerat på en svängningsbuk hos kåpan (ll), vilken svängningsbuk hade funnits hos kåpan vid nämnda svängningsmod vid (18: 38a-b).

3. Kåpa enligt krav 1, varvid minst ett av nämnda (18; 38a-b) har en första densitet och nämnda kàpskal (15: 35) har en andra densitet, varvid den första frånvaro av nämnda viktelement viktelement densiteten är högre än den andra densiteten.

4. Kåpa enligt krav 1 eller 3, varvid minst ett av nämnda viktelement (18: 38a-b) är fastgjort vid kåpskalet (15: 35) genom att nämnda viktelement (18: 38a-b) är åtminstone delvis ingjutet i kåpskalet (15: 35).

5. Kåpa enligt något av föregående krav, vilken kåpa (11) vidare omfattar en underplatta (16) ett av nämnda viktelement (18: 38a-b).

6. Kåpa enligt krav 5, varvid minst ett av nämnda (18; 38a-b) har en densitet som är högre än en densitet hos underplattan (16). som uppbär minst viktelement 10 15 20 25 30 35 CH Fd C) CJ .Lis U1 17

7. Sätt att framställa en kåpa avsedd att användas som hörselskydd, k ä n n e t e c k n a d av åtgärderna att tillhandahålla en kåpa (ll) utformad att omsluta en användares ytteröra, och placera minst ett svängningsdämpande viktelement (18: 38a-b) i eller på kåpan (ll) på så sätt att viktele- mentet (l8; 38a-b) svängningsmod som hade funnits hos kåpan (ll) vid från- varo av viktelementet (l8; 38a-b), varvid åtgärden att placera nämnda viktelement (l8; 38a-b) i eller på kåpan åtminstone delvis blockerar en audiell (ll) innefattar åtgärden att placera viktelementet (18: 38a-b) (l5; 35) hos kåpan (ll).

8. Sätt enligt krav 7, varvid åtgärden att placera (l8; 38a-b) innefattar åtgärden att placera viktelementet (l8; 38a-b) i eller på ett kåpskal nämnda viktelement i eller på kåpan (ll) »på en svängningsbuk hos kåpan (ll), vilken svängningsbuk hade funnits hos kåpan (ll) vid nämnda svängningsmod vid (l8; 38a-b).

9. Sätt enligt krav 7, vidare innefattande åtgärden att ge minst ett av nämnda viktelement (l8; 38a-b) en första densitet och nämnda kåpskal (l5; 35) en andra frånvaro av viktelementet densitet, varvid den första densiteten är högre än den andra densiteten.

10. Sätt enligt krav 7 eller 9, varvid åtgärden att placera nämnda viktelement (l8; 38a-b) i eller på kåpan (ll) vidare innefattar åtgärden att fastgöra minst ett av nämnda viktelement (18: 38a-b) vid kåpskalet (15: 35) genom att åtminstone delvis gjuta in nämnda viktelement (l8; 38a-b) i kåpskalet (l5; 35).

11. ll. Sätt enligt något av föregående krav, varvid åtgärden att placera nämnda viktelement (l8; 38a-b) i eller på kåpan (ll) innefattar åtgärden att placera viktelementet (l8; 38a-b) i eller på en underplatta (16) hos kåpan (11). 10 18

12. Sätt enligt krav ll, vidare innefattande åtgär- den att ge minst ett av nämnda viktelement (18: 38a-b) en densitet som är högre än en densitet hos underplattan (16).

13. Användning av en kåpa som hörselskydd, vilken kåpa (ll) omfattar ett kåpskal (15: 35) som uppbär minst ett svängningsdämpande viktelement (l8; 38a-b), vilket viktelement är placerat på så sätt att det åtminstone delvis blockerar en audiell svängningsmod som hade funnits hos kåpan (ll) vid frånvaro av nämnda viktelement (l8; 38a-b).