SE523616C2 - Roterbart verktyg för spånavskiljande bearbetning med kopplingsanordning med elastiska skänklar - Google Patents

Description

25 30 35 523 616 2 typer av fräsning (t ex fräsning av T-spår), men väl icke för borrning resp. annat fräsarbete.

En annan kategori av verktyg använder en dragstång som är inbyggd i ett vanligen genomgående, axiellt lopp inuti hål- lardelen och som vid sin främre ände inbegriper medel för att spänna fast skärdelen. Verktyg med dragstänger för skärdelarna är tidigare kända genom exempelvis EP 0911101, WO 96/34714 och WO 01/30524. En nackdel med denna typ av verktyg är emellertid att ätdragning av dragstángen sker i omrâdet av dragstângens och hällardelens bakre ände. mäste avlägsnas ur den aktuella maskinen i samband med byte av skärdel.

I US 5904455 beskrivs ett borrverktyg vars hâllardel eller skaft i sin främre ände uppvisar en av två skänklar av- Detta innebär att hållardelen gränsad urtagning för mottagande av en skärdel. I hállardelens främre ändparti är vidare utformad en smal slits med uppgift att möjliggöra elastisk böjning av skänklarna. De båda skänk- larna är utformade med inàtvända flankytor, vilka kan fjädrande anpressas mot kontaktytor pá skärdelens sidor, närmare bestämt genom att kilytor pressas in i ett V-spår i skärdelens bakre ände. Fastkilningen ombesörjs med hjälp av en axiell skruv in- uti hållardelen. En nackdel med detta verktyg är emellertid att såväl skärdelen som hållardelen måste tillverkas med mycket stor måttnoggrannhet. En annan nackdel är att verktyget kräver demontering ur tillhörande maskin för att möjliggöra manipula- tion av skruven i samband med byte av skärdel.

Uppfinninqens syften och särdrag Föreliggande uppfinning tar sikte pá att undanröja ovan- nämnda nackdelar hos tidigare kända skärverktyg av det aktuella slaget och skapa ett förbättrat skärverktyg. Ett primärt syfte med uppfinningen är sålunda att skapa ett skärverktyg, som icke blott medger enkel montering och demontering av skärenheten, utan att hållardelen nödvändigtvis behöver avlägsnas ur en maskin, utan även möjliggör utformning av skäreggar eller ap- plicering av skär på skärdelens frontyta. Ett ytterligare syfte är att skapa ett verktyg vars båda huvuddelar, dvs skärdelen resp. hållardelen, var för sig kan serietillverkas pá ett en- kelt och kostnadseffektivt sätt under säkerställande av god 10 15 20 25 30 35 523 616 3 centrering av skärdelen relativt hàllardelen. Bland annat skall var och en av de båda delarna kunna framställas med hjälp av enkla bearbetningsoperationer och med ett minimum av avancerade slipoperationer. Ännu ett syfte med uppfinningen är att skapa ett verktyg som minimerar slitaget på hàllardelen och därmed säkrar lång livslängd hos denna.

Enligt uppfinningen nås åtminstone det primära syftet medelst de särdrag som angivna i patentkravets 1 kännetecknande del. Fördelaktiga utföranden av det uppfinningsenliga verktyget är vidare definierade i de osjälvständiga patentkraven.

Ytterligare belysning av teknikens ståndpunkt Ett skärverktyg av ingressvis angivet slag är tidigare känt genom DE 3230688. I detta fall kläms emellertid skärdelen fast med hjälp av en spännskruv, som är verksam under verkty- gets arbete, men overksam i samband med montering och demonte- ring. I motsats härtill baserar sig föreliggande uppfinning på tanken att skärdelen under arbete hålls fast med hjälp av den inneboende elasticiteten i de böjliga skänklarna.

Kort beskrivning av bifogade ritningar På ritningarna är: Fig 1 en perspektivisk sprängvy av ett verktyg i form av en borr som inbegriper dels en hållardel i form av ett skaft, dels en utbytbar skàrdel eller löstopp, varvid delarna betraktas snett bakifrån eller underifrån, Fig 2 en partiell förstoring av samma sprängvy som i fig 1, Fig 3 en sprängvy visande verktygets delar betraktade snett framifrån eller uppifrån, Fig 4 en förstorad ändvy av enbart hàllardelen till verktyget, Fig 5 en partiellt skuren sidovy visande två i hàllardelen ingående hantappelement i ett spänningslöst utgångsläge, varvid en spännskruv visas åtskild från hàllardelen, Fig 6 en analog sidovy visande spännskruven monterad i hållar- delen, varvid densamma är åtdragen för att dra samman hantappelementen, Fig 7 en ytterligare sidovy visande spännskruven monterad i hàllardelen, ehuru i ett overksamt tillstånd, 10 15 20 25 30 35 Fig 8 Fig 9 Fig 10 Fig 11 12 Fig Fig 13 Fig 14 523 616 4 en partiell skuren sidovy visande ett alternativt utfö- rande av uppfinningen, varvid två hantappelement visas i ett spänningslöst tillstånd, en motsvarande sidovy visande hantappelementen böjda inåt för att medge applicering av en skärdel på hállardelen, en sidovy visande skärdelen enligt fig 9 i ett slutgil- tigt fastspänt tillstånd, en partiell perspektivvy visande ett alternativt utföran- de av ett verktyg, varvid ett i verktygets han/honkopp- ling ingående säte är utformat i hâllardelen, en med hållardelen enligt fig 11 samverkande skärdel, vilken visas i ett uppochnedvänt tillstånd med en hantapp riktad uppåt på ritningen, en partiell sidovy av hållardelen enligt fig 11, och en ändvy av hållardelen enligt fig 11 och 13.

Detaljerad beskrivning av föredragna utföranden av uppfinningen I fig 1-7 áskådliggörs ett första utförande av ett roter- bart, spånavskiljande verktyg enligt uppfinningen, närmare bestämt i form av en borr, som på gängse sätt inbegriper dels en i sin helhet med 1 betecknad hållardel, dels en utbytbar skärdel eller löstopp 2. Hàllardelen är utformad med en bakre, väsentligen cylindrisk del 3, t ex en fleroperationsmaskin, som är monterbar i en maskin, samt ett smalare skaft 4 med två skruvformiga, tvärsnittsvis välvda spånkanaler 5. Den främre änden av löstoppen 2 är utformad med skär eller skäreggar, SOm delvis antyds vid 6 i fig 3. Generellt har löstoppen 2 cirkulär ytterkonturform med en diameter som är något större än skaftets 4 diameter. I löstoppen är dock utformade konkavt välvda begränsningsytor 7, vilka ansluter sig till spånkanalernas 5 välvda form.

Löstoppen 2 är helt eller delvis förfärdigad av ett hårt, nötningsbeständigt material, såsom hårdmetall eller liknande, medan hàllardelen 1 består av ett material med större elastici- tet, t ex stål.

I det främre, fria ändpartiet av skaftet 4 är på i och för sig känt sätt utformad en framåt öppen slits 8, vilken åt- skiljer två elastiskt böjliga skänklar 9. Genom den inherenta 10 U 20 25 30 35 523 616 5 elasticiteten i materialet kan dessa skänklar fjädra inåt från ett utgångsläge i vilket de är spänningslösa.

Vid det i fig 1-7 visade utförandet är en i sin helhet med 10 betecknad tapp eller tappartad kropp utformad på hållar- delens 1 fria, främre ände. Denna tapp är avsedd att samverka med ett säte 11 i löstoppens 2 bakre ände. Tappen 10 och sätet 11 bildar tillsammans en han/honkoppling som på ett för uppfin- ningen karaktäristiskt sätt dels centrerar och spänner fast löstoppen, dels medger enkel montering och demontering av den- samma.

Slitsen 8 sträcker sig från ett bakre, genomgående hål 12 hela vägen fram till hantappens 10 främre ändyta, varvid slit- sen delar hantappen i två separata tappelement 13, som är spe- gelvänt likformiga. Beroende på borrens dimensioner kan slitsen 8 i tappelementens 13 spänningslösa utgångsläge (se fig 5) ha en bredd inom området 0,1-1,0 mm, lämpligen 0,3-0,8 mm. Till- sammans bildar elementen 13 en tapp med rotationssymmetrisk, avsmalnande eller konisk grundform. I praktiken föredras en svagt konisk form hos tappen, närmare bestämt en konform som divergerar i riktning framåt från skaftets 4 främre ände. På analogt sätt kan sätets 11 rotationssymmetriska avgränsningsyta 15 vara svagt konisk, närmare bestämt på så sätt att konicite- ten konvergerar i riktning bakåt mot sätets öppning. Härvid är sätets 11 minsta diameter (i närheten av sätets mynning) något mindre än hantappens 10 största diameter (i närheten av tappens fria ände).

Radiellt utanför tappen 10 uppvisar hållardelen 1 axial- kraftsupptagande ytor 16, vilka i utförandet enligt fig 1-7 är åtminstone partiellt koniska. Dessa stödytor 16 samverkar med stödytor 17 på löstoppen 2, varvid även dessa stödytor 17 är partiellt koniska. Närmare bestämt divergerar koniciteten hos stödytorna 17 i riktning framåt från hållardelen 1, medan koni- citeten hos stödytorna 17 konvergerar i riktning bakåt relativt löstoppen.

I anslutning till de båda axialkraftsupptagande stöd- ytorna 16 på hållardelen är utformade urtagningar som partiellt avgränsas av väsentligen radiellt sig sträckande medbringarytor 18. I anslutning till stödytorna 17 på löstoppen är utformade klackar med radiella ansatsytor 19 mot vilka medbringarytorna 10 ß 20 25 30 35 523 616 6 18 ansätts för att under borrning överföra skaftets vridmoment till löstoppen. Ytornas 16, 17 (dubbla) konvinkel uppgår i exemplet till cirka 135° och kan med fördel ligga inom området 120-l75°.

I enlighet med uppfinningen inbegriper verktyget ett medel för att vid montering respektive demontering av löstoppen närma tappelementen 13 mot varandra. I fig 5-7 visas ett dylikt medel i form av en skruv 20. Förutom en skalle 21 med en nyck- elfattning 22 inbegriper denna skruv ett skaft med dels en cylindrisk, icke gängad del 23, dels ett parti med en hangänga 24. Denna hangänga 24 har en diameter som är mindre än cylin- ders 23 diameter. Mellan hangängan och cylinderdelen finns en smal hals 25 och en konisk övergångsyta 26.

I den skänkel 9 som visas till höger om slitsen 8 i fig 5-7 är urtaget ett genomgående lopp 27 som är indelat i tre 29, 30. diameter än sektionen 29, olika sektioner 28, En första sektion 28 har större varvid mellan dessa sektioner bildas en ringformig ansatsyta 31. Sektionens 28 diameter svarar mot skallens 21 diameter, medan sektionens 29 diameter svarar mot cylinderdelens 23 diameter. På analogt sätt svarar sektionens 30 form mot ytans 26 koniska form. I den till vänster om slit- sen 8 befintliga skänkeln 9 är i förlängning av loppet 27 ut- format ett hål med en hongänga 32 i vilken hangängan 24 kan dras fast.

Genom åtdragning av spännskruven 20 kan tappelementen 13 tvingas att närma sig varandra såsom antyds medelst pilarna i fig 6, något som sker mot verkan av den inneboende fjäderkraf- ten i de elastiskt eftergivliga skänklarna 9. När skruven där- efter skruvas ut ett stycke ur hongängan till det overksamma läge som visas i fig 7 fjädrar tappelementen 13 åter ut i rikt- ning från varandra.

I fig 7 antyds medelst vinkeln ß hurusom tappelementens 13 mantelytor 14 är svagt koniska. I praktiken kan denna (enkla) konvinkel ß uppgå till 0,5-52 innebär att den av taççelementen 13 bildade tappen 10 vid sin lämpligen 1-2°, något som fria ände har något större diameter än vid rotänden. På analogt sätt har den invändiga konytan 15 i sätet 11 en något större diameter i närheten av sätets botten än vid sätets bakåtriktade mynning. 10 15 20 25 30 35 523 616 Det uppfinninqsenliqa verktyqets funktion Då en löstopp 2 skall monteras på hållardelen 1 intar de båda tappelementen 13 ett utgångsläge (se fig 5) i vilket de är spänningslösa, varvid slitsen 8 har maximal bredd utmed hela sin axiella utsträckning. När skruven 20 i monterat skick dras åt på det sätt som visas i fig 6 kommer de båda tappelementen 13 att närmas varandra genom att de elastiskt eftergivliga skänklarna 9 böjs något inåt mot varandra. I detta tillstånd är tappens maximala diameter i området av tappens fria ände något mindre än sätets 11 minsta diameter i anslutning till sätets mynning, varigenom löstoppen kan appliceras på hållardelens främre ände utan hinder av tappen. Så snart löstoppen satts på plats kan skruven 20 skruvas ut ett stycke ur hongängan till ett overksamt tillstånd som visas i fig 7. I samband med denna urskruvning fjädrar tappelementen ut radiellt och anpressas mot den invändiga kontaktytan 15 i löstoppens centrala säte 11. På så sätt centreras löstoppen samtidigt som densamma fjädrande fastspänns på hàllardelen. När borren försätts i arbete kommer hållardelens koniska stödytor 16 att påföras bakåtriktade axi- alkrafter, närmare bestämt via de analoga, koniska stödytorna 17 på löstoppen. Dessa axialkrafter delas tack vare stödytornas koniska form i dels huvudkraftkomposanter som är axiellt rik- tade (bakåt), dels sekundära kraftkomposanter som är riktade radiellt. Dessa sekundära kraftkomposanter pàför skänklarna 9 en strävan att röra sig radiellt utåt från den delande slitsen 8, något som innebär att tappelementen 13 pressas an ytterli- gare mot sätets 11 invändiga kontaktyta 15 förutom av ovan- nämnda fjäderkraft i skänklarna 9.

I fig 4 visas hurusom slitsen 8 sträcker sig i en viss vinkel a mot ett tänkt plan P som är parallellt med den enskil da medbringarytan 18 på hàllardelen. Under arbete rotear verk- tyget i riktning av pilen A i fig 4. Detta innebär att den en skilda medbringarytan 18 driver löstoppen i riktnng motsols i fig 4. Vinkeln a, som är utslagen mellan slitsen 8 och varje medbringaryta 18 betraktat i dennas drivriktning, skall i en- lighet med ett föredraget utförande av uppfinningen vara spet- t ex inom området 45-85°. sig, På så sätt kommer tappekmænten 13 att under verktygets rotation påföras en strävan att åtsäras 10 15 20 25 30 35 523 616 8 och därmed ytterligare förstärka den kraft med vilken tapp- elementen spänns fast mot sätets 11 invändiga kontaktyta 15.

I fig 4 visas även hurusom spännskruven 20 sträcker sig i rät vinkel mot de båda plana ytor som avgränsar slitsen 8.

I fig 8-10 åskådliggörs ett alternativt utförande av det uppfinningsenliga verktyget, vid vilket den axialkraftsuppta- gande, ringformiga stödyta 16 som omger tappen 10 är plan och sträcker sig vinkelrätt mot hállardelens geometriska centrum- axel. På analogt sätt sträcker sig motsvarande stödyta 17 på löstoppen 2 vinkelrätt mot löstoppens geometriska centrumaxel.

I de olika ritningsfigurerna är den koniska grundformen hos så- väl hantappen 10 som sätet 11 visad med överdriven konvinkel, för att visuellt tydliggöra att tappen 10 i sitt spänningslösa tillstånd har en största diameter ø1 som är åtminstone något större än sätets 11 minsta diameter ø2. I fig 8 framgår sålunda för blotta ögat att tappens 10 grova, fria ände ej låter sig införas i löstoppens 2 säte 11 med mindre än att tappens 10 största diameter reduceras. Detta sker genom åtdragning av spännskruven 20 såsom visas i fig 9, varvid de båda tappelemen- ten 13 böjs mot varandra i riktning av pilarna. När så skett kan löstoppen 2 appliceras på hållardelen 1, varefter skruven 20 på tidigare beskrivet sätt skruvas ut ett stycke. Härvid fjädrar tappelementen 13 åter ut och spänner fast löstoppen på det sätt som visas i fig 10.

Till skillnad från utförandet enligt fig 1-7 bidrar de axialkraftsupptagande stödytorna 16, 17 i detta fall ej till någon förstärkt fastspänning av löstoppen. En fördel med det i fig 8-10 visade utförandet är emellertid att formningen av stödytorna 16, 17 underlättas.

Nu hänvisas till fig 11-14 som illustrerar ett alterna- tivt utförande av uppfinningen. I detta fall är han/honkopp- lingens hantapp 10 utformad på löstoppen 2, medan sätet 11 är utformat i hållardelen 1. Närmare bestämt är sätet 11 placerat centriskt i hállardelens 1 främre ände och avgränsat av två motsatta kontaktytor 15 med svagt konisk form. En botten i sä- tet 11 betecknas 33. Utanför sätet 15 finns partiellt koniska ytor 16, vilka samverkar med likaledes koniska ytor 17 på lös- toppens 2 bakre ände (observera att löstoppen 2 visas i uppoch- nedvänt tillstànd i fig 9). I detta fall är emellertid kon- w U 20 25 30 35 523 616 9 ytorna 16, 17 annorlunda beskaffade än motsvarande konytor i utförandeexemplet enligt fig 1-7. Sålunda konvergerar konytorna 16 i riktning framåt i förhållande till hållardelen (se fig 10), medan konytorna 17 divergerar i samma konvinkel i riktning bakåt i förhållande till löstoppen.

Drivande eller vridmomentöverförande medbringarytor 18 är anordnade att samverka med väsentligen radiella ansatsytor 19 på klackar på löstoppen 2.

Slitsen 8 ändar i detta fall i sätets 11 botten 33. Mel- lan hålet 12 och slitsens 8 främre eller yttre ände är utformat ett andra hål 34 med oval eller orund tvärsnittsform, vilket avgränsas av två försänkningar i de plana ytor som avgränsar slitsen 8. I hålet 34 kan införas en nyckel (ej visad) med ana- log, orund tvärsnittsform som vid vridning kan ombesörja ett åtsärande av skänklarna 9 på ömse sidor av slitsen. Tillsammans med nyckeln bildar hålet 34 sålunda ett medel för att öka sä- tets minsta diameter så mycket att den överskrider tappens 10 största diameter.

Vid utförandet enligt fig 11-14, där sätet 11 är utformat i hållardelen 1 och hantappen 10 i löstoppen 2, sträcker sig slitsen 8 i en trubbig vinkel X mot planet P, dvs mot de dri- vande medbringarytorna 18. Genom att vinkelnx är trubbig på- förs skänklarna och de kontaktytor 15 som avgränsar sätet 11 en strävan att föras mot varandra då hållardelen 1 överför vridme ment till löstoppen.

Det beskrivna verktyget fungerar på följande sätt. Då löstoppen 2 skall appliceras på hållardelen 1 vidgas sätet 11 med hjälp av en nyckel, som sticks in i det avlånga hålet 34 och vrides under utsvängning av skänklarna 9 mot verkan av den inneboende fjäderkraften i dessa. Efter vidgning av sätet kan tappens 10 fria ände (som har den största diametern) passera genom sätets främre eller yttre öppning (som har sätets minsta diameter). Då tappen applicerats i sätet avlägsnas nyckeln ur hålet 34, varvid skänklarna 9 fjädrar tillbaka så att sätes- ytorna 15 anpressas mot tappens mantelyta.

Då verktyget arbetar i ett arbetsstycke bidrar snedställ- till att öka skänklarnas anpressningskraft mot tappen på samma sätt som de ningen av slitsen 8 (den trubbiga vinkeln X) mellan konytorna 16, 17 verkande axialkrafterna strävar att 10 U 20 25 30 523 616 10 pressa ihop skänklarna under åstadkommande av stor fastspän- ningskraft.

Det må nämnas att den slits 8 som åtskiljer skänklarna 9 bör ha en viss minsta längdutsträckning för att möjliggöra funktionell undanfjädring av skänklarna. Generellt bör slitsens längd uppgå till minst 0,5 och högst 2 gånger hållardelens 1 diameter. I exemplet enligt fig 1-7, där slitsen mynnar i han- tappens 10 ändyta, uppgår slitsens längd till ca 1,1 gånger hållardelens 1 diameter. I exemplet enligt fig 11-14, där slit- sen mynnar i sätets ll botten, har slitsen en längd av ca 0,5 gånger diametern.

En grundläggande fördel med det uppfinningsenliga verkty- get är - oavsett utförandeform - att löstoppen eller skärdelen kan monteras och demonteras på ett enkelt och smidigt sätt utan att hällardelen nödvändigtvis behöver avlägsnas ur en maskin.

Vidare kan verktygets båda huvuddelar, dvs hällardelen resp. skärdelen, var för sig serietillverkas på ett enkelt och effek- tivt sätt under säkerställande av god centrering av skärdelen relativt hällardelen. Sålunda kan delarna tillverkas medelst enkla bearbetningsoperationer och med ett minimum av avancerade slipoperationer. Dessutom erhåller verktygsdelarna lång livs- längd genom att ej utsättas för onödig förslitning.

Tänkbara modifikationer av uppfinningen Uppfinningen är ej begränsad blott till de ovan beskrivna och på ritningarna visade utförandena. Sålunda kan vid utföran- det enligt fig 1-7 användas andra spänndon än just en skruv, t ex kildon, för sammanföringen av de båda tappelementen. Vid utförandet enligt fig 11-14 kan åtsärandet av de båda skänklar som fjädrande spänner fast löstoppens hantapp ombesörjas på annat sätt än med hjälp av en nyckel till ett ovalt hål. Exem- pelvis kan användas en tryckande skruv. Vidare kan geometrin hos gränssnittet mellan skärdelen och hällardelen varieras högst avsevärt inom ramen för efterföljande patentkrav 1. o oo oooo oooo oooo o o o o o o o o n o oo. o o o o o o o o ooo ooo 20 25 30 35 523 616 H Referensförteckninq CDQQLIIßU-JNP 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 Hállardel Skärdel eller löstopp Cylinderdel Skaft Spánkanal Skäreggar Begränsningsyta Slits Skänklar Tapp Säte Hål Tappelement Mantelytor Säteskontaktyta Konyta Konyta Medbringaryta Ansatsyta Skruv Skruvskalle Nyckelfattning Cylinderdel Hangänga Hals Övergàngsyta LOPP Loppsektion Loppsektion Loppsektion Ansatsyta Hongänga Sätesbottenyta Nyckelhål o o a o o .-

Claims (7)

10 15 20 25 30 35 523 616 . u - Q o n - a u | - - . n n ~ n; 12 Patentkrav

1. Roterbart verktyg för spånavskiljande bearbetning, innefat- tande två delar (1, 2), nämligen en i en maskin monterbar, roterbar hällardel (1) (2), lösgörbart förbunden med en främre ände av hållardelen, varvid och en skärdel som är vridstyvt och i ett främre ändparti av hållardelen är utformad en framåt öppen slits (8) som åtskiljer tvâ eller flera elastiskt böjliga eller fjädrande skänklar (9), och varvid för centrering och fastspänning av skärdelen (2) på hållardelen (1) är anordnad en han/honkoppling, vilken innefattar en centriskt placerad, han- artad tapp (10) med rotationssymmetrisk grundform pà den ena delen och ett i den andra delen centriskt placerat säte (11) med rotationssymmetrisk grundform, k ä n n e t e c k n a t därav, att sätet (11) har en minsta diameter som, då skänklarna (9) intar ett spänningslöst tillstånd, är mindre än en största diameter hos hantappen (10), och att hållardelen inbegriper (20, förändra någon av sagda diametrar på ett sådant sätt att medel 34) för att mot verkan av fjäderkraften i skänklarna hantappen och sätet kan bringas i och ur ingrepp med varandra i och för montering resp. demontering av skärdelen.

2. Verktyg enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att hantappen (10) är utformad pà hållardelen (1) (13) utgångsläge är rörliga inåt mot varandra under reduktion av och via slitsen (8) delad i två tappelement som från ett spänningslöst till ett värde som underskri- (2) utformat hantappens största diameter (øl) der den minsta diametern (ø2) hos ett i skärdelen säte (11).

3. Verktyg enligt krav 1 och 2, k ä n n e t e c k n a t därav, att sagda medel för förändring, närmare bestämt reduktion av hantappens (10) största diameter, utgörs av en slitsen (8) överbryggande dragskruv (20) med ett skaft som inbegriper dels (32) i ett dels en rotationssymmetrisk, en hangänga (24) som står i ingrepp med en hongänga häl i den ena skänkeln (9), icke (23) i den andra skänkeln (9). gängad del som är fritt roterbar i ett genomgående lopp (27) 10 15 20 25 30 35 523 616 ~ a » - - Q » ø a » o - » . n . .- 13

4. Verktyg enligt krav 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a t att slitsen (8) (10) kel mot två diametralt motsatta medbringarytor därav, genom hantappen sträcker sig i vin- (18) med uppgift att överföra hällardelens (1) vridmoment till samverkande an- satsytor (19) på skärdelen (2), närmare bestämt i en spetsig (18) drivriktning, varvid sagda vridmoment under verktygets rotation vinkel (a) mot varje medbringaryta betraktat i dennas en strävan att àtsäras och därmed (15) påför tappelementen (13) ytterligare anpressas mot en invändiga kontaktyta i sätet (11).

5. Verktyg enligt krav 1, varvid hantappen (10) (2), (ll) i den främre änden av hàllardelen närmare bestämt genom är utformad på medan sätet är utformat (1), att vara avgränsat av två konkava kontaktytor (15) (9), att de båda skänklarna (9) från ett spänningslöst utgångsläge är böjliga utåt från var- den bakre änden av skärdelen i skänklarna k ä n n e t e c k n a t därav, andra under vidgning av sätet.

6. Verktyg enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t därav, att sagda medel för förändring, närmare bestämt förstoring av sä- tets minsta diameter utgörs av tvâ i skänklarnas (9) insidor utformade försänkningar, vilka i anslutning till slitsen (8) samfällt avgränsar ett hål (34) med orund tvärsnittsform för mottagande av en nyckel.

7. Verktyg enligt något av kraven 5 eller 6, k ä n n e - att slitsen (8) ett tänkt radialplan (P) mellan två diametralt motsatta med- t e c k n a t därav, sträcker sig i vinkel mot bringarytor (18) med uppgift att överföra hållardelens vridmo~ ment till samverkande ansatsytor (19) på skärdelen (2), närmare bestämt i trubbig vinkel (X) mot varje medbringaryta (18) be- traktat i dennas vridriktning, varvid sagda vridmoment under verktygets rotation påför skänklarna (9) en strävan att pressas samman och därmed ytterligare anpressa sätets (11) invändiga kontaktytor (15) mot hantappen (10).