SE525181C2 - För en kross avsedd slitdel samt sätt att framställa denna - Google Patents

Description

00 0 0 0000 0 I 0 0 0000 I O OO 00 00 0 0000 0 0 0 0 00 0 0 0 000 I C O O 00 0 00 000 000 10 15 20 25 30 35 5 2 5 181 2 ning kommer att deformationshärdas, vilket gör bearbet- ningen svår och tidskrävande.

Sammanfattning av uppfinningen Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstad- komma en slitdel för en flermomentskross av anslagstyp, vilken slitdel har bra nötningsmotstànd och är lätt att bearbeta till snäva toleranser.

Detta ändamål uppnås med en slitdel för utbytbar montering på en stöddel i en flermomentskross av anslags- typ, vilken slitdel kännetecknas av att slitdelen är ät- minstone delvis framställd genom het isostatisk pressning och att slitdelen har en stomme för montering av slit- delen pà stöddelen och ett pà stommen fäst krosskikt, som är avsett att under krossens användning bringas i upp- repad kontakt med ett ràämne vilket skall krossas, varvid stommen är framställd av ett ämne, som är lättbearbetbart till snäva toleranser, och krosskiktet är framställt av ett material med högt nötningsmotstànd. Genom att slit- delen delas i en stomme och ett krosskikt kan varje del ges de egenskaper som är viktigast för den aktuella delen. Sålunda optimeras krosskiktet för bra nötnings- motstànd och stommen för god bearbetbarhet. Genom het isostatisk pressning kan delar med komplicerade geomet- riska strukturer skapas även av material som annars inte skulle kunna utnyttjas.

Enligt en föredragen utföringsform är krosskiktet framställt av åtminstone ett pulverformigt material, som har utsatts för het isostatisk pressning, varvid det ämne av vilket stommen är framställd även har god svetsbarhet.

Det finns ett flertal pulverformiga material som är lämp- liga som krosskikt och som kan utsättas för het isosta- tisk pressning för bildande av ett sådant skikt. En stomme som har god svetsbarhet är fördelaktig eftersom slitdelen ofta fästs genom att svetsas fast.

Företrädesvis innefattar krosskiktet åtminstone två pulverformiga material, vilka, utan att först ha blandats fullständigt med varandra, har utsatts för het isostatisk 10 15 20 25 30 35 :canon n I c o oc oo 525 181 3 pressning och vilka efter nämnda pressning och en därpå följande efterbehandling har olika nötningsmotstànd, var- vid krosskiktet har partier med olika nötningsmotstånd.

Användningen av åtminstone två material gör det möjligt att variera krosskiktets nötningsmotstånd för att erhålla speciella egenskaper, såsom förbättrat nötningsmotstànd i vissa partier och lägre nötningsmotstånd i andra partier.

Om ett mycket nötningshållfast material, som är dyrt, an- vänds, kan detta lokaliseras till de partier av kross- skiktet där högst nötningsmotstånd krävs, medan ett billigare material kan användas i övriga partier. Det material som efter pressningen och efterbehandlingen har det högsta nötningsmotstàndet är därför lämpligen place- rat i de partier av krosskiktet där det högsta slitaget kan förväntas. På detta vis uppnås ett jämnare slitage över slitdelens yta, vilket ger en längre livslängd för slitdelen.

Företrädesvis är krosskiktet och stommen förbundna med varandra medelst en bindezon. Bindezonen, som exem- pelvis kan bildas då ett pulverformigt material i kontakt med ett kompakt material utsätts för het isostatisk pressning, ger en säker förbindning mellan stommen och krosskiktet över hela kontaktytan och gör att skruv- förband, Stommen är lämpligen åtminstone delvis framställd av svetsförband och liknande kan undvaras. ett ämne som valts i en grupp som består av kolstål och låglegerade stål. Dessa ämnen är lättbearbetade, har god svetsbarhet och är tillgängliga till ett lågt pris. En stomme, som framställs av något av dessa ämnen, kan exem- pelvis gjutas, bearbetas eller smidas till önskad grund- form och därefter slutbearbetas till snäva toleranser.

Stommen kan även framställas av ett pulver av något av ovanstående ämnen, vilket pulver utsätts för het isosta- tisk pressning.

Företrädesvis är ett första parti av krosskiktet framställt av åtminstone ett pulverformigt första mate- rial och är ett i en råämnesflödesriktning nedströms 10 15 20 25 30 35 oo 00 00 leon o t c n o 0 o I I o I oo 0 n g a o o 525 181 I o: nano 4 detta första parti beläget andra parti av krosskiktet framställt av åtminstone ett pulverformigt andra mate- rial, vilket, efter det att materialen har utsatts för het isostatisk pressning och därpå följande efterbehand- ling, har högre nötningsmotstånd än det första materia- let, varvid det andra partiet har högre nötningsmotstånd än det första partiet. Slitaget är normalt störst i de i ràâmnesflödesriktningen nedströms belägna partierna eftersom ett större antal föremål skall krossas där.

Genom att lokalisera det material som har högst nötnings- motstånd i dessa partier kan man därmed förlänga slit- delens livslängd. Enligt en än mer föredragen utförings- form övergår det första materialet gradvis i det andra materialet på sådant sätt, att krosskiktet får ett i rå- âmnesflödesriktningen gradvis ökande nötningsmotstånd, som svarar mot nötningsbelastningen under drift så att krosskiktets profil hålls väsentligen intakt under slit- delens livslängd. Detta har den fördelen att krossen kommer att ha väsentligen samma och därmed förutsägbara prestanda under slitdelens hela livslängd.

Enligt en föredragen utföringsform har krosskiktet åtminstone ett från krosskiktet utskjutande utskott, som är framställt av åtminstone ett pulverformigt material som, efter det att de pulverformiga materialen har ut- satts för het isostatisk pressning och en därpå följande efterbehandling, har högre nötningsmotstånd än det eller de pulverformiga material som utskottet omgivande delar av krosskiktet är framställda av. Utskottet kommer att vara utsatt för en extra stor nötningsbelastning. Sam- tidigt är utskottet i de fall det används kritiskt för slitdelens funktion. Genom att lokalisera det mest nöt- ningshållfasta materialet till utskottet kan alltså slit- delens livslängd förlängas avsevärt.

Enligt en annan föredragen utföringsform har kross- skiktet åtminstone ett från krosskiktet utskjutande ut- skott, som är framställt genom gjutning, sintring eller smidning och har högre nötningsmotstånd än det eller de nu 000 o n o c oo 0 c I o o 0 I u nu sno coca o; OUIQOO o navet: I CCI Ûl O. UD I IOOO I 0 0 0 O I OI 0 I 0 I 0 0 0 I 0 0 OO OOOO II III IOO 10 15 20 25 30 35 5 pulverformiga material som utskottet omgivande delar av krosskiktet är framställda av. Utskottet kan sålunda framställas av material, såsom sintrad wolframkarbid, som har mycket god nötningshållfasthet men lämpar sig bättre för andra framställningsmetoder än het isostatisk press- ning. Utskottet kan också vara framställt av gjutna mate- rial, såsom Hadfield-stål. Härvid finns möjligheten att i förväg deformationshärda utskottet innan det fästs i krosskiktet. De utskottet omgivande och fasthållande delarna av krosskiktet framställs även i dessa fall av åtminstone ett pulverformigt material, som utsatts för het isostatisk pressning, Slitdelen kan vara en innermantel eller en ytter- mantel för användning i en gyratorisk kross. Vid gyra- toriska krossar är kraven på snäva toleranser vid slit- delens anliggning mot stödytan mycket stora, något som gör uppfinningen speciellt lämpad för denna typ av krossar.

Enligt en speciellt föredragen utföringsform har utskottet formen av ett kring krosskiktet löpande rota- tionssymmetriskt steg. Steget förbättrar krossningen av råämnet samt förbättrar det krossade ràämnets kornform.

Enligt en föredragen utföringsform innefattar krosskiktet åtminstone två pulverformiga material, vilka, efter det att materialen har utsatts för het isostatisk pressning, har olika hårdhet, varvid det mjukare av de två materialen är lokaliserat till ett första skikt närmast stommen och det hårdare av de två materialen är lokaliserat till ett andra skikt utanpå det första skiktet. Detta gör att ett mycket hårt, men sprött mate- rial kan anvândas i krosskiktets yttre skikt och stödjas av ett under detta material placerat mjukare material. Ändamålet med föreliggande uppfinning är även att åstadkomma ett sätt att framställa en slitdel för en flermomentskross av anslagstyp, vilken slitdel har gott nötningsmotstånd och är lätt att bearbeta till snäva toleranser.

Ionrno I o 00 0 0 O I I I 0 0 n :unc c 0000 0 O 0 o 00 0000 0 II 0 I III III II II IG I I I I O I I I I O II I 10 15 20 25 30 35 5 2 5 181 -.:š 6 Detta ändamål uppnås enligt föreliggande uppfinning med ett sätt att framställa en slitdel för utbytbar mon- , tering pà en stöddel i en flermomentskross av anslagstyp, vilket sätt kännetecknas av att slitdelen framställs som en stomme för montering av slitdelen på stöddelen och ett på stommen fäst krosskikt, som är avsett att under kros- sens användning bringas i upprepad kontakt med ett råämne vilket skall krossas, varvid stommen framställs av ett ämne, som är lättbearbetbart till snäva toleranser, och krosskiktet framställs av ett material med högt nötnings- motstånd genom att åtminstone ett pulverformigt material förs in i en presskapsel, kapseln avgasas och försluts och materialet i kapseln utsätts för het isostatisk pressning varpå slitdelen efterbehandlas. Genom att slit- delen delas i en stomme och ett krosskikt kan varje del ges de egenskaper som är viktigast för den aktuella delen. Sålunda optimeras krosskiktet för gott nötnings- motstånd och stommen för god bearbetbarhet. Genom het isostatisk pressning kan delar med komplicerade geomet- riska strukturer framställas. De nötningshållfasta material som normalt är intressanta för användning i krosskiktet är ofta mycket svåra att maskinbearbeta till komplicerade geometriska strukturer.

Enligt ett föredraget sätt förs åtminstone två pulverformiga material, vilka efter het isostatisk press- ning och därpå följande efterbehandling har olika nöt- ningsmotstånd, in i presskapseln, utan att blandas full- ständigt med varandra, på sådant sätt, att materialet med det högsta nötningsmotståndet placeras i de delar av kap- seln som motsvarar de partier av krosskiktet där det högsta slitaget kan förväntas. Om ett mycket nötnings- hållfast material, kan detta loka- liseras till de partier av krosskiktet där högst nöt- som är dyrt, används, ningsmotstånd krävs, medan ett billigare material kan användas i övriga partier. En annan fördel är att sli- taget på slitdelen kommer att bli jämnare än om samma material används i hela krosskiktet. Ojämnt slitna 0 annons I OO 0 0 0 0 0 0 0000 0 00 0 I 0 0 00 0000 00 0 0 I O 0 O 00 0 10 15 20 25 30 35 5 2 5 181 Ilšf-šflšïffš-Ilšïïíï 7 krosskikt är en vanlig källa till driftstörningar och förkortad livslängd för slitdelar.

Företràdesvis utnyttjas slitdelens stomme som en vägg i kapseln för att förenas med krosskiktet. Detta sparar en vägg i den kapsel som används. Vidare erhålles den fördelen att stommen och krosskiktet förenas medelst en bindezon, som blir mycket stark eftersom den täcker hela den yta där stommen och krosskiktet står i kontakt med varandra. Det krävs heller inget svetsförband, bult- förband eller liknande för att hålla samman stommen och krosskiktet.

Enligt ett föredraget sätt införs åtminstone ett pulverformigt första material i en första del av kapseln som motsvarar ett första parti av krosskiktet och införs åtminstone ett pulverformigt andra material i en andra del av kapseln som motsvarar ett i en råämnesflödes- riktning nedströms det första partiet beläget andra parti av krosskiktet, varvid det andra materialet i det andra partiet, efter det att materialen har utsatts för het isostatisk pressning och därpå följande efterbehandling, har högre nötningsmotstånd än det första materialet.

Ojämnt slitage är ett stort problem vid många krossar, Slitaget, är störst i de i råämnesflödesriktningen nedströms beläg- inte minst vid gyratoriska krossar. som normalt na partierna, leder till att krossens kapacitet att kros- sa ett råämne minskar och att krossen efter en tids drift med slitdelen inte kan krossa råämnet till lika små stor- lekar, varför slitdelen måste bytas ut. Genom att ett nötningshållfastare material används i det parti av krosskiktet som ligger nära råämnesflödets slutpunkt kan slitdelens livslängd ökas väsentligt. Enligt ett spe- ciellt föredraget sätt införs det första materialet och det andra materialet i kapseln på sådant sätt, att det första materialet gradvis övergår i det andra materialet, varvid krosskiktet får ett i råämnesflödesriktningen gradvis ökande nötningsmotstånd, som svarar mot nötnings- belastningen under drift, så att krosskiktets profil 0 00 0 0 0 0 10 15 20 25 30 35 8 hålls väsentligen intakt under slitdelens livslängd. Så- som ovan nämnts har detta den fördelen att krossens prestanda blir konstanta och därmed förutsägbara under krossens hela livslängd.

Enligt ett föredraget sätt framställs krosskiktet med åtminstone ett från krosskiktet utskjutande utskott, varvid åtminstone ett pulverformigt material införs i kapseln i de delar av kapseln som motsvarar utskottet och åtminstone ett annat pulverformigt material införs i de delar av kapseln som motsvarar utskottet omgivande delar av krosskiktet, varvid materialet i utskottet, efter det att materialen har utsatts för het isostatisk pressning och därpå följande efterbehandling, har högre nötnings- motstånd än materialet i de utskottet omgivande delarna av krosskiktet. Såsom ovan nämnts kommer på detta sätt utskottets livslängd att ökas, vilket ger de ovan nämnda fördelarna med längre livslängd för hela slitdelen.

Enligt ett annat föredraget sätt framställs ut- skottet i ett första steg genom het isostatisk pressning, varefter de utskottet omgivande delarna av krosskiktet framställs i ett andra steg. Detta sätt ger en bättre kontroll av de betingelser under vilka utskottet fram- ställs. Utskottets utsträckning och anslutningsytor mot det omgivande materialet kan också utformas med större noggrannhet. Det är även möjligt att framställa utskottet av ett material som kräver het isostatisk pressning vid förhållanden, vad gäller exempelvis temperatur och tryck, som är olämpliga för det omgivande materialet.

Enligt ett annat föredraget sätt har krosskiktet åtminstone ett från krosskiktet utskjutande utskott, som framställs i ett första steg genom sintring, gjutning eller smidning, varvid i ett andra steg utskottet place- ras i kapseln och åtminstone ett pulverformigt material införs i de delar av kapseln som motsvarar utskottet om- efter det att materialen har utsatts för het isostatisk pressning givande delar av krosskiktet, varvid utskottet, och därpå följande efterbehandling, har högre nötnings- '52 í"ï'~'--2É C191 *få å: ÉlïäåïÄåïzfíalfijfåš *i LIV! 2.1 -Üiff- Jä- 'l1".i.ä1=LL:55;-'_t L f). nooøgl 10 15 20 25 30 35 IIIOÛI O n UICÛII 0 o 0 u I, OI o0'°. 0100 " 00 in oas; .. :'- -- --““ a I i n' J.. ° ' ~ - . i 2 to co; looo nu n 9 motstånd än de utskottet omgivande delarna av kross- skiktet. Såsom ovan nämnts ger detta möjlighet att till utskott välja även sådana nötningshållfasta material som inte är bäst lämpade för het isostatisk pressning.

Enligt ett föredraget sätt utformas utskottet som ett steg. Steget ger, såsom ovan nämnts, fördelar vid krossningen.

Företrädesvis framställs stommen åtminstone delvis av ett ämne som valts i en grupp som består av kolstål och låglegerade stål. Dessa ämnen medför, såsom ovan nämnts, att stommens anliggningsyta är lätt att bearbeta till snäva toleranser.

Kortfattad beskrivning av ritningarna Uppfinningen kommer i fortsättningen att beskrivas ytterligare med hjälp av utföringsexempel och under hän- visning till bifogade ritningar.

Fig 1 visar en gyratorisk kross.

Fig 2 är en tvärsektion av ett parti av krossen i fig 1 och visar en innermantel och en yttermantel enligt känd teknik.

Fig 3 är en tvärsektion och visar en såsom inner- mantel utformad slitdel enligt uppfinningen i ett första utförande.

Fig 4 är en tvärsektion och visar en såsom inner- mantel utformad slitdel enligt uppfinningen i ett andra utförande.

Fig 5 är en tvärsektion och visar en såsom inner- mantel utformad slitdel enligt uppfinningen i ett tredje utförande.

Fig 6 är en tvärsektion och visar en såsom inner- mantel utformad slitdel enligt uppfinningen i ett fjärde utförande.

Fig 7 är en tvärsektion och visar såsom innermantel och yttermantel utformade slitdelar enligt uppfinningen, avsedda för en kross som vanligtvis används vid grovkrossning.

I OO I I 0 0 I 0 I 00 0000 00 000 000 10 15 20 25 30 35 co '00 00 coca oo 0000 u a u , , .

I o ooø . o o a e ao I: n g ' ' ' 0 0 Inn uno» oo m m UW ...à OC) ...à :xII 10 Fig 8 är en tvärsektion och visar en kapsel för framställande av slitdelar enligt uppfinningen.

Beskrivning av föredragna utföringsformer I fig 1 visas en gyratorisk kross 1. Krossen 1 har en krossaxel 2, som vid sin nedre ände 3 är excentriskt monterad. I sitt övre parti har krossaxeln 2 ett kross- huvud 4. Krosshuvudet 4 har en innermantel 5, vilken vid krossaxelns 2 samtidiga rotations- och pendlingsrörelse krossar råämnen, som matas in vid krossens 1 övre parti 6, mot en yttermantel 7. Mellan innermanteln 5 och ytter- manteln 7 bildas en krosskammare 8. Vanligen bestäms krossens 1 funktion av den spalt S som är det minsta av~ ståndet mellan krossens 1 innermantel 5 och dess ytter- mantel 7. Krossaxeln 2 kan med hjälp av en justerings- anordning 9 förflyttas i vertikal led. Därmed kan kross- kammarens 8 spalt S förändras, varvid relationen mellan den mängd material som krossas av krossen 1 och det kros- sade materialets storlek kan ställas in på önskat vis.

I fig 2 visas en innermantel 5' och en yttermantel 7' av känt slag. Såsom visas, uppbàrs innermanteln S' på en i krosshuvudet 4 ingående stöddel i form av en stöd- kona 10 och yttermanteln 7' på en stöddel 11 i form av en mellanring. Innermanteln 5' hålls kvar pà stödkonan 10 av en mutter 12, som med hjälp av en ring 13, som fastsvet- sas i innermanteln 5' och muttern 12, fasthåller inner- manteln 5' på stödkonan 10. Yttermanteln 7' är fäst pà ett stativ 11' medelst ett bultförband. Vid krossens an- vändning införs räämnen vid krossens intagsöppning 14 och transporteras i en räämnesflödesriktning P (i fig 2 visat med en pil) nedåt genom krossen 1. Enligt den kända tek- niken framställs såväl innermanteln 5' som yttermanteln 7' av gjutet manganstäl. Innermantelns 5' anliggningsyta 15 mot stödkonan 10 bearbetas till snäva toleranser i komplicerade svarvningsoperationer. Pä samma sätt bearbe- tas yttermantelns 7' anliggningsytor 16 mot stöddelen 11 till snäva toleranser. För att säkerställa en korrekt spalt S bearbetas normalt även innermantelns 5' kross- 10 15 20 25 30 35 n 00'. c..., c 0 a u 1 Q 0 u 0 u 1 0 n co o 0 oo conono . ll yta 17 och yttermantelns 7' krossyta 18 med hjälp av komplicerade svarvningsoperationer.

De i fig 2 streckade linjerna antyder innermantelns 5' och yttermantelns 7' utsträckning efter en tids sli- tage. Slitaget medför att krossaxeln 2 måste föras uppåt för att upprätthålla en konstant spalt S. Då krossaxeln 2 nått sitt översta läge måste innermanteln 5' bytas ut utan att dess övre parti är utslitet.

I fig 3 visas en första utföringsform av en slitdel enligt uppfinningen i form av en innermantel 5 till den gyratoriska krossen 1. Innermanteln 5 har en stomme 19, som är framställd av ett kolstàl, som år lätt att bear- beta. Stommens 19 anliggningsyta 15 för anliggning mot stödkonan 10 har svarvats till snäva toleranser för att ge god passning mot stödkonan 10. Innermanteln 5 har ett krosskikt 20. Krosskiktet 20 är framställt av två olika pulverformiga material 21 och 22, exempelvis Elmax och Vanadis 10, vilka båda framställs av Uddeholm AB, SE, vilka material har utsatts för het isostatisk pressning.

Vid den heta isostatiska pressningen kommer stommen 19 och krosskiktet 20 att delvis förenas genom diffusion och bilda en bindezon 20', som sträcker sig utmed hela kontaktytan mellan stommen 19 och krosskiktet 20.

Vid den i fig 3 visade utföringsformen har såsom nämnts två pulverformiga material 21, 22 använts i krosskiktet 20. Det första materialet 21 har placerats vid innermantelns 5 vid intagsöppningen 14 belägna ände i ett första parti 21' av krosskiktet 20, och det andra materialet 22 har placerats i ett i råämnesflödesrikt- ningen P nedströms det första partiet 21' beläget andra parti 22' av krosskiktet 20. Materialen 21, 22 är så val- da, att det andra materialet 22 har en högre nötnings- hàllfasthet än det första materialet 21, efter det att båda materialen utsatts för het isostatisk pressning. I ett parti 23 av krosskiktet 20 övergår det första mate- rialet 21 gradvis i råämnesflödesriktningen P i det andra materialet 22. Vid utföringsformen i fig 3 undvikes så- 10 15 20 25 30 35 nn .. _ . .Ovt :non ua n. 12 lunda det ojämna slitage som uppstår vid den kända tek- niken (fig 2), tack vare att krosskiktets 20 nötnings- motstånd utefter råämnesflödesriktningen P anpassats till det faktiska slitaget. Såsom framgår av fig 3 har kross- skiktet 20 utvändigt en speciell kurvform. Denna kurv- form, som exempelvis beskrivs i GB 2 123 314, är avsedd att upprätthålla en konstant intagsöppning 14 vid kross- axelns 2 förflyttning uppåt efter slitage. Innermanteln 5 kommer sålunda att ha en närmast konstant profil under hela sin livstid, vilket medför att rätt spalt S kan in- justeras utan att krossens 1 kapacitet minskar.

I fig 4 visas en andra utföringsform av en slitdel enligt uppfinningen i form av en innermantel 5. I likhet med den i fig 3 visade utföringsformen har denna inner- mantel 5 dels en stomme 19, som har en anliggningsyta 15 och är framställd på det sätt som beskrivs ovan, dels ett krosskikt 20. Krosskiktet 20 har i sitt vid intagsöpp- ningen l4 belägna parti ett antal steg 24, 25. Stegen 24, 25, som är belägna uppströms ett parti 26, förbättrar möjligheten att krossa råämnet till mindre stycken samt förbättrar det krossade råämnets kornform. Stegen 24, 25, vilka vid drift utsätts för kraftigt slitage, är fram- ställda av ett pulverformigt material 27 som har högre nötningshållfasthet än det material 28 av vilket resten av krosskiktet 20 är framställt, efter det att materialen har utsatts för het isostatisk pressning. Stegen 24, 25 kommer således att hålla längre än om de också varit framställda av materialet 28, varvid den driftstid under vilken manteln 5 uppvisar önskad funktion ökar.

Stegen 24, 25 kan framställas samtidigt som resten av krosskiktet 20 vid ovannämnda isostatiska pressning.

Det år dock även möjligt att i ett första steg framställa stegen 24, 25 genom het isostatisk pressning och sedan i ett andra steg framställa resten av krosskiktet. Det är även möjligt att framställa stegen 24, 25 genom gjutning, sintring, exempelvis av wolframkarbid, eller smidning, varefter krosskiktets 20 stegen 24, 25 omgivande delar (12 ->if'-'} (f. få L; : 1"- E32. a' 43* fåš ZÜSÉ* 31:? fßuïí. .i v: » áfåifii; 10 15 20 25 30 35 LW FJ Ufi __; UD ...x 13 framställs av ett pulverformigt material som utsätts för het isostatisk pressning.

Fig 5 visar en tredje utföringsform av en slitdel enligt uppfinningen i form av en innermantel 5. Denna utföringsform skiljer sig från den i fig 4 visade ut- föringsformen väsentligen endast därigenom att dess innermantel 5 har större steg 29. Stegen 29 ger den för- delen att en mindre krossyta 30 erhålls, varvid råämnet kan krossas med större kraft mot denna yta 30. Stegen 29 hindrar således stora objekt från att komma ned till krossytan 30. En viss nötning av rååmnet sker även i området för stegen 29.

Fig 6 visar en fjärde utföringsform av en slitdel enligt uppfinningen i form av en innermantel 5. Vid denna utföringsform har krosskiktet 20 åtminstone två olika skikt 31, 19 och ett övre skikt 32, skiktet 31. Det hårda, men spröda skiktet 32, uppbârs av det mjukare undre skiktet 31. Det hårdare skiktets 32 utvändiga yta utgör således krosskiktets 20 krossyta 17.

Såväl det mjukare skiktet 31 som det hårdare skiktet 32 är framställda genom het isostatisk pressning av 32, nämligen ett undre skikt 31 närmast stommen som är hårdare än det undre pulverformiga material. Skikten 31, 32 kan framställas samtidigt. Alternativt kan det mjukare skiktet 31 fram- ställas i ett första steg och det hårdare skiktet 32 framställas i ett efterföljande andra steg. Det är även möjligt att framställa det undre skiktet 31 av ett gjutet manganstål, exempelvis ett Hadfield-stål. Manganstålet har relativt hög nötningshållfasthet, vilket är en fördel om det övre skiktet 32 skulle skadas i någon punkt.

I fig 7 visas en så kallad spindelkross 33. Spindel- krossen 33 är en typ av gyratorisk kross, som används för krossning av stora föremål. Sålunda är intagsöppningen 14 mycket vid. Spindelkrossens 33 yttermantel 34 är uppdelad i ett antal segment 35, 36, vilka är fästa på en stöddel 11. Segmentet 35 har ett krosskikt 37, av ett pulverformigt material, som utsatts för het iso- som är framställt o 0 on 0 III! 0 o I u 10 15 20 25 30 35 CN FJ 07 ...4 C19 ._\ 14 statisk pressning och som âr fäst på en stomme 38. Stom- men 38 är framställd av ett kolstàl. Det i ràämnesflödes- riktningen P nedströms segmentet 35 belägna segmentet 36 har ett krosskikt 39, som är framställt genom het isosta- tisk pressning och som är fäst på en stomme 38. Kross- skiktet 39 har högre nötningsmotstànd än krosskiktet 37.

Eftersom slitaget är mindre i de nära intagsöppningen 14 belägna partierna av krossen 33 kommer segmenten 35, 36 att förslitas ungefär lika fort under krossens drift, vilket ger en jämn profil pä yttermanteln 34. Krossen 33 har även en innermantel 5, som är utbytbart fäst på en stödkona 10. Denna mantel 5 kan utformas pà det vis som beskrivits ovan med hänvisning till fig 3-6.

Den heta isostatiska pressningen, vilken beskrivs i exempelvis US 3 695 597, utförs med hjälp av en press- kapsel 40 (se fig 8). I kapseln 40 utnyttjas stommen 19 som en vägg. I övrigt har kapseln 40 den geometriska form som man önskar ge den färdiga innermanteln 5. Eventuella steg 29, som framställts i förväg genom exempelvis het isostatisk pressning, sintring, gjutning eller smidning, placeras i kapseln 40 i de positioner de skall ha pà det färdiga krosskiktet 20. I kapseln 40 införes i åtminstone en öppning 41 åtminstone ett pulverformigt material.

Efter det att kapseln 40 har vibrerats, avgasats och förslutits utsätts den för värme och tryck, varvid det pulverformiga materialet deformeras och förenas genom diffusion. Kapseln 40 kan sedan avlägsnas. I vissa fall förenas kapseln 40 med krosskiktet 20 och blir en del av detta. Efter en efterföljande behandling, innefattande bland annat anlöpning, är innermanteln 5 färdig att använda. Tack vare betingelserna vid pressningen behöver mantelns 5 krossyta 17 ej bearbetas alls utan uppfyller de toleranser som krävs för den valda spalten S. Stommens 19 anliggningsyta 15 kan bearbetas antingen före press- ningen eller efter densamma. f';1..l'ii;¿f1fi :av Luis-t 10 15 20 25 30 35 ." "' .0o. once ao ecco I O I I I 0 g n o o en r-o m __.å- i o) _..å 15 Det inses att en mängd modifieringar av de ovan beskrivna utföringsformerna är möjliga inom uppfinningens ram.

Sålunda kan man exempelvis utforma en innermantel 5 eller en yttermantel 7, där de i fig 4 och 5 visade ste- gen 24, 25, 29 kombineras med ett krosskikt 20, som inne- fattar de i fig 3 och/eller 6 visade kombinationerna av pulverformiga material 21, 22, 31, 32, vilka material ut- satts för het isostatisk pressning för bildande av olika partier och skikt. Naturligtvis kan flera, exempelvis 2- 7, olika pulverformiga material användas för slitdelens olika skikt, partier och steg. Materialen kan antingen övergå mer eller mindre gradvis i varandra eller avgrän- sas av distinkta gränser. Sådana gränser kan exempelvis utgöras av tunna plåtfolier som sätts in i kapseln 40.

Slitdelar enligt uppfinningen kan bland annat framställas för de ovan beskrivna gyratoriska krossarna och käftkrossar. Käftkrossar i allmänhet beskrivs bland annat i WO 00/25926 och US 4,927,089. En käftkross har två käftar som vardera har formen av en relativt plan yta, varvid den ena käften medelst en fram- och åter- gående rörelse krossar ràämnet mot den andra käften. Ett råämne införs i käftkrossens övre parti och förs i en väsentligen vertikalt nedåtriktad råämnesflödesriktning nedåt genom krossen. Vid passagen nedåt genom käftkrossen kommer ràämnet att krossas ett flertal gånger till allt mindre dimensioner. Käftarna innefattar stöddelar, på vilka man genom svetsning eller bultning kan fästa Slitdelar enligt uppfinningen. En stor del av slitaget kommer att uppstå i käftkrossens nedre delar där ett mycket stort antal föremål av ràämnet skall krossas. Det kan således i många fall vara lämpligt att i käftkrossen utnyttja slitdelar som framställts exempelvis enligt de principer som beskrivs i anslutning till fig 3 och fig 7.

Stommen 19 framställs i ett ämne som är lätt att bearbeta men som samtidigt har den mekaniska hàllfasthet som krävs för att kunna uppbära krosskiktet 20. Stommen 10 15 20 25 30 35 LN kJ 01 16 GO kan gjutas, smidas eller kall- och/eller varmbearbetas till rätt form. Eftersom stommen inte är i kontakt med räämnet, kan den framställas av ett ämne med låg nöt- ningshållfasthet. Låg nötningshàllfasthet medför ofta att ämnet är lätt att bearbeta. De ämnen som är lämpligast att använda som stomme är kolstàl och låglegerade stål.

Stommens anliggningsyta 15, 16 mot stöddelen 10, 11 kan bearbetas till snäva toleranser genom exempelvis svarv- ning, fräsning eller slipning.

Speciellt fördelaktiga som ämne för stommen är ämnen som är lätta att svetsa. Slitdelen kan fästas på stöd- delen medelst en svets som skall tåla stora belastningar.

Speciellt lämpliga ämnen är därför kolstål och låglege- rade stàl.

De i fig 7 visade segmenten 35, 36 kan även vart och ett utformas enligt de principer som beskrivs ovan i an- slutning till fig 3-6. Därmed kan slitdelar för såväl gyratoriska krossar som käftkrossar utföras i flera segment. Varje segment kan antingen innefatta ett enda pulverformigt material eller också flera material.

Segmenten kan även innefatta steg.

Dä ett flertal steg 24, 25, 29 används kan dessa vara framställda av samma material men också av olika material och med olika metoder. Det är exempelvis möjligt att framställa stegen 24 av ett pulverformigt material, som utsätts för het isostatisk pressning, och steget 25 av ett än hårdare material, som i förväg framställts genom sintring.

Det är möjligt att var för sig framställa en stomme och ett krosskikt, exempelvis genom gjutning, bearbet- ning, smidning eller het isostatisk pressning, och sedan fästa stommen och krosskiktet vid varandra med hjälp av het isostatisk pressning, även kallat diffusionsbindning. 000000 .

Claims (23)

10 15 20 25 30 35 535 191 '-.=° a: 17 PATENTKRÄV

1. Slitdel för utbytbar montering på en stöddel (10, 11) i en flermomentskross (1) av anslagstyp, vilken kross är en gyratorisk kross eller en käftkross, k ä n n e - t e c k n a d av att slitdelen (5, 7, 34) är åtminstone delvis framställd genom het isostatisk pressning och att slitdelen (5, 7, 34) har en stomme (19, 38) för montering av slitdelen (5, 7, 34) på stöddelen (10, 11) och ett på 38) fäst krosskikt (20, 37, 39), sett att under krossens (1) användning bringas i upprepad stommen (19, som är av- kontakt med ett ràämne vilket skall krossas, varvid stom- men (19, 38) är framställd av ett ämne, som är lätt- bearbetbart till snäva toleranser, och krosskiktet (20, 37, 39) âr framställt av ett material (21, 22, 27, 28) med högt nötningsmotstànd.

2. Slitdel enligt krav 1, vid vilken krosskiktet (20, 37, 39) är framställt av åtminstone ett pulver- formigt material (21, 22, 27, 28), som har utsatts för het isostatisk pressning, och vid vilken det ämne av vilket stommen (19, 38) är framställd även har god svetsbarhet.

3. Slitdel enligt krav 1 eller 2, vid vilken kross- skiktet (20, 37, 39) innefattar åtminstone tvà pulver- formiga material (21, 22, 27, 28), vilka, utan att först ha blandats fullständigt med varandra, har utsatts för het isostatisk pressning och vilka material (21, 22, 27, 28) efter nämnda pressning och en därpå följande efter- behandling har olika nötningsmotstànd, varvid krosskiktet (20, 37, 39) har partier (21', 22', 23, 24, 25, 26, 29) med olika nötningsmotstànd.

4. Slitdel enligt krav 3, vid vilken det pulver- formiga material (22, 27) som efter pressningen och efterbehandlingen har det högsta nötningsmotstàndet är placerat i de partier (22', 24, 25, 29) av krosskiktet (20, 37 ,39) där det högsta slitaget kan förväntas. 10 15 20 25 30 35 5 5 1 S 1 E.. å..: za: gon: .cu:. gun: zoo: . ai; åuo 18

5. Slitdel enligt något av föregående krav, vid vilken krosskiktet (20, 37, 39) och stommen (19, 38) är förbundna med varandra medelst en bindezon (20').

6. Slitdel enligt något av föregående krav, vid vilken stommen (19, 38) åtminstone delvis är framställd av ett ämne som valts i en grupp som består av kolstål och låglegerade stål.

7. Slitdel enligt något av föregående krav, vid vilken ett första parti (2l') av krosskiktet (20) är framställt av åtminstone ett pulverformigt första material (21) och ett i en råämnesflödesriktning (P) nedströms detta första parti (2l') beläget andra parti (22') av krosskiktet (20) pulverformigt andra material (22), vilket, efter det att är framställt av åtminstone ett materialen (21, 22) har utsatts för het isostatisk press- ning och därpå följande efterbehandling, har högre nöt- ningsmotstånd än det första materialet (21), varvid det andra partiet (22') har högre nötningsmotstånd än det första partiet (2l').

8. Slitdel enligt krav 7, vid vilken det första materialet (21) gradvis övergår i det andra materialet (22) på sådant sätt, att krosskiktet (20) får ett i rå- ämnesflödesriktningen (P) gradvis ökande nötningsmot- stånd, som svarar mot nötningsbelastningen under drift så att krosskiktets (20) profil hålls väsentligen intakt (5,

9. Slitdel enligt något av krav 3, 4, 7 och 8, vid vilken krosskiktet (20) har åtminstone ett från kross- skiktet (20) utskjutande utskott (24, 25, 29), som är framställt av åtminstone ett pulverformigt material (27) under slitdelens 7) livslängd. som, efter det att de pulverformiga materialen (27, 28) har utsatts för het isostatisk pressning och en därpå följande efterbehandling, har högre nötningsmotstånd än det eller de pulverformiga material (28) som utskottet (24, 25, 29) omgivande delar av krosskiktet (20) är fram- ställda av. nøionø I 10 15 20 25 30 35 (TI IJ LN ___\ CCI _; 19

10. Slitdel enligt något av krav 3, 4, 7 och 8 vid vilken krosskiktet (20) har åtminstone ett fràn kross- skiktet (20) utskjutande utskott (24, 25, 29). som är framställt genom gjutning, sintring eller smidning och som har högre nötningsmotstånd än det eller de pulver- formiga material (28) som utskottet (24, 25, 29) om- givande delar av krosskiktet (20) är framställda av.

11. Slitdel enligt något av föregående krav, vilken är en innermantel (5) eller en yttermantel (7) för an- vändning i en gyratorisk kross (1).

12. Slitdel enligt krav 11 och något av krav 9 och 10, vid vilken utskottet har formen av ett kring kross- skiktet (20) löpande rotationssymmetriskt steg (24, 25, 29).

13. vilken krosskiktet (20) innefattar åtminstone två pulver- Slitdel enligt något av föregående krav, vid formiga material, vilka, efter det att materialen har ut- satts för het isostatisk pressning, har olika hårdhet, varvid det mjukare av de två materialen är lokaliserat till ett första skikt (31) närmast stommen (19) och det hårdare av de två materialen är lokaliserat till ett andra skikt (32) utanpå det första skiktet (31).

14. Sätt att framställa en slitdel för utbytbar montering på en stöddel (10, 11) i en flermomentskross (1) av anslagstyp, vilken kross är en gyratorisk kross eller en käftkross, k ä n n e t e c k n a t av att slitdelen (5, 7, 38) för montering av slitdelen (5, 7, 34) på stöddelen (10, 11) och ett på stommen (19, 38) fäst krosskikt (20, 37, 39), bringas i upprepad kontakt med ett råämne vilket skall krossas, varvid stommen (19, 34) framställs som en stomme (19, som är avsett att under krossens (1) användning 38) framställs av ett ämne som är lättbearbetbart till snäva toleranser, krosskiktet (20, 37, 22, 27, 28) med högt nötningsmotstånd genom att åt- minstone ett pulverformigt material (21, 22, 27, 28) förs in i en presskapsel (40), kapseln (40) avgasas och för- och 39) framställs av ett material (21, i: . film: 10 l5 20 25 30 35 CW! (J (Iï __; LO ...x 20 sluts och materialet (21, 22, 27, 28) i kapseln (40) utsätts för het isostatisk pressning varpå slitdelen (5, 7,

15. 34) efterbehandlas. Sätt enligt krav 14, vid vilket åtminstone två pulverformiga material (21, 22, 27, 28), vilka efter het isostatisk pressning och därpå följande efterbehandling har olika nötningsmotstånd, förs in i presskapseln (40), utan att blandas fullständigt med varandra, på sådant sätt, att materialet (22, 27) med det högsta nötnings- motståndet placeras i de delar av kapseln (40) som mot- svarar de partier (22', 24, 25, 29) av krosskiktet (20, 37, 39) där det högsta slitaget kan förväntas.

16. delens (5, 7, 34) stomme (19, 38) utnyttjas som en vägg Sätt enligt krav 14 eller 15, vid vilket slit- kapseln (40) för att förenas med krosskiktet (20, 37, 39).

17. Sätt enligt något av krav 14-16, vid vilket ät- minstone ett pulverformigt första material (21) införs i en första del av kapseln (40) som motsvarar ett första parti (21') av krosskiktet (20) och åtminstone ett pulverformigt andra material (22) införs i en andra del av kapseln (40) som motsvarar ett i en råàmnesflödes- riktning (P) nedströms det första partiet (21') beläget andra parti (22') av krosskiktet (20), varvid det andra materialet (22) i det andra partiet materialen (21, (22'), efter det att 22) har utsatts för het isostatisk press- ning och därpå följande efterbehandling, har högre nöt- ningsmotstànd än det första materialet (21). Sätt enligt krav 17, vid vilket det första materialet (21) och det andra materialet (22) införs i kapseln (40) på sådant sätt, att det första materialet (21) gradvis övergår i det andra materialet (22), varvid krosskiktet (20) får ett i ràâmnesflödesriktningen (P) gradvis ökande nötningsmotstånd som svarar mot nötnings-

18. belastningen under drift, så att krosskiktets (20) profil hålls väsentligen intakt under slitdelens (5, 7) livs- längd. 10 15 20 25 30 35 21

19. Sätt enligt något av krav 14-18, vid vilket krosskiktet (20) framställs med åtminstone ett från krosskiktet (20) utskjutande utskott (24, 25, 29), varvid åtminstone ett pulverformigt material (27) införs i kapseln (40) i de delar av kapseln (40) som motsvarar utskottet (24, 25, 29) och åtminstone ett annat pulver- formigt material (28) införs i de delar av kapseln (40) som motsvarar utskottet (24, 25, 29) omgivande delar av krosskiktet (20), varvid materialet (27) i utskottet (24, 25, 29), ,28) har utsatts för het isostatisk pressning och därpå följande efter- efter det att materialen (27 behandling, har högre nötningsmotstånd än materialet (28) i de utskottet (24, 25 ,29) omgivande delarna av kross- skiktet (20).

20. Sätt enligt krav 19, vid vilket utskottet (24, 25, 29) i ett första steg framställs genom het isostatisk pressning, varefter de utskottet (24, 25 ,29) omgivande delarna av krosskiktet (20) framställs i ett andra steg.

21. Sätt enligt något av krav 14-18, vid vilket krosskiktet (20) har åtminstone ett från krosskiktet (20) utskjutande utskott (24 ,25 ,29), som framställs i ett första steg genom sintring, gjutning eller smidning, var- vid i ett andra steg utskottet (24, 25, 29) placeras i kapseln (40) och åtminstone ett pulverformigt material (28) skottet (24, 25, 29) omgivande delar av krosskiktet (20), (24, 25 ,29), har utsatts för het isostatisk pressning och därpå föl- införs i de delar av kapseln (40) som motsvarar ut- varvid utskottet efter det att materialen jande efterbehandling, har högre nötningsmotstånd än de utskottet (24, 25, 29) omgivande delarna av krosskiktet (20).

22. Sätt enligt något av krav 19-21, vid vilket utskottet utformas som ett steg (24, 25, 29).

23. Sätt enligt något av krav 14-22, vid vilket stommen (19, 38) åtminstone delvis framställs av ett ämne som valts i en grupp som består av kolstàl och làglege- rade stål. 000000 0 0 Innan: