SE528020C2 - Roterbart verktyg för spånavskiljande bearbetning - Google Patents

Description

528 020 Uppfinningens bakgrund Skärverktyg av det slag som använder sig av dels en gIHP.f%1f¥9_12P.' ..§1e.lS en Separat, utbvfbar .Skäfkrvpßafliäaa i ou oo In occ- co o n o o 0 n o a 0 o 0 a n u v00 oc: euro nu n c n I 1 0 O 0 I on On uno to 0 0 I I 0 I 0 Q O I IIIO lo I M 15 _20 25 30 35 praktiken ha högst skiftande form och utgöras av exempelvis borrverktyg, fräsverktyg, såsom pinnfräsar eller spârfrä- sar, gängskärare, etc. Grundkroppen utgörs vanligen av ett làngsmalt skaft med cylindrisk grundform. I moderna verk- tygsmaskiner är grundkropparna så sofistikerade och dyrbara att de av ekonomiska skäl icke låter sig integreras med skärkroppen, som utgör verktygets slitdel och har begränsad livslängd. Med andra ord är det lönsamt att utföra själva skärkroppen i form av en separat, lösgörbar enhet, som inom fackmannakretsar vanligen benämns ”löstopp”, och som kan bytas ut efter förslitning, medan den dyrbara grundkroppen kan nyttjas under längre tid (vanligen 10 à 20 byten). I praktiken tillverkas löstoppen helt eller delvis av ett hårt, nötningsbeständigt material, såsom hårdmetall eller liknande, medan grundkroppen förfärdigas av ett material med större elasticitet, t ex stål. Det må även påpekas att verktyg av det aktuella slaget i första hand - ehuru ej nödvändigtvis - är avsedda för bearbetning av arbetsstycken av metall.

Teknikens ståndpunkt Ett verktyg av ingressvis angivet slag är tidigare känt genom SE 0103752-2. Utmärkande för detta verktyg är att löstoppens handel är utformad som en slid samtidigt som grundkroppens hondel har formen av en i sidled öppen ränna i vilken handelen kan föras in från sidan. Närmare bestämt har handelens kilparti en maximal bredd som är större än den magimala vidden hos den käft, som bildas av rännans tvärsnittsvis kilformiga bottenutrymme. På så sätt omöjlig- görs ett axiellt införande av löstoppens handel i rännan till och med då grundkroppens böjliga skänklar är maximalt fjärmade från varandra. På undersidan av handelen finns en rotationssymmetriskt formad knast, som genom att bringas till ingrepp med ett centralt, likaledes rotationssymmet- riskt format säte i rännans bottenyta, har till uppgift att centrera löstoppen relativt grundkroppen. Då handelen förs 528 020 3 in i rännan från endera sidan av denna, bringas centre- ringsknasten att glida utmed rännans bottenyta fram till den punkt där knasten når sätet, varvid knasten skall auto- lies ~;;!!L!;¶é{{§§ggÉfi3¿r¿¿FíeSäfe%T4fiïgge¿54¿k~šëffly%%šínšÄš#Ä¿%#¿ee~ ~~~~~~~~~ ~ 5 toppen till och från det centrerade läget står endast ett begränsat utrymme till förfogande mellan handelens under- sida och rännans bottenyta. Av detta skäl kan den centre- rande knasten endast ges en mycket begränsad höjd. Dessutom måste knasten och sätet ha sådan form att sätet, som ju 10 skall tåla upprepade byten av löstoppar, ej underkastas deformationsskador i samband med bytena. Utmärkande för det kända verktyget är vidare att de båda sidoytor som avgrän- sar rännans bakre, tvärsnittsvis kilformiga bottenutrymme, är snedställda i en annan vinkel än de utvändiga flank- 15 ytorna på handelens kilparti. Närmare bestämt är de först- nämnda vinklarna mindre än de sistnämnda, varigenom uppstår en linjekontakt mellan de samverkande ytorna möjligast .djupt inne i rännan. Med andra ord erhålls en släppning mellan sagda flankytor i riktning utåt eller framåt från 20 linjekontaktställena. I praktiken har detta faktum visat sig medföra nackdelar och svårigheter vad avser möjlighe- terna att förverkliga verktyget på ett praktiskt tillfreds- ställande sätt. Sålunda har den begränsade linjekontakten mellan rännans bottenutrymme och handelens kilparti innebu- 25 rit att verktygets förmåga att överföra vridmoment mellan grundkroppen och löstoppen blivit medioker. Dessutom inträffar att de av hårt material förfärdigade löstopparna spräcks eller skjuvas sönder på grund av extrema spännings- koncentrationer i anslutning till linjekontaktställena. ff' 30 Vidare har den begränsade höjden hos centreringsknasten E inneburit att knastens centrerande funktion blivit otill- ggß förlitlig. Framför allt har användare av verktyget upplevt gg: osäkerhet i frågan huruvida knasten kommit i ingrepp med EL; sätet innan de böjliga skänklarna bringas att spänna fast §I_ 35 löstoppen. En annan nackdel av känslomässig karaktär är att 32: användare funnit det onaturligt att föra in löstoppen från 33: sidan i grundkroppens ränna. la I i no n ut O IG G0 00 00 co Ion- no 0 0 c u 0 0 0 o O 0 528 020 4 Uppfinningens syften och särdrag Föreliggande uppfinning tar sikte på att undanröja ovannämnda olägenheter hos verktyget enligt SE OlO3752-2, _'och skapa ett förbättrat verktyg. Ettrprimïfl öyflp medifl 10 '15 20 25 30 35 uppfinningen är sålunda att skapa ett verktyg, vars löstopp låter sig monteras respektive demonteras på ett för använ- daren naturligt sätt, samtidigt som kopplingen mellan lös- toppen och grundkroppen skall tillåta överföring av stora vridmoment. Ett annat syfte med uppfinningen är att skapa ett verktyg, vars centreringsmedel ombesörjer en distinkt och noggrann centrering av löstoppen relativt grundkroppen. Ännu ett syfte med uppfinningen är att skapa ett verktyg vid vilket risken för demolering av löstopparna under arbete reduceras till ett minimum.

Enligt uppfinningen nås åtminstone det primära syftet medelst de särdrag som är angivna i patentkravets l känne- tecknande del. Fördelaktiga utföranden av det uppfinninga- enliga skärverktyget är vidare definierade i de osjälvstän- diga kraven.

Ytterligare belysning av teknikens ståndpunkt Genom DE 3230688 A1 är tidigare känt ett med en byt- bar_löstopp utfört verktyg i form av ett fräsverktyg. I detta fall utgörs löstoppens hanorgan av en genuint konisk tapp, som är rörlig i och ur ett likaledes koniskt format säte, vilket öppnar sig i grundkroppens främre ände. Det faktum att såväl tappen som sätet är koniska innebär att kopplingen mellan dessa måste utformas med en särskild, tillverkningsmässigt komplicerande vridlåsning. Denna vrid- låsning försvårar i sin tur möjligheten att distinkt cent- rera löstoppen relativt grundkroppen.

Kort beskrivning av bifogade ritningar På ritningarna är: Fig 1 en perspektivisk sprängvy visande dels en löstopp, dels en partiellt illustrerad grundkropp i form av ett borrskaft, Fig 2 en förstorad perspektivvy av löstoppen betraktad bakifrån, 528 020 5 Fig 3 en partiell perspektivvy visande en främre ände av - grundkroppen i ett fritt exponerat tillstànd, Fig 4 en sprängvy visande dels grundkroppen i längdsektion, 5 två i grundkroppen ingående skänklar visas i ett utböjt tillstånd för mottagande av löstoppen, Fig 5 en mot fig 4 svarande sidovy, vilken kompletterats med mått- och vinkelpilar, Fig 6 en analog sidovy visande samma grundkropp med de båda 10 skänklarna i ett spänningslöst utgångstillstånd, Fig 7 en partiell längdsektion genom verktyget med löstop- pen införd i grundkroppens ränna, och med grundkrop- pens skänklar fortfarande böjda utåt, Fig 8 en mot fig 7 svarande sektion visande löstoppen i ett 15 av skänklarna fastspänt tillstånd, och Fig 9 en partiellt skuren sidovy visande ett alternativt utförande av verktyget enligt uppfinningen.

Detaljerad beskrivning av föredragna utföranden av uppfin- 20 ningen Det i fig l-8 visade skärverktyget har formen av en borr, som på gängse sätt inbegriper dels en grundkropp, generellt betecknad l, dels en utbytbar skärkropp eller löstopp 2. Grundkroppen l utgörs i detta fall av ett 25 långsmalt skaft med cylindrisk grundform, vilket på rit- ningarna visas i ett avskuret tillstånd. Grundkroppen är på lämpligt sätt monterbar i en maskin, t ex en fleropera- tionsmaskin, och uppvisar två skruvformiga, tvärsnittsvis konkavt välvda begränsningsytor 3, som bildar spånkanaler. ä¿3 30 I en främre eller yttre ände av grundkroppen l är utformad § en ränna 4, i vilken mynnar en slits 5, vilken åtskiljer af; två elastiskt böjliga skänklar 6. På ömse sidor av rännan 4 2:a finns axialkraftsöverförande ytor 7, i vilka mynnar kanaler Ezí 8 för överföring av kylvätska till motsvarande kanaler 8' i §Ü_ 35 löstoppen 2. 32: Löstoppen 2 har rotationssymmetrisk grundform, 5": såtillvida att den uppvisar en cirkulär ytterkonturform i 'ft anslutning till en väsentligen cylindrisk eller bakåt svagt 'nä konisk mantelyta 9. Frontytan 10 på löstoppen är konisk, ul 0 0 UI I c nu 10 U 20 25 30 35 "JA- n... *ii " 528 020 6 med konens spets riktad framåt. Generellt har löstoppen en diameter som är något större än grundkroppens 2 diameter. I mantelytan 9 är utformade två konkavt välvda begränsnings- ytor 5 , vilka spånkanaler i löstoppen. I löstoppens främre del är utfor- made skäreggar 11. Vid sin bakre eller inre ände uppvisar löstoppen 2 en i sin helhet med 12 betecknad handel för ingrepp med rännan 4. Pâ ömse sidor av handelen 12 finns plana, axialkraftsupptagande ytor 13 för samverkan med ansluter sig till ytorna 3 onh avgränsat ytorna 7 på grundkroppen.

I fig 4 betecknar C en geometrisk centrumaxel, kring vilken det sammansatta verktyget är roterbart. Denna cent- rumaxel skall vara gemensam för grundkroppen 1 och löstop- pen 2, därest den sistnämnda är exakt centrerad relativt den förstnämnda. Sàväl ändytorna 7 på grundkroppen 1 som ändytorna 13 på löstoppen 2 utbreder sig i plan, som är vinkelräta mot centrumaxeln C.

Löstoppen 2 förfärdigas helt eller delvis av hårdme- tall eller annat nötningsbeständigt material, medan grund- kroppen 1 förfärdigas av ett material med betydligt större elasticitet, t ex stål. Just stål är att föredra till följd av sin inherenta elasticitet eller fjädringsförmàga, som gör det möjligt att fjädrande böja ut de av slitsen 5 åtskilda skänklarna 6. Dylik utböjning av skänklarna ombe- sörjs i exemplet av ett spänndon 14 i form av en nyckel med oval tvärsnittsform.

Såsom framgår av fig 4-6 är handelen 12 avlång i sid- led och har partiellt avsmalnande form i axiell riktning (dvs. tvärsnittsvis). På analogt sätt har rännan 4 tvär- snittsvis partiellt avsmalnande form. Denna axiellt avsmal- nande form hos handelen respektive rännan innebär att han- delen dras in i rännan, då densamma spänns fast genom att skänklarna 6 böjs inåt och fjädrande ansätts mot handelen.

I det visade, föredragna utförandet inbegriper handelen 12 dels ett tvärsnittsvis kil- eller laxstjärtformigt parti 15, dels ett grövre basparti 16 mellan kilpartiet 15 och ändytorna 13. Kilpartiet 15 är avgränsat av dels en bakre ändyta 17, dels två framåt från denna sig sträckande flank- ytor 18, vilka är snedställda i en vinkel d (se fig 5) mot 00 00 00 000! 00 00 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Q 000 000 0000 00 O I I I I O O O I I I _ I 00 00 00 000 00 00 10 15 20 25 30 35 528 020 7 ändytan 17. Dessa båda flankytor 18 kan med fördel vara plana, ehuru det i och för sig är tänkbart att utforma desamma med svagt välvd, t ex konkavt välvd form. Även änd- ytan 17 Baspartiet 16 avgränsas av dels två motsatta flank- ytor 19, som är plana och inbördes parallella, dels två inåt mot flankytorna 18 sig sträckande tvärytor 20, vilka kan vara plana. Med fördel - ehuru ej nödvändigtvis - är handelens 12 flankytor 18, 19 parvis symmetriska i förhål- lande till centrumlinjen C, dvs. de plana och inbördes parallella ytorna 19 på baspartiet 16 är belägna på lika kan med fördel vara plan. stora radiella avstånd från centrumlinjen. Detta är även fallet med kilpartiets 15 flankytor 18, ehuru dessa är snedställda. Vinkeln d bör ligga inom området 76-81° och lämpligen uppgå till 78° 12°).

Rännan 4 har en tvärsnittsform som generellt - men ej (komplementvinkeln = exakt - svarar mot handelens 12 tvärsnittsform. Sålunda avgränsas ett yttre utrymme i rännan av två sidoytor 21, som är plana och inbördes parallella. Dessa ytor 21 är avsedda att samverka med flankytorna 19 på handelens bas- parti 16. Inåt från de båda första sidoytorna 21 sträcker sig ett par tvärytor 22, vilka övergår i ett par andra kantlinjer 25, övergår i en plan bottenyta 26, närmare bestämt via konkavt sidoytor 23. Dessa ytor 23 övergår i sin tur via eller övergångar 24 i ett tredje par av sidoytor vilka välvda övergångar 27. Dessa sidoytor 25 är snedställda och konvergerar i riktning framåt, varvid desamma avgränsar ett inre utrymme eller bottenutrymme i rännan. Vinkeln mellan den enskilda sidoytan 25 och den plana bottenytan 26 är i fig 5 betecknad B.

Nu hänvisas åter till fig 1-3, som åskådliggör huru- som verktyget inbegriper medel för centrering av löstoppen 2 relativt grundkroppen 1. Dessa medel utgörs av dels en knast 28, som i exemplet ändyta 17, dels ett säte bottenyta 26. Knasten 28 och är lämpligen - ehuru är utformad på handelens 12 plana 29, har rotationssymmetrisk grundform vilket är utformat i rännans ej nödvändigtvis - placerad mitt på ändytan 17, dvs. mitt emellan dennas båda motsatta 0 0 00 00 00 0000 00 00 0 0 0 I 0 0 0 0 0 n 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 000 000 0000 00 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 00 00 00 000 00 0 5 10 15 20 25 30 35 528 020 8 ändar. I likhet med knasten 28 har sätet 29 generellt rota- tionssymmetrisk grundform.

Såsom visas i fig 5 är slitsen 5 avgränsad av två stånd är väsentligen parallella med varandra. Längst in i grundkroppen övergår slitsen 5 i ett genomgående hål 31, som har en större diameter än slitsens bredd. På visst avstånd innanför slitsens mynning i bottenytan 26 är i ytorna 30 utformade konkavt välvda delytor 32, vilka till- sammans avgränsar ett genomgående lopp 33 med oval tvär- snittsform. I detta lopp 33 kan förutnämnda spännyckel 14 föras in. I likhet med loppet 33 har nyckeln 14 generellt oval, t ex elliptisk tvärsnittsform. Detta innebär att nyckeln kan motståndslöst föras in i loppet då tvärsnittens storaxlar sammanfaller med varandra, och därefter vridas 90°. Genom att nyckeltvärsnittets storaxel gjorts något större än lopptvärsnittets lillaxel, kommer härvid de båda skänklarna 6 att successivt böjas utåt fram till maximalt utböjda lägen i vilka nyckeltvärsnittets storaxel är vin- kelrät mot lopptvärsnittets storaxel.

Så långt det visade verktyget hittills beskrivits är detsamma i allt väsentligt tidigare känt genom SE 0103752-2. Nedan följer en närmare beskrivning av skillna- derna mellan det kända verktyget och verktyget enligt före- liggande uppfinning.

I fig 5 och 6 betecknar W vidden hos den öppningsbara käft, som bildas mellan motsatta kantlinjer eller övergång- ar 24 mellan sidoytorna 23, 25. Vidare betecknar B kilpar- tiets 15 maximala bredd, sådan denna definieras i ett tänkt radialplan som genomskär flankytornas 18 bakre kantlinjer eller övergångar mot ändytan 17. Dessa övergångar är i fig 4 och 5 betecknade 34. I och med att löstoppen 2 består av en gedigen kropp, t ex en hårdmetallkropp, är bredden B oföränderlig.

Ett av uppfinningens utmärkande särdrag är att käft- vidden W är å ena sidan mindre än bredden B då grundkroppen är spänningslös, såsom visas i fig 6, men större än bredden B då skänklarna 6 böjs ut till ett maximalt utböjt till- stånd (se fig 4). På så sätt kan handelen 12 föras in axi- W 15 20 25 30 35 528 020 9 ellt i rännan 4, något som ej var möjligt vid verktyget enligt SE 0103752-2.

Ett annat utmärkande särdrag är att vinklarna d och ß W “när lika stora. Detta innebär att ytkontakt etableras mellan flankytorna 18 på kilpartiet 15 och de sidoytor 25, som avgränsar bottenutrymmet i rännan.

Knasten 28 har stympat konisk form. Närmare bestämt bör knastens mantelyta i ett föredraget utförande vara utformad med en konvinkel av ca 20° (2x10°) Dock är såväl mindre som större konvinklar tänkbara, framför allt inom området mellan lO° (2x5°) och 30° (2xl5°). Knasten är grun- dare än sätet 29, vars rotationssymmetriska form.bestäms av en cylindrisk invändig yta 35, vilken ändar i en mjukt run- dad kant eller övergång 36 i anslutning till bottenytan 26.

Sätets diameter är å ena sidan något större än knastens minsta diameter i anslutning till den fria änden av knas- tens mantelyta 37, och à andra sidan mindre än knastens största diameter i anslutning till ändytan 17. Denna utformning av knasten respektive sätet innebär att knasten distinkt centreras i sätet genom att vid införande i sätet etablera linjekontakt med kantytan 36 i ett plan någonstans mellan båda motsatta ändar.

Nedan följer ett exempel på vitala dimensioner hos en borr med diametern 16 mm (diametern hos den löstopp som genererar hålet i ett arbetstycke). I detta fall har kil- partiet 15 en största bredd B av 4,00 mm. Då skänklarna 6 intar det opåverkade, spänningslösa tillståndet enligt fig 5, är den mottagande käftens vidd W 3,82 mm, dvs. 0,18 mm mindre än B. Detta innebär att handelens kilparti 15 ej låter sig fritt införas i rännans bottenutrymme. För att möjliggöra applicering av handelen i rännan införs nyckeln 14 i loppet 33, såsom visas i fig 6. Initialt har då nyck- eltvärsnittet sin storaxel i linje med storaxeln för lop- pets 33 tvärsnitt. När nyckeln därefter vrids 90° till det i fig 4 och 7 visade läget, böjs skänklarna 6 ut från var- andra, varvid vidden W ökas till 4,06 mm. I detta tillstånd kan kilpartiet 15 motstàndslöst införas i rännans bottenut- rymme i och med att den mottagande käftens vidd är 0,06 mm större än kilpartiets största bredd B. Blott genom den 00 00 00 l000 00 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 000 000 0000 I 0 0 0 0 0 0 0 0 00 00 00 100 00 00 0 0 I 0 0 0 t 0 0 0 0000 00 0 10 15 20 25 30 35 528 020 10 enkla åtgärden att hålla fingrarna samtidigt ansatta mot grundkroppens och löstoppens mantelytor kommer knasten 28 att omedelbart föras in i sätet 29. När nyckeln 14 i ett avslutande st g ånyo vrids °^° och återgå* till lägeï enligt fig 6, samt avlägsnas ur loppet 33, kommer skänk- larna 6, genom sin inneboende elasticitet, att fjädra till- baka och anspännas mot handelen. Närmare bestämt kommer sidoytorna 25 att ansättas mot kilpartiets 15 flankytor 18, varvid löstoppen i sin helhet påförs en axiellt bakåt rik- itad kraftkomponent, som drar in handelen till ett i rännan fullt indraget läge, i vilket linjekontakt etableras mellan knastens 28 mantelyta och sätets 29 yttre begränsningskant 26. Detta ingrepp i sätet sker utan att handelens ändyta 17 kommer i kontakt med rännans bottenyta 26, såsom tydligt framgår av fig 8. Utmed paren av flank- och sidoytor 18, 25 etableras däremot genuin ytkontakt i och med att vinklarna d och B är lika stora. För en 16 mm borr kan kontaktytorna 18, 25 ha en bredd, räknad mellan yttre och inre begräns- ningslinjer, av ca 0,3 mm. Dessutom etableras ytkontakt mellan flankytorna 19 på baspartiet 16 och rännans 4 främst belägna sidoytor 21. Detta betyder att vridmomentöverfö- rande ytkontakt mellan handelen och skänklarna etableras i två axiellt åtskilda områden utmed verktygets längdaxel, nämligen å ena sidan det närmast löstoppens huvuddel befintliga omrâde, som definieras av ytorna 19, 21, dels ett längre bakåt beläget område, som definieras av kontakt- ytorna 18, 25. Genom att de sistnämnda ytorna 18, 25 har genuin ytkontakt med varandra, motsättningsvis till linje- kontakten enligt SE 0103752-2, förmår det uppfinningsenliga verktyget överföra betydligt större vridmoment mellan grundkroppen och löstoppen, något som i sin tur avsevärt förbättrar möjligheterna att öka verktygets matningshastig- het.

I samband med fig 8 skall även noteras att tvärytorna 20, 22 på handelen respektive i rännan, ej har kontakt med varandra, då löstoppen är fastspänd i grundkroppen. Ej hel- ler har ytorna 23 kontakt med de yttre partierna av flank- ytorna 18. Med andra ord bildas ett tvärsnittsvis generellt L-formigt släppningsutrymme i detta område. 00 00 00 0000 00 I 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 000 000 0000 00 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 00 00 00 000 00 0 10 15 20 25 30 35 528 020 11 I det fastspända tillståndet har käftbredden W redu- cerats fràn sitt maximala värde 4,06 mm; dock ej till det initiala måttet 3,82 mm. Genom lämpligt val av konstruktio- 'lnensugeometri reduceras sålunda bredden W endast t1íIf3,dF" mm i det aktuella exemplet. Detta betyder att skänklarna 6 kontinuerligt hålls anpressade mot handelens kilparti med en viss förspänning, närmare bestämt med en spänning som resulterar av mâttskillnaden 3,87-3,82=0,05 mm (=2x0,025 mm). Ehuru förspänningen kan varieras mellan kraftig (=stor måttskillnad) och måttlig (=begränsad måttskillnad) bör densamma under alla omständigheter väljas så att löstoppen tillförlitligt kvarhàlls vid grundkroppen i samband med att borrverktyget dras ut ur ett i ett arbetsstycke genererat borrhàl.

I exemplet enligt fig l-8 har de vridmomentöverfö- rande ytor 19, 21, som står i kontakt med varandra under drift, en bredd av ca 1 mm (räknad mellan yttre och inre begränsningslinjer). I fig 9 visas ett alternativt utförande, vid vilket denna kontaktzon förstorats (till ca 1,5 mm). Detta har skett genom att de materialpartier, som förefinns radiellt utanför sidoytorna 23 vid utförandet enligt fig 1-8, avlägsnats. På så sätt har rännans tvärytor 22 försänkts till ett läge djupare in i grundkroppen, var- vid den enskilda tvärytan 22 vid sin radiellt innersta kant direkt övergår i en snedställd sidoyta 25. Utförandet enligt fig 9 har sålunda en förbättrad förmåga att överföra vridmoment mellan grundkroppen och löstoppen.

Uppfinningens fördelar I jämförelse med verktyget enligt SE 0103752-2 har det uppfinningsenliga verktyget ett flertal fördelar. En fördel är att den nya, unika kopplingen mellan löstoppen och grundkroppen medger överföring av stora vridmoment, varigenom verktygets matningshastighet kan väsentligt ökas.

Vidare är monteringen och demonteringen av löstoppen avse- värt förenklad, framför allt genom att löstoppens handel kan föras in axiellt i rännan snarare än i radiell rikt- ning. På så sätt underlättas i hög grad ingreppet mellan den centrerande knasten och det samverkande sätet. Dessutom 528 0-20 12 låter sig knasten utformas med ett betydligt större djup än _' motsvarande knast vid det tidigare kända verktyget. På så 00 ll 00 IOOI OO I I I I O I I I i sätt erhålls en mer distinkt och tillförlitlig eentrering màšdlöstoopen. En annan, i praxtixen varderull Iordel ar att 5 risken för demolering och kassation av löstoppen, t ex till följd av sprickbildning respektive avskjuvning, reduceras till ett minimum.

I n 0 I I 0 000 000 0000 0 I 0 O I 0 I I h 0 0 ut en I: IO- n oo u! 528 020 13 Förteckning över hänvisningsbeteckningar 1 = grundkropp 2 = löstopp 3, å' 33-. :apånkazzaler 5 4 = ränna 5 = slits 6 = skänklar 7 = axíalkraftsöverförande ytor 8, 8' = kylkanaler 10 9 = mantelyta på löstopp 10 = främre konyta ll = skäreggar 12 = handel 13 = axialkraftsupptagande ytor 15 14 = spännyckel 15 = kilparti 16 = basparti 17 = ändyta på kilparti 18 = flankytor på kilparti 20 19 = flankytor på basparti 20 = tvärytor 21 = första sidoytor i ränna 22 = tvärytor i ränna 23 = andra sidoytor i ränna 25 24 = ytövergàngar 25 = tredje sidoytor i ränna 26 = bottenyta 27 = ytövergångar 28 = knast fä! 30 29 = säte för knast å 30 = slitsbegränsningsytor gf; 31 = hål §:% 32 = konkava slitsbegränsningsytor Ezü 33 = lopp §Ü_ 35 34 = ytövergángar :Ii 35 = sätesinneryta ufi' 36 = mynningskant :y 37 = mantelyta på knast

Claims (5)

1. 528 020 14 Patentkrav __l. __Boterbart verktyg för spànavskiljande bearbetning, 10 15 20 2st i 302' f 35' innefattande en kring en geometrisk centrumaxel (C) roterbar grundkropp (1), samt en utbytbar skärkropp (2), som är vrid- styvt förbindbar med grundkroppen via en han/hon-koppling, vilken inbegriper dels en i en främre ände av grundkroppen utformad, honartad ränna (4), dels en i denna införbar och bakåt från skärkroppen (2) utstickande handel (12), vilken innefattar dels ett främre basparti (16), vilket avgränsas av ett par motsatta, första flankytor (19), dels ett bakre kilparti (15), vilket är smalare än baspartiet (16) och avgränsas av ett par motsatta andra flankytor (18), varvid i_ grundkroppens (1) främre del är utformad en framåt öppeni slits (5), som åtskiljer två elastiskt böjliga skänklar (6) med uppgift att spänna fast handelen (12) i rännan (4), och varvid rännan innefattar två utrymmen, som är olika vida, nämligen ett främre, i anslutning till fria ändytor (7) på grundkroppen mynnande utrymme, vilket avgränsas av ett par första, motsatta sidoytor (21), och ett bakre bottenutrymme, vilket avgränsas av ett annat par av motsatta sidoytor (25), och varvid åtminstone den ena av sagda båda andra flankytor '¿(18) är snedställd i en vinkel (90-d) relativt centrumaxeln (C) i riktning utåt/bakåt från skärkroppen, samtidigt som en. samverkande sidoyta (25) i rännans bottenutrymme är snede V ställd relativt centrumaxeln (C) i en vinkel (90-ß) i rikt-I ning inåt/ framåt från grundkroppen i.syfte att åstadkomma en kilverkan, som i samband med anspänning av skänklarna (6) mot handelen (12) ombesörjer en akiell indragning av handef- len i rännan (4), och varvid sagda bottenutrymme i rännan _bildar en käft med föränderlig vidd (W), nämligen i ett mot- centrumaxeln vinkelrätt radialplan, som.genomskär en främre åkantlinje (24) utmed en snedställd sidoyta, varjämte hande4 Alens kilparti (15) har en maximal bredd (B) i ett radial~ plan, som genomskär en bakre kantlinje (34) utmed en sned- _ Hställd flankvta (18), kännatecknat därav, att i rännans (4) ^bottenutrymme övergår sagda snedställda sidoyta (25) via kpahilinjenv (24) i enïanara sidoyifia (23), varvid' käfiëns vida (W) vid utböjning_av skänklarna (6) är större än den 5 528 020 _ v 15 maximala bredden (B) hos handelens kilparti (15), och att snedställningsvinklarna (90-a respektive 90-ß) hos sagda , flank- och sidoytor (18, 25) är lika stora för att ombesörja ~~~~ fl' 5 anspänns mot handelen (12).

2. Verktyg enligt krav 1, kännetecknat därav, att såväl) kilpartiets (15) båda flankytor (18) som bóttenutrymmets båda sidoytor (25) är snedställda i en och samma vinkel mot 10 centrumaxeln (C).

3. Verktyg enligt krav 1 eller 2, kännetecknat därav, att sagda vinkel uppgår till minst 9°. ß

4. Verktyg enligt något av föregående krav, kännetecknat därav, att sagda vinkel uppgår till högst l4°.

5. Verktyg enligt något av föregående krav, kännetecknat V därav, att en centrerande knast (28) pâ en bakre ändyta (17) 20. på skärkroppens kilparti (15) har stympat konisk form och uppvisar å ena sidan en minsta diameter, som är mindre än diametern hos en främre begränsningskant (36) till ett_rota- åtionssymmetriskt«säte (29) i rännans (4) bottenvta (26), och å andra sidan en största diameter, som är större än begräns- 2§ m." ningskantens diameter. 5 V