SE526922C2 - Progressiv drivkrutladdning med hög laddensitet - Google Patents

Description

25 30 526 927? Komade en- eller månghålskrut försedda med i krutkomens längriktning genomgående brimikanaler eller hål antänds och brinner såväl invändigt i sina resp. hål eller brinnkanaler som från krutkomens utsida. Detta innebär att kanalemas inre brinnareor och därmed även krutgasbildningen därifrån successivt kommer att öka men samtidigt kommer krutkomens yttre brinnareor att minskas eftersom krut bränns av även från krutkomens utsidor vilket ger en minskad krutgasbildning från dessa ytor. För att ett dylikt komat hålkrut verkligen skall vara geometñskt progressivt krävs alltså att krutkanalemas successiva ökning av de egna brinnareoma verkligen överstiger den samtidiga successiva minskningen av krutkomens yttre brinnareor. Ett utvändigt obehandlat etthålskrut med den yttre formen av en renodlad cylinder är därför normalt konstantbrinnande medan ett utvändigt runt- stavformat och likaledes obehandlat 19-hålskrut normalt är progressivt.

Det är även sedan länge känt att det går att öka ett komat flerhålkruts progressivitet och även göra ett ett-hålskrut progressivt genom inhibering eller kemisk ytbehandling av krutkomens ytterytor. Vid inhiberingen beläggs krutkomens yttre brinnareor med en mera svårbrännbar substans som fördröjer övertändningen av krutet längs dessa ytor och vid ytbehandlingen behandlas samma ytor med en lämplig kemisk substans som gör krutet mera långsambrinnande längs dessa ytor och en bit in i krutet. Enligt en tredje variant kan krutet göras progressivt genom att dess ytterytor beläggs med ett skikt av ett kmt som först måste brärmas av innan en övertändning av de egentliga drivkrutladdningskornen eller - bitamas ytterytor kan ske.

Sedan flera år har man bedrivit ett intensivt arbete med att öka äldre eldrörspjäsers prestanda genom att tillföra dessa nyare ammunition. En första begränsande faktor har därvid varit att man aldrig får överskrida det maximalt tillåtna eldrörstrycket Pmax. En andra hittills begränsande faktor har varit att ökade prestanda gärna kräver en ökad laddvikt i ett som regel vid ursprungligen befintliga laddningar av löst liggande komat hålkmt redan helt utnyttjat laddutrymme. En tredje begränsning är vidare att en hög laddensitet kräver en parallellt ökande progressivitet.

Vid löst liggande komat material blir emellertid den sammanlagda tomma volymen mellan komen förhållandevis stor. En möjlighet skulle alltså vara att öka laddningens densitet. Den största krutmängden och därmed även den största laddensiteten och den största laddvikten 3926 SE Progressiv krutrlrivladdníng med hög laddensitet (2005 07-06) PRV original ändrat efter SlutFÖdoc 10 15 20 25 30 (51 l O (_N som går att få in i en bestämd volym är en massiv kropp med en efter den tillgängliga volymen helt anpassad geometri. Men en helt massiv krutkropp innebär ingen generell lösning på problemet att öka prestanda för redan befintliga eldrörspjäser. Den massiva krutkroppen kommer nämligen att brinna för länge och ge ett för lågt krutgastryck för att kunna utnyttjas effektivt för framdrivning av projektiler.

Teoretiskt sett kan man emellertid tänka sig att framställa ett månghålat blockkrut, som förbrinner på ett liknande sätt en som en större mängd kornat flerhålskrut. I praktiken är detta emellertid inte lika enkelt. Det teoretiskt tänkta månghåli ga blockkrutet skall således till sin helhet vara försett med ett mycket stort antal parallellöpande brinnkanaler vilka samtliga ligger på ett avstånd från alla angränsande brinnkanaler motsvarande den dubbla sträcka som krutet hinner brinna under den tid som står till förfogande fram till omedelbart före den tidpunkten då projektilen avses ha lärrmat det eldrör ur vilken den avfyrats.

Avståndet mellan två brinnkanaler i ett specifikt krut benämns dess e-mått och e-måttet för det krut som ingår i en specifik laddning bör motsvara den sträcka som krutet, under avfyring av en specifik projektil från antändningen till dess projektilen lämnar eldröret, hinner brinna under fullständig förbränning under det dynamiska tryckförloppet i den speciella eldrörspjäs för vilken krutet är avsett. För att ett perforerat månghålskrut skall kunna utnyttjas optimalt krävs alltså att två närliggande perforeringar eller brimikanaler ligger på det i varje särskilt fall aktuella e-måttets avstånd från varandra. För bästa möjliga skjutresultat får drivkrutets brirmtid vid eldrörsvapen varken vara för kort, eftersom det maximala eldrörstrycket därmed kommer att överskridas, eller för lång, eftersom oförbrännt krut då kommer att kastas ut ur eldröret utan att bidra till projektilens acceleration.

Vid såväl det väl inhiberade komade hålkrutet som det månghåliga blockkrutet tänder krutet i alla sina brinnkanaler och förbränns radiellt utåt från resp. brinnkanal mot varandra.

Brinnytoma från de olika brinnkanalema kommer alltså om man valt rätt e-mått att mötas strax innan projektilens mymringspassage. För att inte kmtförbrärmingen från krutkornens yttre delar skall störa den geometriska progressiviteten måste därvid alla yttre krutytor idealt vara inhiberade, ytbehandlade eller ytbelagda, alltså även krutytorna vi sidan om perforeringama.

I vår inledningsvis Omnämnda svenska patentansökan SE 0303301-6 presenteras en ny typ av drivkrutladdningar för eldrörsvapen uppbyggd av en, två eller flera, radiellt på valda e- 3926 SE Progressiv ltnltdrivladdning med hög laddensitet (2005-07-06) PRV original ändrat efter SlutFÖdoc 10 15 20 25 30 526 922 mått avstånd perforerade, i varandra och /eller efter varandra anordnade drivkrutrör vilka förbränns med en viss överlappning vilket åstadkommits genom att det eller de rör som skall komma senare i förbränningskedjan inhiberats, ytbehandlats eller ytbelagts längs alla sina ytterytor för att fördröja övertändningen längs dessa ytor.

Utgångsmaterialet för denna laddning är alltså månghålsperforerade krutrör vilka vid behov inhiberats, ytbehandlats eller ytbelagts för att därefter koncentriskt anordnas i varandra och/eller efter varandra.

En svårighet vid framställningen av denna typ av laddning är att ta fram de radiellt perforerade krutrören. För att kunna användas och ge önskat resultat måste nämligen e- måttet vid krutrörens perforeringar normalt ligga mellan 0,5 mm och 10 mm, men företrädesvis mellan 1 mm och 4 mm, beroende på eldrörssystem. För att ge önskat resultat i de aktuella laddningarna måste dessutom krutrören perforeras radiellt. Kraven på att perforeringen görs likforrni gt måste dessutom ställas mycket högt.

KÅND TEKNIK Användningen av mångperforerade krutblocket som utgångsmaterial för progressiva för eldrörsvapen avsedda drivkrutladdningar med högt energiinnehåll fmns beskriven i US 766 455 från 1904 där har uppfinnaren H. Maxim tänkt sig att lägga ihop ett antal mer eller mindre rätvinkliga krutblock för att därigenom på bästa sätt fylla ut det tillgängliga cirkulärcylindriska laddutrymmet.

I SE 7728 från 1896 likaledes med H. Maxim som uppfinnare finns vidare på Fig. 4 en drivkrutladdning för ett eldrörsvapen skisserad där krutladdningen består av ett enda mångperforerat krutrör. Det kmtrör som visas på figuren skall dock av vad som framgår av texten vara format av ett sarnrnanböjt perforerat krutblock. Figuren ger vidare det intrycket att uppfinnaren inte helt övervägt den praktiska aspekten av att framställa en laddning med så komplicerad geometri. De föreslagna tillverkningsmetodema i nämnda patentskrift blir i verkligheten opraktiska och komplicerade att genomföra om man överväger lämpliga perforeringsdiametrar och perforeringsavstånd. Det sägs också i patentskriften att perforeringama skall ha den inverkan på lcmtröret att krutröret vid antändningen pressas mot laddkamrnarens innervägg så att det endast förbränns inifrån. Det är dock tveksamt om 3926 SE Progressiv krutdrivladdning med hög laddensitet (2005-07-06) PRV original ändrat efter SlutFÖdoc 10 15 20 25 30 0"! k) <'3\ \O ö.) . “Q detta verkligen skulle fungera i praktiken.

Samma uppfinnare svarar även för US 677,527 från 1901 i vilket han beskriver cirkulärcylindriska artilleridrivlcmtladdningar, framställda av flera lager av krumböjda mångperforerade lcmtblock, vilka tillsammans formar laddningar bestående av flera koncentriskt ovanpå varandra rullade mångperforerade lmitlager. Denna patentskrift ger samma intryck som SE 7728, nämligen att uppfinnaren haft en klar blick för behovet av att åstadkomma en hög laddensitet och progressivitet men att han egentligen inte tycks ha haft någon klar praktisk uppfattning om hur laddningen egentligen skulle framställas.

Föreliggande uppfmning hänför sig nu till ett sätt att frarnställa drivkrutladdningar med mycket hög laddensitet och hög progressivitet och där vi på helt annat sätt än vid tidigare ovan beskrivna teoretiska konstruktioner har förmågan att styra förbränningsförloppet både vad avser energiavgivningen och progressiviteten. I uppfmningen ingår även den i enlighet med därför utmärkande sätt framställda laddningen.

Utgångsmaterialet för laddningen enligt uppfinningen är två eller flera efter varandra och/eller koncentriskt i varandra anordnade radiellt i respektive rördiarneters riktning månghålsperforerade krutrör med i tvärsnittsriktningen cirkulära yttre och inre begränsningsytor där krutrörens respektive övertändning genom inhibering och/eller ytbeläggning eller genom beläggning av krutrörens ytterytor med ett mer långsambrinnande krut är så styrd att de förbränns efter varandra men med en viss överlappning. Då kmtrören är placerade i varandra skall varje yttre krutrör ha en inre hålighet med en tvärsnittsforrn anpassad till däri anordnat inre krutrörs ytterdiarneter med tillräcklig plats för ovan närrmda ytbeläggningar med förbränningsmodifierande substanser, mera långsambrinnande krut eller motsvarande. Varje krutrör skall vidare i sin helhet vara perforerat med radiella perforeringar anordnade med ett för varje lcrutrör, med hänsyn till däri ingående kruttyp och önskade brinnegenskaper, valt e-mått. Eftersom perforeringama av praktiska skäl är riktade radiellt mot krutrörets centrumaxel så kommer avståndet mellan perforeringarna att vara något olika vid krutrörens ytter- resp. innerytor (el > e2) men eftersom kmtrörsväggarna likaledes av praktiska skäl kommer att vara av begränsad tjocklek, dvs. relativt tunna, kommer skillnaden mellan de två e-måtten (e|, e2) att bli allt mindre ju tunnare rören blir.

Varje i laddningen ingående krutrör uppvisar således ett mycket stort antal radiella perforeringar där medelavståndet (eg) mellan två vid varandra närliggande perforeringar 3926 SE Progressiv krutdrivladdning med hög laddensitet (2005-07-06) PRV original ändrat efter SlutFÖdoc 10 15 20 25 30 beräknas medelst dels ett första e-mått (el) mätt vid rörets yttervägg, dels ett andra e-mått (e2) mätt vid rörets innervägg, vilket andra e-mått (eg) är mindre än det första e-måttet p.g.a. att rörets inre omkrets är mindre än dess yttre omkrets. Det genomsnittliga e-måttet (eg) för det aktuella krutröret är då lika med (el + e2)/2, vilket idealt skall bli lika med det valda e- måttet.

E-måttet (el) mellan perforeringama vid de olika, i varandra inskjutna, krutrörens ytterperiferi kommer sinsemellan att vid behov kunna korrigeras så att hela laddningens funktion sammantaget består eftersom medel e-måttet (e3) för respektive krutrör tillsammans ger det eftersträvade tryck-väg förloppet.

I detta sammanhang hänvisas till bl. a. Fig. 3 i tidigare nämnda US 677, 527 från 1901 där man trott sig kunna lösa problemet med att ett cylinderböjt ark får olika ytter och innerradier och därmed att de i plant tillstånd gjorda, parallella perforeringama efter höjningen kommer att ligga på olika avstånd från varandra vid arkets yttre resp. inre begränsningsyta. Den i nämnda skrift valda lösningen är att komplettera de genomgående perforeringama med ytterligare brinnkanaler anordnade mellan de genomgående kanalema, vilka ytterligare brinnkanaler då är utvändiga, dvs. endast delvis genomgående. Det är dock återigen tveksamt om en sådan tillverkningslösning verkligen skulle fungera i praktiken, eftersom krutarket fortfarande måste böjas till ett rör först efter utförd perforering varigenom drag- och tryckspänningar uppkommer i kmtmaterialet. Dessa drag- och tryckspärmingar kan få allvarliga konsekvenser vid avfyrningen av krutladdningen och då speciellt vid extrema omgivningstemperaturer eftersom krutet då kan bli sprött.

I uppfinningen ingår vidare att, för uppnående av den önskade progressiviteten, de olika krutrören åtminstone till en del skall antändas successivt efter varandra men förbrännas med den överlappning som krävs för att ge önskad progressivitet, dvs. önskad successivt ökad krutgasproduktion. Denna successiva varandra delvis överlappande styrda övertändning av de perforerade krutrören åstadkommes genom att det eller de krutrör, som skall övertändas senare än ett tidigare övertänt krutrör, skall vara inhiberat, belagt eller ytbehandlat längs sina ytter- respektive innerperiferier med en lämplig substans med förmågan att bromsa upp övertändningen av respektive krutrör under en därtill avpassad tidrymd. Även knitrörens gaveländar skall därvid idealt inhiberas, ytbeläggas eller ytbehandlas med någon lämplig substans, för att maximal progressivitet för krutet skall kunna uppnås. 3926 SE Progressiv krutdrivladdning med hög laddensitet (2005-07-06) PRV original ändrat efter SlutFÖ.doc 10 15 20 25 30 01 IJ (_¿\ \,_D F.) NJ Enligt en särskilt föredragen variant på uppfinningen styrs sålunda förbränningen av de i laddningen ingående krutrören genom att dessas ytterytor helt eller delvis givits en för önskat ändamål avpassad inhibering, ytbehandling eller ytbeläggriing som resulterar i en förbränningen av krutrören i en därav styrd förutbestämd ordning med en viss likaledes därav styrd förutbestämd överlappning mellan antändningen av de olika krutrören.

I den grundläggande varianten på uppfinningen utgörs sålunda den kompletta laddningen av ett eller företrädesvis minst två i varandra inskjutna och/eller efter varandra anordnade på valda e-måttsavstånd i krutrörens egna cirkulärt ringformiga tvärsnitt radiellt perforerade lqutrör av vilka det krutrör som avses antändas efter det först antända på sin yttre respektive inre cylindriska begränsningsytor och sina gaveländar är behandlat eller belagt med en inhibitorsubstans, som i och för sig kan vara av en tidigare känd typ, altemativt är dessa ytor avskärmat av en ytbeläggning av en mer långsambriiinande substans t ex ett långsainbrinnande krut, som alltså först måste brännas bort innan krutröret kan övertändas.

Om beläggningen utgörs av ett långsambrinnande krut skulle detta t ex kunna utgöras ett valsat krutband som tillförs de aktuella ytorna genom spirallindning eller på annat sätt. Övertändningsföljden för de i laddningen enligt uppfinningen ingående krutrören kan alltså styras helt fritt med övertändning av ett inre knitrör först och därefter ett yttre krutrör eller tvärt om och samma förhållande gäller om krutrören är anordnade efter varandra eller om kombinationer av dessa basvarianter är aktuella.

De olika i en och samma laddning ingående krutrören kan enligt olika utvecklingar av uppfinningen vara framställda av olika sorters krut med olika brinnhastighet och ha perforeringar på olika avstånd dvs. har olika e-mått och därmed även olika brinntider.

Enligt en variant på uppfinningen skall de i tändföljden senare övertända krutrören successivt bestå av allt mera snabbrinnande krut varigenom laddningens progressivitet ytterligare kan ökas.

I uppfinningen ingår vidare att de olika i varandra inskjutna eller efter varandra anordnade krutrören åtminstone delvis skall förbrännas överlappande av varandra, vilket innebär att det krutrör som skall antändas och förbrännas före ett efterföljande krutrör företrädesvis bör ha en något längre total brinntid än det senare antända och därmed även ett större e-mått 3926 SE Progressiv krutdrivladdning med hög laddensitet (2005-07-06) PRV original ändrat efter SlutFÖdoc 10 15 20 25 30 526 922 eller skall bestå av ett mer långsambrinnande krut än det krutrör som skall förbrännas därefter.

Den för uppfinningen specifika grundutformningen av laddningen enligt uppfinningen kan förutom vid enhetliga laddningar även användas i de under senare år allt vanligare modularladdningarna vars grundform utgörs av en i ett brännbart hölje inkapslad delladdning med den yttre formen av en kort cylinder med cirkulärt tvärsnitt motsvarande tvärsnittet på den aktuella pjäsens laddutryrmne och där valfritt antal dylika delladdningar kan kopplas samman för att ge önskad skottvidd.

I uppfinningen ingår vidare att det utrymme som blir kvar invändigt inne i den innersta av de för uppfinningen kärmetecknande perforerade krutrören eller krutcylindrarria kan utnyttjas för en startsats av löst liggande kornat krut av för önskad effekt lämplig typ.

En ytterliggare fördel med laddningar av den för uppfinningen kärmetecknande typen är att dessa genom att de är uppbyggda av perforerade i varandra trädda krutrör får en mycket god egen hållfasthet och de blir därför av hållfasthetsskäl inte beroende av några yttre hylsor av metall eller armat styvt materia. Istället kan hylsorna ersättas av valfritt lätt och brärmbart väder-, slit- och klimatskydd.

Grundkomponenten i produkten enligt uppfinningen är sålunda de radiellt perforerade kmtrören vilka alltså kan kombineras på ett stort antal olika sätt anordnade i varandra och/eller efter varandra eller både och, och vars eventuellt fria inre volym i sin tur kan fyllas med varje annan typ av löst liggande krut såsom olika typer av kornat knit eller s.k. stuckna rör eller flerhålskrut allt efter de brinnegenskaper som önskas för den kompletta laddningen. I samma utrymme kan även den laddningen initierande tändskruven anordnas.

FIGURFÖRTECKNNG Uppfmningen har i sin helhet definierats i de efterföljande patentkraven och den skall nu endast något närmare beskrivas i samband med efterföljande figurer.

Av dessa visar Fig. l en stark förstoring av en liten del av ett perforerat krutblock, Fig. 2 en del av ett längdsnitt av en principiell trerörs drivkrutladdning, 3926 SE Progressiv krutdrivladdning med hög laddensitet (2005~07-06) PRV original ändrat efter SlutFÖ.doc 10 15 20 25 30 526 922 Fig. 3 ett tvärsnitt av laddningen enligt Fig. 2 Fig. 4 ett delvis snittat komplett skott Fig. 5 en utskuren förstoring ur Fig. 4 i enlighet med markeringen på Fig. 4 och Fig. 6 en generell tryck-tid kurva som för en laddning av den på Fig. 3 till 5 visade typen markerar trycket i eldröret bakom en projektil under dess väg genom eldröret medan Fig. 7a-c, via tvärsnitt genom några laddningar, olika övertändningsmöjligheter för dessa och Fig. 8 ett längdsnitt genom en laddning bestående av flera såväl i varandra som efter varandra anordnade perforerade kmtrör DETALJERAD UTFÖRANDEBESKRIVNING Fig. 1 visar alltså i stark förstoring en liten del av ett perforerat drivkrutblock 1 med ett mycket stort antal perforerings- eller tändkanaler 2. Drivkrutblockets 1 yttre konfiguration kan vara kubforrnad, rörformad eller ha varje arman form. Figuren 1, som visar delen av krutblocket 1 i vy tvärs blockets perforerings- eller tändkanaler, har främst till uppgift att förtydliga brinnförloppet vid ett perforerat månghålskrut. Utgångspunkten blir därvid de teoretiska brinncirklama 3-9 som tillsammans bildar ett tänkt sju-hålskrut, som eftersom det utgör en inre del av krutblocket 1, efter sin antändning kan anses förbrinna enbart via sina resp. perforerings- eller tändkanaler 2. Krutförbränningen blir då från respektive kmtkanal 2 och radiellt utåt i pilarnas r riktning. Av figuren framgår sålunda att krutets brinnarea successivt ökar med brinntiden, dvs. lnutets förbränning blir progressiv tills förbränningen möts i de på figuren utritade brinncirklamas 3-9 inbördes tangeringspunkter. Som framgår av figuren blir det även några små på figuren streckade krutmängder x kvar i hömen mellan brinncirklama och de lcrutmängderna förbränns tillsammans med krutblockets ytterytor degressivt. Det degressiva bidraget kan dock anses försumbart relativt det progressiva Krutets e-mått representeras alltså på Fig. 1 av kantavståndet mellan två närliggande tändkanaler 2 eller två varandra tangerande cirklars 3-9 sammanlagda radier minus en tändkanals diameter. Med tanke på ett drivkmts egen brimihastighet och det faktum att drivkmtladdningen vid eldrörsvapen skall ha avlämnat sin energi till den ur vapnet avfyrade projektilen innan projektilen lämnat eldröret ligger e-måttet som regel mellan 0,5 mm och 10 mm, men företrädesvis mellan 1 mm och 4 mm. 3926 SE Progressiv krutdrivladdning med hög laddensitet (2005-07-06) PRV original ändrat efter SlutFÖdoc 10 15 20 25 30 526 992 10 På Fig. 2 och 3 illustreras den egentliga uppfmningen i form av en för eldrörsvapen avsedd drivkrutladdning bestående av tre i varandra inträdda krutrör 10, ll och 12, där dels varje yttre krutrör är inhiberat, ytbehandlat med en övertändningsfördröj ande substans eller ytbelagts med ett skikt av ett övertändningsfördröj ande krut på såväl den egna utsidan som insidan samt gaveländama. Dessa förbränningsmodiflerande skikt har på figuren fått beteckningarna 13, 14, 15 och 16 samt vid resp. gaveländama 17 resp.l8 där dessa senare beteckningar gäller samtliga gaveländar för krutrören 10-12. Den för styrningen av förbränningen nödvändiga inhiberingen, ytbehandlingen eller ytbeläggningen av åtminstone vissa av krutrören kan även kombineras eller delvis ersättas med att dessa krutrör inte görs helt genomstuckna mot rörens insidor. Om övertändningen av krutrören förutsättes ske inifrån och utåt skulle alltså vid denna variant en mindre mängd krut behöva brännas av innan brinnkanalema eller perforeringarna blir tillgängliga för övertändning. Ett annat sätt att fördröja övertändningen mellan de olika perforerade knitrören och som finns illustrerat på Fig. 8 går ut på att man skiljer de olika kmtrören från varandra med ett separationsskikt av ett krut som på motsvarande sätt först måste brärmas bort innan nästa krutrör kan övertändas.

Vid laddningar innehållande flera av de för uppfmningen kännetecknande krutrören är sålunda avsikten den att de olika krutrören skall antändas efter varandra men innan ett redan antänt krutrör helt har hunnit brinna ut. Om sedan ett tidigare antänt krutrör är ett yttre eller ett inre krutrör är rent idémässigt av mindre betydelse. Varje krutrör är vidare i sin helhet mångperforerat i enlighet med redan inledningsvis diskuterade principer.

Som framgår av Fig.3, där alltså endast några få perforeringar 19, 20 och 21 för tydlighets vinnande ritats ut, innebär en likformig perforering runt om ett runt krutrör att perforeringarna måste riktas radiellt och därmed kommer de att närma sig varandra inåt mot rörets insida och med tanke på e-måttets redan diskuterade betydelse för krutets förbränningskaraktäristika innebär det en klar fördel om rörforrnig laddning består av flera tunnare i varandra trädda rör där perforeringsavståndet för varje rör är korrigerat for att ge bästa möjliga kompromiss. Till denna möjlighet att styra krutets förbränningskaraktäristika kommer så grundidén att inhibera utanförliggande alternativt innanförliggande krutrör, så att dessa tänds successivt i en på förhand bestämd ordning med en viss inbördes överlappning samtidigt som det sammanlagda krutgasgenereringen från samtliga samtidigt 3926 SE Progressiv lcnitdrivladdnirig med hög laddensitet (2005-07-06) PRV original ändrat efter SlutFÖdoc 10 15 20 25 30 11 brinnande krutrör aldrig tillåts generera ett sammanlagt krutgastryck som överstiger den aktuella utskjutningsanordningens Pmax, dvs. dess högsta tillåtna eldrörstryck men däremot under hela utskjutningsförloppet ligger så nära det maxtryck man kan tillåta under kontinuerligt bruk. Detta senare tryck brukar benämnas Pmop (maximum operational pressure). Det inre krutrörets 10 inre hålighet 22 ger som tidigare antytts plats för en tändskruv plus en eventuell tändladdning av valfri kruttyp.

Den på Fig. 2 och 3 visade laddningen kan i sig anses utgöra ett exempel på en s.k. modularladdning, dvs. en typ av standardladdning av vilka flera kan kombineras till en komplett drivladdning. Laddningens yttre inhiberingsskikt 16-18 kan därvid vara utformat så att de även fungerar som väder- slit- och klimatskydd.

Rätt utförd ger en dylik laddning ett Tryck- Väg förlopp av den på Fig.6 visade typen där först ett krutrör t ex det inre krutröret 10 antänds och tack vare den egna perforeringen ger ett progressivt brinnförlopp i enlighet med kurvdelen 10' som når sitt maximum vid 10” varefter lcmtgasbildningen i höjd med 10"” från detta kmtrör börjar avta men eftersom krutröret 11 vid en övertändning av krutrören inifrån och utåt i så fall redan övertänts innan krutröret 10 nått sitt maximum kommer krutgasbildningen från detta andra krutrör att samtidigt på allvar börjar ge ett krutgastillskott medan krutröret 10 brinner ut. Kurvan 12 på Fig. 6 visar det i varje tillfälle i eldröret bakom den utskjutna projektilen tillgängliga krutgastrycket. Krutröret 11 bidrar alltså nu med den progressiva kurvdelen 11' och begränsar alltså därmed kurvans nedåtgående tendens samtidigt som krutröret 11 ger ett maximum vid 11". På motsvarande sätt som för krutröret 10 kommer krutröret 11 avtagande krutgasavgivning resultera i en svag nedåtgång för den sarnrnantagna krutgasbildningen vid 1l"'samtidigt som krutgastillskottet från krutröret 12 på motsvarande sätt ger sitt bidrag i form av en svag uppgång vid 12', samt ett maximum vid 12" varefter hela tryckkurvan snabbt faller så att krutgastrycket bakom den avfyrade projektilens vid dennas mynningspassage är så lågt att projektilens inriktning i den avsedda banan ej störs. I Fig. 6 finns vidare utritat dels det maximalt tillåtna eldrörstrycket för ett enskilt skott Pmax, dels Pmop (maximum operational pressure) som man vid kontinuerligt bruk vill ligga så nära som möjligt för att få maximal skottvidd. Den teoretiskt optimala kurvan för en drivknitladdning har på figuren fått beteckningen Poptimal (på figuren betecknad med kryss) och den typ av Tryck -Väg kurva som dagens laddningar av konventionellt komat krut ger upphov till har givits beteckningen Pnorrnal. Eftersom det kornade krutet har en 3926 SE Progressiv krutdrivladdning med hög laddensitet (2005 -07-06) PRV original ändrat efter SlutFÖdoc 10 15 20 25 30 526 922 12 ofantlig startbrinnyta ger det mycket snabbt upphov till ett maxtryck som sedan faller på ett alldeles för tidigt stadium. Som framgår av figuren ligger däremot det enligt uppfinningen erhållna resultatet mycket nära det teoretiskt optimala värdet. Den här gjorda tryck-väg diskussionen gäller även för laddningen enligt Fig. 4 och Fig. 5. Som även framgår av kurvan är det ett krav att krutgasavgivningen i huvudsak helt skall ha upphört strax innan projektilen länmar eldrörsmynningen.

Det på Fig. 4 och delvis på Fig. 5 illustrerade kompletta skottet 23 innefattar en underkalibrerad pansarbrytande pil 24 med tillhörande drivspegel 25, en hylsa 26 med botten 27 samt en av de tre i varandra inskjutna krutrören 28-30 och den långa tändskruven 3 lmed dess på Fig.5 utritade tändöppningar 32.

Av Fig. .5 framgår vidare att laddningen (den är ju delvis snittad på figuren) består av tre i varandra inskjutna krutrör 28-30 där de bägge yttre krutrören 28 och 29 är inhiberade på alla sina utsidor 33-36 samt även på de på figuren ej medtagna ändgavlarna. Av Fig. 4 framgår även att de olika krutrören 28-30 åtminstone vad avser knitröret 30 i förhållande till krutrören 28 och 29 är av olika tjocklek samt att deras perforeringar samtliga med beteckningen 37 är gjorda på olika e-mått (i Fig. 4 har perforeringama 37 ej ritats ut eftersom figurens skala inte tillåtit detta). I en utveckling av uppfinningen ingår vidare att de olika krutrören är av olika typer av krut med olika brinnhastigheter varvid ett snabbare krut företrädesvis utnyttjas i krutrör som skall antändas senare och ett något mera långsainbrinnade krut i de först antända krutrören.

Fig. 7 a-c visar som redan antytts några olika varianter för övertändningen mellan de olika krutrören. Varje annan variant som ligger inom den för uppfinningen utmärkande grundtanken är även tänkbar.

Laddningeri enligt Fig. 7 a innefattar sålunda tre radiellt perforerade krutrör 39-41 av den för uppfinningen kännetecknande typen. Pilen a markerar att övertändningen av krutrören är avsedd att ske inifrån laddningens mitt och utåt. De yttre krutrören 40 och 41 förutsättes därför vara inhiberade eller ytbehandlade på tidigare diskuterat sätt så att den önskade delvis överlappande inbördes fördröjda övertändningen erhålles.

Fig. 7 b visar likaledes en laddning bestående av tre i varandra anordnade knitrör 42-44 där 3926 SE Progressiv lcrutdrivladdniiig med hög laddensitet (2005-07-06) PRV original ändrat efter SlutFÖdoc 10 15 20 526 922 13 övertändningen förutses ske såväl utifrån och inåt enligt pilen b som inifrån och utåt enligt pilen c. Vid denna variant är det således det mittre lcrutröret 43 som givits inhiberade eller ytbehandlade övertändningsfördröjande ytterytor. Givetvis är samtliga i laddningen ingående krutrör radiellt perforerade. De kan även vara av olika kruttyper med olika brinnhastigheter.

Fig.7 c slutligen visar en tvårörs kmtladdning bestående av de radiellt perforerade krutrören 45 och 46 där den yttre ytan hos det yttre krutröret 46 är förhindrad att brinna t.ex. genom en utförd inhibering. Nämnda två krutrör 45, 46 är avsedda att övertändas inifrån och utåt i enlighet med pilen d, men i detta utföringsexempel bromsas övertändningen mellan krutrören 45, 46 av ett skikt 47 som är anordnat mellan krutrören 45, 46 eller av en ytbeläggning 47 av det yttre krutrörets 46 inneryta innefattande ett långsambrinnande krut 47, som måste brännas bort innan detta krutrör 46 kan övertändas.

Fig.8 avslutningsvis visar i längdsnitt en del av en utvecklad variant på laddningen enligt uppfinningen bestående av flera efter varandra och i varandra anordnade radiellt perforerade krutrör (som på flera av de tidigare figurerna har figurens skala ej tillåtit en direkt utritning av perforeringarna). På figuren visas fyra olika krutrör 48-51, där krutrören 50 och 51 är anordnade inne i krutrören 48 resp. 49. Krutrörets 48 samtliga ut och insidor förutsättes vara inhiberade eller ytbehandlade medan krutröret 49 är ytbelagt med eller kanske snare inbäddat i ett fördröjande krut 52. För att exemplifiera uppfinningens flexibilitet förutsättes de i laddningen ingående krutrören vara av olika kruttyper. På figuren visas även delar av en tändskruv 53 samtidigt som det fria utrymmet 54 i de inre krutrörens 50, 51 mitt avses vara utfyllt med löst liggande kornat initieringskrut. 3926 SE Progressiv krutdrivladdning med hög laddensitct (2005 -07-06) PRV original ändrat efter SlutFÖdoc

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 U1 PO O\ V) ö.) I\J SAP 3926 SE Patentkrav 1. Sätt att framställa rörformiga drivkrutladdningar med mycket hög laddensitet och hög pro gressivitet kännetecknat därav att laddningen innefattar ett eller företrädesvis minst två, i sin helhet på ett i förhållande till aktuell kruttyp och önskade brinnegenskaper valt e-måttsavstånd med brinn- eller tändkanaler (2, 19-21, 37) radiellt perforerade krutrör ( 10-12, 28-30, 48-52), med cirkulära yttre och inre begränsningsytor och varvid inför laddningens initiering minst ett av dessa krutrörs totala för initiering tillgängliga ytterytor behandlats med en för övertändningen av denna yta fördröj ande inhibering, ytbehandling eller ytbeläggning (13-18, 33-36) så att förbränningen av krutrören blir varandra delvis överlappande. Sätt enligt krav 1 kännetecknat därav att minst två av de i laddningen ingående perforerade kmtrören (48-52) anordnats efter varandra. Sätt enligt krav 1 kännetecknat därav att av de i laddningen ingående krutrören (10-12, 28-30, 48-52) minst ett av dessa är anordnat inne i ett yttre krutrörs inre hålighet. Sätt enligt krav 1-3 kännetecknat därav att varje krutrör avsett att helt övertändas efter ett annat tidigare övertänt krutrör inhiberats, ytbehandlats eller ytbelagts med en övertändningsfördröjande substans (13-18, 33-36) längs sina respektive yttre be gränsningsytor så att den önskade fördröjningen av över-tändningen av krutröret ifråga uppnås. Sätt enligt krav 1 -4 kännetecknat därav att inhiberingen, ytbehandlingen eller ytbeläggningen av varje krutrör avsett att övertändas efter ett tidigare övertänt krutrör genomförs på ett sådant sätt att endast begränsade svackor i den gemensamma ökande krutgasavgivriingen för hela laddningen uppträder under dennas totala förbränning. Sätt enligt krav 1-5 att framställa s.k. modularladdningar bestående av i ett brännbart hölje, väder-, klimat- och/eller slitskydd inkapslade drivkrutenhetsladdningar (10-22), som är så utformade att de i valfritt antal kan kombineras till laddningar med önskat energiinnehåll och där varje dylik delladdning uppvisar en centraltändkanal (22) för att 3926 SE Progressiv knitdrivladdning med hög laddensitet (2005-07-06) PRV original ändrat efter SlutFÖ.doc 10 15 20 25 30 15 underlätta övertändningen mellan samtliga till en enhet samrnanförda delladdningar kännetecknat därav att inom varje modularladdning kombineras minst två mångperforerade krutrör (28-30) av vilka varje yttre krutrör (28, 29) är så inhiberat, ytbehandlat eller belagt med en substans (16-18) med annan brinnhastighet längs sina ytterytor att krutrören övertändes i en på förhand bestämd varandra delvis överlappande tändföljd. 7. Drivkrutladdningar för eldrörsvapen med cirkulärt yttre tvärsnitt och mycket hög laddensitet och hög progressivitet framställt i enlighet med sättet enligt endera av kraven 1-6 kiinnetecknad därav att den innefattar två eller flera koncentriskt i varandra anordnade och/eller direkt efter varandra anordnade radiellt månghålsperforerade krutrör (10-12, 28-30, 48-52) med cirkulära yttre och inre tvärsnitt där varje yttre krutrör har en inre hålighet med en tvärsnittsform anpassad till däri eventuellt anordnat inre krutrörs ytterdiarneter och där varje krutrör i sin helhet är perforerat med i kmtrörens tvärsnitt radiellt anordnade brinn- eller tändkanaler (2, 19-21, 37) vilka ligger på i förhållande till önskade brinntider och däri ingående kruttyp för respektive krutrör anpassade avstånd eller e-mått från varandra. 8. Drivkrutladdning enligt krav 7 kännetecknad därav att lcrutrören (10-12, 28-30, 48-52) genom inhibering, ytbehandling eller ytbeläggning med en substans med lägre brinnhastighet än krutröret i sig givits vid laddningens initiering på förhand bestämd varandra delvis överlappande tändföljd. 9. Drivkrutladdning enligt krav 8 kännetecknad därav att den innefattar mellan de olika krutrören anordnade övertändningsfördröj ande skikt av ett krut (47). 10. Drivkrutladdning enligt krav 7-8 kännetecknad att den till sitt yttre formats som en modularladdning (10-21) av i och för sig känd typ. 11. Drivkrutladdning enligt krav 7- 10 kännetecknad därav att de olika krutrören (10-12, 28-30, 48-52) är framställda av olika krut med olika brinnhastighet och perforerade på olika e-måttsavstånd. 12. Drivkrutladdning enligt krav 7-10 kännetecknad därav att, vid flera i varandra 3926 SE Progressiv krutdrivladdning med hög Iaddelisitet (2005-07-06) PRV original ändrat efter SlutFÖdoc anordnade krutrör (10-12, 28-30, 48-52), ett tidigare övertänt krutrör givits en längre brinntid än ett senare övertänt krutrör via valt e-mått och/eller vald kruttyp. 13. Drivkrutladdning enligt krav 7-12 kännetecknad därav att laddningens innersta 5 krutrörs inre hålighet anpassats till en för initiering av laddningen avsedd tändskmv (53) som kan kombineras med en övertändningsladdning av löst liggande kornat krut. 3926 SE Progressiv krutdrivladdning med hög laddensitet (2005-07-06) PRV original ändrat efter SlutFÖdoc