SE526429C2 - Metod för att framställa syreinnehållande föreningar utgående från biomassa - Google Patents

Metod för att framställa syreinnehållande föreningar utgående från biomassa

Info

Publication number
SE526429C2
SE526429C2 SE0302800A SE0302800A SE526429C2 SE 526429 C2 SE526429 C2 SE 526429C2 SE 0302800 A SE0302800 A SE 0302800A SE 0302800 A SE0302800 A SE 0302800A SE 526429 C2 SE526429 C2 SE 526429C2
Authority
SE
Sweden
Prior art keywords
fermentation
yeast
alcohols
nitrogen
mixture
Prior art date
Application number
SE0302800A
Other languages
English (en)
Other versions
SE0302800D0 (sv
SE0302800L (sv
Inventor
Igor Golubkov
Original Assignee
Swedish Biofuels Ab
Priority date (The priority date is an assumption and is not a legal conclusion. Google has not performed a legal analysis and makes no representation as to the accuracy of the date listed.)
Filing date
Publication date
Application filed by Swedish Biofuels Ab filed Critical Swedish Biofuels Ab
Priority to SE0302800A priority Critical patent/SE526429C2/sv
Publication of SE0302800D0 publication Critical patent/SE0302800D0/sv
Priority to PCT/SE2004/001534 priority patent/WO2005040392A1/en
Priority to KR1020067007926A priority patent/KR101189818B1/ko
Priority to AU2004284364A priority patent/AU2004284364B2/en
Priority to JP2006536486A priority patent/JP5026082B2/ja
Priority to SI200432486T priority patent/SI1680509T1/sl
Priority to YUP-2006/0281A priority patent/RS20060281A/sr
Priority to MXPA06004340A priority patent/MXPA06004340A/es
Priority to LTEP04793835.2T priority patent/LT1680509T/lt
Priority to PT47938352T priority patent/PT1680509T/pt
Priority to BRPI0415619-6B1A priority patent/BRPI0415619B1/pt
Priority to EP04793835.2A priority patent/EP1680509B1/en
Priority to US10/970,835 priority patent/US20050112739A1/en
Priority to EA200600827A priority patent/EA010923B1/ru
Priority to HUE04793835A priority patent/HUE048539T2/hu
Priority to CA2541899A priority patent/CA2541899C/en
Priority to DK04793835.2T priority patent/DK1680509T3/da
Priority to PL04793835T priority patent/PL1680509T3/pl
Priority to ES04793835T priority patent/ES2774700T3/es
Priority to UAA200604052A priority patent/UA84299C2/ru
Priority to CNB2004800313034A priority patent/CN100396779C/zh
Publication of SE0302800L publication Critical patent/SE0302800L/sv
Publication of SE526429C2 publication Critical patent/SE526429C2/sv
Priority to IL174793A priority patent/IL174793A/en
Priority to ZA200602864A priority patent/ZA200602864B/en
Priority to CU2006000087A priority patent/CU23839B1/es
Priority to NO20062346A priority patent/NO341608B1/no
Priority to HK07103434.1A priority patent/HK1096428A1/xx
Priority to US14/534,490 priority patent/US20150064763A1/en
Priority to HRP20200323TT priority patent/HRP20200323T1/hr
Priority to CY20201100186T priority patent/CY1122714T1/el

Links

Classifications

    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C07—ORGANIC CHEMISTRY
    • C07C—ACYCLIC OR CARBOCYCLIC COMPOUNDS
    • C07C1/00—Preparation of hydrocarbons from one or more compounds, none of them being a hydrocarbon
    • C07C1/20—Preparation of hydrocarbons from one or more compounds, none of them being a hydrocarbon starting from organic compounds containing only oxygen atoms as heteroatoms
    • C07C1/24—Preparation of hydrocarbons from one or more compounds, none of them being a hydrocarbon starting from organic compounds containing only oxygen atoms as heteroatoms by elimination of water
    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C07—ORGANIC CHEMISTRY
    • C07C—ACYCLIC OR CARBOCYCLIC COMPOUNDS
    • C07C29/00—Preparation of compounds having hydroxy or O-metal groups bound to a carbon atom not belonging to a six-membered aromatic ring
    • C07C29/17—Preparation of compounds having hydroxy or O-metal groups bound to a carbon atom not belonging to a six-membered aromatic ring by hydrogenation of carbon-to-carbon double or triple bonds
    • C07C29/177—Preparation of compounds having hydroxy or O-metal groups bound to a carbon atom not belonging to a six-membered aromatic ring by hydrogenation of carbon-to-carbon double or triple bonds with simultaneous reduction of a carboxy group
    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C07—ORGANIC CHEMISTRY
    • C07C—ACYCLIC OR CARBOCYCLIC COMPOUNDS
    • C07C45/00—Preparation of compounds having >C = O groups bound only to carbon or hydrogen atoms; Preparation of chelates of such compounds
    • C07C45/49—Preparation of compounds having >C = O groups bound only to carbon or hydrogen atoms; Preparation of chelates of such compounds by reaction with carbon monoxide
    • C07C45/50—Preparation of compounds having >C = O groups bound only to carbon or hydrogen atoms; Preparation of chelates of such compounds by reaction with carbon monoxide by oxo-reactions
    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C07—ORGANIC CHEMISTRY
    • C07C—ACYCLIC OR CARBOCYCLIC COMPOUNDS
    • C07C45/00—Preparation of compounds having >C = O groups bound only to carbon or hydrogen atoms; Preparation of chelates of such compounds
    • C07C45/49—Preparation of compounds having >C = O groups bound only to carbon or hydrogen atoms; Preparation of chelates of such compounds by reaction with carbon monoxide
    • C07C45/50—Preparation of compounds having >C = O groups bound only to carbon or hydrogen atoms; Preparation of chelates of such compounds by reaction with carbon monoxide by oxo-reactions
    • C07C45/505—Asymmetric hydroformylation
    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C07—ORGANIC CHEMISTRY
    • C07C—ACYCLIC OR CARBOCYCLIC COMPOUNDS
    • C07C45/00—Preparation of compounds having >C = O groups bound only to carbon or hydrogen atoms; Preparation of chelates of such compounds
    • C07C45/61—Preparation of compounds having >C = O groups bound only to carbon or hydrogen atoms; Preparation of chelates of such compounds by reactions not involving the formation of >C = O groups
    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C07—ORGANIC CHEMISTRY
    • C07C—ACYCLIC OR CARBOCYCLIC COMPOUNDS
    • C07C5/00—Preparation of hydrocarbons from hydrocarbons containing the same number of carbon atoms
    • C07C5/02—Preparation of hydrocarbons from hydrocarbons containing the same number of carbon atoms by hydrogenation
    • C07C5/03—Preparation of hydrocarbons from hydrocarbons containing the same number of carbon atoms by hydrogenation of non-aromatic carbon-to-carbon double bonds
    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C12—BIOCHEMISTRY; BEER; SPIRITS; WINE; VINEGAR; MICROBIOLOGY; ENZYMOLOGY; MUTATION OR GENETIC ENGINEERING
    • C12P—FERMENTATION OR ENZYME-USING PROCESSES TO SYNTHESISE A DESIRED CHEMICAL COMPOUND OR COMPOSITION OR TO SEPARATE OPTICAL ISOMERS FROM A RACEMIC MIXTURE
    • C12P7/00—Preparation of oxygen-containing organic compounds
    • C12P7/02—Preparation of oxygen-containing organic compounds containing a hydroxy group
    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C12—BIOCHEMISTRY; BEER; SPIRITS; WINE; VINEGAR; MICROBIOLOGY; ENZYMOLOGY; MUTATION OR GENETIC ENGINEERING
    • C12P—FERMENTATION OR ENZYME-USING PROCESSES TO SYNTHESISE A DESIRED CHEMICAL COMPOUND OR COMPOSITION OR TO SEPARATE OPTICAL ISOMERS FROM A RACEMIC MIXTURE
    • C12P7/00—Preparation of oxygen-containing organic compounds
    • C12P7/02—Preparation of oxygen-containing organic compounds containing a hydroxy group
    • C12P7/04—Preparation of oxygen-containing organic compounds containing a hydroxy group acyclic
    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C12—BIOCHEMISTRY; BEER; SPIRITS; WINE; VINEGAR; MICROBIOLOGY; ENZYMOLOGY; MUTATION OR GENETIC ENGINEERING
    • C12P—FERMENTATION OR ENZYME-USING PROCESSES TO SYNTHESISE A DESIRED CHEMICAL COMPOUND OR COMPOSITION OR TO SEPARATE OPTICAL ISOMERS FROM A RACEMIC MIXTURE
    • C12P7/00—Preparation of oxygen-containing organic compounds
    • C12P7/02—Preparation of oxygen-containing organic compounds containing a hydroxy group
    • C12P7/04—Preparation of oxygen-containing organic compounds containing a hydroxy group acyclic
    • C12P7/06—Ethanol, i.e. non-beverage
    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C12—BIOCHEMISTRY; BEER; SPIRITS; WINE; VINEGAR; MICROBIOLOGY; ENZYMOLOGY; MUTATION OR GENETIC ENGINEERING
    • C12P—FERMENTATION OR ENZYME-USING PROCESSES TO SYNTHESISE A DESIRED CHEMICAL COMPOUND OR COMPOSITION OR TO SEPARATE OPTICAL ISOMERS FROM A RACEMIC MIXTURE
    • C12P7/00—Preparation of oxygen-containing organic compounds
    • C12P7/02—Preparation of oxygen-containing organic compounds containing a hydroxy group
    • C12P7/04—Preparation of oxygen-containing organic compounds containing a hydroxy group acyclic
    • C12P7/06—Ethanol, i.e. non-beverage
    • C12P7/14—Multiple stages of fermentation; Multiple types of microorganisms or re-use of microorganisms
    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C12—BIOCHEMISTRY; BEER; SPIRITS; WINE; VINEGAR; MICROBIOLOGY; ENZYMOLOGY; MUTATION OR GENETIC ENGINEERING
    • C12P—FERMENTATION OR ENZYME-USING PROCESSES TO SYNTHESISE A DESIRED CHEMICAL COMPOUND OR COMPOSITION OR TO SEPARATE OPTICAL ISOMERS FROM A RACEMIC MIXTURE
    • C12P7/00—Preparation of oxygen-containing organic compounds
    • C12P7/02—Preparation of oxygen-containing organic compounds containing a hydroxy group
    • C12P7/04—Preparation of oxygen-containing organic compounds containing a hydroxy group acyclic
    • C12P7/16—Butanols
    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C12—BIOCHEMISTRY; BEER; SPIRITS; WINE; VINEGAR; MICROBIOLOGY; ENZYMOLOGY; MUTATION OR GENETIC ENGINEERING
    • C12P—FERMENTATION OR ENZYME-USING PROCESSES TO SYNTHESISE A DESIRED CHEMICAL COMPOUND OR COMPOSITION OR TO SEPARATE OPTICAL ISOMERS FROM A RACEMIC MIXTURE
    • C12P7/00—Preparation of oxygen-containing organic compounds
    • C12P7/02—Preparation of oxygen-containing organic compounds containing a hydroxy group
    • C12P7/04—Preparation of oxygen-containing organic compounds containing a hydroxy group acyclic
    • C12P7/18—Preparation of oxygen-containing organic compounds containing a hydroxy group acyclic polyhydric
    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C12—BIOCHEMISTRY; BEER; SPIRITS; WINE; VINEGAR; MICROBIOLOGY; ENZYMOLOGY; MUTATION OR GENETIC ENGINEERING
    • C12P—FERMENTATION OR ENZYME-USING PROCESSES TO SYNTHESISE A DESIRED CHEMICAL COMPOUND OR COMPOSITION OR TO SEPARATE OPTICAL ISOMERS FROM A RACEMIC MIXTURE
    • C12P7/00—Preparation of oxygen-containing organic compounds
    • C12P7/24—Preparation of oxygen-containing organic compounds containing a carbonyl group
    • C—CHEMISTRY; METALLURGY
    • C12—BIOCHEMISTRY; BEER; SPIRITS; WINE; VINEGAR; MICROBIOLOGY; ENZYMOLOGY; MUTATION OR GENETIC ENGINEERING
    • C12P—FERMENTATION OR ENZYME-USING PROCESSES TO SYNTHESISE A DESIRED CHEMICAL COMPOUND OR COMPOSITION OR TO SEPARATE OPTICAL ISOMERS FROM A RACEMIC MIXTURE
    • C12P7/00—Preparation of oxygen-containing organic compounds
    • C12P7/40—Preparation of oxygen-containing organic compounds containing a carboxyl group including Peroxycarboxylic acids
    • C12P7/54—Acetic acid
    • Y—GENERAL TAGGING OF NEW TECHNOLOGICAL DEVELOPMENTS; GENERAL TAGGING OF CROSS-SECTIONAL TECHNOLOGIES SPANNING OVER SEVERAL SECTIONS OF THE IPC; TECHNICAL SUBJECTS COVERED BY FORMER USPC CROSS-REFERENCE ART COLLECTIONS [XRACs] AND DIGESTS
    • Y02—TECHNOLOGIES OR APPLICATIONS FOR MITIGATION OR ADAPTATION AGAINST CLIMATE CHANGE
    • Y02E—REDUCTION OF GREENHOUSE GAS [GHG] EMISSIONS, RELATED TO ENERGY GENERATION, TRANSMISSION OR DISTRIBUTION
    • Y02E50/00—Technologies for the production of fuel of non-fossil origin
    • Y02E50/10—Biofuels, e.g. bio-diesel

Landscapes

  • Chemical & Material Sciences (AREA)
  • Organic Chemistry (AREA)
  • Engineering & Computer Science (AREA)
  • Life Sciences & Earth Sciences (AREA)
  • Zoology (AREA)
  • Wood Science & Technology (AREA)
  • Chemical Kinetics & Catalysis (AREA)
  • Biotechnology (AREA)
  • Microbiology (AREA)
  • General Chemical & Material Sciences (AREA)
  • Health & Medical Sciences (AREA)
  • Biochemistry (AREA)
  • Bioinformatics & Cheminformatics (AREA)
  • General Engineering & Computer Science (AREA)
  • General Health & Medical Sciences (AREA)
  • Genetics & Genomics (AREA)
  • Preparation Of Compounds By Using Micro-Organisms (AREA)
  • Organic Low-Molecular-Weight Compounds And Preparation Thereof (AREA)

Description

40 45 50 Sammanfattning av uppfinningen Enligt uppfinningen har en ny metod att framställa syreinnehållande föreningar utvecklats. Metoden är baserad på användning av biomassa eller produkter här- stammande från biomassa. Metoden utförs i flera steg och inbegriper biosyntes av lägre Cz-Cs-alkoholer, framställning av omättade kolväten utifrån nämnda alkoholer, erhållande av syntesgas, interaktion mellan omättade kolväten och syntesgas, kondensation av erhållna aldehyder, hydrogenering av de erhållna aldehyderna till alkoholer, och omvandling av mättade alkoholer till mättade kolväten. Därutöver kan aldehyderna användas för framställning av karboxylsy- ror, som sedan omvandlas till estrar. Alkoholema kan omvandlas till etrar.
Dessutom kan de vid biosyntesen erhållna Cz-Cs-alkoholerna först oxideras till aldehyder, som sedan kondenseras till högre omättade aldehyder, och hydroge- neras till högre mättade alkoholer. För erhållande av syntesgas kan avfall från spannmålsproduktion och träavfall användas. För framställning av syntesgas föreslås här dessutom att använda biogas erhållen vid bearbetning av avfall från framställning av Cz-Cs-alkohler och koldioxid extraherad vid fennenteringsste- get vid samma framställning.
Naturligtvis kan en del utgångsföreningar härstammande från petroleum, na- turgas eller kol användas. Den största effekten erhålles emellertid när substan- ser härstammande från förnyelsebara råmaterial används som utgångsföre- ningar. I detta fall är det möjligt att framställa produkterna som erfordras för människors livsnödvändiga aktiviteter utgående från råmaterial som för närva- rande ej utnyttjas fullständigt, men som kontinuerligt reproduceras av naturen i motsats till petroleum, naturgas och kol, vilkas tillgång ständigt minskar.
Känd teknik beskriver olika sätt att intensifiera etylalkoholfrarnställning. Dessa utgör metoder att intensifiera etylalkoholframställriing genom att införa nya ty- per av mikroorganismer, som utmärks av högre fermentationshastighet och ett bredare intervall av utnyttjande av kolhydratssubstrat. Dessa är kända metoder att intensifiera framställningen med användning av kontinuerliga fermentation- sprocesser eller cellimmobiliseringsprocesser, och även metoder att effektivt be- arbeta nya och traditionella typer av råmaterial, som ger en breddning av råma- terialurvalet och bättre assirnilation av råmaterialkomponenterna. Produktivite- ten för fermentationsprocessen enligt dessa metoder kan nå upp till 10-15 liter etanol per kubikmeter fermentor per timme, och den specifika fermentation- shastigheten kan nå upp till 2,5-3,0 liter etanol per 1 gram jästbiomassa per timme, med ett utbyte av etanol från de fermenterade kolhydraterna uttryckt i vikt på 49-50 % (det teoretiska värdet år 51%).
Känd teknik beskriver en metod att bereda spannmålsstärkelseinnehållande råmaterial för alkoholfennentering (RU 2145354, Cl2P7 / 06, 1998). Metoden inkluderar tvättning av spannmålen från föroreningar, blandning med vatten, värmebehandling, tillsättning av enzymer, syra och försockring. Efter tvättning delas spannmålen upp i mjölkärna och skal. Vidare bearbetning av råmaterialet utförs i två strömmar: mjölkärnan blandas med vatten till 19-21 mass-% fuk- tighet och behandlas termiskt genom extrudering. Sedan, efter blandning med vatten, tillsätts amyolytiska enzymer och syra i en mängd som ger ett optimalt pH-värde för det använda enzymet. Detta följs av försockring, varefter skalen 40 45 50 (fl ln) få 3 blandas med vatten till 21-23 mass-% av vatteninnehållet och ej mindre än 2 vikt-% alkali tillsätts. Materialet behandlas därefter termisk med tillsåttning av syran i en mängd som ger optimalt pH-värde för det använda enzymet. Därefter tillsätts cellulolytiska enzymer och försockring åstadkoms, varefter båda strömmarna förs samman och leds till fermentering.
En metod för framställning av etylalkohol utgående från spannmålsråmaterial är känd (RU 2127760, C12P7 / 06, 1997). Metoden anger följande steg: spann- målen befrias från skal, krossas, blandas med en våtskefraktion, värmebehand- las, varefter de amylolytiska enzymerna som utför den enzymatiska hydrolysen av stärkelsen tillförs, massan steriliseras, avkyls, enzymatiskt komplex tillsätts, följt av försockring och avkylníng till fermenteringstemperatur. Den jästa mås- ken destilleras för erhållande av etylalkohol och drank. Den totala mängden drank separeras i två strömmar, varav en återförs till steget med värmebehand- ling av den från skal separerade spannmålen, där den används _som en flytande fas i blandning med vatten; den andra strömmen förs 15-16 timmar efter fer- mentationens start till fermentationssteget i separata strömmar till var och en av fermentatorerna som fermenterar massan i mängden 15-20 % av fermenta- tionsmediumets volym. Den återstående drankströmmen separeras från proces- sen i blandning med separerade skal för användning som foderprodukt.
Nackdelarna med de ovan beskrivna metoderna år deras låga specifika fermen- tationshastighet (1,5-2,0 1/ kg - h) och låga utbyte av Ca-Cs-alkoholer. C3-C5- alkoholer (ñnkelolj a) är biprodukter från etanolfrainstållning ur växtråmaterial.
Utbytet av Ca-Cs-alkoholer vid framställningen av etanol medelst kända metoder är 0,15-0,30 % av etanolen. Vid framställning av etanol av livsmedelskvalitet är Cg-Cs-alkoholer oönskade föroreningar och bör noggrant avlägsnas vid alkohol- rektifiering och alkoholreningssteget. Alla tekniska hjälpmedel vid förfarandet för framställning av etanol av livsmedelskvalítet, som börjar med beredning av råmaterialet och slutar med rektifiering, syftar till att minimera bildningen av finkelolja eller maximera avlägsnandet därav.
På grund av det låga utbytet är uppsamling och lagring av finkelolja och efterföl- jande kvalificerad bearbetning och användning opraktiskt. Moderna metoder att utnyttja finkelolja föreslår antingen dess förbränning i uppvärmningssystem i blandning med brännolja (Klimovslci D.I, Smirnov V.N. "Alkohol Technology, Moskva, 1967) eller användning av fmkelolja som ett råmaterial för framställ- ning av isoamylalkohol genom destillering vid rektifieringsenheten (ryska paten- tet RU 2109724, CO7C 31/ 125, 1996).
På senare tid har metoder att framställa etanol av bränslekvalitet utgående från kolhydrater av växtursprung vunnit ökad betydelse. Det finns olika kända me- toder för att anvânda produkter från ferrnentation av kolhydratsubstrat av växtursprung: etylalkohol och Cg-Cs-alkoholer som ett motorbränsle eller kom- ponenter i motorbränslet för förbränningsmotorer. I detta fall används etylalko holen huvudsakligen som en bränslekomponent, under det att Cg-Cs-alkoholer används som ett oktanförhöjande tillsatsmedel i bränslet, eller som en kompo- nent vid kemisk syntes för erhållande av dieselolja (ryska patentet 2155793, CLOLI, 2000 "High octane additive for obtaining automotive gasoline" ryska pa tentet RU 2106391, C1OL 1/18, 1995 "Hydrocarbon fuel composition"). I detta sammanhang skulle framställningen av etylalkohol med ett ökat utbyte av C3- 40 45 50 526 429 4 Cs-alkoholer ge en möjlighet att bredda utbudet av olika typer av motorbränsle framställda baserat på bearbetning av växtkolhydratråmaterial. Uppfmnarna känner ej till några metoder att intensifiera framställning av Cß-Cs-alkoholer.
Avsaknaden av sådana metoder skulle kunna förklaras av det faktum att finkel- olja (Cs-Cs-alkoholer) är en oönskad förorening inom traditionell teknologi för framställning av etylalkohol av livsmedelskvalitet eller teknisk kvalitet, som sänker den kommersiella huvudproduktens kvalitet. För att avlägsna Cg-Cs- alkoholema från etylalkohol extraheras nämnda alkoholer vid rektifieringsste- get. Det totala utbytet av finkelolja som erhålles vid fermenteringen beror på det använda kolhydratsubstratets kvalitet och fermenteringsmetoden och är vanli- gen c:a O, 15-0,30 % av absolut etylalkohol.
Föreliggande uppfinning syftar följaktligen till att öka utbytet av C3-C5-alkoholer och etylalkohol, öka den specifika hastigheten för fermentering av kolhydrat- substrat och användning av de proteininnehållande avfallen frän alkoholfram- ställning. I enlighet med den uppfinningsenliga metoden för fermentering av kolhydratsubstrat kan det praktiska utbytet av Ca-Cs-alkoholer ökas till 3 % av etylalkoholen med en samtidig ökning av den specifika hastigheten för fermen- tering av kolhydratsubstraten till 4,0 1 / kg - h.
Detaljerad beskrivning av uppfinningen När alkoholfermenteringen utförs är det nödvändigt att till kolhydratsubstratet sätta källor till mineralnäringsämnen. Sådana källor har traditionellt tillhanda- hållits genom tillsättning av kväve- och fosfor-innehållande salter. Kväve och fos- for är nödvändiga element för jästnutritionen och deltar i uppbyggnaden av biomassans celler som växer under fermenteringen.
Koncentrationen av kväve i substratet är vanligen från 50 till 600 mg/1 och be- ror av kolhydratkoncentrationen. Mineralsaltema ammoniumsulfat, Ammophos eller urea har typiskt använts inom tekniken som kvävenutrition för jästen för utförande av alkoholfermenteringen.
Enligt metoden enligt uppfinningen används istället valin, leucin, och/ eller iso- leucin som kvävekälla. J ästen har befunnits assimilera kväve från ovannämnda aminosyror mycket snabbare än från mineralsalter, vilket bestämmer den hasti- ga utvecklingen av jästkulturen och höga hastigheten för alkoholfermenteringen enligt uppfinningen. Det har även framkommit att sammansättningen för det totala utbytet av Cg-Cs-alkoholer som erhålles som resultat av fermenteringen kan påverkas av valet av den (de) specifika aminosyran(orna) som används, sä- som kommer att framgå ur exemplen.
Metoden enligt uppfmningen för fennentering av kolhydratsubstrat av växtur- sprung inkluderar beredning av kolhydratsubstratet med fillsättning av mine- ralkväveinnehållande komponenter och efterföljande ferrnentering av substra- tets kolhydrater av jästen och erhållande av etanol och Cg-Cs-alkoholer. Meto- den utrnårkes av att aminosyran leucin, isoleucin eller valin, eller en blandning därav används som en kväveinnehållande komponent för beredning av kolhyd- ratsubstratet i en mängd som ger en aminokvävehalt i substratet på 30-500 mg/l. Metoden utmärkes vidare av efterföljande ferrnentering av substratets kolhydrater med en specifik alkoholfermenteringshastighet upp till 4,0 l / kg - h, l0 l5 40 45 50 526 429 varvid Ca-Cs-alkoholer erhålles i en mängd upp till 3,0 % av etylalkoholen. Kol- hydratsubstratet som används år sockerbets- eller sockerrörsmelass, syrahyd- rolysat eller enzymatiskt hydrolysat av stärkelseinnehållande eller cellulosain- nehållande växtmaterial.
Alkoholjästen som erhålls vid fermenteringen av kolhydratema i melassen kan kondenseras till en torrsubstanshalt på 5-10 %, tvättas med vatten under kon- densationsprocessen och behandlas genom autolys vid 45-55°C i 24-28 timmar.
Det erhållna autolysatet med en arninokvävehalt på 3000-8000 mg/l inne- hållande aminosyrorna valin, leucin och isoleucin används som ett kvävenär- ingsämne för jästen för fermentering av kolhydratsubstraten.
Uppslammade substanser i dranken (efter separation av alkohol därifrån) som erhålls vid fermentering av de stärkelseinnehållande växtmaterialen kan kon- denseras till en torrsubstanshalt på 5-10 %, följt av enzymatisk hydrolys av pro- teinerna i dranken (efter separation av alkohol därifrån) med användning av proteolytiska enzymatiska preparat. Det erhållna aminosyrahydrolysatet inne- hållande aminosyrorna valin, leucin och isoleucin med aminokvävehalt på 2000-6000 mg/l används som en kvävenäringskälla till jästen vid fermentering av kolhydratsubstraten.
Alternativt kan suspenderade substanser i dranken (efter separation av alkohol därifrån) som erhålls vid fermentering av stärkelseinnehållande växtmaterial kondenseras till en torrsubstanshalt på 5-10 %, följt av syrahydrolys av protei- net i dranken (efter separation av alkohol därifrån) med användning av svavel- eller saltsyra. Det erhållna aminosyrahydrolysatet innehållande aminosyrorna valin, leucin och isoleucin med aminokvävehalt på 2000-6000 mg/l används som kvävenäringskälla till jästen vid ferrnenteringen av kolhydratsubstraten.
Alternativt kan kombinerad syrahydrolys av det cellulosainnehållande våxtrna- terialet och av mikroorganismbiomassan i ett förhållande cellulosa till biomassa på 20: 1- 100: 1 utföras. Det erhållna hydrolysatet innehållande 3-20 % kolhydra- ter och 30-500 mg/l aminokväve används för alkoholfermenteringen av kolhyd- ratema.
Vattenlösliga substanser i dranken (efter separation av alkohol därifrån) kan användas för aerob odling av jästen; den erhållna jästen kondenseras till en torrsubstanshalt på 5-10 % och behandlas genom autolys vid 45-55°C inom 24- 48 timmar. Det erhållna autolysatet innehållande aminosyrorna valin, leucin och isoleucin med en arninokvävekoncentration på 3000-8000 mg/l används som kvävenäringskälla till jästen vid fermenteringen av kolhydratsubstraten.
Aminosyraautolysatet av jästen, innehållande aminosyrorna valin, leucin, och isoleucin i en mängd som ger en halt av aminokväve i kolhydratsubstratet mel- lan 30 och 500 mg/1, vilket autolysat erhållits vid aerob odling av jästen med pentosinnehållande drank (efter separation av alkohol därifrån), används som kvävenäringskälla vid fermentering av kolhydratsubstraten. Pentosinnehållande drank (efter separation av alkohol därifrån) används för aerob odling av jästen, den erhållna jästen kondenseras till en torrsubstanshalt på 5- 10 %, tvättas med vatten under kondenseringen och behandlas genom autolys vid 45-55°C inom 24-48 timmar. Det sålunda erhållna autolysatet, innehållande 3000-8000 mg/1 l5 40 45 50 526 429 6 aminokväve, används som kvävenäringskälla till jästen vid fermenteringen av kolhydratssubstraten. » Efter extraktion av asparagin och ammoniumsalter används autolysatet av jäst- proteinet, syra- eller enzymatiska hydrolysaten av proteinet i dranken som kvä- venäringskälla vid fermenteringen av kolhydratsubstraten.
Bildning av Cg-Cs-alkoholer är ett resultat av en aktiv process varvid aminosyror i cellerna deamineras och fri ammoniak bildas. Vi har demonstrerats att bild- ningen av Cg-Cs-alkoholer vid alkoholfermentationsprocessen bestäms av de växande cellemas assimilation av kväve från aminosyrorna valin, leucin, och isoleucin. När ren valin och leucin används som enda källa till kvävenärings- ämne för jästen vid fermentationsprocessen har utbytet av C3-C5-alkoho1er nätt 3,0 % av etanolen. Dessutom inträffar maximal bildning av Cg-Cs-alkoholer vid alkoholfermentationsprocessen vid ett pH på 6,0 i mediumet och vid 38°C (standardbetingelser för alkoholfermentering pH 4,5-5,5; temperatur 28-34°C).
Närvaro i substratet av asparagin och ammoniumjoner, utöver valin, leucin, iso- leucin, hämmar bildningen av Cg-CS-alkoholer. Andra aminosyror hämmar ej Cs-Cs-alkoholernas bildningsprocess. Inhibitionskonstantema för systemet leu- cin - ammoniumsulfat är 750 mg/1, leucin - asparagin 730 mg/l, valin - aspa- ragin 650 mg/ 1.
När aminosyraautolysatet av jästen användes nådde det maximala utbytet av C3-C5-alkoholerna 0,8 % av etanolen, och när aminosyraproteinhydrolysatet av dranken användes var det maximala utbytet av Ca-Cs-alkoholer 0,65 %. Minsk- ningen i Cg-Cs-alkoholutbytet när jåstautolysatet eller drankproteinhydrolysatet användes är ett resultat av närvaro av asparagin.
Avfallen från etylalkoholfrarnställning utgående från kolhydratsubstrat är: alko- holjästbiomassa, som växt under fermentationsprocessen; icke ferrnenterbara lösliga organiska komponenter i substratet - pentossocker, organiska syror, hexos- och etanolrester; olösliga proteinkomponenter från spannmålen etc.
Det finns kända metoder för användning av nämnda avfall för framställning av bakjäst, foderprotein och aminosyraprodukter.
Biomassan av alkoholjästen eller jästen som erhålls vid aerob odling med an- vändning av icke-fermenterbara organiska komponenter från substratet kan användas för att erhålla aminosyror genom kända autolysmetoder. Ej blandbart proteinavfall från etylalkoholframställningen kan även användas för att erhålla aminosyror med användning av kända metoder för enzymatisk hydrolys eller syrahydrolys av protein.
För att öka utbytet av Ca-Cs-alkoholer från etanol, när jästautolysat eller syra- hydrolysat eller enzymatiskt hydrolysat av dranken används som en kvävenär- ingskälla för jästen vid kolhydratsubstratfermenteringen kan preliminär extrak- tion av ammoniak och asparagin från aminosyrablandningen med användning av kända jonbytarmetoder användas. 40 45 50 526 -ns co -o 7 Således erbjuder den uppñnningsenliga metoden en lösning på följande pro- blem: - Att väsentligt öka utbytet av Cß-Cs-alkoholer vid deras biosyntes genom fer- mentering av kolhydratssubstrat; - Att öka produktiviteten med l,5-2,0 gånger vid fermenteringssteget för tekni- ken vid Cs-Cs-alkoholframställningen; - Att utnyttja det proteininnehållande avfallet inom ramen för tekniken för C3- Cs-alkoholframställningen.
- Att uppnå högsta effektivitet för biomassautnyttjandet för framställning av högre syreinnehållande föreningar och kolväten.
- Att väsentligt öka graden av direkt utnyttjande av biomassa för syntes av hög- re alkoholer och andra syreinnehällande föreningar.
Uppñnningen åskådliggörs med hjälp av nedanstående exempel som utvisar an- våndbarheten hos den uppfinningsenliga metoden.
Exempel 1 Krossat vetekom blandades med vatten i ett förhållande 1:3,5. Enzymatisk hyd- rolys av komstärkelsen åstadkoms med användning av i det första steget ter- mostabilt amylas Zymajunt-340C (pH 6,5, 90°C, förbrukning 0,25 ml per 1 kg kornstärkelse), och i det andra steget glykoamylas Glucozym L-400C (pH 5,0, 60°C, förbrukning 0,8 ml per l kg kornstärkelse). Industriella enzymer fram- ställda av Ende Industries Inc., USA användes. Koncentrationen av kolhydrater i substratet som ett resultat av den enzymatiska hydrolysen var 16 %. Till sub- stratet sattes superfosfat i en mängd som gav en halt av P2O5 på 200 mg/1, och aminosyran leucin tillsattes i en mängd 4000 mg/ l (aminokväve 420 mg/l).
Startjästbiomassan S. cereuisae infördes till substratet vid en koncentration på g/l. Ferrnenteringen utfördes vid 38°C och ett pl-I på 6,0.
Fermenteringshastigheten var 3,0 1/ g - h, etanolkoncentrationen vid slutet av fermenteringen var 8,9 vol-%, och isopentanolkoncentrationen 2300 mg/1.
Exempel 2 Krossat vetekorn blandades med vatten i förhållande till 1:3,5. Enzymatisk hyd- rolys av komstärkelsen utfördes med användning av i det första steget termo- stabilt amylas Zymajunt-34OC (pH 6,5, 90°C, förbrukning 0,25 ml/ 1 kg kom- stärkelse), och i det andra steget glukoamylas Glucozym L-400C (pH 5,0; 60°C, förbrukning 0,8 ml per 1 kg kornstärkelse). Industriella enzymer framställda av Ende Industries Inc., USA användes. Som ett resultat av den enzymatiska hyd- rolysen nådde koncentrationen av kolhydrater i substratet 16 %. Till substratet sattes superfosfat i en mängd som gav en PgOs-halt på 200 mg/l, och aminosy- ran valin tillsattes i en mängd på 3000 mg/1 (aminokväve 360 mg/ 1). Startjäst- biomassa S. cerevisiae sattes till substratet i mängden 5 g/ 1. Fermenteringen utfördes vid 38°C och ett pH på 6,0. 40 45 50 526 429 Fermenteringshastigheten var 2,8 1/ g - h, etanolkoncentrationen vid slutet av fermenteringen var 8,9 vol-%, och isobutanolkoncentrationen var 18 10 mg/l.
Exempel 3 Krossat vetekorn blandades med vatten i förhållandet 1:3,5. Enzymatisk hydro- lys av kornstärkelsen utfördes med användning av i första steget termostabilt amylas Zymajunt-340C (pH 6,5, 90°C, förbrukning 0,25 ml per 1 kg komstâr- kelse) och i det andra steget glukoamylas Glucozym L-400C (pH 5,0, 60°C, för- brukning 0,8 ml per 1 kg komstärkelse). Industriella enzymer framställda av Ende Industries Inc., USA användes. Som ett resultat av den enzymatiska hyd- rolysen nådde kolhydratkoncentrationen i substratet 16 %. Till substrat sattes superfosfat i en mängd som gav en PgOs-halt på 200 mg/1, och aminosyran iso- leucin sattes i en mängd på 4000 mg/l (aminokväve 420 mg/l). Startjästbio- massa S. cerevisae sattes till substratet i koncentrationen 5 g/ 1. Fermenteringen utfördes vid 38°C och ett pH på 6,0. Fermentationshastigheten var 3,0 1/ g - h, etanolkoncentrationen vid slutet av fermenteringen nådde 8,9 %, och isopenta- nolkoncentrationen var 2120 mg/l.
Exempel 4 Krossat vetekorn blandades med vatten i ett förhållande 1:3,5. Enzymatisk hyd- rolys av kornstärkelsen utfördes med användning avi det första steget termostabilt amylas Zymajunt-340C (pH 6,5, 90°C, förbrukning 0,25 ml per 1 kg kornstärkelse) och av i det andra steget glukoamylas Glucozym L-400C (pH ,0; 60°C, förbrukning 0,8 ml per 1 kg komstårkelse). Industriella enzymer framställda av Ende Industries Inc., USA har använts. Som ett resultat av den enzymatiska hydrolysen nådde kolhydratkoncentrationen i substratet 16 %. Till substratet sattes superfosfat i en mängd som gav en PgOs-halt på 200 mg/l, aminosyran leucin tillsattes i en mängd på 2000 mg/l, och aminosyran valin i en mängd på 1500 mg/1. Startjåstbiomassan S. cerevisae sattes till substratet i mängden 5 g/ 1. Fennenteringen utfördes vid 38°C och pH 6,0. Fennenterings- hastigheten var 3,5 1/ g - h, etanolkoncentrationen vid slutet av fermenteringen var 8,8 vol-%, isopentanolkoncentrationen 1250 mg/1, och isobutanolkoncen- trationen 910 mg/l.
Exempel 5 Krossat vetekorn blandades med vatten i ett förhållande 1:3,5. Enzymatisk hyd- rolys av kornstärkelse utfördes med användning av i det första steget termosta- bilt amylas Zymajunt-340C (pH 6,5, 90°C; förbrukning 0,25 ml per 1 kg korn- stärkelse) och i det andra steget glukoamylas Glucozym L-400C (pH 5,0; 60°C; förbrukning 0,8 ml per 1 kg kornstârkelse). Industriella enzymer framställda av Ende Industries Inc., USA användes. Som ett resultat av den enzymatiska hyd- rolysen nådde kolhydratkoncentrationen i substratet 16 %. Superfosfat sattes till substratet i en mängd som gav en PgOs-halt på 200 mg/1, och flytande auto- lysat av alkoholjästen tillsattes i en mängd om 50 ml/l (aminosyra 320 mg/1).
Startjästbiomassa S. cerevisae sattes till substratet i mängden Sg/l. Fermente- ringen utfördes vid 38°C och pH 6,0. Fermentationshastigheten var 4,0 1/ g - h, 40 45 50 526 429 9 etanolkoncentrationen vis slutet av fermenteringen var 8,8 vol-%, isopentanol- koncentrationen 480 mg/1, och isobutanolkoncentrationen 270 mg/1.
Exempel 6 Betmelass med en sackaroskoncentration på 46 % spåddes med vatten till en sackaroskoncentration på 18 %, surordes med svavelsyra till pH 5,5, varefter alkoholjästautolysat i en mängd på 50 ml /1 (350 mg/1 aminokvåve) och start- jästbiomassan S. cerevísiae tillsattes i mängden 5 g/ 1. Ferrnenteringen utfördes vid 38°C och pH 5,5. Fermenteringshastigheten var 3,8 1/ g - h, etanolkoncentra- tionen vid slutet av fermenteringen var 8,6 vol-%, isopentanolkoncentrationen 490 mg / 1, isobutanolkoncentrationen var 290 mg/1, och koncentrationen av alkoholjästbiomassan var 6,2 g/ 1.
Alkoholjästen separerades från den flytande kulturen genom filtrering och tvät- tades med vatten. Den erhållna jästen användes för framställning av en suspen- sion med en torrsubstans på 12 %. Autolys av jästen utfördes och suspensionen fick stå terrnostaterad vid 48°C i 36 timmar. Halten av aminokvâve i det erhåll- na autolysatet var 7000 mg/1, och mängden erhållet autolysat var 55 m1/lme- dium. Det erhållna autolysatet användes för framställning av utgångsmediumet för fermentering av melassubstratet.
Exempel 7 Betmelass med en sackaroskoncentration på 46 % spâddes med vatten till en sackaroskoncentration på 18 %, surordes med svavelsyra till pH 5,5, varefter alkoholjästautolysatet tillsattes i en mängd på 60 ml/l (370 mg / l aminokvåve) och startjåstbiomassan S. cerevisae i mängden 5 g/l. Fermenteringen utfördes vid 38°C och pH 5,5. Fennenteringshastigheten var 4,0 1/ g - h, etanolkoncentra- tionen vid slutet av fermenteringen var 8,7 vol-%, isopentanolkoncentrationen var 470 mg/l , och isobutanolkoncentrationen 290 mg/1.
Etanol, Cg-Cs-alkoholer och andra flyktiga komponenter destillerades från od- lingsvätskan (mäsken) efter fermentering. Till den alkoholfria dranken sattes kväve- och fosformineralsalter, och aerob odling av jästen Candida tropícalis utfördes. Som ett resultat av odlingen erhölls en jåstsuspension med en bio- massakoncentration på 15 g/ 1. Jästen separerades från kulturvätskan genom filtrering, tvättades med vatten och behandlades genom autolys såsom beskri- vits i exempel 6. Aminokvävehalten i det erhållna autolysatet var 6500 mg/l och mängden autolysat var 125 mg/1 av mediumet. Det erhållna autolysatet använ- des för framställning av utgångsmediumet för fermentering av melassubstratet.
Exempel 8 Betmelass med en sackaroskoncentration på 46 % spädes med vatten till en sackaroskoncentration på 18 %, surgjordes med svavelsyra till pH 5,5, varefter syrahydrolysatet av jästen tillsattes i en mängd på 120 ml / 1 (350 mg/l arnino- kväve) och startjästbiomassan S. cerevisaei mängden 5 g/l. Fermenteringen utfördes vid 38°C och pH 5,5. Fennenteringshastigheten på 3,4 1 /g - h, etanol- koncentrationen vid slutet av fermenteringen var 8,7 vol-%, isopentanolkoncen- trationen 460 mg/1, och isobutanolkoncentrationen 290 mg/1. 40 45 50 526 429 Etanol, Ca-Cs-alkoholer och andra flyktiga komponenter destillerades från od- lingsvätskan (mäsken) efter fermenteringen. Till den alkoholfria dranken sattes kväve- och fosformineralsalter, och aerob odling av jästen Candida tropicalis utfördes. Som ett resultat av odlingen erhölls en jâstsuspension med en bio- massakoncentration pä 15 g/l. J ästen separerades från odlingsvätskan genom filtrering. 'Ivättades med vatten och en biomassasuspension med en torrsub- stanshalt med 6 % framställdes. Hydrolys av suspensionen utfördes i närvaro av 4N HCI vid 100°C i 12 timmar. Aminokvävehalten i det erhållna hydrolysatet var 3 100 mg / l, mängden hydrolysat var 240 ml / l av mediumet. Det erhållna syra- hydrolysatet som användes för framställning av utgångsmediumet för fermente- ring av melassubstratet.
Exempel 9 Granflis (cellulosainnehällande våxtmaterial) behandlades genom syrahydrolys vid 180°C, svavelsyrakoncentration på 0,5 %, en hydromodul på 12, och en tid på 1,5 timmar. Hydrolysatet av träet neutraliserades med kalk till ett pH på 4,5, och separerades från lignin och gipsrester. Till det erhållna kolhydratsubstratet med en hexossockerkoncentration på 3,2 % och pentossockerkoncentration på 0,8 % sattes superfosfat i en mängd P2O5 om 120 mg/ 1, jästautolysatet i en mängd på 40 ml/1 substrat (120 mg/l aminokväve) och 5 g/l av startjästbio- massan S. cerevisae. Fermenteringen utfördes vid 38°C och pH 5,5. Fermente- ringshastigheten på 3,7 1/ g - h, etanolkoncentrationen vid slutet av fermente- ringen var 1,5 vol-%, koncentrationen av isopentanol var 170 mg/l och isobuta- nol 90 mg/l.
Etanol, Cg-Cs-alkoholer och andra flyktiga komponenter destillerades från od- lingsvätskan (mäsken) efter fennentering. Kväve- och fosforinnehållande mine- ralsalter sattes till den alkoholfria pentosinnehållande dranken och aerob odli- ing av Candida tropicalísjäst utfördes. Som ett resultat av odlingen erhölls en jästsuspension med en biomassakoncentration på 6 g/ 1. Jästen separerades från odlingsvätskan genom filtrering, tvättades med vatten och en suspension med en torrsubstanshalt på 12 % framställdes. Autolys av jästen utfördes ge- nom behandling av suspensionen termostaterad vid 48°C i 36 timmar. Halten av aminokväve i det erhållna autolysatet 7100 mg/1, mängden autolysat var 50 ml/l medium. Det erhållna autolysatet användes för ferrnentering av trähydroly- satet.
Exempel 10 Granflis (cellulosainnehällande växtmaterial) tillsammans med jästbiomassan i förhållande pà 50:l behandlades genom syrahydrolys vid 180°C, en svavelsyra- koncentration på 0,5 %, en hydromodul på 12, och under tiden 1,5 timmar.
Hydrolysatet neutraliserades i kalk till ett pH på 4,5, separerades från lignin och gipsrester. Till det erhållna kolhydratssubstratet med en koncentration av hexos- och pentossocker på 3,2 respektive 0,8 sattes superfosfat i en mängd P2O5 om 120 mg/1. Halten av aminokväve i det substrat som erhölls vid jästpro- teinhydrolysen var 130 mg/l. Till hydrolysatet sattes startjästbiomassan S. cere- vísiaei en koncentration på 5 g/l. Fermenteringen utfördes vid 38°C och pH ,5. Ferrnentationshastigheten var 3,5 1/ g - h, etanolkoncentrationen vid slutet 40 45 50 ll av fermenteringen var 1,5 vol-%, isopentanol- och isobutanolkoncentrationen var 140 mg/l respektive 80 mg /l.
Etanol, Ca-Cs-alkoholer och andra flyktíga komponenter destillerades av från odlingsvätskan (mäsken) efter fermenteringen. Kväve- fosfonnineralsalter sattes till den alkoholfria pentosinnehållande dranken, och aerob odling av jästen Can- dida tropicalis utfördes. Som ett resultat av odlingen erhölls en jästsuspension med en biomassakoncentration på. 6 g/l. Jästen separerades från odlingsväts- kan genom filtrering, tvättades med vatten och torkades. Utbytet av jästbiomas- san var 48 g/ kg. Den erhållna jästbiomassan användes för syrahydrolys av trä- et.
Exempel 1 1 Betmelass med en sackaroskoncentration på 46 % späddes med vatten till en sackaroskoncentration på 18 %, surordes med svavelsyra till ett pH pà 5,5, och syrahydrolysatet av jästen efter jonbyte tillsattes i en mängd på 120 ml/l (360 mg/1 aminokväve), och startjästbiomassan S. cervesiae tillsattes i en mängd på 5 g/l. Fermenteringen utfördes vid 38°C och ett pH på 5,5. Fermente- ringshastigheten var 3,6 1/ g - h, etanolkoncentrationen vid slutet av fermente- i ringen var 8,7 vol-%; isopentanol- och isobutanolkoncentrationema var 660 mg/1 respektive 490 mg/1.
Etanol, Cg-Cs-alkoholer och andra flyktíga komponenter destillerades från od- lingsvätskan (mäsken) efter fermentering. Kväve- och fosformineralsalter sattes till den alkoholfria dranken och aerob odling av jästen Candída tropicalis utför- des. Som ett resultat av odlingen erhölls en jåstsuspension med en biomassa- koncentration på 15 g/ 1. J ästen separerades från odlingsvätskan genom filtre- ring, tvättades med vatten och en biomassasuspension med en torrsubstanshalt pä 6 % framställdes. Hydrolys av suspensionen utfördes med 4N HCl vid lOO°C i 12 timmar. Aminokvävehalten i det erhållna hydrolysatet var 3 100 mg/1, am- moniakkvävehalten var 420 mg/1, mängden hydrolysat var 240 mg/l medium.
Det erhållna syrahydrolysatet behandlades medelst jonbyte på en katjonbytare för extrahering av ammoniakkväve. Den erhållna blandningen av aminosyror fri från asparagin och arnmoniakkväve användes vid framställningen av utgångs- mediumet för fermentering av melassubsn-atet.
Exempel 12 Etanol, Cg-Cs-alkoholer och andra flyktíga komponenter destillerades av från odlingsvätskan (mäsken) efter fermentering som erhölls i exempel 4.
Etanol separerades från C3-C5-alkoholerna och andra flyktíga komponenter och dehydratiserades i närvaro av A120; vid 350i50°C. Således erhållen eten blan- dades med syntesgas, som härstammade från biogas och hade ett förhållande CO:H2=l:l och leddes till en reaktor försedd med en kobolt-rodiumkatalysator.
Temperaturen i reaktom hölls vid 90il0°C och trycket vid 2ilMPa. Propion- aldehyd som erhållits på sådant sätt i reaktorn leddes till en ytterligare reaktor innehållande en Ni-katalysator och hydrogenerades vid 20011 0°C till propional- kohol med användning av väte erhållet från biomassan. Dessutom kan propio- l0 40 45 50 526 429 12 naldehyd kondenseras till isohexenaldehyd, med efterföljande hydrogenering till isohexanol i närvaro av Ni-katalysator medelst väte som erhållits ur biomassan.
Exempel 13 Etanol, C3-Cs-alkoholer och andra flyktiga komponenter destillerades av från den odlingsvätskan (mäsken) som erhållits efter fermentering i exempel 4.
Propyl- isopropylalkoholer separerades från Cz-Cs-alkoholer och andra flyktiga komponenter och dehydratiserades med AlgOa-katalysator vid 350i50°C. Propen som erhölls vid dehydratiseringen fick reagera med syntesgas, som erhållits ut biogas och hade ett förhållande CO:H2=1: 1, och leddes till reaktorn med kobolt- rodíumkatalysator. Temperaturen i reaktorn hölls vid 90ilO°C och trycket vid 2:1 MPa. Butyl och isobutylaldehyder som erhölls i reaktorn överfördes till re- aktom med en Ni-katalysator, där dessa hydrogenerades vid 200i-l0°C till bu- tyl- och isobutylalkoholer, med användning av väte som erhållits ur biomassan.
Butylaldehyd kan dessutom först kondenseras till isooktenaldehyd och hydro- generas med Ni-katalysator med väte som erhållits ur biomassan till isooktanol.
Exempel 14 Etanol, Ca-Cs-alkoholer och andra flyktiga komponenter destillerades av från odlingsvätskan (mäsken) som erhållits i exempel 4 efter fermentering.
Butyl- och isobutylalkoholer separerades från Cg-Cs-alkoholer och andra flykti- ga komponenter och dehydratiserades med AlzOa-katalysator vid 350i50°C. Bu- ten och isobuten som erhölls vid dehydratiseringen blandades med syntesgas som erhållits ur biogas och hade ett förhållande CO:H2=l : 1, och leddes till reak- torn med kobolt-rodiumkatalysator. Temperaturen i reaktorn hölls vid 90il0°C och trycket vid 2:1 MPa. Amyl- och isoamylaldehyderna som således erhölls leddes till reaktorn med en Ni-katalysator och hydrogenerades vid 200i10°C, med användning av väte som erhållits från biomassan, för erhållande av n- amyl- och isoamylalkoholer.
Dessutom kan amyl- och isoamylaldehydema först kondenseras till isodeken- aldehyder, som sedan hydrogeneras till isodekanol i närvaro av Ni-katalysator med användning av väte framställt ur biomassan.
Exempel 15 Etanol, Cg-Cs-alkoholer och andra flyktiga komponenter destillerades av från odlingsvätskan (mäsken) som erhållits efter fermentering i exempel 4.
Amyl- och isoamylalkoholer separerades från Cs-Cs-alkoholer och andra flyktiga komponenter och dehydratiserades vid 350i50°C i närvaro av AlzOa-katalysator.
Penten och isopenten som erhölls vid dehydratiseringen blandades med syntes- gas som erhållits ur biogas och som hade ett förhållande CO:H2=l:1 och leddes till reaktorn med kobolt-rodiumkatalysator. Temperaturen i reaktorn hölls vid 90ztl0°C och trycket vid 211 MPa. Hexyl- och isohexylaldehyder som erhölls på detta sätt i reaktorn leddes till reaktorn med Ni-katalysator och hydrogenerades l5 40 45 50 526 429 13 vid 200i10°C med användning av väte som erhållits ur biomassa, för erhållande av hexyl- och isohexylalkoholer.
Dessutom kan hexylaldehyd först kondenseras till isododekenaldehyd, med ef- terföljande hydrogenering till isododekanol i närvaro av Ni-katalysator med an- vändning av väte framställt ur biomassa.
Exempel 16 Betmelass med en sackaroskoncentration på 46 % späddes med vatten till en sackaroskoncentration på 18 %, surordes med svavelsyra till pH 5,5, varefter alkoholjästautolysatet tillsattes i en mängd på 60 ml/l (370 mg/ 1 av aminokvä- ve) och startjästbiomassan S. cereuisiae tillsattes i en mängd av 5 g/l. Ferrnen- teringen utfördes vid 38°C och pH 5,5. Ferrnenteringshastigheten var 4,0 l/ g - h, Cg-Cs-alkohokoncentration vid slutet av fermenteringen var 8,95 vol-%.
Cz-Cs-alkoholema destillerades av från odlingsvätskan (mäsken) efter fermente- ringen. Cg-Cs-alkoholblandningen som erhölls vid melassfermenteringen dehyd- ratiserades vid 350i50°C i närvaro av AlgOs-katalysator.
Blandningen av Omättade Cg-Cs-kolväten som erhållits vid dehydratiseringen blandades med syntesgas som erhållits ur biogas och som hade ett förhållande CO:H2=l:1 och leddes till reaktorn med kobolt-rodiumkatalysator. Temperatu- ren i reaktorn hölls vid 90il0°C och trycket vid 2:1 MPa. En blandning Ca-Cß- aldehyder erhölls vid hydrofonnyleringsreaktionen. Propionaldehyd extrahera- des från blandningen av Cg-Cö-aldehyder och hydrogenerades till propanol i närvaro av en Ni-katalysator med hjälp av vätet av förnyelsebart ursprung. Pro- panol àterförs till steget för C;-Cs-alkoholdehydratisering. C4-C5- aldehydblandningen kondenserades först till en blandning av omättade Cg-Cig- aldehyder som sedan hydrogenerades i närvaro av Ni-katalysator till en bland- ning av mättade Cg-Cm-alkoholer med användning av väte som erhållits från det förnyelsebara råmaterialet. Cg-alkoholerna extraherades från blandningen av Cg-Cm-alkoholer och dehydratiserades i närvaro av Al2O3 vid 350i25°C till iso- okten, som följdes av hydrogenering till en blandning av isooktan med använd- ning av vätet som erhållits från det fömyelsebara råmaterialet.
Dessutom kan den sammantagna C3-C6-aldehydblandningen, som erhållits vid hydroforrnyleringsreaktionen, först kondenseras till en blandning av omättade Cß-Ciraldehyder, som sedan hydrogeneras med Ni-katalysator med användning av väte av förnyelsebart ursprung till en blandning av mättade Cfi-Cm-alkoholer med isostruktur.
Mättade Cö-Clz-alkoholer kan sedan dehydratiseras med AlqOg vid 350i25°C till en blandning av Omättade Cs-Ciz-kolväten. Omättade Cö-Cm-kolvâten som er- hållits vid dehydratiseringen med Ni-katalysatom med användning av H2 av för- nyelsebart ursprung hydrogeneras till en blandning av mättade Cs-Ciz-kolväten med isostruktur.
Exempel 17 40 45 50 526 429 14 Betmelass med en sackaroskoncentration pà 46 % spâddes med vatten till en sackaroskoncentration på 18 %, surgjordes med svavelsyra till pH 5,5, varefter alkoholjästautolysatet tillsattes i en mängd på 60 ml / l (370 mg/l aminokvâve) och startjästbiomassan S. cerevisiae tillsattes i mängden 5 g/l. Fermenteringen utfördes vid 38°C och pH 5,5. Fermenteringshastigheten på 4,01/g - h, Cz-Cs- alkoholkoncentrationen i slutet av fermenteringen var 8,95 vol-%.
Cz-Cs-alkoholer destillerades av från odlingsvåtskan (mäsken) efter fermente- ring. Cz-Cs-alkoholblandningen som erhållits vid melassfermenteringen dehyd- ratiserades med Al2O3-katalysator vid 350i50°C.
Blandningen av omättade Cg-Cs-kolväten som erhållits vid dehydratisering blandades med syntesgas erhållen ur biogas och med ett förhållande CO:H2=l:1 och leddes till reaktorn med kobolt-rodiumkatalysator. Temperaturen i reaktorn hölls vid 90i-l0°C och trycket vid 2:1 MPa. Vid hydroformyleringsreaktionen erhölls en blandning av Ca-Cs-aldehyder. Propionaldehyd extraherades från blandningen av C3-C6-aldehyder och hydrogenerades till propanol i närvaro av Ni-katalysator med hjälp av H2 av fömyelsebart ursprung. Propanol återfördes till steget med dehydratisering av Cg-Cs-alkoholer. N -butylaldehyd extraherades från nämnda aldehydblandning och kondenserades till Z-etylhexanal, som se- dan hydrogenerades med Ni-katalysator med hjälp av väte från fömyelsebart ursprung till Z-etylhexanol.
Dessutom extraherades Cs-aldehyder med isostruktur från blandningen av C4- Ce-aldehyder och omvandlades till motsvarande amylener, som vid reaktion med metanol bildar isoamylmetyletrar. Den återstående blandningen av C4-Ce- aldehyder kondenserades till omättade Cg-Crg-aldehyder med isostruktur, som därefter hydrogeneras i närvaro av Ni-katalysatom med användning av väte av förnyelsebart ursprung till en blandning av Cg-Cm-alkoholer. De erhållna C3- Cm-alkoholema kan dehydratiseras med AlzOa vid 350i50°C till en blandning av omättade Cß-Cm-kolväten, som sedan hydrogeneras i närvaro av Ni-katalysator med användning av väte av förnyelsebart ursprung till motsvarande mättade C8- Cm-kolvâten med isostruktur.
Exempel 18 Krossat vetekom blandades i ett viktförhållande 1: 10 med vatten som upphet- tats till 80°C och hölls vid denna temperatur i 10 minuter, varefter temperatu- ren höjdes till 100°C och blandningen fick stå i 30 minuter. Det sålunda bered- da substratet leddes till sterilisering i en autoklav vid 150°C inom 60 minuter, varefter substratet kyldes ned till 38°C. Som ett resultat av överkokningen av mjölet nådde stärkelsekoncentrationen i substratet cza 6 %. Superfosfat sattes till substratet i en mängd som gav en halt av P2O5 på 200 mg/l, aminosyran leucin tillsattes i en mängd på 2000 mg/l och valin i mängden 1500 mg/1.
Startjästbiomassan C. acetobutylicum infördes till substratet i en koncentration på 5 g/ 1. Ferrnenteringen utfördes vid 38°C och ett pH på 6,0. Fennenterings- hastigheten var 4,0 l/g-h, koncentrationen av alkoholer vid slutet av fermente- ringen var 1,7 vikt-%, inkluderande 0,15 vikt-% etanol, 0,08 vikt-% isopropanol, 0,09 vikt-% isobutanol, 1,25 vikt-% n-butanol, 0,13 vikt~% isopentanol, och koncentrationen av aceton i slutet av fermenteringen var 0,7 vikt-%. 40 45 50 "'| NJ O\ 4:.
\\) \D Blandningen av Cz-Cs-alkoholer och aceton som erhållits vid stärkelsefermente- ringen dehydratiserades, efter separation av aceton, med AlgOg-katalysator vid 350-1-50°C. Blandningen av omättade Cg-Cs-kolvâten som erhållits vid dehydrati- seringen blandades med syntesgas, som hârstammade från biogas och hade ett förhållande CO:H2=1:1, och leddes till reaktorn med kobolt-rodium-katalysator.
Temperaturen i reaktorn hölls vid 90i10°C och trycket vid 211 MPa.
Vid hydroformyleringsreaktionen erhölls en blandning av Cg-Cö-aldehyder.
Blandningen Cg-Cß-aldehyder med tillsatt aceton hydrogenerades med Ni- katalysator med användning av våte som erhållits vid fermenteringen till en blandning av motsvarande Cg-Cfi-alkoholer. Cg-C-t-alkoholema extraherades från nämnda blandning och återfördes till dehydratiseringssteget.
De kvarstående Cs-Có-alkoholerna, som är alkoholer med isostruktur, dehydra- tiseras till motsvarande omättade kolväten och omvandlas, efter reaktion med metanol, till isoamylmetyl- och isokaprylmetyletrar. Metanolen som användes vid förfarandet erhölls ur koldioxiden som erhållits vid fermenteringssteget och biogasen som erhållits vid bearbetningen av fermenteringsavfallet.
De återstående Cs-Cß-alkoholerna med normal struktur dehydratiserades till motsvarande Cio-Ciz-Cüar.
Exempel 19 Krossat majskorn blandades med vatten upphettat till 80°C i ett viktförhàllande 1:10 och hölls vid denna temperatur i 10 minuter, varefter temperaturen höjdes till 100°C och blandningen fick stå i 30 minuter. Det sålunda framställda sub- stratet leddes för sterilisering in till en autoklav vid l50°C inom 60 minuter, varefter substratet kyldes ned till 38°C. Som ett resultat av överkokningen av mjölet nådde stärkelsekoncentrationen i substratet c:a 6 %. Superfosfat sattes till substratet i en mängd som gav en halt av P2O5 på 200 mg/1, aminosyran leucin tillsattes i en mängd på 2000 mg/1 och valin i en mängd på 1500 mg/1.
Startjâstbiomassan C. acetobutylicum infördes till substratet i en koncentration på 5 g/l. Ferrnenteringen utfördes i 38°C och ett pH på 6,0. Fermenteringshas- tigheten var 4,0 1 / g - h, koncentrationen av alkoholer vid slutet av fermentering- en var 1,7 vikt-%, inkluderande 0,15 vikt-% etanol, 0,08 vikt-% isopropanol, 0,09 vikt-% isobutanol, 1,25 vikt-% n-butanol, 0,13 vikt-% isopentanol, och koncentrationen av aceton i slutfermenteringen var 0,7 vikt-%.
Blandningen av Cg-Cs-alkoholer och aceton som erhölls vid stärkelsefermente- ringen dehydratiseras efter separation av aceton med en AlgOg-katalysator vid 350i50°C. Blandningen av omättade Cg-Cs-kolvåten som erhölls vid dehydrati- seringen blandas med syntesgas, som härstammar från biogas och har ett för- hållande CO:H2= 1: 1, och leds till reaktorn med kobolt-rodiumkatalysator. Tem- peraturen i reaktorn hålls vid 90i10°C och trycket vid 2:1 MPa.
Vid hydroformyleringsreaktionen erhålls en blandning av Ca-Cß-aldehyder. C4 och Cs-aldehyder med n-struktur extraheras från nämnda blandning. De kvar- stående Cg-Cß-aldehydema med tillsatt aceton hydrogeneras med Ni-katalysator med användning av väte som erhållits vid fermenteringen till en blandning av 40 45 50 526 429 16 motsvarande Cg-Cö-alkoholer. Cs-Ca-alkoholerna extraheras från nämnda blandning; dessa år alkoholer med isostruktur.
Dessa alkoholer dehydratiseras till motsvarande omâttade kolväten och om- vandlas, efter reaktion med metanol, till isoamylmetyl- och isokaprylmetyletrar.
Metanolen som användes vid förfarandet erhålles från koldioxiden som erhållits vid fermenteringssteget och biogasen erhålles vid bearbetning av fermentation- savfallet.
C-i-Cs-aldehyder med normal struktur kondenseras till omâttade Cß-Cio- aldehyder som sedan hydrogeneras med väte som erhålles vid fermenteringsste- get till mättade Cs-Cio-alkoholer.
Exempel 20 Cz-Cs-alkoholerna destilleras av från odlingsvâtskan (mäsken) efter fermentering som erhållits i exempel 4. Blandningen av Cz-Cs-alkoholer som erhållits vid stärkelsefermenteringen oxideras i närvaro av en silverkatalysator vid 200- 300°C för erhållande av en blandning av Cg-Cs-aldehyder. Cq-Cs-aldehyderna som erhållits vid oxidationen kondenserades till omâttade C4-C1s~aldehyder som hydrogenerades i närvaro av en kopparkatalysator till en blandning av mättade C4-C15-aldehyder. C4-C5-aldehyderna extraherades ur nämnda blandning och återfördes till kondensationssteget, och Cß-Cß-aldehyderna användes för ex- traktion av enskilda aldehyder eller hydrogenerades i närvaro av en Ni- katalysator till en blandning av mättade Cfi-Cß-alkoholer. Med hjälp av dehyd- ratisering och hydrogenering kan de senare omvandlas till en blandning av mät- tade kolväten. Dessutom kan bäde mättade och omâttade Cs-Cis-aldehyder oxi- deras till motsvarande syror.
Exempel 2 l Cz-Cs-alkoholer destillerades av från odlingsvätskan (mäsken) efter fermentering som erhållits enligt exempel 4. Blandningen av Cg-Cs-alkoholer som erhölls vid fermenteringen dehydratiserades i närvaro av AlgOa-katalysator vid 350i50°C.
Blandningen av omâttade Cg-Cs-kolväten som erhållits vid dehydratiseringen blandas med syntesgas som härrör från biogas och som har ett förhållande CO:H2=1: 1 och leds till reaktorn med kobolt-rodiumkatalysator. Temperaturen i reaktorn hålls vid 90i10°C och vid trycket 2:1 MPa. Som ett resultat av hydro- formyleringsreaktionen erhålls en blandning av Cg-Cö-aldehyder. Blandningen av Cg-Cß-aldehyder hydrogeneras i närvaro av Ni-katalysator med användning av väte som erhållits ur det förnyelsebara råmaterialet till en blandning av C3- Ce-alkoholer, som återförs till dehydratiseringssteget.
Förfarandet upprepas tills Cg-aldehyder uppstår i aldehydblandningen. Efter att Cs-aldehydema uppstått i blandningen av aldehyder kan förfarandet utföras på två sätt. Enligt det första sättet extraheras Cg-aldehyder och kondenseras till omâttade Cm-aldehyder som sedan hydrogeneras till mättade Cm-alkoholer och som om så önskas bearbetas vidare till mättade Cm-kolväten. Enligt det andra sättet kan de extraherade Cg-aldehyderna hydrogeneras direkt med Ni- katalysator med väte som erhållits ur det förnyelsebara råmaterialet till en 17 blandning av Cg-alkoholer, som omvandlas vidare till en blandning av CB- kolväten.

Claims (25)

10 15 20 25 30 35 40 45 50 18 PATENTKRAV
1. Metod att intensifiera fermentering av kolhydratsubstrat, öka utby- tet av alkoholer, och utnyttjandet av vattenlösliga substanser i dranken efter destillation av alkohol, omfattande beredning av ett substrat inkluderande ett kolhydratsubstrat med en kolhydratkoncentration på 3-20 % och en kvävekälla, och ferrnentering av substratet till en koncentration av Cg-Cs-alkoholer på 1,5- 10 %, kännetecknad av att kvävekällan omfattar leucin, isoleucin och/ eller valin i en mängd som ger en aminokvävehalt i substratet från 30 till 500 mg/1.
2. Metod enligt patentkrav 1, kännetecknad av att fermenteringspro- cessen utgörs med en hastighet på upp till 4,0 g/ l per timme.
3. Metod enligt patentkrav 1 eller 2, kännetecknad av att de vattenlös- liga substanserna i dranken efter separation av alkohol används för framställ- ning av jästen.
4. Metod enligt något av de föregående patentkraven, kännetecknad av att kolhydratsubstratet som används är bet- eller soekerrörsmelass; och aminosyraautolysat av alkoholjåstproteinet används.
5. Metod enligt patentkrav 4, kännetecknad av att alkoholjästen som erhålls vid fermenteringen av melasskolhydratema kondenseras till en torrsub- stanshalt på 5-10 %, tvättas med vatten under kondensationen och behandlas genom autolys vid 45-55°C inom 24-48 timmar; varvid det erhållna autolysatet som har en aminokvävekoncentration på 3000-8000 mg/1 och innehåller ami- nosyrorna valin, leucin och isoleucin används som kvävenäringskälla för jästen vid fermenteringen av melasskolhydratema.
6. Metod enligt något av patentkraven 1-4, kännetecknad av att kol- hydraterna som används är försockrad stärkelse (syrastärkelsehydrolysat eller enzymatiskt stärkelsehydrolysat) av olika typer av spannmål eller potatis, och syraproteinhydrolysat eller enzymatiskt proteinhydrolysat av dranken eller jä- stautolysat används.
7. Metod enligt patentkrav 6, kännetecknad av att suspenderade äm- nen i dranken (efter separation efter alkohol därifrån) kondenseras till en torr- substanshalt på 5-10 %, varefter enzymatisk hydrolys av proteinet i dranken utförs med användning av proteolytiska enzympreparat; det erhållna aminosy- rahydrolysatet med en aminokvâvekoncentration på 2000-6000 mg/1 används som en kvävenäringskälla för jästen vid fennenteringen av korn- eller potatis- stärkelsekolhydrater.
8. Metod enligt patentkrav 6, kännetecknar! av att de suspenderade substansema i dranken (efter separation av alkohol därifrån) kondenseras till en torrsubstanshalt på 5-10 %, varefter syrahydrolys av proteinet i dranken ut- förs med användning av 0,5 %-2 % svavel- eller saltsyra vid lOO-200°C i 1-12 timmar; och det erhållna aminosyrahydrolysatet med en aminokvävekoncentra- tion på 2000-6000 mg/l används som kvåvenäringskälla för jästen i kom- eller potatisstärkelsefermenteringen. 10 20 25 30 35 40 45 50 526 429 19
9. Metod enligt patentkrav 3, kännetecknad av att de vattenlösliga substansema i dranken (efter separation av alkohol därifrån) används för aerob odling av jästen; den sålunda erhållna jästen kondenseras till en torrsubstans- halt på 5-10 % och behandlas genom autolys vid 45-55°C i 24-48 timmar; och det sålunda erhållna autolysatet som har en aminokvävehalt på 3000-8000 mg/ 1 används som en kvävenäringskälla för jästen vid kom- eller potatisstär- kelsefermenteringen.
10. Metod enligt något av patentkraven 1-3, kännetecknad av att det använda kolhydratsubstratet är syrahydrolysat av trä; och att aminosyraautoly- satet av jästen, som erhållits vid aerob odling av jästen med pentosdrank (efter separation av alkohol därifrån) används.
11. Metod enligt patentkrav 10, kännetecknad av att pentosdranken (efter separation av alkohol därifrån), används för aerob odling av jästen; den sålunda erhållna jästen kondenseras till en torr substanshalt pä 5-10 %, tvättas med vatten under kondensering och behandlas genom autolys vid 45-55°C i 24- 48 timmar; och det sålunda erhållna autolysatet som har en aminokvävehalt på 3000-8000 mg/ l används som en kvåvenäringskälla för jästen vid fermentering av trähydrolysatkolhydratema.
12. Metod enligt något av patentkraven 5-1 1, kännetecknad av att as- paragin och ammoniaksalter extraheras ifrån autolysatet av jâstproteinet, syra- hydrolysaten eller de enzymatiska hydrolysaten av dranken.
13. Metod enligt patentkrav 12, kännetecknad av att överskottsautoly- satet av jåstproteinet torkas och används som djurfoder.
14. Metod enligt något av de föregående patentkraven, kännetecknad av att blandningen av alkoholer som erhålles vid fermenteringen av kolhydrat- substraten efter destillation, som har en etanolhalt på 97,0-99,5 % och halt av högre alkoholer på 0,5-3,0 %, används för framställning av motorbränslen.
15. Metod enligt något av de föregående patentkraven, kännetecknad av att blandningen av alkoholer som erhålles vid fermenteringen av kolhydrat- substraten efter destillation används för erhållande av syrainnehållande före- ningar och/ eller kolväten, inkluderande de med sex och fler kolatomer i moleky- len.
16. Metod enligt patentkrav 15, kännetecknad av att alkoholblandning- en som erhålles vid fermenteringen av kolhydratsubstraten dehydratiseras; de omättade kolvätena som således erhålles bringas att reagera med syntesgas för erhållande av aldehyder, som sedan hydrogeneras till en blandning av högre alkoholer; alternativt kondenseras aldehyderna som erhålles med hydroforrnyle- ringsreaktionen först till högre omättade alkoholer som sedan hydrogeneras till motsvarande högre mättade alkoholer.
17. Metod enligt patentkrav 15 eller 16, kännetecknad av att syntesga- sen som används vid forrnyleringsreaktionen erhålles ur biomassa och / eller biogas, och eller biokemiskt erhållen metan. 10 20 25 30 526 429 20
18. Metod enligt patentkrav 15 eller 16, kännetecknad av att vätet som används vid hydrogenering erhållits ur biomassa och/ eller biokemiskt.
19. Metod enligt patentkrav 15, kännetecknad av att alkoholblandning- en som erhålls vid fermenteringen av kolvätesubstraten oxideras för erhållande av en blandning av aldehyder; nämnda aldehyder kondenseras till en blandning av högre omättade aldehyder och hydrogeneras därefter till en blandning av motsvarande högre mättade alkoholer.
20. Metod enligt patentkrav 19, kännetecknad av att vâtet som an- vänds vid hydrogenering erhålls ur biomassa och / eller biokemiskt.
21. Metod enligt något av patentkraven 16-20 kännetecknad av att de högre mättade alkoholerna dehydratiseras till motsvarande omåttade kolväten, som sedan hydrogeneras till mättade kolväten.
22. Metod enligt patentkrav 21, kännetecknar! av att vätet som an- vänds för hydrogenering erhålles ur biomassa och/ eller biokemiskt.
23. Metod enligt något av patentkraven 16-20, kännetecknad av att de högre mättade alkoholerna dehydratiseras för erhållande av motsvarande etrar.
24. Metod enligt patentkrav 16, kännetecknad av att de omättade C5- Có-kolvätena med isostruktur bringas att reagera med metanol för erhållande av motsvarande metyletrar.
25. Metod enligt patentkrav 24, kännetecknar! av att den metanol som används för erhållande av metyletrarna erhålles ur koldioxid erhållen vid fer- menteringssteget och biogas erhållen vid biokemisk bearbetning av avfall som erhålls vid fermenteringssteget.
SE0302800A 2003-10-24 2003-10-24 Metod för att framställa syreinnehållande föreningar utgående från biomassa SE526429C2 (sv)

Priority Applications (29)

Application Number Priority Date Filing Date Title
SE0302800A SE526429C2 (sv) 2003-10-24 2003-10-24 Metod för att framställa syreinnehållande föreningar utgående från biomassa
CNB2004800313034A CN100396779C (zh) 2003-10-24 2004-10-22 由生物量生产烃类和含氧化合物的方法
HUE04793835A HUE048539T2 (hu) 2003-10-24 2004-10-22 Eljárás szénhidrogének és oxigéntartalmú vegyületek elõállítására biomasszából, amely eljárás magában foglal fermentációt aminosavak (LEU, ILE, VAL) hozzáadásával
DK04793835.2T DK1680509T3 (da) 2003-10-24 2004-10-22 Fremgangsmåde til fremstilling af carbonhydrider og oxygenholdige forbindelser fra biomasse der inkluderer fermentation med tilsætning af aminosyre (leu, ile, val)
KR1020067007926A KR101189818B1 (ko) 2003-10-24 2004-10-22 바이오매스로부터 탄화수소류 및 산소 함유 화합물을 제조하는 방법
JP2006536486A JP5026082B2 (ja) 2003-10-24 2004-10-22 バイオマスから炭化水素および酸素含有化合物を製造する方法
SI200432486T SI1680509T1 (sl) 2003-10-24 2004-10-22 Postopek za proizvodnjo ogljikovodikov in spojin, ki vsebujejo kisik, iz biomase, ki vključuje fermentacijo z dodatkom aminokislin (LEU, ILE, VAL)
YUP-2006/0281A RS20060281A (en) 2003-10-24 2004-10-22 Method for production of hydrocarbons and oxygen-containing compounds, from biomass
MXPA06004340A MXPA06004340A (es) 2003-10-24 2004-10-22 Metodo para la produccion de hidrocarbonos y compuestos que contienen oxigeno, a partir de biomasa.
LTEP04793835.2T LT1680509T (lt) 2003-10-24 2004-10-22 Angliavandenilių ir junginių, kurių sudėtyje yra deguonės, gavimo būdas iš biomasės, įskaitant fermentaciją su pridėtinėmis aminorūgštimis (leu, ile, val)
PT47938352T PT1680509T (pt) 2003-10-24 2004-10-22 Método de produção de hidrocarbonetos e compostos contendo oxigénio a partir de biomassa incluindo fermentação com adição de aminoácidos (leu, ile, val)
BRPI0415619-6B1A BRPI0415619B1 (pt) 2003-10-24 2004-10-22 Método para intensificar a fermentação de substratos de carboidratos e aumentar o rendimento de álcoois
EP04793835.2A EP1680509B1 (en) 2003-10-24 2004-10-22 Method of producing hydrocarbons and oxygen-containing compounds from biomass including fermentation with addition of amino acids (leu, ile, val)
US10/970,835 US20050112739A1 (en) 2003-10-24 2004-10-22 Method for producing hydrocarbons and oxygen-containing compounds from biomass
EA200600827A EA010923B1 (ru) 2003-10-24 2004-10-22 Способ сбраживания углеводных субстратов
PCT/SE2004/001534 WO2005040392A1 (en) 2003-10-24 2004-10-22 Method for producing hydrocarbons and oxygen-containing compounds, from biomass
CA2541899A CA2541899C (en) 2003-10-24 2004-10-22 Method for producing hydrocarbons and oxygen-containing compounds, from biomass
AU2004284364A AU2004284364B2 (en) 2003-10-24 2004-10-22 Method for producing hydrocarbons and oxygen-containing compounds, from biomass
PL04793835T PL1680509T3 (pl) 2003-10-24 2004-10-22 Sposób wytwarzania węglowodorów i związków zawierających tlen z biomasy, obejmujący fermentację z dodatkiem aminokwasów ( leu, ile, val)
ES04793835T ES2774700T3 (es) 2003-10-24 2004-10-22 Método de producción de hidrocarburos y compuestos que contienen oxígeno a partir de biomasa que incluye fermentación con adición de aminoácidos (leu, ile, val)
UAA200604052A UA84299C2 (ru) 2003-10-24 2004-10-22 Способ интенсификации ферментации углеводородных субстратов
IL174793A IL174793A (en) 2003-10-24 2006-04-04 Method for producing hydrocarbons and oxygen-containing compounds from biomass
ZA200602864A ZA200602864B (en) 2003-10-24 2006-04-07 Method for producing hydrocarbons and oxygen-containing compounds, from biomass
CU2006000087A CU23839B1 (es) 2003-10-24 2006-04-24 Método para producir hidrocarburos y compuestos que contienen oxígeno a partir de biomasa
NO20062346A NO341608B1 (no) 2003-10-24 2006-05-23 Fremgangsmåte for å produsere hydrokarboner og oksygeninneholdende forbindelser av biomasse.
HK07103434.1A HK1096428A1 (en) 2003-10-24 2007-03-30 Method for producing hydrocarbons and oxygen-containing compounds, from biomass
US14/534,490 US20150064763A1 (en) 2003-10-24 2014-11-06 Method for Producing Hydrocarbons and Oxygen-containing Compounds from Biomass
HRP20200323TT HRP20200323T1 (hr) 2003-10-24 2020-02-25 Postupak proizvodnje ugljikovodika i spojeva koji sadrže kisik iz biomase uključujući fermentaciju uz dodatak aminokiselina (leu, ile, val)
CY20201100186T CY1122714T1 (el) 2003-10-24 2020-02-28 Μεθοδος παραγωγης υδρογονανθρακων και οξυγονουχων ενωσεων απο βιομαζα που περιλαμβανει ζυμωση με προσθηκη αμινοξεων (leu,ile,val)

Applications Claiming Priority (2)

Application Number Priority Date Filing Date Title
US51358303P 2003-10-24 2003-10-24
SE0302800A SE526429C2 (sv) 2003-10-24 2003-10-24 Metod för att framställa syreinnehållande föreningar utgående från biomassa

Publications (3)

Publication Number Publication Date
SE0302800D0 SE0302800D0 (sv) 2003-10-24
SE0302800L SE0302800L (sv) 2005-04-25
SE526429C2 true SE526429C2 (sv) 2005-09-13

Family

ID=34525631

Family Applications (1)

Application Number Title Priority Date Filing Date
SE0302800A SE526429C2 (sv) 2003-10-24 2003-10-24 Metod för att framställa syreinnehållande föreningar utgående från biomassa

Country Status (28)

Country Link
US (2) US20050112739A1 (sv)
EP (1) EP1680509B1 (sv)
JP (1) JP5026082B2 (sv)
KR (1) KR101189818B1 (sv)
CN (1) CN100396779C (sv)
AU (1) AU2004284364B2 (sv)
BR (1) BRPI0415619B1 (sv)
CA (1) CA2541899C (sv)
CU (1) CU23839B1 (sv)
CY (1) CY1122714T1 (sv)
DK (1) DK1680509T3 (sv)
EA (1) EA010923B1 (sv)
ES (1) ES2774700T3 (sv)
HK (1) HK1096428A1 (sv)
HR (1) HRP20200323T1 (sv)
HU (1) HUE048539T2 (sv)
IL (1) IL174793A (sv)
LT (1) LT1680509T (sv)
MX (1) MXPA06004340A (sv)
NO (1) NO341608B1 (sv)
PL (1) PL1680509T3 (sv)
PT (1) PT1680509T (sv)
RS (1) RS20060281A (sv)
SE (1) SE526429C2 (sv)
SI (1) SI1680509T1 (sv)
UA (1) UA84299C2 (sv)
WO (1) WO2005040392A1 (sv)
ZA (1) ZA200602864B (sv)

Families Citing this family (100)

* Cited by examiner, † Cited by third party
Publication number Priority date Publication date Assignee Title
ES2312337T3 (es) 1999-03-11 2009-03-01 Zeachem Inc. Proceso para producir etanol.
US7074603B2 (en) * 1999-03-11 2006-07-11 Zeachem, Inc. Process for producing ethanol from corn dry milling
CN1938257A (zh) * 2004-01-29 2007-03-28 齐凯姆公司 有机酸的回收
US7708214B2 (en) 2005-08-24 2010-05-04 Xyleco, Inc. Fibrous materials and composites
US20150328347A1 (en) 2005-03-24 2015-11-19 Xyleco, Inc. Fibrous materials and composites
US20070014895A1 (en) * 2005-07-12 2007-01-18 Holtzapple Mark T System and Method for Converting Biomass
US8945899B2 (en) * 2007-12-20 2015-02-03 Butamax Advanced Biofuels Llc Ketol-acid reductoisomerase using NADH
US8273558B2 (en) 2005-10-26 2012-09-25 Butamax(Tm) Advanced Biofuels Llc Fermentive production of four carbon alcohols
US8450542B2 (en) 2005-12-16 2013-05-28 Phillips 66 Company Integrated process for converting carbohydrates to hydrocarbons
US7678950B2 (en) 2005-12-16 2010-03-16 Conocophillips Company Process for converting carbohydrates to hydrocarbons
US8975047B2 (en) * 2006-06-16 2015-03-10 E I Du Pont De Nemours And Company Process for making isooctenes from dry 1-butanol
US20080009656A1 (en) * 2006-06-16 2008-01-10 D Amore Michael B Process for making isooctenes from dry isobutanol
US20080132741A1 (en) * 2006-06-16 2008-06-05 D Amore Michael B Process for making butenes from dry isobutanol
US20090099401A1 (en) * 2006-06-16 2009-04-16 D Amore Michael B Process for making isooctenes from aqueous isobutanol
US20080015395A1 (en) * 2006-06-16 2008-01-17 D Amore Michael B Process for making butenes from aqueous 1-butanol
US20080015396A1 (en) * 2006-06-16 2008-01-17 D Amore Michael B Process for making dibutyl ethers from dry isobutanol
US20080015397A1 (en) * 2006-06-16 2008-01-17 D Amore Michael B Process for making isooctenes from aqueous 1-butanol
US20080045754A1 (en) * 2006-06-16 2008-02-21 D Amore Michael B Process for making butenes from dry 1-butanol
US20090030239A1 (en) * 2006-06-16 2009-01-29 D Amore Michael B Process for making butenes from aqueous isobutanol
AP2724A (en) 2006-07-21 2013-08-31 Xyleco Inc Conversion systems for biomass
JP5013396B2 (ja) * 2006-09-01 2012-08-29 独立行政法人産業技術総合研究所 炭素数３の多価アルコールの脱水／水素化用触媒及びそれを用いた炭化水素の製造方法
US7915470B2 (en) 2006-09-08 2011-03-29 Board Of Regents, The University Of Texas System Coupled electrochemical method for reduction of polyols to hydrocarbons
US20080103747A1 (en) * 2006-10-31 2008-05-01 Macharia Maina A Model predictive control of a stillage sub-process in a biofuel production process
US8571690B2 (en) * 2006-10-31 2013-10-29 Rockwell Automation Technologies, Inc. Nonlinear model predictive control of a biofuel fermentation process
US8521310B2 (en) * 2006-10-31 2013-08-27 Rockwell Automation Technologies, Inc. Integrated model predictive control of distillation and dehydration sub-processes in a biofuel production process
US7831318B2 (en) * 2006-10-31 2010-11-09 Rockwell Automation Technologies, Inc. Model predictive control of fermentation temperature in biofuel production
US8634940B2 (en) * 2006-10-31 2014-01-21 Rockwell Automation Technologies, Inc. Model predictive control of a fermentation feed in biofuel production
US7933849B2 (en) * 2006-10-31 2011-04-26 Rockwell Automation Technologies, Inc. Integrated model predictive control of batch and continuous processes in a biofuel production process
JP2010030902A (ja) * 2006-11-21 2010-02-12 Mitsui Chemicals Inc エチレンの製造方法
US20080131948A1 (en) * 2006-12-01 2008-06-05 Leo Ernest Manzer Process for making isooctenes from dry 2-butanol
US20080132730A1 (en) * 2006-12-01 2008-06-05 Leo Ernest Manzer Process for making butenes from dry 2-butanol
US20080234523A1 (en) * 2006-12-01 2008-09-25 Leo Ernest Manzer Process for making isooctenes from aqueous 2-butanol
US20080132732A1 (en) * 2006-12-01 2008-06-05 Leo Ernest Manzer Process for making butenes from aqueous 2-butanol
BRPI0605173A (pt) * 2006-12-05 2008-07-22 Braskem Sa processo de produção de uma ou mais olefinas, olefina, e, polìmero
CN101646776A (zh) * 2007-02-09 2010-02-10 齐凯姆公司 制造产物的高能效方法
BRPI0701993A2 (pt) * 2007-03-30 2008-11-18 Petroleo Brasileiro Sa mÉtodo para reciclagem e aproveitamento da glicerina obtida da produÇço do biodiesel
ES2426070T3 (es) 2007-04-18 2013-10-21 Butamax (Tm) Advanced Biofuels Llc Producción fermentativa de isobutanol utilizando enzimas cetol-ácido reductoisomerasas muy activas
US8153850B2 (en) * 2007-05-11 2012-04-10 The Texas A&M University System Integrated biofuel production system
EP2167452A1 (en) * 2007-06-25 2010-03-31 Mcneff Research Consultants, Inc. Catalysts, systems and methods for ether synthesis
CN101680004A (zh) 2007-06-27 2010-03-24 诺维信公司 产生发酵产物的方法
EP2017346A1 (en) * 2007-07-19 2009-01-21 Ineos Europe Limited Process for the production of alcohols
WO2009013233A2 (en) 2007-07-20 2009-01-29 Upm-Kymmene Oyj Method and apparatus for producing liquid biofuel from solid biomass
US9145566B2 (en) * 2007-07-27 2015-09-29 Swift Fuels, Llc Renewable engine fuel and method of producing same
UA98002C2 (uk) * 2007-09-07 2012-04-10 Фураникс Технолоджиз Б.В. Спосіб одержання суміші похідних фурфуралю і 5-алкоксиметилфурфуралю та паливо, що містить таку суміш
CN101952398B (zh) 2007-12-03 2014-05-21 格沃股份有限公司 可再生组合物
US8193402B2 (en) * 2007-12-03 2012-06-05 Gevo, Inc. Renewable compositions
AU2008331448B2 (en) * 2007-12-05 2013-12-19 Braskem S.A. Integrated process for the production of ethylene-butylene copolymer, an ethylene-butylene copolymer and the use of ethylene and 1-butylene, as comonomer, sourced from renewable natural raw materials
EP2222841B1 (en) 2007-12-20 2015-08-26 Butamax (TM) Advanced Biofuels LLC Ketol-acid reductoisomerase using nadh
EP2238098A4 (en) * 2007-12-27 2016-06-01 Gevo Inc RECOVERING HIGHER ALCOHOLS IN DILUTED AQUEOUS SOLUTIONS
US7932297B2 (en) 2008-01-14 2011-04-26 Pennsylvania Sustainable Technologies, Llc Method and system for producing alternative liquid fuels or chemicals
WO2009091783A2 (en) * 2008-01-14 2009-07-23 Pennsylvania Sustainable Technologies, Llc Method and system for producing alternative liquid fuels or chemicals
WO2009100434A1 (en) * 2008-02-07 2009-08-13 Zeachem Inc. Indirect production of butanol and hexanol
KR100970936B1 (ko) * 2008-04-25 2010-07-20 한국에너지기술연구원 가스화장치를 이용한 바이오디젤 정제 잔여물의 가스화방법
JP2011519578A (ja) * 2008-05-07 2011-07-14 ジーケム インコーポレイテッド 有機酸の回収
FR2931477B1 (fr) * 2008-05-21 2012-08-17 Arkema France Acide cyanhydrique derive de matiere premiere renouvable
FR2934264B1 (fr) * 2008-07-22 2012-07-20 Arkema France Fabrication d'esters de vinyle a partir de matieres renouvelables, esters de vinyle obtenus et utilisations
FR2934261B1 (fr) * 2008-07-25 2015-04-10 Arkema France Procede de synthese d'esters de l'acide acrylique
FR2938535B1 (fr) * 2008-11-20 2012-08-17 Arkema France Procede de fabrication de methylmercaptopropionaldehyde et de methionine a partir de matieres renouvelables
FR2938838B1 (fr) * 2008-11-27 2012-06-08 Arkema France Procede de fabrication d'un methacrylate de methyle derive de la biomasse
US8697893B2 (en) * 2008-12-22 2014-04-15 Sartec Corporation Systems and methods for producing fuels and fuel precursors from carbohydrates
FR2940801B1 (fr) * 2009-01-06 2012-08-17 Arkema France Procede de fabrication d'un methacrylate de methyle derive de la biomasse
BR122017014535B1 (pt) 2009-01-26 2019-03-26 Xyleco, Inc. Método para produzir um éster de ácido carboxílico
WO2010099201A1 (en) * 2009-02-24 2010-09-02 Gevo, Inc. Methods of preparing renewable butadiene and renewable isoprene
LT2403894T (lt) * 2009-03-03 2016-09-26 The Coca-Cola Company Biologinės kilmės polietileno tereftalamo pakuotė ir jos gamybos būdas
FR2945543B1 (fr) * 2009-05-15 2011-05-06 Inst Francais Du Petrole Procede de production d'alcools et/ou de solvants a partir de biomasse lignocellulosique avec recyclage acide des residus solides
WO2010148348A2 (en) * 2009-06-19 2010-12-23 The Texas A&M University System Integrated biofuel processing system
CN102762722B (zh) 2009-12-29 2015-05-20 布特马斯先进生物燃料有限责任公司 用于发酵生产低级烷基醇的醇脱氢酶(adh)
KR101664450B1 (ko) * 2010-01-08 2016-10-11 한국과학기술원 바이오매스로부터 유기산을 생산하는 방법
SG182407A1 (en) 2010-01-08 2012-08-30 Gevo Inc Integrated methods of preparing renewable chemicals
WO2011139711A2 (en) * 2010-04-26 2011-11-10 Terrabon, Inc. Anaerobic organisms in a process for converting biomass
US8373012B2 (en) 2010-05-07 2013-02-12 Gevo, Inc. Renewable jet fuel blendstock from isobutanol
KR101089488B1 (ko) 2010-07-14 2011-12-02 주식회사 엘지화학 올레핀으로부터 이소타입의 알데히드와 알콜의 병산 장치 및 이를 이용한 병산 방법
KR20140092759A (ko) 2011-03-24 2014-07-24 부타맥스 어드밴스드 바이오퓨얼스 엘엘씨 숙주 세포 및 아이소부탄올의 제조 방법
TW201247596A (en) 2011-04-19 2012-12-01 Gevo Inc Variations on prins-like chemistry to produce 2,5-dimethylhexadiene from isobutanol
FR2976293B1 (fr) * 2011-06-10 2015-01-02 Arkema France Procede de synthese de composes hydrocarbones bi-fonctionnels a partir de biomasse
US8871051B2 (en) 2012-03-21 2014-10-28 Los Alamos National Security, Llc Process for decomposing lignin in biomass
MX2014013446A (es) 2012-05-11 2014-12-08 Butamax Advanced Biofuels Llc Enzimas de cetol-acido reductoisomerasa y metodos de uso.
WO2014047421A1 (en) 2012-09-21 2014-03-27 Butamax(Tm) Advanced Biofuels Llc Production of renewable hydrocarbon compositions
US9512408B2 (en) 2012-09-26 2016-12-06 Butamax Advanced Biofuels Llc Polypeptides with ketol-acid reductoisomerase activity
US9914672B2 (en) 2012-10-19 2018-03-13 Lummus Technology Inc. Conversion of alcohols to distillate fuels
FR2997397B1 (fr) * 2012-10-29 2014-11-07 Arkema France Procede de synthese directe d'aldehydes insatures a partir de melanges d'alcools
KR101450089B1 (ko) 2012-12-20 2014-10-15 한국과학기술연구원 산-금속 복합촉매를 이용하여 벤질페닐에테르를 포함하는 바이오매스로부터 고탄소의 포화탄화수소를 생산하는 방법
US8889386B2 (en) 2013-04-11 2014-11-18 Hankyong Industry Academic Cooperation Center Method for producing bio-alcohol using nanoparticles
BR102013022434B8 (pt) * 2013-09-02 2022-06-21 Advel Tecnologia E Comercio Eireli Processo para fermentação microbiana de substratos açucarados
FR3019545B1 (fr) 2014-04-04 2016-03-11 Arkema France Procede de synthese directe de (meth)acroleine a partir d'ethers et/ou acetals
AU2015260217B2 (en) * 2014-05-15 2017-08-31 Ihi Corporation Plant processing system
JP6263792B2 (ja) * 2014-05-15 2018-01-24 株式会社Ｉｈｉ環境エンジニアリング バイオマスを用いた液体燃料製造方法
DE102015002830B4 (de) 2015-03-05 2019-05-23 Hochschule Furtwangen Bioraffinerie-Verfahren
WO2016194727A1 (ja) * 2015-05-29 2016-12-08 横浜ゴム株式会社 老化防止剤の製造方法
CA2990614A1 (en) * 2015-06-23 2016-12-29 Minn-Dak Farmers Cooperative Process for saponin enhanced autoloysis of yeast
US10239812B2 (en) 2017-04-27 2019-03-26 Sartec Corporation Systems and methods for synthesis of phenolics and ketones
CN111328342B (zh) * 2017-07-31 2024-04-12 赛纳塔生物有限公司 用于在去除前浓缩悬浮的固体的系统和方法
CN108244628A (zh) * 2018-01-18 2018-07-06 路传章 一种富含多肽-金属螯合物的营养液及其制备方法和应用
US10696923B2 (en) 2018-02-07 2020-06-30 Sartec Corporation Methods and apparatus for producing alkyl esters from lipid feed stocks, alcohol feedstocks, and acids
US10544381B2 (en) 2018-02-07 2020-01-28 Sartec Corporation Methods and apparatus for producing alkyl esters from a reaction mixture containing acidified soap stock, alcohol feedstock, and acid
WO2020057878A1 (en) 2018-09-17 2020-03-26 Exxonmobil Chemical Patents Inc. Transfer hydroformylation for the production of oxygenates
KR102272012B1 (ko) * 2019-11-06 2021-07-01 세종대학교산학협력단 혐기성소화조의 중간생성물을 이용한 바이오알코올의 제조방법
JP7535378B2 (ja) * 2020-01-20 2024-08-16 出光興産株式会社 アルデヒド化合物の製造方法及び炭化水素化合物の製造方法
EP4141090B1 (en) * 2021-08-31 2023-08-23 Swedish Biofuels AB Method for producing motor fuel from ethanol
IT202200004013A1 (it) * 2022-03-03 2023-09-03 Milano Politecnico Processo autosostenibile a zero emissioni per produzione di chemicals da fonti organiche

Family Cites Families (19)

* Cited by examiner, † Cited by third party
Publication number Priority date Publication date Assignee Title
US1725084A (en) * 1927-11-08 1929-08-20 Eastern Alcohol Corp Process of producing fusel oil by fermentation
US2272982A (en) * 1938-07-19 1942-02-10 Owen William Ludwell Process for increasing fermentative efficiency in ethanol production
US4066793A (en) * 1974-03-18 1978-01-03 Ajinomoto Co., Inc. Seasoning composition and preparation thereof
US4342831A (en) * 1979-07-02 1982-08-03 American Can Company Fermentable acid hydrolyzates and fermentation process
US4326032A (en) 1979-08-20 1982-04-20 Grove Leslie H Process for the production of organic fuel
DE3303571C2 (de) * 1982-03-11 1984-07-26 Buckau-Walther AG, 4048 Grevenbroich Verfahren und Anlage zur Herstellung von Äthanol
US4571384A (en) * 1982-10-18 1986-02-18 State Of Oregon Acting By And Through The State Board Of Higher Education On Behalf Of Oregon State University Methane production
ZA838867B (en) * 1982-12-01 1984-07-25 Thomas Anthony Carson Fermentation method and composition for use therein
JPS6317696A (ja) * 1986-07-08 1988-01-25 Shinenerugii Sogo Kaihatsu Kiko アルコ−ルの発酵方法
US5173429A (en) * 1990-11-09 1992-12-22 The Board Of Trustees Of The University Of Arkansas Clostridiumm ljungdahlii, an anaerobic ethanol and acetate producing microorganism
US5070016A (en) * 1991-03-28 1991-12-03 Revolution Fuels Of America, Inc. Integrated process for producing ethanol, methanol and butyl ethers
US6265619B1 (en) * 1996-01-17 2001-07-24 Exxon Chemical Patents Inc. Oxygenates and processes for their manufacture
US6130076A (en) * 1997-06-19 2000-10-10 University Of Florida Research Foundation, Inc. Ethanol production using a soy hydrolysate-based medium or a yeast autolysate-based medium
FI106955B (sv) * 1998-10-16 2001-05-15 Fortum Oil & Gas Oy Förfarande för framställning av isooktan från en inmatning av isobutenhaltigt kolväte
RU2145354C1 (ru) 1998-11-24 2000-02-10 Оренбургский государственный университет Способ подготовки зернового крахмалсодержащего сырья для спиртового брожения
US6740508B2 (en) * 1999-02-11 2004-05-25 Renessen Llc Fermentation-based products from corn and method
ES2312337T3 (es) * 1999-03-11 2009-03-01 Zeachem Inc. Proceso para producir etanol.
WO2001018154A1 (en) * 1999-09-06 2001-03-15 Agrofuel Ab Motor fuel for diesel engines
JP2002345395A (ja) * 2001-05-30 2002-12-03 Kumiko Ibaraki シュー生地用配合組成物

Also Published As

Publication number Publication date
KR101189818B1 (ko) 2012-10-10
EP1680509A1 (en) 2006-07-19
PT1680509T (pt) 2020-03-06
EP1680509B1 (en) 2019-12-04
NO20062346L (no) 2006-07-24
DK1680509T3 (da) 2020-03-02
UA84299C2 (ru) 2008-10-10
SE0302800D0 (sv) 2003-10-24
HK1096428A1 (en) 2007-06-01
IL174793A (en) 2010-11-30
EA200600827A1 (ru) 2006-10-27
EA010923B1 (ru) 2008-12-30
US20150064763A1 (en) 2015-03-05
CN1871358A (zh) 2006-11-29
RS20060281A (en) 2008-09-29
JP2007533301A (ja) 2007-11-22
AU2004284364A1 (en) 2005-05-06
CA2541899A1 (en) 2005-05-06
CA2541899C (en) 2012-12-11
US20050112739A1 (en) 2005-05-26
AU2004284364B2 (en) 2009-11-12
CN100396779C (zh) 2008-06-25
HUE048539T2 (hu) 2020-07-28
LT1680509T (lt) 2020-03-25
NO341608B1 (no) 2017-12-11
SE0302800L (sv) 2005-04-25
IL174793A0 (en) 2006-08-20
JP5026082B2 (ja) 2012-09-12
WO2005040392A1 (en) 2005-05-06
ZA200602864B (en) 2007-10-31
BRPI0415619A (pt) 2006-12-12
KR20060110868A (ko) 2006-10-25
MXPA06004340A (es) 2006-09-04
BRPI0415619B1 (pt) 2014-01-28
HRP20200323T1 (hr) 2020-06-12
PL1680509T3 (pl) 2020-06-01
ES2774700T3 (es) 2020-07-22
CU23839B1 (es) 2012-10-15
SI1680509T1 (sl) 2020-04-30
CY1122714T1 (el) 2021-03-12

Similar Documents

Publication Publication Date Title
SE526429C2 (sv) Metod för att framställa syreinnehållande föreningar utgående från biomassa
CN100575331C (zh) 一种生产乙醇的方法
US20050239181A1 (en) Continuous process for producing ethanol using raw starch
CN107002099B (zh) 用于共同制备乙醇和真菌蛋白的生物方法
US20090017164A1 (en) Fermentation process for the preparation of ethanol from a corn fraction having low oil content
JP5412272B2 (ja) エタノール製造のための同時糖化‐発酵培養基用の栄養剤
AU2005222426A1 (en) Methods and systems for producing ethanol using raw starch and fractionation
Campos et al. Production of acetone butanol ethanol from degermed corn using Clostridium beijerinckii BA101
Toran-Diaz et al. Effect of acid or enzymatic hydrolysis on ethanol production by Zymomonas mobilis growing on Jerusalem artichoke juice
DK3177728T3 (en) IMPROVED FERMENTATION PROCEDURES USING XYLANASE AND PECTINASE
US8679803B2 (en) Glucose conversion to ethanol via yeast cultures and bicarbonate ions
CN113337547A (zh) 一种酒糟综合再利用的方法
EP2855686B1 (en) Alcoholic fermentation process in the presence of a high alcohol tolerant yeast and a maltotriose positive yeast
RU2109058C1 (ru) Способ получения спирта из гемицеллюлозных гидролизатов растительного сырья
Osumah et al. Production of yeast using acid-hydrolyzed cassava and poultry manure extract
Doelle Socio-ecological biotechnology concepts for developing countries
CN109328234A (zh) 用于釜馏物发酵的工艺和方法
Litchfield ugation was introduced for separating
CN1958804B (zh) 大米直接磨浆酶液化酸糖化主发酵提取酒精生产燃料酒精方法
KR0180986B1 (ko) 옥수수 속대의 가수분해물질로부터 미생물 발효에 의한 자일리톨의 제조방법
CN100497645C (zh) 高粱直接酶液化酸糖化发酵提取燃料酒精方法
Saiki et al. CIGR Handbook of Agricultural Engineering, Volume V Energy and Biomass Engineering, Chapter 3 Biomass Engineering, Part 3.1 Biomass Liquid Fuels, Part 3.1. 1 Ethanol and Methanol
Saquido et al. Production of microbial protein for feed from banana rejects.
Litchfield Columbus, Ohio 43.201 USA

Legal Events

Date Code Title Description
NUG Patent has lapsed