SE526149C2 - Slitdel för gyratorisk kross samt sätt att framställa denna - Google Patents

Description

25 30 35 . . 1 « v e 526 149 2 fäst på ett krosshuvud. De inre och yttre mantlarna gjuts vanligen i manganstål, som är deformationshårdnande, dvs stålet erhåller ökad hårdhet då det utsätts för mekanisk påverkan. Krosshuvudet är fäst på en axel som vid sin nedre ände är excentriskt lagrad och som drivs av en motor. Mellan den yttre och den inre manteln bildas en krosspalt i vilken material kan inmatas. Vid krossning kommer motorn att få axeln och därmed krosshuvudet att utföra en gyratorisk pendelrörelse, dvs en rörelse under vilken den inre och den yttre manteln närmar sig varandra längs en roterande generatris och fjärmar sig från var- andra längs en annan diametralt motstående generatris.

WO 93/14870 beskriver ett sätt att justera spalten mellan den inre och den yttre manteln i en gyratorisk kross. Vid en kalibrering förflyttas ett krosshuvud, på vilket den inre manteln är monterad, vertikalt uppåt tills den inre manteln kommer i kontakt med den yttre manteln. Denna kontakt, som används som referens vid justering av vidden för spalten mellan den inre och den yttre manteln, inträffar i en punkt där spalten är som smalast. För undvikande av att gjutrester eller andra utskjutande objekt påverkar kalibreringen utsätts gjutna mantlar för en maskinbearbetning innan de används. Denna maskinbearbetning innebär att den del av manteln som kan förväntas komma i kontakt med en motstående mantel under kalibreringen, jämnas till.

Det är ett problem vid finkrossning av hårt material med hjälp av en gyratorisk kross att en stor andel av det krossade materialet har en större storlek än vad som var avsett. Av denna anledning måste en stor del av det krossade materialet krossas ytterligare en gång för åstadkommande av önskad storlek.

Sammanfattning av uppfinningen Det är ett ändamål med föreliggande uppfinning att åstadkomma en mantel för användning vid finkrossning i en 10 15 20 25 30 35 526 149 3 gyratorisk kross, vilken mantel minskar eller helt eliminerar problemen med den kända tekniken.

Detta ändamål åstadkommes med en mantel, som är av det inledningsvis nämnda slaget och kännetecknas av att den första krossytan har en vertikal höjd som sträcker sig uppåt från krosspaltens utlopp utmed den första krossytan till krosspaltens inlopp, varvid den första krossytan över åtminstone 50% av nämnda vertikala höjd, från utloppet och uppåt utmed den första krossytan, har bearbetats till en kasttolerans, som på varje nivå utmed den bearbetade delen av den första krossytans vertikala höjd är maximalt en tusendel av den första krossytans största diameter, dock maximalt 0,5 mm.

Det har visat sig att med hjälp av en mantel av detta slag kan det material som matas in till en kross, i vilken manteln monterats, krossas till betydligt mindre storlekar. Detta medför en ökad effektivitet vid kross- ningen eftersom mindre energi åtgår för åstadkommande av en viss mängd krossat material med en viss storlek. Den mekaniska belastningen på krossen blir också avsevärt mindre. För åstadkommande av denna ökade effektivitet måste minst 50% av krossytans vertikala höjd enligt ovan bearbetas till liten kasttolerans. Det har nämligen visat sig att kompressionen av det material som ska krossas ger upphov till ett tryck, som är mycket stort upp till denna nivå på krossytan. Ett större kast i krossytan någonstans utmed dessa 50% av krossytans vertikala höjd skulle där- för medföra en väsentligt ökad mekanisk belastning och att materialet inte kan krossas till lika små storlekar.

Vid bearbetning av exempelvis endast 10% av krossytans höjd, dvs endast i området för det kortaste avståndet mellan den inre och den yttre manteln, är det visserligen möjligt att ställa in en exakt spalt mellan mantlarna men någon effektivitetsökning erhålles inte. Det vid upp- finningen intressanta måttet är just kasttolerans, som är att betrakta som ett mått på rundhet i kombination med centrering. En krossyta som har hög rundhet men inte är »-,. 10 15 20 25 30 35 526 149 4 centrerad kommer inte att medföra någon ökad effektivi- tet. Den bearbetade delen av krossytan måste bearbetas till en mycket liten kasttolerans för att åstadkomma den ökade effektiviteten och den minskade mekaniska belast- ningen. Således får kastet inte någonstans utmed den bearbetade delen av krossytan överstiga 0,5 mm.

Enligt en föredragen utföringsform är nämnda kast- tolerans maximalt 0,35 mm. Closed Side Setting (CSS) år det kortaste avståndet mellan den inre manteln och den yttre manteln och år det kortaste avstånd mellan den inre och den yttre manteln som uppstår under den gyrerande rörelsen, närmare bestämt då den inre manteln ”stänger” mot den yttre manteln. En mycket liten kasttolerans är speciellt fördelaktig då mycket små kortaste avstånd (CSS) mellan den inre och den yttre manteln utnyttjas, exempelvis då det kortaste avståndet är ca 4 till 8 mm.

En mycket liten kasttolerans, såsom maximalt 0,35 mm, gör det möjligt att åstadkomma en smalare spalt än vad som tidigare varit möjligt utan att den mekaniska belast- ningen under krossningen blir för stor. Än mer föredraget bör kasttoleransen vara maximalt 0,5 tusendelar av den första krossytans största diameter, dock maximalt 0,25 mm.

Företrädesvis har den första krossytan bearbetats till nämnda kasttolerans över åtminstone 75% av sin vertikala höjd från utloppet. Detta har den fördelen att i synnerhet mantlar avsedda för krossning av fint material, exempelvis krossning av stenar med en initial storlek av 5-30 mm, kan utnyttjas effektivt och utan alltför stor mekanisk belastning på krossen. Således är det möjligt att hålla ett litet kortaste avstånd (CSS) mellan den inre och den yttre manteln och därmed åstadkomma en krossning till små storlekar. Vid ett sådant litet kortaste avstånd mellan mantlarna kommer kompressionen, och därmed trycket, att bli stor även upp till en nivå av ca 75% av krossytornas vertikala höjd från utloppet, men detta innebär, tack vare att kast- 10 l5 20 25 30 35 se ,, ., , , ,, u.. . . .. . . -~ .- . . - 4 c ß - v *- . .. - . . . u . - . . - - ,.-. .. .. . - -. . . . ø . . . . . v .. . - a - . . , H . -. .-. V 5 toleransen är liten upp till åtminstone denna nivå, inte något problem. Än mer föredraget är att den första krossytan har bearbetats till nämnda kasttolerans över väsentligen hela sin vertikala höjd. Med en sådan krossyta, som har bearbetats till liten kasttolerans över uppemot 100% av sin vertikala höjd, blir manteln robust mot inmatat material och kan användas både för krossning av finkornigt material vid ett mycket litet kortaste avstånd (CSS), lite större material vid ett större kortaste avstånd (CSS), Ett annat ändamål med föreliggande uppfinning är att såsom 3-6 mm, men också för krossning av såsom 6-20 mm. åstadkomma ett effektivt sätt att framställa en mantel för användning vid finkrossning i en gyratorisk kross, vilken mantel minskar eller helt eliminerar problemen med den kända tekniken.

Detta ändamål àstadkommes med ett sätt, som är av det ovan nämnda slaget och kännetecknas av att först- nämnda mantel framställs genom att ett mantelämne till- verkas och förses med den första krossytan, som ges en vertikal höjd som sträcker sig uppåt från krosspaltens utlopp utmed den första krossytan till krosspaltens inlopp, varvid den första krossytan över åtminstone 50% av nämnda vertikala höjd, från utloppet och uppåt utmed den första krossytan, förses med en arbetsmån, att en yta på mantelämnet bearbetas för att bilda nämnda stödyta, och att nämnda första krossyta utmed nämnda åtminstone 50 % av nämnda vertikala höjd bearbetas till en kasttolerans som på varje nivå utmed den bearbetade delen av den första krossytans vertikala höjd är maximalt en tusendel av den första krossytans största diameter, dock maximalt 0,5 mm. En fördel med arbetsmånen år att material kan avverkas från hela krossytan vid bearbetningen, även vid sådana partier där tillverkningen, exempelvis gjutning med efterföljande värmebehandling, har givit upphov till geometriska deformationer. ovan-o on oovn nu 10 15 20 25 30 35 526 149 äglëšiäf' -nn. .ones n 101.n- ~ 6 Enligt en föredragen utföringsform bearbetas den första krossytan genom att svarvas. Svarvning är en effektiv bearbetningsmetod för åstadkommande av en liten kasttolerans. Det faktum att manteln roteras under bearbetningen underlättar väsentligt möjligheten att uppnå en mycket liten kasttolerans. En ytterligare fördel är att ett visst deformationshårdnande av krossytan åstadkommes vid svarvning. Ett vanligt material i kross- mantlar är manganstàl som har den egenskapen att det är deformationshårdnande. Vid svarvningen av en manganståls- mantel åstadkommes därmed en viss hårdhetsökning i kross- ytan, vilket kan vara en fördel vid fall då manteln skall användas för krossning av material, som är slitande men inte särskilt hårt och därför inte förmår att snabbt alstra en deformationshárdning i krossytan.

Företrädesvis förses väsentligen hela den första krossytan vid tillverkningen av mantelämnet med en arbetsmän av åtminstone 2 mm, varvid väsentligen hela den första krossytan bearbetas till nämnda kasttolerans för den första krossytan. Enligt en än mer föredragen utföringsform bör arbetsmånen vara 2-8 mm. Arbetsmånen måste vara minst så stor att inte några geometriska deformationer kvarstår i den bearbetade delen av kross- ytan efter bearbetning till liten kasttolerans. En arbetsmän av åtminstone 2 mm, mer föredraget åtminstone 3 mm, innebär att konventionell gjutning kan utnyttjas vid framställningen av ett mantelämne. Arbetsmånen bör inte vara större än ca 8 mm, än mer föredraget ca 6 mm, efter- som detta innebär ökade material- och bearbetnings- kostnader.

Det är även ett ändamål med föreliggande uppfinning att åstadkomma en gyratorisk kross för användning vid finkrossning, vilken gyratorisk kross är effektivare än de kända krossarna.

Detta ändamål åstadkommes med en gyratorisk kross, som är av det ovan nämnda slaget och kännetecknas av att den första krossytan har en vertikal höjd som sträcker _. .ø-ø v n 10 15 20 25 30 35 , , . K . v 526 149 7 sig uppåt från krosspaltens utlopp utmed den första krossytan till krosspaltens inlopp, varvid den första krossytan över åtminstone 50% av nämnda vertikala höjd, från utloppet och uppåt utmed den första krossytan, har bearbetats till en kasttolerans, som på varje nivå utmed den bearbetade delen av den första krossytans vertikala höjd är maximalt en tusendel av den första krossytans största diameter, dock maximalt 0,5 mm. En gyratorisk kross av detta slag kommer att möjliggöra krossning vid (css) vilket medför en effektiv krossning till små storlekar. mycket små kortaste avstånd mellan mantlarna, Enligt en föredragen utföringsform är den första manteln en inre mantel och den andra manteln en yttre mantel, varvid den andra krossytan har en andra vertikal höjd som sträcker sig uppåt från utloppet utmed den andra krossytan till inloppet, varvid den andra krossytan över åtminstone 50% av nämnda andra vertikala höjd, från utloppet och uppåt utmed den andra krossytan, har bearbetats till en kasttolerans, som på varje nivå utmed den bearbetade delen av den andra krossytans andra vertikala höjd är maximalt en tusendel av den andra krossytans största diameter, dock maximalt 0,5 mm. När både den inre och den yttre manteln har en krossyta som utmed åtminstone 50% av sin respektive vertikala höjd har bearbetats till en liten kasttolerans kommer krossen att kunna arbeta vid mycket små kortaste avstånd (CSS) mellan den inre och den yttre manteln och därmed åstadkomma en stor storleksreduktion av det inmatade materialet.

Enligt en än mer föredragen utföringsform är summan av kasttoleranserna för den första krossytan och den andra krossytan på varje nivå utmed varandra motstående partier av de bearbetade delarna av krossytorna maximalt 0,7 mm. Denna summa av kasttoleranser, som således beräknas som summan av kasttoleransen för den första krossytan och kasttoleransen för den andra krossytan på varje nivå på de mot varandra stående partier där båda krossytorna är bearbetade till liten kasttolerans, kommer lO 15 20 25 30 35 526 149 ,, ..- 8 att medföra en betydligt lägre mekanisk belastning ur utmattningssynpunkt. En ytterligare fördel är att den krossyta som är enklast att bearbeta, t ex den inre mantelns krossyta, kan bearbetas till mycket liten kast- tolerans, t ex maximalt 0,2 mm, varvid den andra kross- ytan, t ex den yttre mantelns krossyta, kan bearbetas till en relativt sett större kasttolerans, t ex maximalt 0,4 mm.

Företrädesvis har den första och den andra mantelns respektive krossytor en största diameter av åtminstone 500 mm. Det är först vid större storlekar pà den inre och den yttre manteln som nämnda kasttolerans ger den ökade effektiviteten i form av ökad mängd krossat material och/eller mindre storlek pä det krossade materialet och bättre kornform pà det krossade materialet och som den minskade mekaniska belastningen pà krossen kan innebära en signifikant ökning av krossens livslängd.

Kortfattad beskrivning av ritningarna Uppfinningen kommer i fortsättningen att beskrivas med hjälp av utföringsexempel och under hänvisning till bifogade ritningar.

Fig. 1 visar schematiskt en gyratorisk kross med därtill hörande drivnings-, justerings- och regler- anordningar.

Fig. 2 är en tvärsektion och visar det i Fig. 1 visade omrâdet II i förstoring.

Fig. 3 är en tvärsektion och visar det i Fig. 2 visade området III i förstoring.

Fig. 4 är en tvärsektion och visar en andra ut- föringsform av uppfinningen.

Fig. 5 är en tvärsektion och visar en anordning för framställning av mantlar enligt föreliggande uppfinning.

Fig. 6 är en tvärsektion och visar mätning av kastet pà en krossyta.

Fig. 7 är ett diagram och visar storleksfördelning för inmatat material och krossad produkt vid tvä försök. lO 15 20 25 30 35 . - - ~ -ø Fig. 8 är ett diagram och visar tryckvariationer vid ett försök med krossning.

Fig. 9 är ett diagram och visar tryckvariationer vid ett jämförande försök med krossning.

Beskrivning av föredragna utföringsformer I Fig 1 visas schematiskt en gyratorisk kross 1, som är av typen produktionskross för finkrossning och är avsedd för största möjliga produktion av krossat material av viss önskad storlek. Med finkrossning avses här att krossen är avsedd att krossa material som har en ur- sprunglig storlek av mindre än 100 mm till en storlek av mindre än 20 mm. Med produktionskross avses här en kross som är avsedd att producera mer än ca 10 ton per timme av krossat material och att krossens, nedan beskrivna, krossytor har en största diameter som är större än 500 mm. Krossen 1 har en axel 1', som vid sin nedre ände 2 är excentriskt monterad. Vid sin övre ände uppbär axeln 1' krossmantel 4 är ett krosshuvud 3. En första, inre, monterad pà utsidan av krosshuvudet 3. I ett maskinstativ 16 har monterats en andra, yttre, krossmantel 5 pá sådant sätt att den omger den inre krossmanteln 4. Mellan den inre krossmanteln 4 och den yttre krossmanteln 5 bildas en krosspalt 6, vilken i axialsektion, säsom visas i Fig. 1, har i riktning nedät minskande vidd. Axeln 1', och därmed krosshuvudet 3 och den inre krossmanteln 4, är höj- och sänkbar medelst en hydraulisk inställnings- anordning, vilken innefattar en tank 7 för hydraulvätska, en hydraulpump 8, en gasfylld behållare 9 och en hydraul- kolv 15. Till krossen är vidare kopplad en motor 10, vilken är anordnad att under driften bringa axeln 1' och därmed krosshuvudet 3 att utföra en gyratorisk rörelse, dvs en rörelse under vilken de båda krossmantlarna 4, 5 närmar sig varandra längs en roterande generatris och fjärmar sig fràn varandra vid en diametralt motstàende generatris. lO l5 20 25 30 35 _ , , I 1 . 526 149 10 Vid drift styrs krossen av en styranordning 11, vilken via en ingång 12' mottar insignaler från en vid motorn 10 anordnad givare 12, som mäter belastningen på motorn, via en ingång 13' mottar insignaler från en tryckgivare 13, som mäter trycket i hydraulvätskan i inställningsanordningen 7, 8, 9, 15 och via en ingång 14' mottar signaler från en nivågivare 14, som mäter axelns 1' läge i vertikal led i förhållande till maskinstativet 16. Styranordningen 11 innefattar bland annat en data- processor och styr på basis av mottagna insignaler bland annat hydraulvätsketrycket i inställningsanordningen 7, 8, 9, 15.

Då krossen 1 skall kalibreras avbryts inmatning av material. Motorn 10 fortsätter att vara i drift och bringar krosshuvudet 3 att utföra den gyratoriska pendel- rörelsen. Pumpen 8 höjer sedan hydraulvätsketrycket så att axeln 1' och därmed den inre manteln 4 höjs tills den inre krossmanteln 4 kommer i kontakt med den yttre kross~ manteln 5. Då den inre manteln 4 kommer i kontakt med den yttre manteln 5 uppstår en tryckökning i hydraulvätskan vilken registreras av tryckgivaren 13. Den inre mantelns 4 vertikala läge registreras av nivågivaren 14 och detta läge motsvarar en smalaste vidd av O mm på spalten 6. Med kunskap om spaltvinkeln mellan den inre krossmanteln 4 och den yttre krossmanteln 5 kan vidden på spalten 6 beräknas vid vilket som helst av nivågivaren 14 uppmätt läge för axeln 1'.

Då kalibreringen år avslutad ställs en lämplig vidd på spalten 6 in och inmatning av material till krossens 1 krosspalt 6 påbörjas. Det inmatade materialet krossas i spalten 6 och kan sedan uppsamlas vertikalt under denna.

Fig 2 visar den inre krossmanteln 4, som uppbärs av krosshuvudet 3 och låses på detta av en, i Fig 2 schema- tiskt visad, mutter 19. En maskinbearbetad stödyta 18 på den inre krossmanteln 4 anligger mot krosshuvudet 3. Den inre manteln 4 har en första krossyta 20 mot vilket in- matat material är avsett av krossas. Den yttre kross- 10 l5 20 25 30 35 , . . « f .

. . . V - » « - » \ u 526 149 ll manteln 5 har en stödyta 22, som anligger mot det i Fig 2 ej visade maskinstativet, och en andra krossyta 24. Den inmatade materialet, i Fig 2 symboliserat med ett väsent- ligen sfäriskt stenblock R, kommer således att röra sig nedåt i riktningen M under det att det krossas mellan den första krossytan 20 och den andra krossytan 24 till allt mindre storlekar.

Fig. 3 visar det kortaste avståndet S1 mellan den inre krossmanteln 4 och den yttre krossmanteln 5. Av- ståndet S1 föreligger vanligen längst ned i krossen 1, dvs där det krossade materialet precis ska lämna krosspalten 6 via ett utlopp 30. Efter att materialet har passerat ut genom utloppet 30 sker i stort sett ingen ytterligare krossning av materialet innan det lämnar krossen 1. Avståndet S1, som ofta kallas CSS (av det engelska closed side setting), bestämmer vilken storlek det krossade material som lämnar krossen 1 får. Sàsom nämnts ovan utför axeln 1' en gyrerande rörelse och därmed kommer avståndet i en viss punkt mellan den inre manteln 4 och yttre manteln 5 att variera under axelns 1' och CSS, kortaste avståndet mellan mantlarna, rörelse. Avståndet S1, avser det absolut dvs då den inre manteln 4 ”stänger” mot den yttre manteln 5. Den inre mantelns 4 krossyta 20 har en vertikal höjd H (se även Fig. 2) motsvarar en nivå L1 på den inre manteln 4, vid vilken som sträcker sig från utloppet 30, vilket nivå avståndet till den yttre manteln 5 vanligen är som kortast, dvs där avståndet S1 vanligen föreligger, till krosspaltens 6 inlopp 32. Inloppet 32 är den position där inmatat material börjar utsättas för krossning mellan den inre manteln 4 och den yttre manteln 5. Inloppet 32 motsvarar en nivå L2 på den inre manteln 4 där ett avstånd S2 till den yttre manteln 5 vanligen motsvarar storleken för det största objekt som skall krossas i krossen 1 vid det aktuella kortaste avståndet S1, dvs avståndet S2 är väsentligen lika med diametern för det i Fig. 2 visade objektet R. Den yttre mantelns 5 krossyta lO 15 20 25 30 35 526 149 12 24 har en vertikal höjd H' (se även Fig. 2) som sträcker sig från utloppet 30, som motsvarar en nivå L1' på den yttre manteln 5, vid vilken nivå avståndet till den inre manteln 4 vanligen år som kortast, dvs där avståndet S1 föreligger, till inloppet 32, som motsvarar en nivå L2' på den yttre manteln 5 där vanligen det ovan nämnda avståndet S2 föreligger, dvs där avståndet till den inre manteln 4 är väsentligen lika med diametern för det i Fig. 2 visade objektet R.

Den inre mantel 4 och den yttre mantel 5 som visas i Fig 1-3 är så kallade M-mantlar som är avsedda för krossning av stenblock R som har en ursprunglig storlek av typiskt ca 50-100 mm till en storlek av typiskt ca 10- 20 mm. Vid sådan krossning används ett kortaste avstånd S1, dvs CSS, av ca 10-20 mm. Den inre mantelns 4 krossyta 20 har utefter hela sin vertikala höjd H svarvats till en kasttolerans som är mindre än 0,5 mm. Den yttre mantelns 5 krossyta 24 har även den över hela sin vertikala höjd H' bearbetats till en kasttolerans av mindre än 0,5 mm.

Fig 4. visar en alternativ utföringsform av föreliggande uppfinning. I Fig. 4 visas en inre mantel 104 och en yttre manteln 105, vilka är av så kallad EF- typ, vilket innebär att de är avsedda för extrem fin- krossning. Den inre manteln 104 har en stödyta 118 som anligger mot krosshuvudet 3 och en krossyta 120.

Krossytan 120 har en vertikal höjd H som sträcker sig uppåt från en krosspalts 106 utlopp 130, som motsvarar en nivå L1, som vanligen är belägen vid det kortaste avståndet S1 mellan den inre manteln 104 och den yttre manteln 105, till krosspaltens 106 inlopp 132, som motsvarar en nivå L2 som vanligen är belägen där av- ståndet S2 till den yttre manteln 105 väsentligen motsvarar storleken för ett största objekt R1 som skall krossas. I analogi med vad som beskrivits ovan har den yttre manteln 105 en stödyta 122 och en krossyta 124.

Krossytan 124 har en vertikal höjd H' som sträcker sig uppåt från utloppet 130 till inloppet 132, dvs från nivån »u av 10 15 20 25 30 35 526 149 13 L1' till nivån L2'. 124 bildas således själva krosspalten 106 där krossning av inmatade Mellan krossytorna 120, stenblock R1 sker. Såsom tydligt framgår av Fig. 4 har den inre manteln 104 ett parti 126 som år beläget ovanför nivån L2 och har den yttre manteln 105 ett parti 128 som är beläget ovanför nivån L2'. Mellan dessa partier 126, 128 bildas en förkammare 129 som tjänar som upplag av material som väntar på att doseras in i mellan kross- ytorna 120, 124. Någon egentlig krossning sker inte i kammaren 129 och partierna 126, 128 utgör därför inte någon del av krossytorna 120, 124, som slutar på L2', Det kan vara lämpligt att bearbeta manteln 105 till respektive nivå L2, dvs vid inloppet 132. en liten kasttolerans även ett stycke ovanför nivån L2'.

Anledningen är att nivån för inloppet 132 efter en tids drift kommer att flyttas uppåt på manteln 105 eftersom mantlarna 104, 105 då har blivit slitna och manteln 104 som en följd av detta har måst flyttas uppåt för bibehållande av ett konstant minsta avstånd S1.

De i Fig. 4 visade mantlarna 104, 105 är avsedda för krossning av små objekt, dvs objekt R1 som har en ur- sprunglig storlek av typiskt ca 10-50 mm till en storlek av typiskt ca 0-12 mm. Vid sådan krossning används ett dvs CSS, mantelns 104 krossyta 120 har utefter hela sin vertikala kortaste avstånd S1, av ca 2-10 mm. Den inre höjd H svarvats till en kasttolerans som är maximalt 0,35. Den yttre mantelns 105 krossyta 124 har även den över hela sin vertikala höjd H' bearbetats till en kasttolerans av maximalt 0,35 mm.

Vid framställning av mantlar 4, 5, 104, 105 förfars på följande sätt.

I ett första steg tillverkas ett mantelämne, exempelvis genom gjutning i sandform. Det första steget liknar de redan kända sätten att tillverka mantelämnen genom exempelvis gjutning med den väsentliga skillnaden att mantelämnet tillverkas med en arbetsmån av ca 3-6 mm över hela det parti av mantelämnet som i den färdiga u.- . uno 10 15 20 25 30 35 . . - . .o 14 manteln skall utgöra krossyta. Även den del av mantel- ämnet som i den färdiga manteln skall utgöra stödyta förses med en arbetsmån. Efter avsvalning tas mantelämnet ut ur gjutformen och värmebehandlas.

I ett andra steg fästs mantelämnet 34, såsom framgår av Fig 5, i en karusellsvarv 36. Karusellsvarven 36 har en roterande tallrik 38 och ett antal fästbackar 40 med hjälp av vilka mantelämnets 34 läge på tallriken 38 kan justeras på sådant sätt att mantelämnets 34 centrumlinje i stort sett sammanfaller med tallrikens 38 centrumlinje 42. Tallriken 38 bringas sedan att rotera mantelämnet 34.

Ett svarvstàl Cl utnyttjas för att bearbeta fram en stödyta 18 på mantelämnets 34 insida. Bearbetningen görs på sådant sätt att stödytan 18 får en liten tolerans med avseende på rundhet. Tack vare att mantelämnet 34 roteras under bearbetningen kommer stödytan 18 dessutom att bli centrerad kring mantelämnets centrumaxel och därmed erhålla en liten kasttolerans.

I ett tredje steg utnyttjas ett svarvstàl C2 för att bearbeta fram en krossyta 20 i mantelämnet 34 medan detta roteras i karusellsvarven 36. Det tredje steget påbörjas direkt efter bearbetningen av stödytan 18 utan att Tack vare att mantelämnet 34 roteras under bearbetningen blir mantelämnet 34 först har lossats från tallriken 38. det förhållandevis enkelt att bearbeta fram en krossyta 20 med en liten kasttolerans. Såsom indikeras med pilar vid svarvstàlet C2 bearbetas hela krossytan 20 till nämnda kasttolerans genom att arbetsmånen, symboliserad med W, arbetas bort. Med detta framställningssätt kommer krossytan 20 att erhålla en liten kasttolerans i för- hållande till stödytan 18. Då den färdiga manteln 4 placeras på ett krosshuvud 3 kommer krossytan 20, tack vare att den har liten kasttolerans i förhållande till stödytan 18, att erhålla en liten kasttolerans även i tillstånd. inses att det även är möjligt att i ett andra monterat Det steg bearbeta fram en krossyta 20 och i ett tredje steg, lO 15 20 25 30 35 4, m» 526 14-9 ,, .u 15 utan att mantelämnet 34 först lossats från tallriken 38, bearbeta fram en stödyta 18. Det är även möjligt att i samma operation arbeta fram både krossytan 20 och stöd- ytan 18. I samtliga fall gäller att krossytan 20 och stödytan 18 båda bearbetas till låg kasttolerans och dessutom till att ha gemensam centrumlinje.

Det inses att en yttre mantel kan framställas på liknande sätt som ovan beskrivits med hänvisning till en inre mantel.

Den färdigbearbetade manteln kontrolleras sedan med avseende på kasttolerans. I Fig 6 visas hur en sådan kontroll kan genomföras enligt Svensk Standard SS 2650, metod 20.l.6 indikatorklocka. Såsom framgår av Fig 6 har en mantel (Kast i konisk yta) med hjälp av så kallad 104, dvs den typ av mantel som beskrivs med hänvisning till Fig. 4, monterats på karusellsvarvens 36 tallrik 38.

Det inses att en kontroll av kasttoleransen lämpligen kan göras direkt efter att krossytan 120 arbetats fram men innan manteln 104 demonteras från tallriken 38. En eventuell efterjustering av kasttoleransen kan genomföras i direkt samband med kontrollen. Kasttoleransen över åtminstone 50% av krossytans höjd, räknat från utloppet 130 och uppåt, skall vara maximalt en tusendel av vilken framgår av Fig tal. krossytans 120 största diameter D, 6, dock maximalt 0,5 mm i absoluta Det inses att en mängd modifieringar av de ovan beskrivna utföringsformerna är möjliga inom ramen för föreliggande uppfinning.

Således är det även möjligt att bearbeta endast en del av krossytan till en liten kasttolerans. Dock måste räknat från Ll', minst 50% av krossytans vertikala höjd, bearbetas 2 med utloppet 30, dvs från den första nivån Ll, till denna kasttolerans. Detta exemplifieras i Fig. en vertikal höjd H50, område av krossytan 20 som måste bearbetas till en liten som beskriver höjden för det minsta kasttolerans. Företrädesvis bör minst 75% av krossytans vertikala höjd, från utloppet 30, dvs från den första ...- lO 15 20 25 30 35 526 149 16 nivån Ll, Ll', bearbetas till en liten kasttolerans, vilket i Fig. 2 exemplifieras med en vertikal höjd H75. I samtliga fall gäller att kasttoleransen inom hela det bearbetade området, som alltså är det område som ligger inom höjden H50 eller en större höjd, t ex H75 eller H, skall bearbetas på sådant sätt att kasttoleransen på en godtycklig nivå inom detta område uppfyller de uppsatta kraven.

Den ovan beskrivna bearbetningen av krossytan till liten kasttolerans kan även genomföras på andra sätt än svarvning. Exempelvis kan ytan slipas. Svarvning är dock föredraget eftersom det är ett förhållandevis enkelt sätt att åstadkomma en liten kasttolerans.

I beskrivningen ovan beskrivs en kross som har en hydraulisk reglering av den inre mantelns höjdläge. Det inses att uppfinningen även kan tillämpas på bland annat krossar som har en mekanisk inställning av spalten mellan den inre och den yttre manteln, exempelvis den typ av krossar som beskrivs i US l,894,60l i namnet Symons. I sistnämnda typ av krossar, ibland kallade Symons-typ, sker inställningen av spalten mellan den inre och den yttre manteln genom att en hylsa, i vilken den yttre manteln är fäst, är gängad i ett maskinstativ och vrids i förhållande till detta för åstadkommande av önskad spalt.

Dessa krossar är ofta än mer känsliga för mekanisk belastning än de ovan beskrivna krossarna med hydraulisk inställningsanordning och kan därför ha stor nytta av föreliggande uppfinning.

I beskrivningen ovan beskrivs att varje mantel 4, 5 har en stödyta 18, 22 vardera. Uppfinningen kan även appliceras på en mantel som har två eller flera stödytor.

I beskrivningen ovan nämns att det kortaste (CSS) yttre manteln 5 vanligen föreligger vid krosspaltens 6 avståndet Sl mellan den inre manteln 4 och den utlopp 30, dvs vid nivån Ll resp Ll'. Det finns dock även fall där det kortaste avståndet S1 föreligger en bit ovanför utloppet 30, dvs ovanför nivån L1 resp Ll'. I 10 15 20 25 30 35 526 149 17 sådana fall är det ofta lämpligt att bearbeta respektive krossyta 20, 24 från utloppet 30, dvs från nivån L1 resp L1', och uppåt till åtminstone 75% av respektive krossytas 20, 24 vertikala höjd från utloppet 30.

Föreliggande uppfinning kan tillämpas på alla stor- lekar av krossar. Uppfinningen är speciellt fördelaktig vid produktionskrossar, som är krossar vars mantlar har krossytor med en största diameter D av 500 mm och större, vilka krossar är avsedda för en produktionshastighet av ca 10 ton per timma krossat material eller mer under kontinuerlig drift. Uppfinningen är särskilt fördelaktig vid produktionskrossar avsedda för finkrossning, dvs då objekt med en initial storlek av ca 100 mm eller mindre skall krossas till en storlek av ca 20 mm eller mindre. I synnerhet vid krossning av material till en storlek av ca 10 mm eller mindre och då det kortaste avståndet S1 (CSS) mellan den inre och den yttre manteln är ca 15 mm eller kortare kommer föreliggande uppfinning att medföra en avsevärd energibesparing och minskad mekanisk belastning jämfört med den kända tekniken.

Exempel För att illustrera fördelarna med den föreliggande uppfinningen genomfördes två försök. Vid försök 1 an- vändes en yttre mantel och en inre mantel vars krossytor hade bearbetats till en liten kasttolerans enligt upp- finningen. Vid försök 2 användes en inre mantel och en yttre mantel enligt känd teknik.

Försök 1.

Försöket genomfördes med en gyratorisk kross av typen H3800, vilken marknadsförs av Sandvik SRP AB, Svedala, SE. Ett mantelämne av typen EF, dvs den typ av mantel 104 som visas i Fig 4, bearbetades i en svarv till en liten kasttolerans över hela krossytan 120. Den 120 hade en största diameter D Efter inre mantelns 104 krossyta av 950 mm, vilken diameter förelåg vid nivån L1. svarvning uppmättes mantelns 104 kast med hjälp av en v~.. an. -un- nu 10 15 20 25 30 35 DOOI, 6 CI li ;...- ...- . .. 526 149 ,. .or 18 indikatorklocka. På ett sätt, som motsvarar det sätt som indikeras i Fig. 6, gjordes mätningen av kast vinkelrätt mot respektive yta på sex nivåer A till F, vilka nivåer var jämnt fördelade utmed krossytans 120 vertikala höjd H, relativt stödytan 118, som utgjorde referens. Nivån F motsvarade väsentligen utloppet 130, dvs nivån L1, och nivån A motsvarade väsentligen inloppet 132, dvs nivån L2. På varje nivå A-F mättes kastet i åtta vridningslägen, dvs i åtta punkter eller sektorer (i tabell 1 nedan benämnda sektor 1-8), som var jämnt fördelade kring omkretsen på den aktuella nivån. Av tabell 1 nedan framgår det uppmätta kastet i hundradels mm för den inre manteln: Sektor 1 2 3 4 5 6 7 8 Nivå A 0 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 B 0 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 C 0 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 D 0 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 E 0 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 F 0 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 Tabell 1. Uppmätta absoluta värden på kast vid inre mantel enligt uppfinningen [l/100 mm] Såsom framgår av tabell 1 var det största kastet, dvs största skillnaden mellan de uppmätta värdena på en viss nivå mindre än 0,02 mm. Således uppvisar krossytan 120 på varje nivå en kasttolerans som är bättre än 0,5 mm.

Förhållandet mellan det största kastet och mantelns största diameter var således 0,02 mm / 950 mm *1000 = 0,021 tusendelar, 0,021 tusendelar av krossytans 120 största diameter D. dvs det största kastet var mindre än En yttermantel, som var av den typ av yttermantel 105 (kallad EF) karusellsvarv. Efter bearbetningen, som visas i Fig. 4, bearbetades i en som utfördes över hela krossytan 124, uppmättes kastet på motsvarande nivåer A till F (där nivån F väsentligen motsvarade utloppet 130 och nivån A väsentligen motsvarade inloppet annon- a... 10 l5 20 25 30 526 149 19 132) beskrivits ovan för den inre manteln. i åtta sektorer per nivå i analogi med vad som Tabell 2 visar de uppmätta kasten för den yttre manteln 105: Sektor 1 2 3 4 5 6 7 8 -19 -30 -22 -8 15 23 21 -19 -30 -21 -9 11 18 17 12 -19 -12 -5 5 9 10 -6 -10 -6 -5 -2 -3 2 -7 -7 -5 -5 -9 -9 -4 -8 -4 -5 -4 -14 -12 -9 Tabell 2. Uppmätt kast vid yttre mantel enligt Nwå OOOCOO TIITIÜOCDI- uppfinningen [1/100 mm] Såsom framgår av tabell 2 var det största kastet, dvs största skillnaden mellan de uppmätta värdena på en viss nivå, 0,53 mm (dvs 23-(-30)/100 mm), närmare bestämt på nivå A, dvs vid inloppet 132. De första 50% av krossytans 124 vertikala höjd H', 130, i tabell 2. Det största kastet inom dessa nivåer F till D år O-(-14)/100 mm = räknat från utloppet dvs nivån Ll', och uppåt motsvarar nivåerna F till D 0,14 mm, närmare bestämt på nivå F.

Således uppvisar den yttre manteln 105 på varje nivå utmed 50% av krossytans 124 vertikala höjd H', räknat uppåt från utloppet 130, en kasttolerans som är bättre än 0,5 mm. Den yttre mantelns 105 krossyta 124 hade en största diameter av 1000 mm, vilken diameter förelåg vid nivån Ll'. Förhållandet mellan det största kastet utmed 50% av krossytans 124 vertikala höjd H', räknat från utloppet 130, 0,14 mm / 1000 mm *1000 = 0,14 tusendelar, och mantelns största diameter var dvs det största kastet var 0,14 tusendelar av krossytans 124 största diameter D. Summan av kastet för den första krossytan 120 och kastet för den andra krossytan 124 var således inte på någon nivå, utmed de första 50% av respektive krossytas vertikala höjd H resp H' från utloppet 130, 0,16 mm.

Den inre och den yttre manteln 104, större än 0,02 mm + 0,14 mm = 105 monterades sedan i en kross, som i förväg justerats så att såväl 10 15 20 25 30 35 526 149 . . . > \ = , . . . I 1 u 20 maskinstativ 16 som krosshuvud 3 uppvisade en kast- tolerans som var mindre än 0,05 mm.

Vid försök 1 infördes ett material kallat ”l6-22 mm” i krossen. Kornstorleksfördelningen i inmatat material samt i krossad produkt för försök 1 framgår av Fig. 7.

Krossen var inställd för att arbeta vid ett medeltryck i hydraulvätskan i krossens inställningsanordning av ca 5 MPa. den inre och den yttre manteln, dvs CSS, av 4,0 mm.

Vid krossningen hölls ett kortaste avstånd S1 mellan Krossen förbrukade en effekt av ca 135 kW. Den totala mängden material som krossades var 48 ton/h. Av den krossade produkten hade 74,6 vikt% en storlek som var mindre än 4 mm, varvid produktionen av material med en storlek mindre än 4 mm således var 48 ton/h*74,6 vikt% =35,8 ton/h. Det krossade materialets kornform utvärderades med ett så kallat LT index. LT betecknar att förehällandet mellan ett korns längd och dess bredd är mindre än 3. LT indexet anger således viktsandelen korn som har ett förhållande mellan längd och tjocklek som är mindre än 3. Normalt skall LT index vara sà högt som möjligt eftersom det innebär att materialet har hög kubicitet, vilket är önskvärt i de flesta krossnings- applikationer. Det krossade materialet i försök l hade ett LT index av 93 vikt% i fraktionen 5-8 mm. Fig. 8 visar tryckvariationen i hydraulvätskan. Medeltrycket i inställningsanordningens hydraulvätska var ca 5,19 MPa och standardavvikelsen var 0,61 MPa.

Försök 2.

I syfte att jämföra uppfinningen med känd teknik utfördes ett försök 2 i vilket en inre och en yttre mantel enligt känd teknik monterades i den i försök 1 använda krossen. Mantlarna var av typen EF, dvs de var av samma typ som de som användes i försök 1. De mantlar som användes i försök 2 var dock av känd typ och därmed inte bearbetade till en liten kasttolerans. Innan försöket påbörjades mättes kastet för den inre manteln och den _ , . . .- 525 149 2l yttre manteln med hjälp av det ovan beskrivna förfarandet. Kastet för den inre manteln enligt känd teknik framgår av tabell 3.

Sektor 1 2 3 4 5 6 7 8 38 -11 -13 14 13 -13 56 72 -46 -113 1 66 -4 9 28 -68 -172 -55 3 -65 34 -13 -115 -175 -128 -79 -70 -18 -12 -27 -54 -78 -82 -50 -18 -12 -28 -65 -82 -88 -52 -19 5 Tabell 3. Uppmätt kast vid inre mantel enligt känd teknik [l/100 mm] Nwâ "HITIDOUJI- oooooo Såsom framgår av tabell 3 var krossytans största kast, dvs största skillnaden mellan de uppmätta värdena på en 10 viss nivå, 2,06 mm (dvs 34-(-172)/100 mm), närmare bestämt på nivå C. Det största kastet utmed 50% av krossytans vertikala höjd, räknat från krosspaltens utlopp och uppåt, var 1,75 mm, närmare bestämt på nivå D.

Kastet för den yttre manteln enligt känd teknik 15 framgår av tabell 4.

Sehor 1 2 3 4 5 6 7 8 hfivå A 0 -110 -194 -194 -360 -193 -23 23 B 0 -99 -176 -176 -314 -197 -11 14 C 0 -23 -72 -172 -238 -133 48 14 D 0 -1 -21 -104 -205 -103 21 2 E 0 -20 -45 -82 -90 -102 -109 -53 F 0 -33 -54 -99 -91 -120 -125 -68 :vann Tabell 4. Uppmätt kast vid yttre mantel enligt känd teknik [1/100 mm] 20 Såsom framgår av tabell 4 var det största kastet, dvs största skillnaden mellan de uppmätta värdena på en viss nivå 3,83 mm (dvs 23-(-360)/100 mm), närmare bestämt pä nivå A, dvs vid krosspaltens inlopp. Det största kastet utmed 50% av krossytans vertikala höjd, räknat från :nu 10 l5 20 25 30 35 525 149 I 22 krosspaltens utlopp och uppåt, var 2,26 mm, närmare bestämt på nivå D.

Vid försök 2 infördes ett material kallat ”16-22 mm” i krossen. Kornstorleksfördelningen i inmatat material samt i krossad produkt för försök 2 framgår av Fig 7.

Såsom framgår av Fig 7 hade det inmatade materialet nästan identisk kornstorleksfördelning i försök 1 och försök 2. Krossen var inställd för att arbeta vid ett medeltryck i hydraulvätskan i krossens inställnings- anordning av ca 5 MPa. Vid krossningen hölls ett kortaste avstånd S1 mellan den inre och den yttre manteln, dvs CSS, av 5,8 mm. Krossen förbrukade en effekt av ca 150 kW. Mängden material som krossades var 57 ton/h. Av den krossade produkten hade 63,4 vikt% en storlek som var mindre än 4 mm, varvid produktionen av material med en storlek mindre än 4 mm således var 57 ton/h * 63,4 vikt% =36,1 ton/h. Det krossade materialet i försök 2 hade ett LT index av 85 vikt% i fraktionen 5-8 mm. Fig. 9 visar tryckvariationen i hydraulvätskan. Medeltrycket var ca 4,87 MPa och standardavvikelsen för detta medeltryck var 0,92 MPa.

Såsom framgår av ovan producerades ungefär lika mycket, ca 36 ton/h, krossat material med en storlek som var mindre än 4 mm i försök 1 och försök 2. I försök 1 förbrukade krossen dock endast 135 kW mot ca 150 kW i försök 2. I försök 1 matades endast 48 ton/h in till krossen medan 57 ton/h matades till krossen i försök 2.

Detta innebär att även kringutrustning, såsom trans- portörer mm, förbrukade mer energi i försök 2. Orsaken till det högre materialflödet i försök 2 var att en stor andel av det material som matades till krossen inte krossades till önskad storlek utan måste återcirkuleras för ytterligare en krossning. Det större materialflödet i försök 2, vilket alltså berodde på den sämre krossningen och den därav följande större återcirkuleringen, medför ett ökat slitage på krossen och mantlarna enligt känd anno: 10 , , - . . a 23 teknik jämfört med uppfinningen. Såsom även framgår av Fig 7 kunde krossen i försök l krossa materialet till mindre storlekar än i försök 2. Det producerade materialet hade även en betydligt bättre kornform (dvs index) i försök 1 än i försök 2. Den betydligt lägre variationen i hydraulvätsketryck i försök 1 (standard- avvikelse 0,61 MPa, se även Fig 8) än i försök 2 (standardavvikelse 0,92 MPa, se även Fig. 9) medför en betydligt lägre mekanisk belastning pà krossen i allmänhet och den hydrauliska inställningsanordningen i synnerhet.

LT

Claims (12)

10 15 20 25 30 35 . . « . ß n 526 149 24 PATENTKRAV (1), vilken mantel (4; 5) har åtminstone en stödyta (18; 22),

1. Mantel för användning i en gyratorisk kross som är avsedd att anligga mot ett manteluppbärande organ (20; 24), att bringas i kontakt med ett vid krossens (1) (3; 16), och en första krossyta som år avsedd övre parti inmatat material som skall krossas och att krossa detta material i en krosspalt (6) mot en motsvarande andra krossyta (24; 20) på en med manteln (4; 5) komplementär k ä n n e t e c k n a d av att den har en vertikal höjd (H; H') utlopp (30) till krosspaltens (6) (20; 24) över andra mantel (5; 4), första krossytan (20; 24) som sträcker sig uppåt från krosspaltens (6) utmed den första krossytan (20; 24) inlopp (32), varvid den första krossytan åtminstone 50% av nämnda vertikala höjd (H; H'), från (30) 24), har bearbetats till en kasttolerans, utloppet och uppåt utmed den första krossytan (20; som på varje nivå utmed den bearbetade delen av den första krossytans (20; 24) vertikala höjd (H; H') (20, 24) är maximalt en tusendel av den första krossytans största diameter, dock maximalt 0,5 mm.

2. Mantel enligt krav 1, vid vilken nämnda kast- tolerans är maximalt 0,35 mm.

3. Mantel enligt något av krav 1 och 2, vid vilken den första krossytan (20; 24) har bearbetats till nämnda kasttolerans över åtminstone 75% av sin vertikala höjd (H; H') (30).

4. Mantel enligt något av föregående krav, vid från utloppet vilken den första krossytan (20; 24) har bearbetats till nämnda kasttolerans över väsentligen hela sin vertikala höjd (H; H').

5. Sätt att framställa en mantel (4; 5) för användning i en gyratorisk kross (1), vilken mantel (4; (18; 22), som är avsedd att 16), och en 5) har åtminstone en stödyta anligga mot ett manteluppbårande organ (3; uno. nu so» 10 l5 20 25 30 35 . . « | - a 526 149 25 första krossyta (20; 24), som är avsedd att bringas i kontakt med ett vid krossens (1) övre parti inmatat material som skall krossas och att krossa detta material i en krosspalt (6) mot en motsvarande andra krossyta (24; 20) på en med manteln (4; 5) komplementär andra mantel (5: 4), att förstnämnda mantel (4; 5) framställs genom att k ä n n e t e c k n a t av ett mantelämne (34) tillverkas och förses med den första krossytan (20; 24), som ges en vertikal höjd (H; H') som sträcker sig uppåt från krosspaltens (6) utlopp (30) utmed den första krossytan (20; 24) till krosspaltens (6) inlopp (32), varvid den första krossytan (20; 24) över åtminstone 50% av nämnda vertikala höjd (H; H'), från utloppet (30) och uppåt utmed den första krossytan (20; 24), förses med en arbetsmån (W), att en yta på mantelåmnet (34) bearbetas för att bilda nämnda stödyta (l8; 22), och att nämnda första krossyta (20; 24) utmed nämnda åtminstone 50 % av nämnda vertikala höjd (H; H') bearbetas till en kasttolerans som på varje nivå utmed den bearbetade delen av den första krossytans (20; 24) vertikala höjd (H; H') är maximalt en tusendel av den första krossytans (20; 24) största diameter (D), dock maximalt 0,5 mm.

6. Sätt enligt krav 5, vid vilket den första krossytan (20; 24) bearbetas genom att svarvas.

7. Sätt enligt något av krav 5-6, vid vilket väsentligen hela den första krossytan (20; 24) vid tillverkningen av mantelåmnet (34) förses med en arbetsmån (W) av åtminstone 2 mm, varvid väsentligen hela den första krossytan (20; 24) bearbetas till nämnda kasttolerans för den första krossytan (20; 24).

8. Sätt enligt krav 7, vid vilket arbetsmànen (W) är 2-8 mm.

9. Gyratorisk kross, vilken har dels en första mantel (4), som har åtminstone en stödyta (18), som är avsedd att anligga mot ett första manteluppbärande organ 10 15 20 25 30 35 « . . « - - 526 149 26 (3), och en första krossyta (20), dels en andra mantel (22), att anligga mot ett andra manteluppbärande organ (16), (5), som har åtminstone en stödyta som är avsedd och en andra krossyta (24), varvid den första krossytan (20) bringas i kontakt med ett vid krossens (1) och den andra krossytan (24) är anordnade att övre parti inmatat material som skall krossas i en krosspalt (6) (20, 24), av att den första krossytan (20) k ä n n e t e c k n a d har en Vertikal höjd (H) (30) till krosspaltens (6) mellan krossytorna som sträcker sig uppåt från krosspaltens (6) utlopp (20) inlopp (32), varvid den första krossytan (20) över utmed den första krossytan åtminstone 50% av nämnda vertikala höjd (H), från utloppet (30) och uppåt utmed den första krossytan (20), har bearbetats till en kasttolerans, som på varje nivå utmed den bearbetade delen av den första krossytans (20) vertikala höjd (H) är maximalt en tusendel av den första krossytans (20) största diameter (D), dock maximalt 0,5 mm .

10. Gyratorisk kross enligt krav 9, vid vilken den är en inre mantel (4) och den andra (5), krossytan (24) har en andra vertikal höjd (H') första manteln (4) manteln (5) är en yttre mantel varvid den andra som sträcker sig uppåt från utloppet (30) utmed den andra (24) (32), (24) över åtminstone 50% av nämnda andra vertikala höjd (H'), (30) krossytan har bearbetats till en kast- krossytan till inloppet varvid den andra krossytan från utloppet och uppåt utmed (24), som på varje nivå utmed den bearbetade delen av (24) maximalt en tusendel av den andra krossytans den andra tolerans, andra vertikala höjd (H') är (24) den andra krossytans största diameter, dock maximalt 0,5 mm.

11. Gyratorisk kross enligt krav 10, vid vilken summan av kasttoleranserna för den första krossytan (20) och den andra krossytan (24) på varje nivå utmed varandra motstàende partier av de bearbetade delarna av (20, 24) krossytorna är maximalt 0,7 mm. . .iv » o - n vc ~ uß 1 ~ u - o Q .o n a « 1 Q u. o . u u I 1 I . 1 M. . Å q- n ; av u c n I ; n p .| 1 1 u o u n a a u f I L. ft yo -o -~» s 27

12. Gyratorisk kross enligt något av krav 9-ll, vid vilken den första och den andra mantelns (4, 5) (20, 24) respektive krossytor har en största diameter (D) av åtminstone 500 mm. .--o