SE526139C2 - Tidningspapper för offsettryckning - Google Patents

Description

pigment allt mer som fyllnadsmedel vid papperstillverkning. Dessa oorganiska pigment sipprar lätt ut från papperslagren tillsammans med den fuktande lösningen, därigenom utgörande ett av de papperspulverelement som kan ansamlas på tryckfilten. Vidare leder det ökade innehållet av färgfri pappersmassa till en ökning av askinnehàllet i pappret, vilket faktiskt kan öka problemet med ansamling på tryckfilten.

För att ta sig an dessa problem under offsettryckning, har pappersytan som används för tryckning av tidningspapper vanligtvis varit täckt med ytbehandlingssubstanser vattenlösliga, högmolekylära material såsom stärkelse, polyvinylalkohol eller polyakrylamid. Dessa som innehåller ytbehandlingssubstanser ökar styrkan hos pappersytan och hjälper mikrofibrema och fyllnadsmedlen hos pappersytan att kraftigt vidhäfta pappersarket. Om à andra sidan den tillförda mängden ökas, ökar även vidhäftningsförmâgan hos pappersytan då den fuktas, varigenom det så kallade "Neppari-problemet” uppstår, vilket är papprets vidhäftningsförmàga till tryckfilten, vilket kan leda till att pappret rivs sönder under tryckningen.

Som en följd av att använda ytbehandlingssubstanser i stora mängder kan färginfiltrationen i pappret hämmas, vilket lätt kan leda till ojämn mättnad av färgen vid färgtryck (d.v.s. ojämnhet i färgintensitet) på grund av ojämn färgapplicering.

Vanligtvis har olika metoder föreslagits för att öka ytstyrkan hos pappret samtidigt som dess vidhäftningsförmàga minskas. Exempelvis beskriver den japanska patentansökan med publiceringsnummer 8-13384 en metod för att förstärka papprets ytstyrka genom att belägga dess yta med en särskild polyakrylamid-förening och samtidigt öka pappersytans motståndskraft mot vatten genom att använda polyvalent aldehyd. I den japanska patentansökan med publiceringsnummer 5-59689 föreslås en metod för att förbättra appreteringsegenskapema, styrkan och vidhäftningsförmâgan hos pappersytan genom att belägga ytan med en vattenblandning där polyvinylalkohol blandats med blockcopolymer av etylenoxid och ootuáo c 10 15 20 25 30 0 I 0 Q I I 9 c a o U o 0 I o a o o O lo propylenoxid. I ingendera fallet uppnås dock varken en nöjaktig minskning av papprets vidhäftningsförmåga eller en nöjaktig ökning av papprets ytstyrka, och den ojämna måttnaden av färg vid färgtryck är olöst.

Vidare har uppkomsten av papperspulver normalt hämmats genom användandet av en hartsemulsion som appreteringsmedel och andra interna appreteringsmedel för att öka pappersytans appreteringsgrad varigenom en fuktande lösning hindras från att infiltrera papprets innersta lager vid offsettryckning. De tidigare nämnda interna appreteringsmedlen leder lätt till problem med utbredd skumning på grund av mäldvatten hos höghastighets- pappersmaskiner såsom de som används för att tillverka tidningspapper.

Vidare används ofta mekanisk massa, där appreteringseffekten är svår att förvissa sig om, som råmaterial för tidningspapper. Om därför en substans med kvarhållande egenskaper används tillsammans med de interna appreteringsmedlen, kommer hartsen i papperstillverkningssystemet att upptas i pappret, varigenom vitheten hos tidningspappret minskas.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN Ändamålet tillhandahålla ett tidningspapper för offsettryckning som inte orsakar ansamling av med föreliggande uppfinning är att papperspulver på tryckfilten ooh som minskar förekomsten av över- vidhäftning genom en låg nivå av ytvidhäftningsförmåga.

Som ett resultat av en grundlig undersökning med syftet att skapa ett tidningspapper för offsettryckning bearbetningsegenskaper i tryckprocessen, har uppfinnarna löst problemet genom att som erbjuder utmärkta belägga baspappret hos ett tidningspapper med en ytbehandlingssubstans som innehåller en specifik processad stärkelse varefter pappret torkas. I synnerhet har uppfinnama löst problemet genom att använda minst en sorts processad stärkelse utvald bland eterifierad stärkelse, karboxylsyraförestrad stärkelse och aldehydstärkelse såsom 10 15 20 25 30 52 6 ytbehandlingssubstans, och så att produkten av viskositeten av typ B, mätt med användande av rotor No. 1 vid 60 varv per minut vid 10% koncentration och 50°C och beläggningsmängden av ytbehandlingssubstansen ligger inom intervallet 2 till 1s eps-g/mz.

FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORMER Normalt har som nämnts ovan tidningspapper för offsettryckning hittills belagts med ytbehandlingssubstanser vilka huvudsakligen består av stärkelse, polyvinylalkohol eller polyakrylamid. När den tillförda mängden av någon av dessa ytbehandlingssubstanser ökas för att hämma bildandet av papperspulver, ger en sådan ökning upphov till problem vid tryckning, såsom ojämn färgapplicering vid färgtryckning, eller att arket fastnar vid tryckfllten på grund av vidhäftningsförmàgan hos arkets yta då det är fuktat. Med andra ord är det möjligt att minska mängden papperspulver som bildas genom att öka mängden av tillförda ytbehandlingssubstanser, men genom att öka mängden av tillförda ytbehandlingssubstanser blir papprets vidhäftningsförmåga sämre och sålunda är det svårt att bemästra dessa båda problem samtidigt.

Uppfinnarna har upptäckt att genom att använda en speciflk processad stärkelse som ytbehandlingssubstans och göra så att produkten av viskositeten av typ B hos ytbehandlingssubstansen, mätt med hjälp av rotor No. 1 vid 60 varv per minut med 10% koncentration vid 50°C, och beläggningsmängden av ytbehandlingssubstansen ligger inom intervallet 2 till 15 cps-g/mz (inklusive s, 4, s, e, 7, e, e, 1o, 11, 12, 13 och 14 cpsg/mö, är det möjligt att hämma mängden papperspulver som bildas samtidigt som pappersytans vidhäftningsförmàga minskas. Om värdet av denna produkt understiger 2 cps-glmz, är inte reduceringseffekten för papperspulvret tillräcklig, medan om den överstiger 15 cps-g/mz är reduceringseffekten tillräcklig, men vidhäftningsförmågan hos pappret ökar. Det upptäcktes även att om värdet av denna produkt var inom intervallet som specificeras av Il UI I I I I I I I o 0 oo 0000 lot 10 15 20 25 30 föreliggande uppfinning, kunde inte hämningen av bildande av papperspulver och en förbättring av pappersytans vidhäftningsförmàga uppnås på samma gång då en äkta stärkelse eller oxiderad stärkelse användes. Med andra ord är hämningen av bildande av papperspulver och en förbättring av pappersytans vidhäftningsförmäga hos ett tidningspapper för offsettryckning utgående från produkten av viskositet av typen B och appliceringsmängden, enligt definition i denna uppfinningen, lämpligt endast då en modifierad stärkelse med en specifik struktur och funktionell grupp används som ytbehandlingssubstans.

Viskositeten av typen B hos ytbehandlingssubstansen som används i denna uppfinningen bör företrädesvis vara inom intervallet 5 till 30 cps när det mäts med hjälp av rotor No. 1 vid 60 varv/minut med 10% koncentration vid 50°C.

Om värdet är mindre än 5 cps, år infiltrationsegenskapema hos ytbehandlingssubstansen höga, vilket hindrar ytbehandlingssubstansen fràn att stanna kvar på papprets yta, så att reduceringseffekten för papperspulvret inte kan uppnås till en tillräcklig grad. Om värdet à andra sidan överstiger 30 cps, varierar appliceringsvolymen mycket och det är därvid svårt att erhålla produkter med jämn kvalitet.

Dessutom bör ytbehandlingssubstansens appliceringsmängd som definieras i denna uppfinningen vara inom intervallet 0.05 till 2.0 g/mz och företrädesvis inom intervallet 0.1 till 1.0 g/mz i fast vikt per båda sidor. Om appliceringsmängden understigef005 g/mz, blir papprets ytstyrka otillräcklig och reduceringseffekten för papperspulvret kan inte uppnås till en tillräcklig grad. Om värdet å andra sidan överstiger till 2.0 g/m2, föreligger inga problem med papprets ytstyrka, men dess vidhåftningsförmàga ökar så att Neppari- problem sàsom att arken fastnar vid tryckfilten eller att de rivs sönder kan förekomma. Den lämpliga koncentrationen av det fasta innehållet hos ytbehandlingssubstansen bör vara 3 till 20 vikt-% när den appliceras på baspappret.

OOII i 10 15 20 25 30 526 Den specifika processade stärkelsen som används för denna uppfinning bör företrädesvis vara minst en av typerna valda från minst en typ a) till c) nedan, och sådana som har en höga filmbildande egenskaper (täckegenskaper) och låga vattenelueringsvärden. a) Eterifierad stärkelse, vilken är eterifierad av en förening som definieras av den generella formeln (1) nedan: (A0)nH (1) där A representerar en etylengrupp eller propylengrupp, medan n betecknar ett heltal mellan 1 och 15, b) Karboxylsyraförestrad stärkelse som är förestrad med hjälp av monokarboxylsyra eller dikarboxylsyra som innehåller en linjär, förgrenad eller cyklisk alkylgrupp eller alkenylgrupp som har 4 till 18 kolatomer, och c) Aldehydstärkelse Den föredragna eterifierade stärkelsen som används i denna uppfinning är en hydroxyetylstärkelse. Anledningen till att just denna specifika typ av eterifierad stärkelse skulle bidra till att hämma uppkomsten av papperspulver och reducera pappersytans vidhäftningsförmàga är inte helt klarlagt, men innebär det följande. Den fuktande lösningen som läggs pà pappersytan vid enkelt pappersmassefibern blir alltför våt, blir mikrofibern och de interna offsettryckning kan penetrera papperslagren, och om fyllnadsmedlen i papperslagren lätt urtvättade. Härav kan man dra slutsatsen att det lilla råmaterial som sipprar fram blir basen för papperspulvret. Vidare har tidningspappret ursprungligen en hög förmåga att absorbera vatten på grund av strukturen hos dess pappersmassa (papperslager), vilken struktur underlättar att papperspulver bildas. Därför är 'stärkelsen med en hög filmbildande egenskap benägen att bidra till färgspridningen i MD- och CD- riktningarna hos pappret snarare än att infiltrera i Z-riktningen, och det antas att ojämn färgapplicering på papprets yta minimeras, varigenom 10 15 20 25 30 mikrofibrerna och de interna fyllnadsmedlen innefattade i pappersytan hindras från att vidhäfta direkt mot tryckfilten. Å andra sidan har stärkelsen med làga filmbildande egenskaper sämre förmåga att täcka míkrofibrerna och fyllnadsmedlen, varvid den fuktande lösningen som tillförs pappersytan vid offsettryckning enkelt kommer att tränga igenom papperslagren, vilket underlättar elueringen av míkrofibrerna och de interna fyllnadsmedlen. Som et resultat härav, kan slutsatsen dras att det lilla råmaterial som sipprar fram blir basen för papperspulvret. Särskilt, även om pappersytan fuktas med den fuktande lösningen under offsettryckning, vidhäftar hydroxyetylstärkelsen kraftigt flbern på grund av den ömsesidiga reaktionen hos vätebindningen hos hydroxyletylgruppen, så att volymen hos den eluerade stärkelsen är liten, varigenom det antas att det är möjligt att reducera vidhäftningsförmågan hos pappersytan.

Den hydroxyetylstärkelsen som är lämpligast för att användas i denna uppfinning är en torkad lágmolekylär hydroxyetylstärkelse. Enligt till exempel USP5766366 och USP5817180, erhålls den torkade làgmolekylära hydroxyetylstärkelsen som den làgmolekylära formen av en hydroxyetylstärkelse i dess fasta tillstånd med ett vatteninnehàll från 5 till 17% genom försurning-med hjälp av vätekloridgas, saltsyra, svavelsyra eller genom oxidering med ammoniumpersulfat, väteperoxid eller klorgas. Jämfört med den behandlad i (våt), har den torkade làgmolekylära hydroxyetylstärkelsen flera aldehydgrupper som bildar en hemiacetolbindning med cellulosafiber, och då den bildar starka bindningar med cellulosafibrerna med kovalenta bindningar, kan det ge en betydande ökning av papprets vanligtvis använda hydroxyetylstärkelsen suspensionstillståndet ytstyrka och är effektivare vid reduceringen av papperspulversgenereringen_ Den särskilt föredragna karboxylsyraförestrade stärkelsen som används i denna uppfinning, är en 1-octenyllbârnstenssyraförestrad stärkelse. Det är inte helt klarlagt varför denna typ av karboxylsyraförestrad stärkelse har en hämmande effekt pä bildandet av papperspulver samt reducerar 10 15 20 25 30 526 vidhäftningsförmågan hos pappersytan, men liksom den förestrade stärkelsen beskriven ovan, har den karboxylsyraförestrade stärkelsen höga fi|mbildande.egenskaper, och den har också höga hydrofoba egenskaper och kan således minska den fria energin på pappersytan, vilket gör papperslagren mer vattenfasta och mindre vattenabsorberande. Som ett resultat härav kan man anta att utsipprandet av den lilla mängden råmaterial genom vatten reduceras, och bildandet av papperspulver minskas eller elimineras.

Det är inte helt klarlagt varför aldehydstärkelsen som används i föreliggande uppfinning undertrycker bildandet av papperspulver och reducerar pappersytans vidhäftningsförmåga, men man förmodar att den bildar en hemiacetol-bindning med cellulosafibern, vilket förbättrar ytstyrkan hos pappret i dess våta tillstànd ådå den fuktande lösningen tillförs vid ofisettryckning, varigenom bildandet av papperspulver undertrycks. \f|dare reducerar hemiacetolbindningen med cellulosafibem elueringsgraden hos stärkelsen genom den fuktande lösningen och minskar pappersytans vidhäftningsförmåga, så att det antas att förekomsten av Neppari minskar.

Som nämnt ovan, har ytbehandlingssubstansen med utmärkt papperspulversreducerande effekt idealiskt sett hög filmbildande förmåga, tillhandahåller skydd mot vattenabsorption och bildar en kovalent bindning med cellulosafibern, därför ytbehandlingssubstans där en torkad lågmolekylär hydroxyetylstärkelse blandas med ett appreteringsmedel. och borde företrädesvis vara en Det föredragna innehållet av den specifika processade stärkelsen som används som ytbehandlingsmedel i sitt fasta tillstånd i föreliggande uppfinning bör vara inom intervallet 20 till 100 vikt-%. Om det understiger 20 vikt-% kan antingen pappersytans vidhäftningsförmåga eller dess ytstyrka bli otillräcklig. _; ' 0 0 000 0 0 00 0000 00 0 00 00 0 0 4 0 0 0 0 0 0 0 0 I 0 0 00 0 0 0 0 00 00 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 000 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 v 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 00 00 00 000 0000 0 CO IÛ II OI IQ I U O I I I I O I I I I I O I I Û I I O: 0000 I! OOOO 00 i 0 10 15 20 25 30 5 2 6 1 5 9 g; j; . . i. . .

Dessutom bör Neppari-styrkan (vidhäftning) hos tidningspappret för offsettryckning som tillhandahållas av föreliggande uppfinning företrädesvis inte överskrida 300mN/3cm (cirka 30 gf/3 cm). Om det är lika med eller underskridande detta värde kommer problemen som tillskrives pappersytans vidhäftningsförmåga inte att uppstå. Neppari-styrkan sàsom specificerad i föreliggande uppfinning mäts enligt följande: två bitar (4x6 cm) klipps ut från ett tidningspapper för offsettryckning. De belagda sidorna hos bitarna dränkes i vatten med temperaturen 20° C under fem sekunder varefter de två bitarnas belagda sidor sätts ihop. Härnäst placeras tidningspapprets baspapper pà yttersidorna hos de hopsatta bitama och matas in i en vals med ett tryck om 50 kg/mz, följt av fuktbehandling vid 25°C och 60% RH under 24 timmar. Bitarna formas därefter till 3x6 cm för att användas som prov, och Neppari-styrkan mäts med en dragprovmaskin med en draghastighet om 30 mmlminut. Ju högre uppmätt värde är, desto mindre exfolierar provet (med andra ord, desto starkare är vidhäftningen).

Ytbehandlingsmedlet som används i föreliggande uppfinning innehåller, förutom stärkelse, appreteringsmedel, vattenlösliga högre polymerer, motmedel mot Nepparl, konserveringsmedel, antiskummedel, medel för UV- skydd, medel för skydd mot blekning, medel för förstärkning av fluorescens, viskositetsstabilisatorer, Smörjmedel, anti-smörjmedel och liknande.

Vad beträffar appreteringsmedlet, bör det företrädesvis innehålla åtminstone två sorters appreteringsmedel av sorterna appreteringsmedel av styren-typ och appreteringsmedel av olefintyp. Exempel på appreteringsmedel av styrentyp inkluderar styren/akrylatpolymerer, styren/(met)akrylatcopolymerer (termen "(met)akrylat” refererar här till ”akrylat ochleller metakrylat"), styren/(met)akrylat/(metjakrylatestercopolymer, styren/maleathalvestercopolymer och styren/maleatestercopolymer. Exempel pà appreteringsmedel av olefintyp inkluderar etylen/akrylatcopolymer, isobutylen/akrylatcopolymer, n- styren/maleatoopolymer, 10 15 20 25 30 10 butylen/(met)akrylat/(met)akrylatestercopolymer, propylen/maleatcopolymer och etylenlmaleatcopolymer. Alkyletendimer, alkenylbärnstenssyraanhydrid, harts och liknande kan också användas som appreteringsmedel.

Nästa ämne är den vattenlösliga polymeren av högre ordning. Som vattenlösliga sådana polymerer, ges som exempel oxiderade stärkelser andra än den specifika processade stärkelsen tillhandahållen i föreliggande stärkelse, stärkelse, enzymmodifierad stärkelse och andra stårkelser, polyvinylalkohol, uppfinning, fosforsyramodifierad katjoniserad polyakrylamid och liknande. lngen specifik anordning anges för att applicera ytbehandlingsmedlet på baspappret hos tidningspappret. Det kan exempelvis vara en appreteringspress, en bladdoserande appreteringspress, en stavdoserande appreteringspress, en "gate-ro|e"-bestrykare, en bladbestrykare, en bombestrykare, en stavbladbestrykare, en luftknivbestrykare eller annan anordning som är allmänt känd och använd. Efter appliceringsprocessen utförs vanligtvis kalandrering för att jämna till pappersytan, genom antingen maskinkalandrering med en dubbelsidig metallvals eller mjukkalandrering genom användandet av en metallvals och en elastisk vals.

Tidningspapprets baspapper som används hos föreliggande uppfinning tillverkas med vilken som helst allmänt känd och använd pappersmaskin av mald pappersmassa (GP); mekanisk pappersmassa (MP) såsom termomekanisk pappersmassa (TMP), kemotermomekanisk pappersmassa (CTMP), och semikemisk pappersmassa; kemisk pappersmassa (CP) representerad av kraftmassa (KP); färgfri pappersmassa (DlP) som erhålls efter att färgen avlägsnats fràn pappersavfall innehållande tidigare nämnda pappersmassor; och återvunnen pappersmassa erhållen genom att utskott som bildats vid papperstillverkningen upplöses; vilka används oberoende eller blandade med någon ”mining rate”. Innehållet av DlP är företrädesvis inom intervallet 50% till 100%, utgående från den pågående utvecklingen mot 10 15 20 25 30 526 " 11 högre DIP-innehåll. Vidare är inte basvikten hos pappersbasen inte särskilt definierad, men bör vara inom intervallet 34 till 5Og/m2.

Om så är nödvändigt, kan tidningsbaspappret som används i föreliggande uppfinning innehålla allmänt kända och använda fyllnadsmedel och kemikalier för papperstillverkning. Som fyllnadsmedel kan man tillföra vitkarbon, lera, kiseldioxid, talk, tltanoxid, kalciumkarbonat, syntetisk hartsfyllnadsmedel (såsom vinylkloridharts, polystyrenharts, karbamidlformalinharts, melaminharts, styrenlbutadiencopolymerharts) och liknande. För neutralt papper är kalciumkarbonat särskilt effektivt. Det kan även innehålla papperstillverkningskemlkalier, pappersförstärkande medel såsom polyakrylamidpolymer av högre ordning, polyvinylalkoholpolymer av högre ordning, katjoniserad stärkelse, karbamid-/formalinharts och melamin- /formalinharts; släpphjälp eller kvarhållningshjälp akrylamid/aminometyl katjoniserad stärkelse, såsom akrylamidcopolymersalt, polyetyleneneimin, polyetylenoxicl och akrylamid/natriumakrylatcopolymer, hartsappreteringsmedel, hartsemulsionsappreteringsmedel, alkylketendimer (AKD) och alkenylbärnstenssyraanhydrid (ASA); eller tillägg såsom aluminiumsulfat, UV- appreteringsmedel såsom skyddsmedel, färgäkthetsmedel och skumdämpningsmedel. De fysiska egenskaperna hos tidningspapprets baspapper måste klara tryckning med en maskin för offsettryckning. Det bör vara tillräckligt om draghàllfasthet, rivhållfasthet, töjning och andra fysiska egenskaper hos pappret är ekvivalenta med dem hos vanligt papper som används för tidningstryckning.

[Exempel] Det följande är en detaljerad förklaring av denna uppfinning med användande av exempel. Uppfinningen är dock inte begränsad till de tillhandahållna exemplen. Andelar och % i exemplen är vlktandel respektive vikt-% där inte annat anges. snabb 10 15 20 25 30 526 1 39 ÉIIf "3f.s"§ ."I= " 12 [Exempel 1] Baspappret hos ett tidningspapper med en basvikt om 42 g/mz producerades genom att mixa 12 andelar kraftmassa av massaved, 22 andelar termomekanisk pappersmassa och 66 andelar färgfri returpappersmassa, blandningen behandlades med en sönderdelare för att erhålla en pappersmassasuspension (pappersämne) med avvattningstlllstàndet avpassat till 110 ml (Kanadensisk standard för avvattningstillstànd), vitkarbon tillsätts (2% per absolut torr pappersmassa) som fyllnadsmedel, och därefter formas det blandade materialet till ett ark genom att använda en kombinerad pappersmaskin.

Limvätskan av en torkad, làgmolekylâr hydroxyetylstärkelse (handelsnamn, ETHYLE-2015; tillverkare, STALEY Co.; medelvikt för molekylvikten, 330 000) späddes för att erhålla ett ytbehandlingsmedel med en koncentration av fast innehåll om 6.8%. Det härvid erhållna ytbehandlingsmedlet applicerades på båda sidorna hos det tidigare nämnda baspappret hos tidningspappret (basvikt 42 g/mz) genom att använda en ”gate-role”-bestrykare, med en appliceringshastighet om 1 300 m/min., och efter torkning utfördes en nypbehandling med ett linjärt tryck om 150 kg/cm genom att använda en mjuk kalander bestående av en hartsvals och en metallvals, och således erhölls ett tidningspapper för offsettryckning.

[Exempel 2] Ett tidningspapper för offsettryckning erhölls pà ett sätt likande det i exempel 1, förutom att en torkad làgmolekylär hydroxyetylstärkelse (handelsnamn, ETHYLE-2020; tillverkare, STALEY Co.; medelvikt för molekylvikten, 510 0 10 15 20 25 30 000) användes som ytbehandlingsmedel vilket appliceras med en koncentration av fast innehåll om 6.2%.

[Exempel 3] Ett tidningspapper för offsettryckning erhölls på ett sätt likande det i exempel 1, förutom att en torkad làgmolekylär hydroxyetylstärkelse (handelsnamn, ETHYLE-2025; tillverkare, STALEY Co.; medelvikt för molekylvikten, 540 000) användes som ytbehandlingsmedel vilket appliceras med en koncentration av fast innehåll om 5.8%.

[Exempel 4] Ett tidningspapper för offsettryckning erhölls pà ett sätt likande det i exempel 1, förutom att en torkad làgmolekylär hydroxyetylstärkelse (handelsnamn, ETHYLE-2035; tillverkare, STALEY Co.; medelvikt för molekylvikten, 840 000) användes som ytbehandlingsmedel vilket appliceras med en koncentration av fast innehåll om ,5.2%.

[Exempel 5] Ett tidningspapper för offsettryckning erhölls på ett sätt likande det i exempel 1, förutom att en limvätska erhàllen genom en blandning av 50 andelar av en torkad làgmolekylär hydroxyetylstärkelse (handelsnamn, ETHYLE-2025; tillverkare, STALEY Co.; medelvikt för molekylvikten, 540 000) och 50 andelar av en oxiderad stärkelse (handelsnamn SK-20; tillverkare, Nihon Cornstarch Co., Ltd.; medelvikt för molekylvikten, 570 000) användes som ytbehandlingsmedel vilket appliceras med en koncentration av fast innehåll om 6.0%.

[Exempel 6] :Obol 10 15 20 25 30 14 Ett tidningspapper för offsettryckning erhölls på ett sätt likande det i exempel 1, förutom att en limvätska erhållen genom en blandning av 50 andelar av en torkad Iågmolekylär hydroxyetylstärkelse (handelsnamn, ETHYLE-2035; tillverkare, STALEY Co.; medelvikt för molekylvikten, 840 000) och 50 andelar av en oxiderad stärkelse (handelsnamn SK-20; tillverkare, Nihon Cornstarch Co., Ltd.; medelvikt för molekylvikten, 570 000) användes som ytbehandlingsmedel vilket appliceras med en koncentration av fast innehåll om 5.5%.

[Exempel 7] Ett tidningspapper för offsettryckning erhölls på ett sätt likande det i exempel 1, förutom att en limvätska erhållen genom en blandning av 100 andelar av en torkad làgmolekylär hydroxyetylstärkelse (handelsnamn, ETHYLE-2025; tillverkare, STALEY Co.; medelvikt för molekylvikten, 540 000) och 10 andelar av ett appreteringsmedel av styrentyp (handelsnamn KN-520; tillverkare, Harima Chemicals, lnc.) samt 10 andelar av ett appreteringsmedel av olefintyp (handelsnamn AK-505; tillverkare, Seiko Chemicals, Co., Ltd.) användes som ytbehandlingsmedel vilket appliceras med en koncentration av fast innehåll om 5.8%.

[Exempel 8] “ Baspappret hos ett tidningspapper med en basvikt om 42 g/mz producerades genom att upplösa 100 andelar färgfri returpappersmassa med en sönderdelare för att erhålla en pappersmassasuspension (pappersämne) med avvattningstillstàndet avpassat till 110 ml (Kanadensisk standard för avvattningstillstànd), vitkarbon (1% per absolut torr pappersmassa) och talk (2% per absolut torr pappersmassa) tillsätts som fyllnadsmedel, och därefter 10 15 20 25 30 526 1339 15 formas det blandade materialet till ett ark genom att använda en kombinerad pappersmaskin.

Limvätskan av en torkad, lågmolekylär hydroxyetylstärkelse (handelsnamn, ETHYLE-2025; tillverkare, STALEY Co.; medelvikt för molekylvikten, 540 000) späddes för att erhålla ett ytbehandlingsmedel med en koncentration av fast innehåll om 4.5%. Det härvid erhållna ytbehandlingsmedlet applicerades på båda sidorna hos det tidigare nämnda baspappret hos tidningspappret (basvikt 42 g/mz) genom att använda en "gate-ro|e”-bestrykare, med en appliceringshastighet om 1 000 m/min., och efter torkning utfördes en nypbehandling med ett linjärt tryck om 150 kg/om genom att använda en mjuk kalander bestående av en hartsvals och en metallvals, och således erhölls ett tidningspapper för offsettryckning.

[Exempel 9] Ett tidningspapper för offsettryckning erhölls på ett sätt likande det i exempel 8, förutom att ett ytbehandlingsmedel appliceras med en koncentration av fast innehåll om 6.0%.

[Exempel 1 O] Ett tidningspapper för offsettryckning erhölls på ett sätt likande det i exempel 1, förutom att en hydroxyetylstärkelse (handelsnamn, PG-270; tillverkare, Penford Corp.; medelvikt för molekylvikten, 1 000 000) användes som ytbehandlingsmedel vilket appliceras med en koncentration av fast innehåll om 6.0%.

[Exempel 1 1] .U OC O 0 10 15 20 25 30 Q o I a nu o 0"! l\> GN __) (N xD 16 Ett tidningspapper för offsettryckning erhölls på ett sätt Iikande det i exempel 1, förutom att en limvätska erhàllen genom en blandning av 50 andelar av en hydroxyetylstärkelse (handelsnamn, PG-270; tillverkare, Penford Corp.; medelvikt för molekylvikten, 1 000 000) och 50 andelar av en oxiderad stärkelse (handelsnamn SK-20; tillverkare, Nihon Cornstarch Co., Ltd.; medelvikt för molekylvikten, 570 000) användes som ytbehandlingsmedel vilket appliceras med en koncentration av fast innehåll om 6.1 %.

[Exempel 12] Ett tidningspapper för offsettryckning erhölls på ett sätt likande det i exempel 1, förutom att en aldehydstärkelse (handelsnamn, OC-0087; tillverkare, Oji Cornstarch Co., Ltd.; medelvikt för molekylvikten, 80 000) användes som ytbehandlingsmedel vilket appliceras med en koncentration av fast innehåll om 6.5%.

[Exempel 1 3] Ett tidningspapper för offsettryckning erhölls på ett sätt Iikande det i exempel 1, förutom att en 1-oktenyllbärnstenssyraförestrad stärkelse (handelsnamn, Filmkote-370; tillverkare, National Starch and Chemical Company; medelvikt för molekylvikten, 1 120 000) användes som ytbehandlingsmedel vilket appliceras med en koncentration av fast innehåll om 5.5%.

[Jämförande exempel 1] Ett tidningspapper för offsettryckning erhölls på ett sätt Iikande dell exempel 1, förutom att en torkad làgmolekylär hydroxyetylstärkelse (handelsnamn, ETHYLE-2025; tillverkare, STALEY Co.; medelvikt för molekylvikten, 540 000) användes som ytbehandlingsmedel vilket appliceras med en koncentration av fast innehåll om 3.0%. 10 15 20 25 30 I' 3 . _.._ 0.: 526 17 [Jämförande exempel 2] Ett tidningspapper för offsettryckning erhölls på ett sätt likande det i exempel 1, förutom att en torkad làgmolekylär hydroxyetylstärkelse (handelsnamn, ETHYLE-2025; tillverkare, STALEY Co.; medelvlkt för molekylvikten, 540 000) användes som ytbehandlingsmedel vilket appliceras med en koncentration av fast innehåll om 10.0%.

[Jämförande exempel 3] Ett tidningspapper för offsettryckning erhölls på ett sätt likande det i exempel 1, förutom att en oxiderad stärkelse (handelsnamn SK-20; tillverkare, Nihon Cornstarch Co., Ltd.; medelvikt för molekylvikten, 570 000) användes som ytbehandlingsmedel vilket appliceras med en koncentration av fast innehåll om 3.0%.

[Jämförande exempel 4] Ett tidningspapper för offsettryckning erhölls på ett sätt likande det i exempel 1, förutom att en oxiderad stärkelse (handelsnamn SK-20; tillverkare, Nihon Cornstarch Co., Ltd.; medelvlkt för molekylvikten, 570 000) användes som ytbehandlingsmedel vilket appliceras med en koncentration av fast innehåll om 10.0%. i [Jämförande exempel 5] Ett tidningspapper för offsettryckning erhölls pà ett sätt likande det i exempel 1, förutom att en oxiderad stärkelse (handelsnamn SK-20; tillverkare, Nihon Cornstarch Co., Ltd.; medelvlkt för molekylvikten, 570 000) användes som ytbehandlingsmedel vilket appliceras med en koncentration av fast innehåll om 62%. 10 15 2D 25 30 O Q c 0 40 n o 5261159 18 [Jämförande exempel 6] Ett tidningspapper för offsettryckning erhölls pà ett sätt likande det i exempel 8, förutom att en oxiderad stärkelse (handelsnamn SK-20; tillverkare, Nihon Cornstarch Co., Ltd.; medelvikt för molekylvikten, 570 000) användes som ytbehandlingsmedel.

[Jämförande exempel 7] Ett tidningspapper för offsettryckning erhölls på ett sätt likande det i exempel 8, förutom att en oxiderad stärkelse (handelsnamn SK-20; tillverkare, Nihon Cornstarch Co., Ltd.; medelvikt för molekylvikten, 570 000) användes som ytbehandlingsmedel vilket appliceras med en koncentration av fast innehåll om 4.5%.

Nedanstående egenskaper uppmättes för tidningspappret för offsettryckning som erhölls i exempeln och de jämförande exemplen. Resultaten visas i Tabell 1. o Mätning av viskositet av B-typ hos ytbehandlingsmedlet Efter fasta innehàllets ytbehandlingsmedlet till 10%, uppmättes viskositeten av B-typ hos anpassning av det koncentration hos ytbehandlingsmedlet vid en temperatur om 50°C med användandet av en rotor No. 1 vid 60 varv per minut. o Utvärdering av mängd papperspulver som ansamlas på tryckfilten Beträffande tidningspappret för offsettryckning som tillhandahålles i exempel 1 till 7 och 11 till 13 och jämförande exempel 1 till 5, utvärderades mängden papperspulver som ansamlas på tryckfilten enligt följande: Tryckning utfördes med en offsettryckmaskin (Toshiba SYSTEM C-20) med membrantrycket hos den fuktande lösningen satt till 0.9 um, 10 15 20 25 19 densitet ”seal-face” 1.15 och trycktakt 600 varv per minut, med användandet av svart färg (handelsnamn, News King; tillverkare, Toyo Ink Mfg. Co., Ltd.). Efter att 20 000 kopior tryckts, avlägsnas med hjälp av etanol det papperspulver som vidhäftar den del av tryckfilten som inte trycks (area 200 cmz), varefter det filtreras genom ett membranfilter med en porstorlek om 0.45 um och torkas därefter. Pulvret vägdes och värdet omvandlades sedan till mängd papperspulver per 100 cmz. För tidningspappret för offsettryckning som tillhandahålles i exempel 8 till 10 och jämförande exempel 6 och 7, med membrantrycket hos den fuktande lösningen satt till 1.1 um, uppmättes mängden papperspulver efter det att 60 000 kopior tryckts. Om mängden ansamlat papperspulver är lika med eller understiger 50 mg, bör inga praktiska problem föreligga. Mängden papperspulver uppmättes både pà F- och W-sidan hos tidningspappret för offsettryckning.

Uppmätning av Neppari-styrka Två bitar (4 x 6 cm) klipptes ut ur ett tidningspapper för offsettryckning.

De belagda sidorna hos bitarna dränktes i vatten med temperaturen 20°C under fem sekunder, varefter de två bitarnas belagda sidor sätts ihop.

Härnäst placerades tidningspapprets baspapper på yttersidorna hos de sammansatta bitarna och därefter matades de in i en vals med ett tryck om 50 kg/mz, följt av fuktbehandlíng vid 25°C och 60 % RH under 24 timmar. Bitama formades sedan till 3 x 6 cm för att användas som prov, och Neppari-styrkan uppmättes med hjälp av en dragprovmaskin med en draghastighet om 30 mmlminut. Ju högre det uppmätta värdet är, desto svårare är det att åstadkomma exfoliering (med andra ord, desto starkare är vidhäftningen). För denna uppfinningen är det specificerat att ett tidningspapper för offsettryckning med en Nepari-styrka om 250 mN/3cm eller mindre är ett papper med "god exfoliering". 526 13 f! ;',j";_n: 20 Tabell 1 Viskositet Applikations- viskositet av Mängd Neppari- av B-typ mängd B-typ pappers- styrka (cps) (båda sidor) x pulver, (mN/3 cm) (g/mz) Applikations- FNV mängd (mg/100 (GPS-g/mz) Cmz) Exempel 1 8.7 0.40 3.5 . 9/11 78 Exempel 2 1 0.13 0.40 4.1 8/1 1 98 Exempel 3 11.0 0.40 4.4 7/10 108 Exempel 4 25.1 0.35 8.8 6/9 118 Exempel 5 15.1 0.41 6.2 13/11 127 Exempel 6 20.0 0.41 8.2 17/14 127 Exempel 7 12.0 0.45 5.4 5/8 84 Exempel 8 11.0 0.30 3.3 50/18 176 Exempel 9 11.0 0.50 5.5 45/18 196 Exempel 10 12.0 0.40 4.8 20/15 196 Exempel 11 13.0 0.40 5.2 20/16 176 Exempel 12 7.0 0.40 2.8 12/9 88 Exempel 13 26.0 0.39 10.1 7/8 118 Jämförande 11.0 0.10 1.1 151/83 78 exempel 1 Jämförande 1 1.0 1 _50 16.5 5/6 382 exempel 2 Jämförande 15.2 0.10 1.5 174/96 78 exempel 3 Jämförande 15.2 1.20 18.2 15/13 510 exempel 4 Jämförande 15.2 0.41 6.2 24/20 255 exempel 5 ' Jämförande 15.2 0.30 4.6 146/79 274 exempel 6 Jämförande 15.2 0.50 7.6 1 06/45 343 exempel 7 * 10 15 20 526 139 21 Såsom visas i Tabell 1, har mängden papperspulver som ansamlats på tryckfilten vid offsettryckning avsevärt minskat för tidningspappret för offsettryckning som tillhandahållas i exempel 1 till 13, där specifika modifierade stärkelser hydroxyetylstärkelse, 1- octenyl/bämstenssyraförestrad stärkelse och aldehydstärkelse applicerades så att produkten av viskositeten av B-typ, mätt vid 10% koncentration och såsom 50°C (rotor No. 1 vid 60 varv per minut), och appliceringsmängden låg i intervallet 2 till 15 cps-glmz och Neppari-styrkan befann sig vid en nivå som inte skulle orsaka några problem. Särskilt i exempel 7, där appreteringsmedlet av styrentyp och appreteringsmedlet av olefintyp användes i ytbehandllngsmedlet, minskades genereringen av papperspulver.

Som en kontrast framgår av jämförande exempel 1 och 2, när värdet hos tidigare nämnda produkt var " utanför intervallet specificerat i denna uppfinning, att antingen ökade mängden genererat papperspulver, eller så ökade Neppari-styrkan. Vidare, för tidningspappret för offsettryckning som tillhandahållas i jämförande exempel 3 till 7, där en oxiderad stärkelse appliceras, ökade antingen mängden papperspulver som ansamlats på tryckfilten, eller så var Nepparl-styrkan bristfällig, även när värdet hos tidigare nämnda produkt var inom intervallet specificerat i denna uppfinning (jämförande exempel 5 till 7).

Claims (6)

10 15 20 25 30 5 2 6 1 5 9 j; . f: 22 PATENTKRAV

1. Tidningspapper för offsettryckning, vilket erhålls genom att applicera ett ytbehandlingsmedel innehållande en processad_ stärkelse på ett baspapper för ett tidningspapper och genom att papprets torkas, där den processade stärkelse som ingår i ytbehandlingsmedlet är av en typ vald från minst en typ a) till c) enligt nedan, och produkten av en viskositet av B-typ hos ytbehandlingsmedlet, mätt med användande av rotor No. 1 vid 60 varv per minut vid 10% koncentration och 50°C, och en appliceringsmängd av ytbehandlingsmedlet på båda sidorna ligger inom intervallet 2 till 15 cps-glmz; a) Eterifierad stärkelse, vilken är eterifierad av en förening som definieras av den generella formeln (1) nedan: (ÅOlnH (1) där A representerar en etylengrupp eller propylengrupp, medan n representerar ett heltal mellan 1 och 15, b) Karboxylsyraförestrad stärkelse som är förestrad med hjälp av monokarboxylsyra eller dikarboxylsyra som innehåller en linjär, förgrenad eller cyklisk alkylgrupp eller alkenylgrupp som har 4 till 18 kolatomer, och c) Aldehydstårkelse

2. Tidningspappret för offsettryckning enligt krav 1, där innehållet av den processade stärkelsen i förhållande till ytbehandlingsmedlet i dess fasta tillstånd är 20 till 100 vikt-%.

3. Tidningspappret för offsettryckning enligt krav 1 eller 2, där den processade stärkelsen som ingår i ytbehandlingsmedlet är en torkad lågmolekylär hydroxyetylstärkelse som erhållits i lågmolekylärt skum genom att till syra överföra eller oxidera en hydroxyetylstärkelse i dess fasa tillstånd med ett vatteninnehåll om 5 till 17%. OOII 0 ha OO II OI 00 o U 0 0 0 0 o o 0 0 q 0 n a o 0 0 Q 0 0 uno» oo ou.. 10 23 coca! o

4. Tidningspappret för offsettryckning enligt någöt av kraven 1 till 3, där ytbehandlingsmedlet innehåller ett appreteringsmedel.

5. Tidningspappret för offsettryckning enligt krav 4, där appreteringsmedlet innefattar styrenappreteringsmedel och olefinappreteringsmedel.

6. Tidningspappret för offsettryckning enligt något av kraven 1 till 5, där en Neppari-styrka inte överskrider 300 mN/3cm.