SE525297C2 - Metod för att åstadkomma lägre emissioner vid drift av ett fordon samt motordrivet fordon - Google Patents

Description

25 30 525 2$7 Å 2 Sammanfattning av uppfinningen Ett syfte med. uppfinningen. är att tillhandahålla en metod för att på ett kostnadseffektivt sätt åstadkoma lägre emissioner i ett motordrivet fordon.

Detta syfte uppnås med en metod av i inledningen angivet slag genom att välja en utväxling i fordonets transmission i beroende av åtminstone information om att katalytisk omvandling är begärd samt information om temperatur i avgassystemet så att den valda utväxlingen reglerar temperaturen i avgassystemet.

En fördel som uppnås med denna lösning erhålles genom nyttjande av synergieffekter mellan transmissionen och förbränningsmotorn som under drift avger avgaser till avgashuset. Denna fördel kan erhållas genom att under drift transmissionens fordonets och att axels rotationshastighet väsentligen bibehålles medan motorns varvtal ändras så att ändrar värde. temperaturreglering åstadkommer i sin tur de lägre välja motorns varvtal utväxling exempelvis så transmissionens utgående avgas temperaturen Denna. avgasemissionerna. Denna lösning blir mycket kostnadseffektiv eftersom fordonet inte behöver förses med extra komponenter enligt uppfinningen. Metoden enligt uppfinningen medför att katalysatorn kan brukas under en längre tid då den inte utsätts för lika stora påfrestningar som tidigare, speciellt vad avser för höga temperaturer. Avgasrening i motorfordon kan med metoden fungera bättre i praktiken.

Eftersom katalysatorn erhåller en längre livslängd medför detta fördelen att den inte måste monteras ur 10 15 20 25 30 35 525 297 fordonet för att repareras eller ersättas lika ofta som vilket att ekonomisk och tidsbesparande då fordonet således inte tidigare medför uppfinningen bàde är behöver lämnas in till en verkstad i sama utsträckning som tidigare.

Med en väl kontrollerad temperatur i avgassystemet minimeras risken att kolväte vilket används som reagens i olika förfaranden för emissionsreducering ska bli förstört av för höga verkningslöst, för låga ytterligare fördel med uppfinningen är att risken för kolväteslip (dvs oreagerat kolväte) minskas speciellt t.ex. temperaturer, eller vid temperaturer. En vid transienter genom att temperaturen i katalysatorn kan kontrolleras pà ett bättre sätt. Genom att bättre kontrollera kan Uppfinningen gör det möjligt att pà ett bättre sätt förutsäga vad som kommer att ske i katalysatorn och på så sätt kan man hushålla med den termiska massan så att reaktionen i katalysatorn kan hållas igång under en längre tid under ett transient förlopp. temperaturen i katalysatorn katalysatorns inkopplingsgrad ökas.

Enligt en utföringsform av uppfinningen åstadkoms lägre emissioner med hjälp av en katalysator i ett fordons avgassystem. Katalysatorn kan vara av typen LNC (Lean NOX Catalyst). Genom att aktivt ändra utväxlingen på fordonets drivlina med bibehållen motoreffekt, även på låga 'varvtal, kan. en optimal temperatur för en. LNC- katalysator erhállas. ett katalysatorn optimal Den optimala temperaturen kan 350 °C. för temperatur kan en effektivare vara i intervall runt Med en katalys erhållas mellan t ex ett i injicerat kolväte avgassystemet (HC-föreningar) och NOx-föreningar, varvid en större mängd kvävgas, koldioxid och vatten 10 15 20 25 30 4 bildas i vattnet kan sedan blàsas ut ur avgassystemet. Metoden och koldioxiden katalysatorn. Kvävgasen, innebär en samstyrning av motor och transmission.

Med en temperaturgivare kan en styrenhet avgöra när det är dags att förbättra katalysen i katalysatorn.

Styrenheten kan vid indikation, eller efter beräkningar, temporärt frángá inlagrade växelvalsstrategier och eventuell optimal bränsleförbrukning för att justera temperaturen i fordonets avgassystem och därmed även temperaturen pä ett i avgassystemet injicerat kolväte. Exempelvis kan en styrenhet dä motorn har hög effekt aktivt övergå till en temperaturbegränsande strategi. Det kan konkret innebära en nedväxling i transmissionen. Med konstant motoreffekt sjunker temperaturen i avgassystemet eftersom varvtalet ökar. När avgastemperaturen i avgassystemet, och därmed även substrattemperaturen har erhàllit önskvärd temperatur, kan ordinarie växelvalsstrategi tillämpas. Styrenheten är även utformad att beakta om det är mer fördelaktigt att justera temperaturen vid ett senare tillfälle än dä en första indikation mottages. Översiktlig beskrivning av ritningarna Figur 1 visar en schematisk framställning av ett fordon och ett styrsystem för detsamma.

Figur 2 visar en databuss med exempel pä detekterade eller beräknade data, används uppfinningen. vilka enligt Figur 3a visar en schematisk framställning av ett avgassystem för ett fordon. Figur 3b visar ett diagram 10 15 20 25 30 *ca 'ü 'iilçlif :Oo Û I o 0 ICOIC O CO 0 0 O Oo a o 5:2 s '297 i' 5 00000 ~med en konverteringsgrad av NOX i en katalysator. Figur 3c visar ett diagram för hur olika konstanta motoreffekter varierar med avseende pà temperatur och motorvarvtal. Figur 3d visar schematiskt en förbränningskammare för ett fordon. Figur 3e visar schematiskt ett insprutningsförfarande av bränsle i en förbränningskamare, enligt föreliggande uppfinning.

Figur 4a visar ett flödesschema illustrerande en metod enligt en utföringsform av uppfinningen. Figur 4b visar ett flödesschema illustrerande en mer detaljerad metod enligt en utföringsform av uppfinningen.

Figur 5 visar en apparat vilken används enligt minst en utföringsform uppfinningen.

Detaljerad beskrivning av ritningarna I figur 1 'visas en schematisk framställning' av ett fordon. 1 och ett styrsystem för detsamma enligt utföringsform där tex 20 är kopplad till generellt med 30 betecknad enskivig torrlamellkoppling, vilken är innesluten i en kopplingskàpa 40. I stället för koppling användas. en 10 en av föreliggande uppfinning betecknar en flercylindrig förbränningsmotor, dieselmotor, vevaxel VâIS en en enskivig lamellkoppling kan en tvàskivig Vevaxeln 20 är ovridbart förbunden 30 kopplingshus 50, lamellskiva 60 är ovridbart förbunden med en ingående axel 70, med. kopplingens medan dess som är roterbart lagrad i huset 80 hos ett generellt med 90 betecknad växellåda. I huset 80 är en huvudaxel och en mellanaxel roterbart lagrade. En fràn växellådan 90 utgående axel 85 är anordnad att driva fordonets hjul. oo no non I Q c Q I Q co OI O O o 0000 oo O O O o oo OI OO 'CCI 'ICO IIIC I I O I Û I I I O Û OO I o o I O O O O I o 0000 I I o o OI I II OI 10 15 20 25 30 35 525 29740 "';> Ett första rör 120 är anordnat att leda avgaser från motorns 140. vilket hus 140 är anordnat för avgasrening. Ett andra rör 150 är anordnat att leda renade avgaser, från huset 140 ut förbränningskammare till ett avgashus och återstoden av de orenade avgaserna, ur fordonet.

Vidare illustreras en första styrenhet 48 för styrning av motorn 10 och en andra styrenhet 45 för styrning av transmissionen. Den första och andra styrenheten är anpassad för kommunikation med varandra via en databuss 21. I det senare beskrivs att olika processer och metodsteg sker i den första styrenheten 48, men det bör framgå att uppfinningen inte är begränsad till detta utan att den andra styrenheten 45 likaväl kan användas, eller en kombination av den första och andra styrenheten.

Sensorer, detektorer, givare och anordning för insprutningsstyrning har samlingsbeteckningen detektororgan 110. Detektororganen 110 är anpassade för komunikation med báde den första och andra styrenheten via en databuss 25. Detektororganen 110 kan t ex innefatta en temperaturmätare 390 för avgaser, vilken kan vara placerad i anslutning till huset 140.

Detektororganen 110 kan i en utföringsform vara åtminstone en bränsleinsprutare anordnad för att tillföra bränsle till motorns förbränningsrum.

Detektororganen 110 kan i en utföringsform vara àtminstone en bränsleinsprutare, även benämnd injektor eller bränsleinjektor, anordnad för att tillföra bränsle direkt till fordonets avgassystem, i vilket åtminstone en katalysator är placerad. o oo« ooao oo ooli I o o o- o o o o II I I I I O I IIII I O oooo o o I I I 0 9 9 o o o o o o o o o oo oo Iooo ooo o oooloo .

O O I C IOII IC 0 0 I I U O' l OI UC ÛOII ÛIOU OQO.

C I O I I I O O O I I I O C II OO O 10 15 20 25 30 525 297 li gg i 7 Den första styrenheten 48 är anordnad för att mottaga färddata, säsom t.ex. mängden förbränt bränsle och motorns momentana last, frän detektororganen 110, behandla färddata för att beräkna t.ex. fordonets avgasemissioner i realtid. Den första styrenheten 48 är speciellt anordnad för att mottaga information indikerande temperaturen i avgassystemet.

Temperaturen i avgassystemet kan vara ett kvalitativt medelvärde av ett flertal temperaturmätare placerade i och i anslutning till fordonets avgassystem.

Fordonet l innefattar ett gasreglage 44 och en manuell växelväljare 46, vilka är anpassade för kornmunikation med den andra styrenheten 45. Växelväljaren 46 kan ha ett läge för manuell växling och ett för automatisk växling av fordonet.

Figur 2 visar en databuss 25 och exempel pà färddata registrerade eller beräknade av detektororganen 110.

Exempel pà detekterade eller beräknade, parametrar är motormoment 201, momentana avgastemperatur 202, motoreffekt 203, fordonsacceleration 204, avgasmottryck 205 och bränsleförbrukning 206. vara, Andra parametrar kan egr-ventilläge, NOP (Needle och NOx-koncentration i behandlade Med ovan nämnda parametrar kan den första 48 beräkna t Företrädesvis utförs beräkningarna i realtid. insprutningstiming, Opening Pressure) avgaser . styrenheten ex avgas emissioner .

Ovan nämnda parametrar kan mätas direkt med hjälp av mätanordningar för mätning av respektive parametrar.

Alternativt kan respektive parametrar beräknas indirekt genom att observera andra parametrar än respektive I 0 0 o ooo 0 g no o 00 00 0 o 00 0 00 0000000 0 oooo - oo oooo .o A o o o o oo oo Ü Ü C IQ O O Û I CIO! 'I O I I I O I OO OI 00 00 0000 0000 0000 0 0 0 0 0 0 0 o 10 15 20 25 30 35 525a297 gmg 8 nämnda parameter, exempelvis genom modellbaserad estimering.

Figur 3a visar en schematisk framställning av ett avgassystem enligt en utföringsform av uppfinningen.

Det första röret 120 är anordnat att leda avgaspartiklar fràn fordonets förbränningskammare till huset 140 i vilket avgaserna helt eller delvis renas.

Vidare är det andra röret 150 anordnat att leda de renade avgaserna frän huset 140 ut ur fordonet 1. Huset 140 kan bestà av rostfritt stäl. Huset 140 innefattar en injektor 310, vilken enligt en utföringsform av uppfinningen kan vara en injektor för kolväte. Kolväte skulle även kunna injiceras i motorns förbränningsrum genom t ex en postinjektion via motorns bränsleinsprutningssystem eller alternativt separata insprutare anordnade i förbränningsrumet. I ytterligare en utföringsform kan kolväte injiceras både i förbränningsrummet och i avgassystemet samtidigt. Den första styrenheten 48 är anordnad att styra insprutning av kolväte i t ex huset 140 via injektorn 310 eller i förbränningsrumet via motorns bränsleinsprutningssystem eller via i förbränningsrumet för katalysen separat anordnade insprutare. Huset 140 innefattar vidare en katalysator 320, vilken enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen kan vara av typen LNC-katalysator. önskade slutprodukter ut från LNC-katalysatorn är kvävgas (Ng) och vatten (EQO). Ytterligare en produkt som erhålls när kolväte används som reduktionsmedel är koldioxid (C02). LNC-katalysatorn 320 kan bestá av ett keramiskt material och ha en katalytisk beläggning.

Kolväte (HC-förening) kan kemiskt reagera med EK&- föreningar i katalysatorn 320 under vissa .. 99.; upon nous o o 0 0 ° . . . , g coon on o o o o 0 I oo u I I' 10 15 20 25 30 525 297 i 9 temperaturförhállanden. En sådan reaktion kan sättass igång genom att styra temperaturen i huset 140 till lämpligt värde. Resultatet av en sådan reaktion är främst kvävgas och vatten. Vattnet kan vara i gasform.

Det andra röret 150 är anordnat att efter katalysen ' leda kvävgasen och vattnet samt andra i avgaserna ingående gaser från huset 140 och ut ur fordonet 1.

Figur 3b illustrerar hur konverteringsgraden för N01- föreningar till Nß i katalysatorn 320 beror av avgastemperatur. Konverteringsgraden beror också av katalysatortemperatur och insprutning av kolväte i avgassystemet. Det framgår i figuren att den högsta konverteringsgraden, enligt detta exempel 0,5, erhålles vid en temperatur på ungefär 350 °C. Vidare framgår att konverteringsgraden är relativt hög inom ett temperaturintervall Tl-T2. Detta temperaturintervall kan vara mellan 250 och 500 °C .

Figur 3c illustrerar hur olika konstanta motoreffekter beror av avgastemperaturen T[°C] i fordonets avgassystem och motorvarvtal [rpm]. Fig. 3c visar att avgastemperaturen ökar ifall motorvarvtalet minskar för en konstant motoreffekt. Vidare visar figuren att högre avgastemperatur kan erhållas för högre konstant motoreffekt då varvtalet minskar.

Figur 3d illustrerar en inre förbränningskammare i en motor i fordonet. Ett cylinderhuvud 380 omsluter ett förbränningsrum 381, i vilket förbränningsrum en kolv 382 är förskjutbart anordnad. Kolven 382 kan vara förbunden med en vevaxel (ej visad i figuren) medelst en vevstake 383 för framdrivning av fordonet.

II OO on O U g I OIOO I I Û I II 00 lo 0000 III! OI U I O O Û O O O I O 0 I I O I oo oo I 10 15 20 25 30 525 297 “ 10 - Vidare illustreras i Figur 3d kolvens läge i förbränningsrummet 381. Vid den övre dödpunkten (Top Dead Center, TDC) anges kolvens läge med en heltalsmultipel av Zz radianer. Heltalsmultipeln N definieras som ett positivt heltal, inklusive 0, d.v.s.

N=0,l,2,3m .

Vid den nedre dödpunkten (Bottom Dead Center, BDC) anges kolvens läge med en heltalsmultipeln N adderat med 1 av nradianer (UV+l}n¶. En fyrtaktsmotor har en cykel av 4nradianer.

Figur 3e visar kolvens läge i förbränningsrumet 381 samt ett utföringsexempel pà bränsleinsprutning i förbränningsrumet, enligt uppfinningen. Kolvens momentana läge visat i Figur 3d är i Figur 3e representerad av en vinkel ag.

Normal insprutning av bränsle i motorns förbränningsrum indikeras av ett område A. Området A är begränsat av en vinkel a; och en vinkel az. Pá samma sätt indikeras en andra insprutning (Post injection) av ett omrâde B.

Området B är begränsat av en vinkel ag och en vinkel ag.

Styrenheten 48 är anordnad att styra bränsletillförsel till fordonets förbränningsrum. Speciellt är styrenheten 48 anordnad att, enligt uppfinningen, styra tillförsel av bränsle pà ett sàdant sätt att optimering av konverteringsgraden av Nüy och HC-föreningar i katalysatorn 320 erhålles. 10 15 20 25 30' ll Figur 4a visar ett flödesschema illustrerande en metod för att erhàlla lägre emissioner i ett motordrivet fordon enligt en utföringsform av uppfinningen.

Metoden innefattar steget s401 att vid drift av ett fordon innefattande en förbränningsmotor 10 som avger avgaser till ett avgassystem 140 innefattande en katalysator 320, injiceringsorgan 310, 110, vilka är anordnade att injicera kolväte i avgassystemet och/eller i motorns 10 förbränningsrum, samt en av motorn drivbar transmission 90, kännetecknat av att metoden innefattar steget: - att välja en utväxling i fordonets transmission i åtminstone beroende av information om att katalytisk omvandling är begärd samt information om temperatur (T) i avgassystemet sá att den valda utväxlingen reglerar temperaturen 1 avgassystemet.

Enligt en utföringsform av uppfinningen kan kolväte reagera med NO,-gaser under inverkan av temperatur i katalysatorn 320. Dessa komponenter omvandlas till kvävgas, koldioxid och vatten som sedan kan transporteras ut ur avgassystemet via röret 150.

Figur 4b visar ett mer flödesschema detaljerat illustrerande en metod enligt en utföringsform av uppfinningen. Metoden innefattar steget s425 att i den första styrenheten 48 mottaga färddata såsom t.ex. 201- 206 frán detektororganen 110.

T kan vara ett kvalitativt värde pá avgastemperaturen i fordonets“ávgassystem. T kan också vara temperaturen i huset 140 eller själva husets 140 temperatur eller katalysatorns 320 temperatur.

IO IOOI .C IOII I c o u o n n o l Û O I Û Ü. coo u n o o c 0 Ö Û O l I I O n en no uno nu c ICQ 00 0 0 n 10 15 20 25 30 5250 2s>7 12 Tl och T2 är ett första respektive ett andra gränsvärde mellan vilka temperaturen T bör vara för att erhálla en kvalitativ katalys i katalysatorn 320. T1 kan vara en undre gräns pà 250°C. T2 kan vara en övre gräns pá 500°C.

Enligt en annan utföringsform kan Tl vara 275 °C och T2 kan vara 475 °C.

I en alternativ utföringsform av uppfinningen kan bestämningen av Tl och T2 anpassas till rådande fordonstillständ genom att kontinuerligt mäta NOX- koncentrationen i de från katalysatorn utgående avgaserna. Mätningen kan göras med en N0x-sensor, vars signal äterkopplas till styrenheten 48.

I steg s435 jämförs i den första styrenheten 48 T med de inlagrade, förbestämda Tl och T2. Är T större än T2 innebär detta en indikation att det föreligger behov att sänka temperaturen i avgassystemet, och metodsteg s437 följer. Om jämförelsen visar att T är mindre än Tl innebär detta en indikation att det föreligger behov att öka temperaturen i avgassystemet, och metodsteg s437 följer. Annars sker en återkoppling till metodsteget s425.

I en utföringsform av uppfinningen minskas vid återkoppling till steget s425 temperaturintervallet inför nästa iterering för att ástadkoma en optimering av nämnda konverteringsgrad av NOX-föreningar till kvävgas. Systemet kan med automatik återställa det minskade intervallet T1-T2 dà behov föreligger. 0 o o 0 0 0 o 0 I 0000 000 0 10 15 20 '25 30 oo 0000 nano o 525 2' 13 \{" <- nunnan c 0 o n nu ooocoa n Q 0 oo oo once oro! I metodsteg s437 utförs en kvalitativ optimering av vilken utväxling som är bäst för att uppnå ett önskat resultat när det gäller temperaturreglering i avgassystemet. Optimeringen kan ske med avstämning mot en i den andra styrenheten 45 inlagrad växel- valsstrategi. Optimeringen kan ske baserad på ett flertal olika parametrar, såsom t.ex. utväxling på drivlina och tid med ändrad utväxling på drívlinan.

Således bestäms hur länge den eventuellt ändrade utväxlingen på fordonets drivlina ska pågå och vilket resultat som är önskvärt att uppnå, d.v.s. t.ex. vilken slutlig temperatur avgassystemet eller substratet i katalysatorn 320 ska erhålla.

I metodsteg s440 optimeringen ska initieras omgående eller om initiering i ett senare skede är bättre. avgörs om implementering av Ett exempel på en trafiksituation. då initiering företrädesvis uppskjuts till ett senare skede kan vara då fordonet är på väg uppför en backe och en uppväxling för att åstadkoma en temperaturhöjning i avgassystemet skulle vara mindre lämplig eftersom motorn skulle tvingas köra på alltför låga varvtal. Om initiering inte ska ske omgående sker en återkoppling till s425.

Efter initieringen implementeras densamma si metodsteg s45O fordonets drivlina eventuellt ändras. Utväxlingen kan ändras i ett eller flera steg. T ex kan utväxlingen ändras från en femte växel till en tredje växel för att åstadkomma en temperatursänkning i tidsperiod. varvid utväxlingen på avgässyS têmet Undêr en ViSS I metodsteg 455 utvärderas resultatet av förfarandet.

Detta kan ske med hjälp av i den första styrenheten Joanne i : o c o co Ueno uno o 10 15 20 25' 30 525 297 ä 14 inlagrade modeller med input frán detektororganen 110.

Om. resultatet är det önskade eller tillräckligt bra avslutas metoden, metodsteg s425. annars sker en återkoppling till Figur 5 visar en apparat 500, enligt en utföringsform av uppfinningen, innefattande ett icke flyktigt minne 520, en processor 510 och ett läs- och skrivminne 560.

Minnet 520 har en första minnesdel 530, i vilket ett datorprogram för styrning av apparaten 500 är inlagrat.

Datorprogramet i minnesdelen 530 för apparaten 500 kan vara ett operativsystem. styrning av Apparaten 500 kan vara innesluten i t ex en styrenhet, såsom styrenheten 45 eller 48. Den databehandlande enheten 510 kan innefatta t ex en mikrodator.

Minnet 520 har också en andra minnesdel 540. i vilken ett program för avgasrening i ett nmtordrivet fordon enligt uppfinningen är alternativ utföringsform är programet för avgasrening i ett motordrivet fordon inlagrat i ett separat icke flyktigt datalagringsmedium 550, inlagrat. I en såsom exempelvis en. CD-skiva eller ett utbytbart halvledarminne. Programmet kan vara inlagrat i en exekverbar form eller i ett komprimerat tillstànd.

Dà i det följande är beskrivet att den databehandlande enheten 510 kör en speciell funktion bör det vara tydligt att den databehandlande enheten 510 kör en speciell del av programmet, vilket är inlagrat i minnet 540 eller en speciell del av' programmet, vilket är inlagrat i det icke flyktiga inspelningsmediumet 550. 10 15 20 25 30 525 297 ¿ 15 Den databehandlande 510 är anpassad för kommunikation med minnet 550 genom en databuss 514. Den databehandlande enheten 510 är också anpassad för kommunikation med minnet 520 genom en databuss 512.

Vidare är den databehandlande enheten 510 anpassad för kommunikation med minnet 560 genom en databuss 511. Den databehandlande enheten 510 är även anpassad för komunikation med en dataport 590 medelst en databuss 515. enheten Metoderna vilka är beskrivna i figur 4a och figur 4b kan utföras av den databehandlande enheten 510 genom att den databehandlande enheten 510 kör programmet, vilket är inlagrat i minnet 540 eller programmet. vilket är inlagrat i det icke flyktiga inspelningsmediumet 550.

Kolvätet (HC-föreningen) som injiceras kan vara i flytande eller gasform. Kolvätet kan vara fordonets ordinarie bränsle, exempelvis diesel eller bensin, eller annat valfritt kolväte, vilket kan skilja sig fràn fordonets bränsle.

I en alternativ utföringsform kan katalysatorn 320 utgöras av två eller flera seriekopplade katalysatorer.

Uppfinningen skall inte anses vara begränsad till de ovan beskrivna utföringsexemplen, utan en rad ytter- ligare varianter och modifikationer är tänkbara inom ramen för efterföljande patentkrav.

Claims (13)

10 15 20 25 30 525 297 16 Patentkrav

1. Metod för att àstadkoma lägre emissioner vid drift av ett fordon innefattande en förbränningsmotor (10) som avger avgaser till ett avgassystem (120, 140, 150) innefattande åtminstone en katalysator (320), injiceringsorgan (310, 110), vilka är anordnade att injicera kolväte i avgassystemet (120, 140, 150) och/eller i motorns förbränningsrum (381), samt en av motorn (10) drivbar transmission (90), kännetecknat av att metoden innefattar steget: - att välja en (90) >Vinformation om att katalytisk omvandling är begärd samt information om temperatur (T) i (120, 140, 150) sä att den valda utväxlingen reglerar temperaturen i avgassystemet. A utväxling i fordonets transmission i beroende av åtminstone avgassystemet

2. Metod enligt krav 1 kännetecknad av att en utväxling i fordonets transmission väljs (s435) i beroende av en jämförelse av nämnda information indikerande avgassystemets temperatur och en förutbestämd gränsvärdesinformation.

3. Metod enligt krav 1 eller 2 kännetecknad av att en utväxling i fordonets transmission (90) väljs (s435) sä att avgassystemets temperatur regleras till att vara «inom ett intervall mellan en första temperatur (T1) och en andra temperatur (T2), varvid den första temperaturen (T1) är minst 250 grader Celsius och den andra temperaturen (T2) är högst 500 grader Celsius. 10 15 20 25 30 35 17

4. Metod enligt det föregående kravet, kännetecknad av att bestämning av nämnda första och andra temperatur sker adaptivt i beroende av rådande fordonstillstånd.

5. Metod enligt något av föregående krav kännetecknad av att injiceringen i förbränningsrumet (381) sker genom en eller flera postinjektioner (B).

6. Metod enligt något av föregående krav kännetecknad av att det kolväte som injiceras utgörs av fordonets ordinarie framdrivningsbränsle.

7. Motordrivet fordon innefattande en förbränningsmotor (10) som vid drift avger avgaser till ett avgassystem (120, 140, 150) innefattande åtminstone en katalysator (320), styrorgan (45; 48), injiceringsorgan (310, 110), ~ vilka är anordnade att injicera kolväte i avgassystemet (120, 140, 150) och/eller i motorns förbränningsrum (381) samt en av motorn (10) drivbar transmission (90), kännetecknat av att: styrorganen (48; 45) är anordnade att välja en utväxling i fordonets transmission (90) i beroende av åtminstone information om att katalytisk omvandling är begärd samt information om en temperatur (T) i avgassystemet (120, 140, 150), så att den valda utväxlingen reglerar temperaturen i avgassystemet (120, 140, 150) åstadkomande lägre emissioner.

8. Motordrivet fordon enligt krav 7 kännetecknat av att styrorganen (48; 45) är anordnade att välja utväxling i fordonets transmission (90) i beroende av en jämförelse av nämnda information indikerande avgassystemets temperatur och en förutbestämd gränsvärdesinformation. 10 15 20 25 5 2 5 2 9 '7 - If? - Zlšf 18

9. Motordrivet fordon enligt krav 7 eller 8 ,kännetecknat av att styrorganen (48; 45) är anordnade att välja utväxling i. fordonets transmission (90) så att avgassystemets temperatur regleras till att vara inom ett intervall mellan en första temperatur (Tl) och en andra (T2), första (Tl) är minst 250 grader Celsius och den andra temperaturen (T2) är högst 500 grader Celsius. temperatur varvid den _temperaturen

10. Motordrivet fordon enligt något av kraven 7 till 9 kännetecknad av att injiceringen i förbränningsrummet (381) sker med hjälp av motorns (10) ordinarie bränsleinsprutningssystem.

11. ll. Datorprogram innefattande programkod för att utföra metodstegen i kravet 1, när nämnda datorprogram exekveras pà en dator.

12. Datorprogramprodukt innefattande programkod lagrad pà ett av en dator läsbart medium för att utföra metodstegen i kravet 1, exekveras pá datorn. när nämnda datorprogram

13. Datorprogramprodukt. direkt laddningsbar in i. ett internt minne i en dator, innefattande datorprogram för att utföra metodstegen enligt kravet 1, när nämnda datorprogram pà datorprogramprodukten exekveras pà datorn.