SE529753C2 - Projektil eller granat med förskjutbar gördel, vilken tätar så att eldrörsslitage ej påverkar utskjutningshastigheten - Google Patents

Description

i 529 753 1063 SE 2 normalfallet definierar hela skottets läge i eldröret och genom att detta hylsläge skyddas mot de heta krutgaserna av patronhylsan, så kommer det att fórslitas i väsentligt mindre grad än själva eldröret.

Tidigare Omnämnda mätmetoder för bestämning av eldrörsförslitningen innebär alltså att man bestämmer den eldrörsförslitning som snabbast påverkar de därur avfyrade projektilernas utskjutningshastighet, nämligen den som sker vid själva räffelursprunget, dvs i direkt anslutning till de aktuella projektilernas ansättningsläge i eldröret i samband med avfyringen.

Räffelursprungets förskjutning framåt i eldröret, dvs bort från projektilernas ansättningsläge, innebär nämligen att, eftersom proj ektilema, som tidigare antytts i normalfallet vid skjutning alltid ansätts i samma läge i eldröret avpassat för att föra granatens gördel i korrekt anliggning mot eldrörets räffling, dvs. räffelursprunget, vid nytt eldrör, så bildas vid ett förslitet eldrör, där räffelurspriinget förskjutits framåt i eldröret dvs. bort från ansättningsläget, inledningsvis innan proj ektilen har börjat röra sig framåt i eldröret, en spalt mellan projektilens gördel och eldrörets insida, vilket vid avfyringen av projektilens drivladdning resulterar i en otät ansättning och ett krutgasläckage framåt förbi gördeln, vilket alltså i sin tur negativt påverkar gastrycket bakom proj ektilen, vilket i sin tur resulterar i att projektilens utskjutningshastighet blir lägre än den avsedda. Detta gaslåckage kommer givetvis att täppas till så snart proj ektilen börjat röra sig framåt och dess gördel nått det nya slitageläget för räffelurspriinget men gasläckaget blir ändå så stort att man vid Bofors 40 mm luftvärnsautomatkanon vid utnyttjandet av konventionella projektiler eller granater, trots utnyttjandet av bästa möjliga slitskyddstillsatser av typen titandioxid, redan efter 700 skott kan räkna med en minskning av V0 med ca 3% eller ca 30 rn/sek. Vid samma pjäs gäller vid skjutning med pansarprojektiler att en sänkning av V0 med 5% ger ca 8% lägre pansargenomslag.

Föreliggande uppfinning erbjuder nu en lösning på detta problem i och med att den presenterar en allmängiltig princip för hur man kan behålla den i ett nytt eldrör inskjutna utgångshastigheten (V0), för en viss typ av projektil eller granat, även i ett slitet eldrör.

Uppfinningen kan sedan i sin tur uppdelas i flera olika sätt att uppfylla denna princip av vilka några i sig innebär att begränsade modifieringar måste göras på de för utövandet av uppfinningen utnyttjade projektilerna eller granaterna. Dessa modifieringar är emellertid inte mer omfattande än att de kan genomföras på såväl i lager befintliga som vid nyproduktion framställda projektiler eller granater. 529 753 1063 SE 3 Utmärkande för uppfinningen är sålunda att tätningen mellan det vid utskjutningen utnyttjade eldrörets räfflade insida och granatens gördel vid i eldrörets ansättningsläge ansatt projektil eller granat görs oberoende av det vid skjutningen utnyttjade eldrörets förslitningsgrad.

Grundprincipen bakom uppfinningen är sålunda att läget för de vid skjutningen utnyttjade projektilernas eller granatemas gördel i Förhållande till räffelursprunget, dvs. där eldrörets räffling inleds, skall göras oberoende av räffelursprungets av eldrörets íörslitningsgrad beroende läge i eldröret och därmed skall även tätningen mellan varje projektils gördel bli fullgod även vid starkt slitna eldrör.

Ett första sätt att uppfylla denna grundprincip innebär att de vid skjutningen utnyttjade projektilernas eller granaternas ansättningsläge i eldröret inte som normalt är fixerat en gång för alla i samband med eldrörets tillverkning, utan istället görs beroende av räffelursprungets i varje skottillfället faktiska läge i eldröret. Detta innebär alltså att ansättningsläget för granaterna eller projektilerna successivt flyttas framåt i eldröret allteftersom detta förslits.

Rent praktiskt innebär denna utveckling av uppfinningen att granaterna eller projektilerna kastansättes till en kontakt mellan proj ektilens eller granatens gördel och räffelursprunget som är oberoende av räffelursprungets av eldrörets förslitningsgrad beroende läge i eldröret.

Om man sedan vid skjutningen utnyttjar patronerad ammunition, dvs sådan ammunition där granaten eller projektilen under laddningsförloppet är förenad med en drivladdningen innehållande patronhylsa så tillkommer de detaljerna att kastansättningen måste ske med sådan kraft att projektilen eller granaten vid behov lossnar ur patronhylsan redan vid kastansättningen, dvs innan dess drivkrutladdning antänts, samt att drivladdningen genom att den t ex består av i större stycken framställt s.k. månghålskrut eller genom att däri ingående mindre krutpartiklar är vakuumförpackade och därigenom förhindras att komma ut i eldrörets kammarläge innan det antändes. Kravet enligt uppfinningen är ju att granatens eller projektilens gördel redan innan avfyringen skall täta effektivt mot räffelursprunget samtidigt som laddhylsans hylsläge i eldröret skall vara oförändrat även vid slitet eldrör. Vid slitna eldrör kommer således därvid projektil och patronhylsa ha separerat från varandra redan innan patronens drivkrut antänts. Detta eftersom den eventuella graden av törslitning som sker av eldrörets patronläge som tidigare nämnts långt ifrån är av samma dignitet som eldrörstörlitningen och den därav beroende axiella förskjutningen av räffelursprunget. 529 753 1063 SE 4 Grundtanken bakom föreliggande uppfinning kan även uppfyllas genom att man vid skjutningen utnyttjar granater eller proj ektiler försedda med lättdeforrnerbara gördlar vars läge i längsled anpassats till att erbjuda en fullgod tätning mot räffelursprunget även vid hårt törslitna eldrör och där materialet i gördeln är så anpassat att gördeln vid laddning i ringa förslitna eldrör deformeras i tillräckligt hög grad av räffelursprunget för att ge samma ansättningsläge som vid det förslitna eldröret. Enligt denna variant kan alltså den enskilda projektilens eller granatens ansättningsläge i eldröret bibehållas oförändrat oberoende av eldrörets förslitningsgrad samtidigt som man i varje förslitningsläge för eldröret erhåller den önskade tätningen mellan granatens eller projektilens gördel och räffelursprunget.

Enligt en utveckling av ovanstående variant på uppfinningen föreslås vidare att man vid skjutning i såväl slitna som helt nya eldrör skulle utnyttja proj ektiler försedda med en relativt lättstukad främre gördel anpassad till starkt förslitna eldrör och en bakre mer konventionell gördel anpassad till eldrör med liten förslitning. Tanken bakom denna konstruktion är att den främre gördeln vid ringa slitna eldrör, vid själva ansättningen av projektilen ifråga skall defonneras i tillräcklig grad för att den bakre mer konventionella gördeln skall kunna inta ett korrekt läge relativt räffelursprtmget. På motsvarande sätt kommer den främre gördeln att överta den initiala direkta tätningsfunktionen vid starkt förslitna eldrör.

Nästa steg i utvecklingen av uppfinningen innebär att den vid skjutningen utnyttjade projektilema eller granatema förses med i respektive granats längdriktning förskjutbara gördlar vars position i längsled vid projektilens eller granatens ansättning i det eldrör ur vilket de skall avfyras anpassas till ett av eldrörets förslitningsgrad beroende läge. Vid granater med förskjutbara gördlar är gördlarna alltså i initialläget i sitt i längsled främre läge varefter eldrörets förslitningsgrad vid granatens ansättning i eldröret anpassar den rörliga gördelns läge till förslitningsgraden genom direktkontakt mellan den rörliga gördeln och räffelursprunget. Vid ett nytt eldrör så kommer alltså gördelns motstånd mot räffelursprunget att förskj uta gördeln mot dess i granatens utskjutningsriktning bakre läge medan gördeln blir kvar i sitt främre läge vid starkt förslitna eldrör. Vid granater med rörliga gördlar av den för uppfinningen kännetecknande typen får man alltså alltid fullgod tätning mot räffelursprunget oberoende av eldrörsförslitningen.

En ytterligare utveckling av projektilerna med förskjutbar gördel innebär vidare att dess gördel delas upp i minst två olika gördlar av vilka åtminstone den ena, som i projektilens eller 529 753 1063 SE 5 granatens utskjutningsriktning är anordnad närmast dess främre ända, är törskjutbar inom ett begränsat område av projektilens längdriktning. Av dessa bägge gördlar skall alltså den ena , den främre förskjutbara gördeln i sitt främre läge innebära en anpassning till starkt fórslitna eldrör, medan den i sitt bakre läge tillsammans med den andra, den fasta gördeln är avpassad till mindre törslitna eldrör.

Denna projektilvariant med en förskjutbar främre gördel och en fast bakre gördel kan sedan i sin tur kompletteras med en duktil, dvs. plastiskt deforrnerbar mellandel, som samtidigt som den begränsar den rörliga gördelns förskjutning vid ringa slitna eldrör även ger upphov till förbättrad krutgastätning mot eldrörets insida. Vid ett starkt slitet eldrör säkerställer samtidigt den duktila mellandelen att den främre fñrskjutbara gördeln upprätthåller främsta möjliga mot räffelursprtmget tätande läge. Den duktila mellandelen skulle i sin tur kunna bestå av en deformerbar koppar eller koppamickellegering eller en värmebeständig plast.

Enligt ytterligare en variant på uppfinningen ges proj ektilens eller granatens gördel en helt ny utformning med en i projektilens eller granatens utskjutningsriktning bakåt utvinklad åtminstone i viss mån plastiskt deformerbar läpptätning. Denna nya utformning av gördeln skiljer sig alltså radikalt från den konventionella gördelns släta ringformiga mantelyta, som ligger radiellt något utanför projektilens eller granatens egen mantelyta. och vars anpassning till eldrörets insida paktiskt taget enbart sker genom att eldrörsräfflingens bommar bryter igenom de delar av gördeln som ligger utanför projektilens mantelyta. Med den nu föreslagna nya typen av gördel med en bakåt i utskjutningsriktningen utvinklad läpptätning erhåller man en gördel, som direkt anpassar sig till eldrör av olika förslitningsgrad samtidigt som läpptätningens ytterflank skall erbjuda samma deformerbarhet som de mera konventionella gördlarnas ringformiga mantelyta för att därigenom precis som vid konventionella gördlar låta eldrörsräfflingens bommar överföra räfflingens spiralvridning till proj ektilen i form av dess rotation. Som lämpligt material i ovan nämnda läpptätning föreslås en duktil ren koppar eller lämplig kopparlegering med samma egenskaper. Enligt en ytterligare utveckling av uppfinningen kan vidare den aktuella läpptätningens i projektilens utskjutningsriktning bakåt vända flanker understödjas av t ex ett rörformigt understödsorgan t ex i form av ett deforrnerbart kopparrör som ger läpptätningen en utökad deformerbarhet i och med att denna rörforrniga komponent genom att den innefattar ett inre tomrum får ett väsentligt större deformationsorrrråde. 529 753 1063 SE 6 Uppfinningen har nu i alla sina delar definierats i de efterfóljandepatentkraven och den skall nu endast något ytterligare beskrivas samband med bifogade figurer av vilka Fig. 1 visar en sidoprojektion av en artilleriprojektil (granat) F ig. 2 visar delvis snittad detalj av de i samband med uppfinningen intressanta delarna ett patronerat skott laddat i ett därför avsett eldrör Fig. 2a visar i stor skala den inringade delen av Fig. 2 då däri ingående eldrör är nytt Fig. 2b visar i stor skala den inringade delen av F ig. 2 då däri ingående eldrör är hårt fdrslitet Fig. 3 visar i stor skala samma proj ektion som Fig. 2 efter kastansättning i hårt forslitet eldrör Fig. 4 visar för jäniforelse en konventionell granat Fig. 5 visar en granat med i enlighet med en variant av uppfinningen förskjuten gördel F ig. 6 visar en granat med dubbla gördlar i enlighet med en variant av uppfinningen Fig. 7 visar en granat med fórskjutbar gördel enligt en variant av uppfinningen Fig. 7a visar en detalj av granaten enl. Fig. 7 laddad i ett nytt eldrör Fig. 7b visar en detalj av granaten enl. Fig. 7 laddad i ett slitet eldrör Fig. 8 visar en detalj på en variant på granaten enl. Fig 7 laddad i ett nytt eldrör F ig. 9a visar en detalj på ytterligare variant på granaten enl. Fig 7 laddad i ett nytt eldrör Fig. 9b visar samma variant som 9a laddad i ett slitet eldrör Fig. lOa visar i tvärsnitt funktionen for en helt ny typ av granatgördel i ett nytt eldrör och Fig. l0b visar i tvärsnitt funktionen av gördeln enl.Fig. 10 a i ett slitet eldrör.

Fig. ll visar en delvis snittad granat försedd med en rörlig gördel I de nedan diskuterade figurerna förekommer några olika delar i många eller samtliga figurer och av praktiska skäl har dessa givits samma hänvisningsbeteckningar i samtliga figurer oberoende av i vilken skala de är ritade i de olika figurerna eller hur mycket som framgår av delen ifråga på resp. figur.

Dessa for samtliga figurer gemensamma hänvisningsbeteckningar är : granater 1 (dessa kan alltså vara försedd med olika typer av gördlar) varvid granatemas främre framåt avspetsade delar betecknats 2 deras mittre gördelförsedda delar 3 och deras bakre, vid patronerad ammunition i resp. patronhylsa inledningsvis fram till avfyringen fastsatta delar 4, medan 5 betecknar delar av de eldrör ur vilka granatema 1 är avsedda att avfyras varvid nya eldrör betecknats Sa och starkt slitna eldrör Sh, och 529 753 1063 SE 7 främre delar av patronhylsor betecknats 6 medan 7a betecknar räffelursprunget vid nytt eldrör och 7b räffelursprunget vid slitet eldrör och 8 betecknar en spalt mellan resp. gördel och ett slitet eldrör 5b:s insida . Projektilernas utskjutningsriktning ur eldrören har betecknats med en pil a.

Den på Fig. l, 2, 2a och 2b illustrerade granaten 1 är försedd med en konventionell gördel 9.

Som framgår av Fig. 2a tätar denna väl mot räffelursprunget 7a i det nya eldröret Sa.

Vidare framgår det av Fig. 2b att samma granat lzs gördel 9, då granaten ansatts i ett slitet eldrör 5b, lämnar en spalt mellan eldrörets insida och gördeln 9 eftersom räffelursprunget 7b genom förslitningen av eldröret 5b flyttats framåt i eldröret.

Fig. 3 visar resultatet av en i ett slitet eldrör 5b kastansatt granat 1. Granaten är försedd med en konventionell gördel 10. Som framgår av figuren tätar gördeln väl mot det framflyttade räffelursprunget 7b i det slitna eldröret 5b men samtidigt framgår det av figuren att kastansättningen gjorts med så stor kraft att granaten 1 rört sig den på figuren med x betecknade sträckan ut ur patronhylsan 6. Denna sträcka x motsvarar alltså räffelursprungets av eldrörsslitaget åstadkomna framflyttning av räffelursprunget 7b i eldrörets skjutriktning.

Den på Fig. 4 visade granaten 1 är en helt konventionell granat med en konventionell gördel ll. På figuren har även streckmarkerats den del av granaten l, som med olika gördelutformningar återfinns på Fig. 7-9.

Fig. 5 illustrerar nu den variant på uppfinningen som innebär att granater försetts med en framflyttad gördel 12 avsedda att fungera i såväl nya som starkt slitna eldrör. (jämför gördelns 12 läge på granaten 1 med gördelns ll läge på granaten 1 på Fig. 4). Gördeln 12 är således framställd av ett så pass lättdeforrnerbait material att den då granaten ansättes i ett nytt eldrör deforrneras i tillräcklig grad för att i det nya eldröret ge samma ansättningsläge som i det starkt förslitria eldröret där gördeln genom sitt relativt främre läge även där ger en fullgod tätning mot räffelursprunget.

F ig. 6 illustrerar sedan i sin tur den variant på uppfinningen som föreslår att granaterna l skall förses med såväl en framflyttad, företrädesvis något smalare och mera lättdeforrnerbar gördel 13 och en helt konventionell gördel lika med gördeln 11 i Fig. 4. Enligt denna variant skall alltså den främre smalare gördeln inte vara mer motståndskraftig än att den vid granatens 529 753 1063 SE 8 ansättning i nya oslitna eldrör deformeras i tillräckligt hög grad för att granatens ansättningsläge alltid skall vara detsamma oberoende av eldrörets förslitningsgrad. I starkt slitna eldrör övertar alltså den främre gördeln, med granaten i samma ansättningsläge, tätningsfunktionen mot eldrörets insida.

F ig.7 visar en ytterligare variant på uppfinningen där granatens 1 gördel 14 gjorts axiellt förskjutbar i granatens längdriktning varigenom denna kan anpassa sig till såväl nya eldrör som eldrör med starkt varierande förslitningsgrad. Det område inom vilket gördeln 14 har gjorts axiellt förskjutbar har på figuren betecknats 15.

På Fig. 7a och 7b har den förskjutbara gördelns 14 funktion närmare illustrerats vid ett nytt eldrör Sa och ett starkt förslitet eldrör 5b. Som framgår av Fig. 7a intar den fórskjutbara gördeln 14 sitt i granatens 1 utskjutningsriktning bakersta läge då granaten ansättes i ett nytt eldrör Sa eftersom gördeln 14 tätar redan i detta läge. Av Fig. 7b framgår vidare att gördeln 14, då granaten 1 laddas i ett starkt slitet eldrör Sb, tvingas inta sitt främsta läge för att kunna erbjuda den önskade tätningen mot eldrörets Sb insida. Referensen 16 betecknar en splinesliknande styrning som säkerställer att inte gördeln börjar slira i sitt spår i granatens mantelyta. Oberoende av gördelns utformning är det ju den som skall säkerställa att granaten ges önskad rotation i banan utanför eldrörsmynningen.

När det sedan gäller F i g. 8 så illustrerar denna en ytterligare variant där granaten 1 försetts med såväl en främre rörlig gördel 17 som en fast bakre mer konventionell gördel 18. Denna variant har endast illustrerats i ett starkt fdrslitet eldrör. l ett nytt oslitet eldrör blir funktionen som i Fig. 7a.

Fig. 9a och 9b illustrerar sedan i sin tur en ytterligare variant på gördeln med en fast gördel del 20 och en rörlig gördel de 19. Mellan den rörliga gördel delen 19 och den fasta gördel delen 20 är sedan en tredje gördel del 21 anordnad. Denna tredje gördel 21 är framställd av ett duktilt plastiskt deformerbart material och dess dubbla funktion är att, alltid oberoende det vid skj utningen använda aktuella eldrörets (5a,5b) förslitningsgrad, tillse att den främre gördel delen 19 erbjuder en tillfredställande gastätning mot eldrörets insida samt genom att det själv pressas samman ytterligare förbättra denna gastätning. 529 753 1063 SE 9 Figur l0a och 10b illustrerar vidare en ytterligare utveckling av uppfinningen enligt vilken ytterdiametern på granatens 1 gördel 22, har gjorts anpassningsbar till såväl nya som slitna eldrör. Denna flexibilitet åstadkoms enligt uppfinningen genom att gördeln utformas med en bakåt i granatens utskjutningsriktning utvinklad läpptätning 23 samtidigt som gördelni sin helhet framställs av ett material som till en viss grad är plastiskt deformerbar och tillräckligt duktilt for att vid utskjutningen genom eldröret tillåta eldrörsräfflingens bommar att forma spår i detsamma och ge granaten önskad rotation i banan. Som visas på Fig l0a kommer en granat 1 med en på detta sätt utformad gördel vid ansättning i ett nytt eldrör Sa att få samma ansättningsläge som då samma granat ansättes i ett hårt slitet eldrör Sb (se Fig.lOb). Detta eftersom läpptätningen 23 tillåter en tillräcklig deformation av gördeln. Som understöd för läpptätningen 23 har denna på sin insida vid sin i granatens utskjutningsriktning bakåt vända kant försetts med en rörfonnig duktil kompressibel insats 24, som i sig själv liksom läpptätningen är ringformig och ligger inpressad i ett ringforrnigt spår 25 under den egentliga gördelns 22 läpptätning 23. Genom att den rörformiga insatsen 24 är framställd av ett deformerbart material och dessutom uppvisar en inre ihålighet ger den läpptätningen 23 ett extra stort deformationsområde.

Fig. ll är framförallt medtagen för att illustrera ett sätt att framställa granater med rörlig gördel. Även detta utgör en variant på föreliggande uppfinning.

Fig. ll visar alltså i delvis snittad form en granat 26 vilken är sammanfogad av en främre granathalvdel 27 som är invändigt gängad vid 28 samt i sin tur ihopskruvad med en bakre granathalvdel 29 via en i granathalvdelen 29 utfomiad utvändig gänga 30. I sammanfogningen mellan granathalvdelama är vidare anordnad en ringforrnig tätning 31. Tillsammans uppvisar granathalvdelarna 27 och 29 ett gemensamt explosivämnesfyllt inre utrymme 32. Granaten 26 är vidare försedd med en rörlig gördel 33. l monterat skick är gördeln förskjutbar från ett inledningsvis fränire läge där den befinner sig på figuren till ett bakre läge. Gördelns förskjutning i granatens längsled begränsas av en stoppkant 35. Gördeln 33 är vidare ovridbart uppstyrd på splinesspår/bomniar 34 mellan sina resp. ändlägen.

Tanken bakom denna variant på uppfinningen är alltså att räffelursprungets förslitningsläge vid granatens ansättning i eldröret skall tvinga tillbaka gördeln 33 längs splinesspåren /bommarna 34 till det läge som bäst motsvarar eldrörets förslitningsläge. -529 753 l063 SE 10 Det ingår alltså i uppfinningen att gördeln skall vara förskjutbar men att det för dess förskjutning skall krävas ett viss begränsat motstånd.

Den på Fig. ll visade granaten 26, som har utskjutningsriktningen a, är mycket lättmonterad i och med att den är framställd i en främre och en bakre halvdel 27 resp. 29, som är ihopskruvade. Att framställa de bägge granathalvdelarna är en lämplig uppgift for moderna automatmaskiner. Vid monteringen av granaten ifråga pressas koppargördeln 33 över splinesspåren/bommama 34 i granathalvdelen 29, varefter tätningen 31 anbringas och granathalvdelarna 27 och 29 skruvas ihop. Därefter är granaten klar för igjutning av explosivärnnet i utrymmet 32 och montering av ett tändrör.

Denna generella metod att framställa gördeltörsedda explosivämnesfyllda granater genom hopskruvning av två granatdelar där gördeln först pressats på den ena av granatdelarna innebär en klar förenkling av den annars komplicerade monteringen av själva gördeln.

Metoden är alltså tillämplig för alla typer av granater som kan framställas i två halvdelar.

Claims (16)

529 753 1063 SE ll Case 1063 SE Patentkrav

1. Sätt att vid skjutning med artilleriprojektiler (1) ur räfflade eldrör (5a,5b) förhindra att förslitningsgraden för det eldrör ur vilket utskjutningen sker negativt påverkar proj ektilens utskjutningshastighet, kännetecknat därav att läget för de vid skjutningen utnyttjade projektilernas eller granaternas (l) gördel (9,l0,l2,l3,l4,l7,l9,2l) i förhållande till räffelursprunget (7a,7b), dvs. där eldrörets räffling inleds, görs oberoende av räffelursprungets(7a,7b), av eldrörets förslitningsgrad beroende, läge i eldröret, genom att nämnda gördelläge anpassas i granatens längsled efter räffelursprungets faktiska läge.

2. Sätt att vid skjutning med artilleriprojektiler (l) ur räfflade eldrör(5a,5b) i enlighet med sättet enligt krav l förhindra att förslitningsgraden för det eldrör ur vilket utskjutningen sker negativt påverkar projektilens utskjutningshastighet, kännetecknat därav att den därvid utnyttjade projektilen eller granaten (1) vid eldrörets (5a,5b) laddning kastansättes till en kontakt mellan proj ektilens eller granatens (l) gördel (10) och räffelursprunget (7a,7b) som är oberoende av de räffelursprungets av eldrörets förslitningsgrad beroende läge i eldröret.

3. Sätt enligt krav 2 kännetecknat därav att kastansättningen vid eldrörets laddning då patronerad ammunition utnyttjas gör med sådan kraft att projektilen eller granaten (l) vid behov lossnar ur patronhylsan (6) redan vid kastansättningen dvs innan dess drivkrutladdning antändes.

4. Sätt att vid skjutning med artilleriprojektiler (l) ur räfflade eldrör (5a,5b) i enlighet med sättet enligt krav l, förhindra att förslitningsgraden för det eldrör ur vilket utskjutningen sker negativt påverkar projektilens utskjutningshastighet, kännetecknat därav att vid skjutningen utnyttjas granater eller projektiler (1) försedda med gördlar(l2) vars läge i längsled i projektilen eller granaten (1) anpassats till eldrörets förslitningsgrad varigenom projektilens eller granatens ansättningsläge i eldröret kan bibehållas oförändrat oberoende av eldrörets (5a,5b) förslitningsgrad. 529 753 1063 SE 12

5. Sätt enligt krav 4 kännetecknat därav att vid skjutningen utnyttjas projektiler (1) försedda med en främre gördel (13) anpassad till starkt förslitna e1drör(5b) och en bakre gördel (11) anpassad till eldrör (Sa) med liten förslitning.

6. Sätt enligt krav 4 kännetecknat därav att vid skjutningen utnyttjas projektiler eller granater (1) försedda med i dessas längsled förskjutbara görd1ar(14,l7,19) vars position i längsled vid dessas resp. ansättning anpassas till ett av eldrörets (5a,5b) törslitningsgrad beroende läge.

7. Sätt enligt krav 6 kännetecknat därav att vid skjutningen utnyttjas projektiler (1) med en första till mer eller mindre förslitna eldrör (5b) anpassad i projektilens eller granatens längsled törskjutbar gördel (14,l7,19) samt en andra till mindreslitna eldrör anpassad andra i projektilens eller granatens längsled fast anordnad bakre gördel (1820).

8. Sätt enligt krav 7 kännetecknat därav att vid skjutningen utnyttjas granater eller projektiler (1) vid vilka en duktil tätningsring (21) finns anbringad mellan vid dessa anordnade rörliga (19) och fasta gördlar (20).

9. För genomförande av sättet enligt något av patentkrav 1-8 avsedd projektil eller granat (1) kännetecknat därav att den är försedd med minst en gördel (12) vars läge i längsled i projektilen eller granaten (1) anpassats till eldrörets förslitningsgrad varigenom projektilens eller granatens ansättningsläge i eldröret kan bibehållas oförändrat oberoende av eldrörets (5a,5b) förslitningsgrad.

10. Proj ektiler eller granat (1) enligt krav 9 kännetecknad därav att den är försedd med en främre gördel (13) anpassad till starkt förslitna eldrör (5b) och en bakre gördel (11) anpassad till eldrör (Sa) med liten förslitning.

11. Projektil eller granat (1) enligt något av krav 9 -10 kännetecknat därav att den är försedd med minst en i den egna längdriktningen förskjutbar gördel (14, 17,19) vars position i längsled vid dess resp. ansättning anpassas till ett av eldrörets (5a,5b) förslitningsgrad beroende läge.

12. Projektil eller granat (1) enligt något av krav 9-11 kännetecknat därav att den är försedd med en första till mer eller mindre förslitna e1drör(5b) anpassad i projektilens eller granatens 529 753 1063 SE 13 längsled förskjutbar gördel (14,l7,19) samt en andra till mindre slitna eldrör anpassad andra i projektilens eller granatens längsled fast anordnad bakre gördel (1 8,20).

13. Projektil eller granat enligt krav 12 kännetecknat därav att den innefattar en duktil tätningsring eller tredje gördel (21) anbringad mellan den egna rörliga gördeln( 19) och den fasta gördeln (20).

14. För genomförande av sättet enligt krav 1 avsedd projektil eller granat (1) kännetecknad därav att den försetts med minst en gördel försedd med bakåt i projektilens utskjutningsriktning utvinklade läpptätningar (23) som inte är hårdare än att de vid lite slitna eldrör kan stukas in men tätar under den inledande fasen av skjutningen i hårt slitna eldrör (5b).

15. Sätt att framställa gördelförsedda, i enlighet med något av kraven 9-14 utformade granater (26), kännetecknat därav att granatema (26) framställs i två halvor (27 resp. 29) som skruvas samman varvid den ena granathalvdelen (27) uppvisar en gängad skarvdel (30), som vid sammanfogningen fors in i den andra invändigt gängade (28) granathalvdelen, efter det att den separat framställda gördeln (33) pressats över endera av granathalvdelama till sin där i direkt anslutning till skarven utformade avsedda plats.

16. Sätt enligt krav 15 att framställa granater med minst en rörlig gördel av den i något av kraven 11-13 definierade typen kännetecknat därav att den som rörlig avsedda gördeln (33) pressas ned över i endera av granathalvdelarna (27 resp. 29) utformad splinesspår/bommar (34) till sitt i granatens avsedda utskjutningsriktning (a) främre läge varefter granathalvdelarna (27 resp.29) skruvas samman.