SE524110C2 - Anordning och förfarande vid system med lokalt utplacerade modulenheter samt kontaktenhet för anslutning av sådan modulenhet - Google Patents

Description

20 25 30 524110 2 är sarnverkbara med de första, andra och tredje kontaktorganen för att möjliggöra anslut- ning av modulenheten till bus-förbindelsen. Uppfmningen är även hänförbar till anord- ning i systemet osv. enligt som innefattar lokalt utplacerade eller utspridda modulenheter som är anordnade att utföra en eller flera interna funktioner, en eller flera modulenhe- tema överordande enheter som är anordnade att arbeta enligt fastställda regler, och en eller flera förbindelser, systemet kan alternativt vara anordnat att arbeta med två olika informationstyper där den första inforrnationstypen är hänförbar till respektive modulen- hets lokalt utövade funktion och den andra informationstypen är hänförbar till en på förbindelsen eller förbindelserna utövad systemadministration baserad på regler som gäller i systemet. Uppñnningen avser även en styr-, övervaknings- och/eller kommuni- kationsanordning med ett eller_ flera modulenhetsarrangemang innefattande via en eller flera bus-förbindelser, t.ex. en eller flera CAN-busar, kommunicerbara modulenheter som respektive är ansluten till aktuell bus-förbindelse via en kontaktetablering innefat- tande dels en första kontaktenhet med en första uppsättning kontaktorgan som är anslutna eller anslutbara till modulenheten och andra och tredje kontaktorgan anslutna eller anslutbara till sistnämnda bus-förbindelse, dels en med den första kontaktenheten sam- verkbar andra kontaktenhet, som uppvisar fjärde kontaktorgan sarnverkbara med de första, andra och tredje kontaktorganen för att möjliggöra anslutning av modulenheten till bus-förbindelsen. Uppfinningen avser även en kontaktenhet av nämnt slag. Uppfmningen är även hänförbar till ett förfarande för framtagning av ifrågavarande system för styr- ning, övervakning och/eller kommunikation.

Hithörande slag av system, s.k. distribuerade system, kan utgöras t.ex. av CAN-system (Controller grea Network) av i och för sig kända slag som kan vara av standardiserad typ (ISO). I anslutning härtill kan nämnas fált-bus-system av typ Profibus, Fieldbus Foundation, Control Net, Device Net, CAN KINGDOM, Red CAN, Ethernet, etc. Det kan således hänvisas till olika protokolltyper av nämnt slag med olika bithastigheter och härvid kan närrmas bithastigheter i storleksordningen 0,01- 500 Mbit/s. Det kan även hänvisas till mera framträdande hastighetsprotokoll som arbetar i t.ex. 2,45 GHz-bandet (Blue-Tooth). Det hänvisas även till CAN och USB/IEEE 1394. Beträffande uppbyggnad, funktioner, m.m. hänvisas det bl.a. till av samma sökanden som inne- 10 15 20 25 30 524110 3 varande patentansökan erhållna patent US 5 371 859; 5 383 116; 5 446 846; och 5 696 911; WO 97/31454; WO 97/40429; och patentansökningarna US 08/954 560 (SE 9402683-8); US 09/ 101 748 (SE 9600652-3); samt i dessa patent och patentansökningar anförda nyhetshânvisningar.

Vid framtagning av distribuerade system av nämnt slag föreligger behov av att kunna individanpassa eller skräddarsy systemet för behovet. Idag präglas marknaden av ett stort antal olika system som respektive tillgodoser de olika aktuella behoven, men där syste- mets komponenter och delar inte kan användas i andra system eller där det uppkommer problem med att ersätta vissa komponenter eller delar med annorlunda fungerande eller mera moderna och effektiva komponenter, utan att man mäste byta ut en stor del av andra komponenter eller snäva in på systemets totala prestations- eller kapacitetsförrnåga.

Det föreligger således behov av att kunna föreslå system som i framställt tillstànd kan underkastas modifikationer utan att framträdande ombyggnader och omkonstruktioner behöver göras och utan att laavspecifikationerna behöver ändras för systemet som sådant. Det är även angeläget att kunna fördela systemuppbyggnaden på de i och för sig mycket starkt åtskilda systemfunktionerna som systemet är sanmtansatt av. Det är t.ex. väsentligt att den systemtekniska inriktningen kan utformas väsentligen oberoende av modulenhetsapplikationen och att systemuppbyggnaden kan organiseras överordnat av systemexpertema utan att dessa behöver gå in i modulenhetens uppbyggnad och funktio- ner och ställa speciella krav på dessa på grund av systemuppbyggnaden och systemfunk- tionen. Likaså är det tvärtom väsentligt att de lokala funktionerna som modulenheterna skall kunna utöva kan utföras och kravunderställas utan att detta innebär att krav måste ställas på att systemfunktionen behöver ändras på grund av ändrade krav eller specifilca egenheter i modulenhetsfunktionen, eller att system- och modulenhetsfunktionen måste begränsas eller utföras på ett speciellt sätt mot gällande grundfunktioner och grund- krav/regelsystem (t.ex. standardiserade sådana). Föreliggande uppfinning avser att lösa hela eller delar av denna problematik genom att möjliggöra en i princip modulär upp- byggnad på systemet och modulenhetema där man inte skall behöva starta uppbyggnaden med att utgå från modulenheternas funktioner och sedan anpassa den övriga system- strukturen till dessa. I stället skall man från början kunna fastlägga den systemtyp som 10 15 20 25 30 524110 4 bedömes vara lämplig, varefter modulenheternas uppbyggnader och anslutningar anord- nas så att de skall kunna arbeta med det sålunda valda systemet. Uppfinningen har till ändamål att lösa även denna problematik.

Det föreligger således önskemål om att kunna strukturera och förenkla uppbyggnaden samt nedbringa kostnaderna gentemot konventionella anordningar och förfaranden.

Själva funktionsmodulen behöver inte konstrueras för ett specifikt system, eller vice versa. Modulenheten skall kurma utformas med sin eller sina lokala uppgifter och även vara kompatibel gentemot de systemtekniska kraven. Uppfinningen löser även detta problem.

Vid utnyttjandet av befintliga system för att lösa vissa uppsatta problem har det visat sig att problemlösandet blivit förhållandevis komplicerat i praktiken och att det föreligger behov av att uppnå förenklingar härvidlag. Föreliggande uppfinning löser denna proble- matik genom att föreslå adaptivitet till annat eller andra system som har bättre förmåga att lösa ifrågavarande problem utan att man därför måste frångå grundsystemet eller systemtypen som sådan. Det kan även uppkomma behov av att kunna dubbelutnyttja för- bindelsesystemet så att detta exempelvis kan utföra en grundfunktion samtidigt som man i tidlucksarrangemang eller via filterarrangemang kan överföra protokollfunktioner som arbetar med annan bithastighet, t.ex. väsentligt högre bithastighet. Det kan således före- ligga behov av att kunna överföra mjukvaror eller andra nedladdningsbara funktioner till modulenheten eller modulenheterna samtidigt med eller altemativt med nedladdningen eller överföring ifråga utövade basfunktioner. Uppfinningen löser även denna problema- tik.

Det föreligger även behov av att enkelt och tillförlitligt kunna utföra test- och simule- ringsfunktioner under systemuppbyggnaden och/eller i systemfunktionen. Det föreligger även önskemål om att kunna utöka utbudet av modulenheter som på marknaden skall kunna saluföras separat i förhållande till systemet i övrigt samt att systemet skall kunna utnyttja ett framträdande antal system och valda protokolltyper. l anslutning till modul- enheten skall användandet av s.k. ”gateway” respektive individuell styrning och över- 10 15 20 30 524 110 s vakning av modulenheten från systemets sida kunna utföras. Förbindelsen och/eller punkt-punkt-anslutningen skall även kunna arbeta med tråd, trådlöst, optik, IR eller kombination eller kombinationer därav. Se även de i ovanstående omnärrmda begreppen.

Vid anslutning av system med höga bithastigheter skall överföring med stor bandbredd kunna effektueras. Modulenheterna skall kunna tillhöra t.ex. CAN och USB, varvid modulenheterna anslutes till det aktuella systemarrangemanget, t.ex. av CAN-typ. USB- modulen utföres därvid med anpassningar till CAN-systemet medan CAN-modulen kan arbeta utan nämnda anpassning mot CAN-systemet, osv. Uppfmningen löser även hela eller delar av denna problematik.

Det som huvudsakligen kan anses vara kännetecknande för en anordning enligt uppfin- ningen framgår bl.a. av de kännetecknande delarna i det efterföljande kravet l och det oberoende kravet 4. Respektive Omnämnda anslutningsarrangemang eller anslutnings- punkt kan innefatta en eller flera mikroprocessorer anordnad eller anordnade dels med kompabilitet med på förbindelsen eller förbindelserna uppträdande signalering (protokoll) enligt de systemtekniska regler som gäller för systemet, dels med överordnad funktion i förhållande till modulenheten. Respektive anslutningsarrangemang eller anslutningspunkt kan innefatta en eller flera mikroprocessorer anordnad respektive anordnade att arbeta med passivt överordnad funktion, varmed här menas t.ex. funktion för övervakning, skydd, simulering, etc. gentemot aktuell modulenhet. Den senare är därvid anordnad med egen eller egna mikroprocessorer som väsentligen åtskilt från anslutningsarrange- mangets eller anslutningspunktens mikroprocessor eller mikroprocessorer hanterar modulenhetens lokalt utövade funktion eller funktioner. Som komplement eller alternativ till nämnda särdrag kan anslutningsarrangemangets eller anslutningspunktens mikropro- cessor eller mikroprocessorer vara anordnade att aktivt arbeta med protokolls- eller signalomvandlingsfirnktioner, dvs. arbeta som ”gateway” väsentligen åtskilt från nämnda lokalt utövade funktion eller funktioner i modulenheten.

Med mikroprocessor eller rnikroprocessorer avses här en komplett fungerande enhet med bl.a. CPU och tillhörande rninnesorgan. Till uttrycket ”mikroprocessor” kan även anses ingå den omgivande elektronik som är nödvändig för att mikroprocessorn skall kunna 10 15 20 25 30 524110 6 fungera från strömfórsörjningssynpunkt, mottagningssynpunkt, styrningssynpunkt, etc, Som exempel på mikroprocessor hänvisas till de på allmänna marknaden försålda mikro- processorna. Exempel på processorer kan således vara ARM, 8051, x86, PIC, m.m, vilka kan arbeta med 4, 8, 16, 32 och/eller 64 bitar i bredd. Minnena kan därvid vara sådana som behåller informationen även när man inte har spänning, t.ex. Flash, EPROM, EEPROM eller magnetiskt medie. Minnet/minnena kan även vara av temporär art där innehållet försvinner om det inte finns batteri eller liknande som håller spän- ningen. För att en dylik kombination skall fungera måste det även finnas spänningsmat- ning, oscillator och för aktuell funktion eller uppgift lämpliga interface-kretsar. Inter- face-kretsarna kan uppdelas i två nivåer en som anpassar signalnivåerna t.ex. RS-232, ISO-11898, spänning, ström, och. RF-signaler till en för logiken mer lämplig signalnivå.

Den andra nivån anpassar dessa signaler till signalslag som på känt sätt kan bearbetas av processorns logikfunktioner, dvs. till ett dataord som kan adresseras och läsas av proces- SOTD.

Med uttrycket processor innefattas enligt föreliggande ansökningstext inte bara olika standard-mikroprocessorer på marknaden med olika ordbredd. I processor innefattas alla typer av tillståndsmaskiner eller tillstånd som med hjälp av programvara fast eller ner- laddningsbar kan bearbeta information på sådant sätt att den kan lösa det ifrågavarande problemet. En dylik processor behöver inte utnyttja en standardordbredd 8, 16, etc., utan kan ha en for problemet lämplig ordbredd. En dylik processor kan vara helt ompro- grammerbar genom att vara placerad i en FPGA eller vara mer eller mindre fast upp- byggd eller designad i en gatcarray eller ASIC.

Kännetecknande för en anordning för styrning, övervakning och/eller kommunikation, etc. av det inledningsvis Omnämnda slaget framgår bl.a. av respektive kännetecknandc del i de oberoende kraven 20 och 25. Den inledningsvis omnämnda kontaktenheten kännetecknas bl.a. av det som framgår av den kännetecknande delen i det efterföljande kravet 45. Kontaktenheten kan innefatta eller vara ansluten till en eller flera rnikropro- cessorer, med vilken respektive vilka den andra kontaktenheten är anordnad att i bero- ende av systeminformation via bus-förbindelsen och/eller sig individuellt tilldelad infor- 10 15 20 25 30 524 110 7 mation medverka i eller bestämrna modulenhetens in- och urkopplingar till respektive frän bus-förbindelsen. Kompletterande eller alternativt kan anordningen anses vara kännetecknad av att i beroende av nämnda systeminforrnation via bus-förbindelsen och/eller den sig individuellt tilldelade informationen etablera inter- eller direktsamver- kan med modulenheten, t.ex. för konfiguration, diagnostisering, simulering, etc. av den- samma. Kompletterande eller alternativt är anordningen även karakteriserad av att kunna avkänna bus-förbindelsens signalstatus (protokoll) och frarnkomstmöjligheter på bus- förbindelsen, allt sett ifran modulenheten.

Det som huvudsakligen kan anses vara kännetecknande för det inledningsvis Omnämnda förfarandet framgår bl.a. av den kännetecknande delen i det efterföljande kravet 46. För- farandet representerar ett grundläggande systemkoncept som åstadkommes medelst ett lämpligt datorverktyg, som därvid kan utgöras av Kingdom Founder eller liknande slag (typ), vilket grundläggande koncept innefattar angivandet av meddelanden som respek- tive modulenhet skall sända och motta, bithastighet som skall användas i systemet, hur protokollet i systemet skall vara upplagt, meddelandenas schemaläggning, aktuella kabellängder som skall användas, samt angivandet av feldetekterings- och felhanterings- mekanismer som skall ñnnas vid respektive modulenhet. Förfarandet kännetecknas även av att framtagna grundkonceptinformationen användes för att fastställa uppbyggnaden av ett anslutningsarrangemang som skall föreligga vid varje modulenhet, vilket anslutnings- arrangemang anordnas för att i ett första skede tjänstgöra som modulsirnulator genom sändning av korrekta meddelanden enligt schemaläggningen för att verifiera denna samt genom sändning av felaktiga meddelanden eller brytande mot protokoll och/eller schemaläggning för att kontrollera att systemet uppträder pä förväntat sätt vid fel. Alter- nativt eller kompletterande kännetecknas förfarandet av att ett testprograrn kan skapas för att kunna övervaka modulenhetens beteende.

Utföringsforrner av respektive anordning, kontaktenheten och förfarandet enligt ovanstå- ende framgär av underkraven till de efterföljande oberoende patentkraven. Uppfinningen år speciellt fördelaktig att utnyttjas i anslutning till nämnda CAN-system enligt befmtlig ISO-standard eller motsvarande system som arbetar som distribuerade system för styr- 10 15 20 25 30 524110 s ning av och i fordon/bilar, maskinsystem, processystem, etc. I dylika system kan före- ligga behov av att kunna bibehålla och arbeta med CAN-systemets regelsystem samtidigt som generaliseringar kan utföras i styrprocesserna och man kan tillmötesgå olika egen- heter eller undantag som föreligger funktionellt i praktiken. Styr- och övervakningspro- cesserna kan således enhetlighetgöras och effektiviseras och speciella undantag som vid- häftar ett system i funktionshänseende kan temporärt eller varaktigt undanröjas så att entydiga tolkníngssituationer från t.ex. modulenheternas sida uppkommer. En stor effek- tivitet kan byggas in i systemen och dessa kan anordnas med dubbelfunktioner, t.ex. med basfunktioner och temporära nedladdningsfunktioner med bibehållandet av den aktuella fåtrådiga eller fåkanalsförbindelsen. Vid användning i Blue-Tooth med t.ex. 2,45 GHz i kombination med basfunktionen kan man erhålla ett stort antal kanaler i den utövade överföringen, t.ex. 79 kanaler. I och för sig kända impedansanpassningar kan utföras vid respektive modulenhet. På så sätt eftersträvas minskade förluster. Ett visst antal, t.ex. en eller flera, moduler kan förses med ifrågavarande höghastighetsöverföringar, vilka enligt uppfinningen kan utföras i punt-punkt-förbindelse. Genom uppfinningen blir det möjligt att dela upp mjukvarufunktionen i två oberoende delar, där den ena mjukvarufunktionen hanterar systemet och den andra mjukvarufunktionen hanterar den lokala funktionen i berörd modulenhet. Genom uppfinningen delas även hårdvaran för mjukvarufunktionerna upp i två delar, där en eller flera första mikroprocessorer och eventuella kringutrust- ningar för dessa hanterar den lokala funktionen och en eller flera andra rnikroprocessorer hanterar systemfunktionen.

En för närvarande förelagen utföringsform av en anordning, ett förfarande och en kontaktenhet enligt uppfinningen skall beskrivas i nedanstående under samtidig hänvis- ning till bifogade ritningar där: flgur 1 i principschemaforrn och principiellt och med logiska funktioner och block i kombination med fysiska och geometriska block visar delar av ett distribue- rat system med modulenheter och detta överordnade enheter samt förbindel- ser mellan enheterna, 10 15 20 25 30 524 110 9 figur 2i vertikalvy visar kontaktarrangemang i anslutningspunkt mellan system och en modulenhet, figur 3i vertikalvy visar ett kontaktarrangemang som är något modifierat i förhål- lande till kontaktarrangemanget enligt figuren 2, figur 4i blockschemaforrn och principiellt visar en mera detaljerad uppbyggnad i anslutning till ett kontaktarrangemang eller anslutningspunkt för modulenhet till ifrågavarande förbindelse, och figur 5i blockschernaform och principiellt visar mellan enheter i systemet etable- rade signalutbyten.

I ett utföringsexempel utnyttjas en CAN-bus och det antal i nedanstående angivna modul- enheter eller noder som respektive kan uppvisa kontakter i båda riktningarna på busen.

Kontaktetableringen kan innefatta en s.k. blindkontaktsfunktion i enlighet med nedanstå- ende. Blindkontakten kan tjänstgöra som en rent galvanisk förbindelse och kan vara utformad på i och för sig känt sätt. Blindkontakten eller motsvarande kan vara försedd med en eller flera mikroprocesser och/eller ett eller flera minnen. Då blindkontakten är applicerad anslutes CAN-busen och spänningsmatning samt mikroprocessor, minne, etc. till ifrågavarande modulenhet eller nod. Blindkontaktens funktion utökas genom att den är försedd med en eller flera processorer som vid anslutningen kopplas till CAN-busen.

På så sätt erhålles processorkraft i anslutningen och grundläggande funktioner för bus- övervakningen kan inplaceras här och arbeta helt oberoende av den anslutna modulen- heten. Olika typer av modulenheter kan därvid utnyttjas och så t.ex. kan standardnod som ingår i eller är sarnverkbar med t.ex. RedCAN-systemet användas. Information om varje modulenhet eller nod kan laddas ner via CAN-busen innan noden är ansluten. Med hjälp av kontaktprocessorn kan modulenheten eller noden kopplas bort från CAN-husen vid uppträdande problem, utan att detta påverkar själva bus-förbindelsen. Kontaktenheten kan med sin mikroprocessor eller mikroprocessorer övervaka kommunikationen mellan modulenheten och CAN-systemet. Exempelvis kan den se till att noden bara har kontakt 10 15 20 25 30 524 110 10 med busen när sådan kontakt skall föreligga enligt ett i systemet infört sänd- nings/mottagningsschema. I en utföringsforrn kan kontaktprocessorn/kontaktproces- sorerna och ifrågavarande modulenhet dela på ett minne. Detta minna kan ingå i den lokala kommunikationen mellan kontaktenheten och modulenheten. Blindkontakten kan utföras med olika utformningar och uppbyggnader samt funktioner så att anslutningen ifråga kan göras intelligent och med mer eller mindre hårdvarufunktionalitet.

Anslutningsarrangemanget eller anslutningspunkten mellan en modulenhet i ett system och systemets informationskanal eller informationskanaler, dvs. förbindelserna, blir på så sätt intelligent och kan tillhöra systemutvecklingen. ifrågavarande mikroprocessor eller mikroprocessorer kan på i och _för sig känt sätt förses med erforderliga kringkomponen- ter och kan under normaldrift vara ansluten till en modulenhet. Anslutningsarrange- manget eller anslutningspunkten har bl.a. till uppgift att bevaka modulenheten så att denna uppfyller väsentliga systemkrav. Alternativt eller kompletterande kan anslutnings- punkten innehålla komponenter som är erforderliga för att uppfylla systemrelaterade krav. Som exempel på dylika krav kan nämnas skydds- och övervakningskrav, in- och urkopplingskrav till systeminforrnationskanalen och systeminformationskanalerna.

Anslutningsarrangemanget kan kommunicera med åtminstone en modulenhet som har systeminforrnation oberoende av om modulenheten är ansluten eller ej. I och för sig kan en och samma anslutningspunkt betjäna två eller flera modulenheter. Anslutningsarran- gemanget kan tilldelas en i huvudsak passiv övervakande roll under normaldrift eller ha en aktiv roll som t.ex. "gateway".

I distribuerade system har i grunden modulenheterna eller noderna dubbelroller. Dels skall de utföra sin uppgift lokal, men dessutom skall de uppfylla systemspeciñka krav.

Hitintills har gränsen mellan kraven varit flytande och det har funnits två motsatta systemfilosofier. I den ena utgår man från att systemfunktionerna så långt som möjligt skall vara distribuerade i modulerna, medan den andra systemfilosofin utgår från att systemfunktionerna så långt som möjligt skall vara separerade från modulenheterna.

Uppfinningen hänför sig speciellt till den senare filosofin och man betraktar uppfinnings- 10 15 20 25 30 524 110 ll konceptet som att varje nod för modulenheten uppvisar i princip dubbla modulenheter, varvid en i huvudsak är avdelad för att ta hand om systemkraven och den andra för att i huvudsak ta hand om ifrågavarande lokala funktion. Fördelarna med detta upplägg fram- går bäst om utvecklingsfasema för en systemkonstruktion studeras. Således kan den grundläggande systemutvecklingen utföras i ett lämpligt datorverktyg, t.ex. av typ Kingdom Founder frän Kvaser/SE när det gäller CAN-system. Här bestäms vilka med- delanden som respektive modul skall sända och mottaga, vilken bitrate/hastighet som skall användas, hur protokollet skall vara upplagt, meddclandens schemaläggning, vilka kabellängder som skall användas, etc. Dessutom anges även vilka detekterings- och fel- hanteringsmekanismer som skall finnas vid respektive modulenhet/nod. Den framtagna informationen invänds för att konstruera respektive modulenhet/nod som skall finnas.

Den lokala system-modulenheten/noden kan konstrueras för att i ett första skede tjänst- göra som anslutningssimulator med hjälp av sända korrekta meddelanden enligt schema- läggningen för att verifiera denna samt att sända fördelaktiga meddelande eller bryta mot protokollet och schemaläggningen för att kontrollera att systemet uppträder på förväntat sätt vid fel. Dessutom kan testprogram skapas för att kunna övervaka den lokala system- modulenheten/noden beteende. Varje lokala system-modulenhet/nod har ett míkroproces- sorpar och experten som utvecklar en anslutningspunkt eller ett anslutningsarrangemang kan erhålla en för denna eller detta utvecklad modulenhet av systemkonstruktören till- sammans med en PC-mjukvara som simulerar övriga par av anslutningspunkter och modulenheter. Härigenom kan utvecklaren av respektive anslutningspunkt genomföra avancerade tester innan anslutningspunkten eller anslumingsarrangemanget testas i det slutliga systemet.

Genom uppdelningen i nämnda par kan utvecklingstiden och kostnaden nedbringas gent- emot konventionell design. Själva funktionsmodulen behöver inte vara konstruerad för ett specifikt system. Om modulenhetcn/noden tjänstgör som gateway så kan förbindelsen mellan anslumingsarrangemanget och modulenheten i många fall bli jämförelsevis enkelt och billigt eftersom det här rör sig om en fast uppkopplad punt-till-punkt-förbindelse. Så t.ex. kan förbindelsen vara av typ USB eller IEEE 1394 (Firewire)-förbindelse medan systemförbindelsen kan vara av typen CAN. Andra typer av förbindelser kan före- 10 15 20 25 30 524 110 12 komma, t.ex. optiska förbindelser eller radioförbindelser och olika typer kan dessutom utnyttjas samtidigt, Lex. kan en optisk förbindelse utnyttjas mellan modulenheten och kontaktarrangemanget i ett CAN-system och vice versa. Även om modulenheten och kontaktarrangemanget samt systemet kommunicerar med CAN kan modulenheten utföras förhållandevis billigt med en enkel 251-typ, medan kontaktarrangemanget ger egenskaper som annars krävt mera avancerade kretsar, t.ex. 1053/54-typ-kretsar och/eller RedCAN- egenskaper. I tidsschemalagda system kan kontaktarrangemanget svara för modulen- hetens tidshållning, medan modulenheten kan ha en förenklad loka klocka eller helt enkelt få triggsignaler från kontaktarrangemanget enligt ett lokalt protokoll eller direkta triggledningar. Om felhanteringssystemet är av t.ex. RedCAN-typ så kan dessa göras effektivare i förhållande till teknik genom att kontaktarrangemanget utvecklas mot en specifik modulenhet. I nuvarande fall enligt känd teknik måste hela modulen konstrue- ras med RedCAN-egenskaper. Med den föreslagna lösningen kan vilken CAN-modul som helst anslutas till kontaktarrangemanget och kontaktarrangemanget ger modulenheten eller noden den på systemnivå önskade RedCAN-egenskapen. Om ett fel härrör sig från modulenheten kan denna fysiskt kopplas bort lokalt, utan att omkopplingar på bus-sigal- nivå behöver ske. Till och med moduler som är av annat slag än CAN-moduler kan anslutas med hjälp av lämplig uppbyggnad (design) av anslutningsenheten(-ema).

I figuren 1 är en förbindelse i ett aktuellt distribuerat system principiellt angiven med 1.

Till förbindelsen är ansluten eller anslutbara en eller flera överordande enheter 2, vilka överordande enheter innefattar eller är försedda med de systemöverordnade kraven eller regelsystemet som i figuren 1 principiellt representeras av anordningarna 3, 4, 5, 6. Via dessa anordningar intöres grundkonceptsinforrnationerna som omnämnes i ovanstående.

Mer än en överordnad enhet 2 kan föreligga, vilket symboliserats med enheten 2”. Till systemet hör även ett antal noder som symboliserats med 7, 8, 9. Respektive nod inne- fattar en eller flera modulenheter 10, 11 och 12 sarnt kontaktarrangemang eller anslut- ningspunkter för dessa. Kontaktarrangemangen eller anslutningspunkterna har principiellt angivits med 13, 14 och 15. Respektive modul är försedd med en modulkontakt 16, 17 och 18. Kontaktarrangemanget innefattar forsta och andra kontaktenheter 19, 20 och 21, 22 sarnt 23, 24. Anslutningen av modulenheterna 10, 11 och 12 till förbindelsen 1 är 10 15 20 25 30 524 110 13 mellan de visade modulenheterna effektuerade medelst förbindelsedelar la, lb, lc och ld. I en utföringsform kan förbindelsen utgöra en ringfomiad förbindelse, vilket är visat med fórbindelsedelen le. Modulenhetema kan således i princip kommunicera med den överordande eller de överordnade enheterna, eller andra modulenheter i båda riktning- arna, vilka i figuren 1 är indikerade med pilar 25, 26. Förbindelsen 1 kan i princip vara av valfritt slag eller valfri typ som förekommer i distribuerade system för styrning, över- vakning, kommunikation, etc. Modulenheterna 10, 11, 12 kan likaledes vara av valfri typ som ingår i de olika systemen som kan förekomma i sammanhanget. Enheterna 10, ll och 12 kan dessutom vara av olika typ, dvs. de kan i princip utgöras av olika moduler som tillhör olika systemtyper. Förbindelsen kan i princip arbeta med ett enda grund- läggande protokoll, t.ex. CAN-protokoll. Alternativt kan förbindelsen 1 uppdelas eller avdelas för olika protokolltyper, varvid det kan föreligga ett första grundprotokoll som arbetar med en lägre bithastighet, t.ex. 1 Mbit/sek, samt ett med större bithastighet arbetande protokoll, t.ex. med bithastigheter av 10 eller 100 Mbit/sek. De bada proto- kollen kan fà tillträde till förbindelsen 1 via ett tidluckearrangemang som effelctueras med en enhet 27. I figuren l är de protokollutövande enheterna symboliserade med 28.

Information från enheterna 28 distribueras till enheterna 20, 22, 24. Alternativt kan till- trädet till förbindelsen 1 ske eller föreligga samtidigt, varvid de olika protokollsignalerna átskiljes med filterarrangemang 29. I figuren har de med filterarrangemanget 29 samver- kande enheterna angivits med 30. Det kan härvid nämnas att respektive anslutningspunkt är försedd med filterfunktion eller filterarrangemang. De med stor bithastighet arbetande protokollen kan utnyttjas för att till noderna 7, 8, 9 överföra information som skiljer sig från de information som överföres medelst bassystemet som arbetar med lägre hastig- heter. Informationerna som erhålles på förbindelsen l mottages i enlighet med uppfin- ningen i kontaktarrangemangen, närmare bestämt i kontaktenheterna 19, 20 och 21, 22 samt 23, 24. Nänmda kontaktarrangemang står i förbindelse med modulenheten via förbindelser 31, 32 respektive 33 som kan utgöras av punt-till-punkt-förbindelse och kan vara av trådtyp, trådlös förbindelse, etc. Den trådlösa förbindelsetypen kan utgöras av radio, optik, etc. Bus-ledningen llc är i utföringsexemplet ansluten till 1 via en anslut- ningsenhet 81. Beroende på vilken/vilka kommunikationsmöjligheter som erbjuds pá eller i bus-förbindelsen l kan 81 utgöra t.ex. en mekanisk anslutning, en gateway mellan aktu- 10 15 20 25 30 524 110 14 ella delar, etc. I en föredragen utföringsform föreligger en samrnankoppling av ledning- arna via passiva eller aktiva komponenter. När det gäller passiv sarnmankoppling kan olika typer av filter och dämpare som skall förhindra oönskade svängningar och resonan- ser utnyttjas. Enheten 81 kan i kombination med eller utan passiva komponenter innefatta olika typer av omkopplare som kopplar samman bus-ledare med varandra eller till pas- siva eller aktiva komponenter. Aktiva komponenter kan i detta fall vara olika typer av filter och dämpare. Även anslutningspunkterna 7, 8 och 9 kan innefatta demia typ eller liknande funktioner. Ãvenanslutningspunkter 82, 83 och 84 till enheterna 2, 27 och 29 skulle kunna utföras med sådana funktioner för genomkopplingen av bus-förbindelsen 1.

I detta fall föreligger anslutning till busen. Hur denna anslutning ser ut beror på vilken typ av bus-förbindelse som är aktuell. Vid CAN och USB är det vanligen en interface- krets som omvandlar bus-förbindelsens signalnivåer till sådana som passar den interna kommunikationskontrollen. I en utföringsform utnyttjas induktiva komponenter såsom spolar och transformator, jämför Ethernet och ISDN. Vid höga frekvenser och pulser kan man använda kondensatoer för anslutningen till och från bus-förbindelsen. Om över- föringen på bus-förbindelsen sker med hjälp av elektromagnetiska fält kan anslutningen ses som en antenn som överför signalen från enheten ut på bus-mediet som i detta fall har vågledareform.

I en utföringsform är uppbyggnaden utförd med olika enheter separerade. Det är dock möjligt att utnyttja fysiskt sammanbyggda enheter. Det är dock viktigt att separera upp- giften med att sköta systemet, dvs. kommunikationen på bus-förbindelsen 1, och respek- tive moduls interna uppgifter. Den stora fördelen med detta är att man kan göra juster- ingar i system-funktionen 20 och i modulen 10, utan att dessa direkt påverkar varandra eller att man behöver taga någon direkt inbördes hänsyn mellan system- och internupp- gifterna, detta så länge som man inte påverkar det som 20 och 10 utbytet via 16. Den första fördelen som på detta sätt erhålles är uppdelningen av problemet. Den som fram- ställer modulen kan t.ex. vara en motorkontroller som skall styra en elektrisk motor med rätt hastighet och acceleration mellan olika punkter. Dessa komplicerade och svåra upp- gifter kan göras utan att konstruktören behöver bekymra sig över om systemet kommuni- cerar med Ethernet, CAN, etc. eller vilken tolkning som skall göras på det data som skall 10 15 20 25 30 524 110 15 överföras eller hur ofta och när i tiden detta utbyte skall ske. Det enda den behöver säkerställa år att kommunikationen mellan 16 och 19 sker enligt uppställda villkor. I det enklaste fallet kan det dock vara så att modulen t.ex. 10 via 31 har direkt kontakt med busen la/ lb. I detta fall måste modulen 10 innefatta alla delar som krävs för att kommu- nicera på bus-förbindelsen, dvs. den måste veta vilket medium det T.ex. CAN eller Profibus, etc., samt att den även måste veta hur informationen skall förpackas och när i tiden det skall sändas och tas emot till och från bus-förbindelsen. Äveni detta fall kan man ha fördelar i systemet med enheten 19 och 20. I detta fallet kan enheten säkerställa och konfigurera enheten 10 via 31 och säkerställa att dessa inställningar är riktiga innan enheten ansluts till systemet via bus-förbindelsen 1. I figuren 1 visas två olika typer av anslutningar till den sammankopplkade kommunikationen 1, 2, 27 och 29 samt modu- lerna 7, 8 och 9. I det första fallet sker anslutningen direkt mot bus-förbindelsen, vilket är möjligt i det fall att de anslutna enheterna uppvisar eller år anordnade med alla för systemet nödvändiga delar fysiskt placerade på enheten, se enheterna 2, 27 och 29. Det är inget som förhindrar att även dessa enheter använder standardiserade anslutningar i likhet med enheterna 7, 8 och 9. Ãvennär det gäller anslutningspunkter enligt enheterna 7, 8 och 9 kan olika geometriska uppbyggnader föreligga även om den grundläggande funktionen är densamma. Om man tar enheten eller modulen 7 som ett exempel, kan man inse ett antal uppdelningar som alla är användbara i uppfinningen, beroende på vilka egenskaper systemet skall arbeta med.

I figuren 2 visas ett typexempel på uppbyggnaden av delarna 10, 19 och 20 samt anslut- ningarna la, lb och 31. Kontaktenheten innefattar en anslutningsenhet eller första kontaktenhet som uppvisar en första uppsättning kontaktorgan 34, 35, 36, 37, 38 och 39 som är anslutna eller anslutbara till modulenheten och andra kontaktorgan 40, 41, 42, 43 som är anslutna till förbindelsedelen la samt slutligen tredje kontaktorgan 44, 45, 46 och 47 som är anslutna till förbindelsedelen lb. Den andra kontaktenheten är försedd med fjärde kontaktorgan, varav ett är angivet med 48. Nämnda fjärde kontaktorgan är sam- verkbara med de första, andra och tredje kontaktorganen i enheten 19. Kontaktdelen eller blindkontakten 20 är försedd med en mikroprocessor 49 och/eller rninnesorgan 50.

Mikroprocessom innefattar eller samverkar på i och för sig känt sätt med kringelektronik 10 15 20 25 30 524110 16 så att kontaktfunktioner 51, 52, 53 och 54 kan styras med mikroprocessorn eller mikro- processorerna. Nämnda kontaktfunktioner kan utgöras av reläfunktion, strypbara transistorarrangemang, halvledararrangemang, etc. Med hjälp av kontaktfunktionerna kan modulenheten anslutas åt båda håll (jfr pilarna 25, 26 i figuren 1), dvs. mot förbin- delsedelarna la och lb eller åt endera hållet, dvs. mot antingen la eller lb. Mikroproces- som 49 eller mikroprocessorema kan motta information från förbindelsen la och/eller lb samt avge information mot förbindelsedelarna la och/eller lb. Med hjälp av minnet eller minnena 50 kan information upplagras i kontaktenheten 20. Mikroprocessorn/mikro- processorerna och/eller minnet 50 kan även motta och avge information till modul- enheten 10. I enlighet med ovan handhar mikroprocessorn 49 systemfunktionerna och översätter eller styr med hjälp _av dessa informationerna till modulenheten 10. I enlighet med nedanstående är modulenheten 10 på i och för sig känt sätt försedd med egen mikroprocessor eller mikroprocessorer och/eller rninneskapacitet. Modulenhetens mikro- processor/rnikroprocessorer arbetar i förhållande till tidigare med reducerad funktion genom att den eller de styr endast de lokala funktionerna i modulenheten 10.

Figuren 2 har visats i förenklad form för tydlighetens skull. Således anges endast en inkoppling av mikroprocessorn 49 till bus-förbindelsen 42, 43. Man kan tänka sig att mikroprocessom 49 även innefattar dubbla funktioner så att den kan vara ansluten både till kontaktorganen 42 och 43 samt 40 och 41. Detta kräver då att mikroprocessorn 49 har dubbla kommunikationsenheter i det fall den behöver kommunicera obereonde och samtidigt med kontaktorganen 42/43 och 40/41. Man kan även tänka sig att i det fall man använder samma typ av kommunikation på kontaktorganen 40/41 och 42/43 så kan rnikroprocessorn 49 med en multiplexer ansluta sin kommunikationskontroller omväx- lande till den ena eller den andra. Det kan även förekomma att mikroprocessorn 49 på liknande sätt är ansluten både till kontaktorganen 42/43 och till modulen 10 via kontaktorganen 34/35. I det fallet mikroprocessorn 49 innefattar två kommunikations- enheter och kontaktfunktionerna 53 och 54 är öppna, kan den kommunicera samtidigt med enheten 10 via kontaktorganen 34/35 och systemet via kontaktorganen 42/43. Vid en sådan uppkoppling kan 49 fungera som en brygga mellan modulen 10 och systemet. En anledning till en sådan uppkoppling kan vara att enheten 10 inte kommunicerar på ett 10 15 20 25 30 524110 17 sådant sätt som passar systemet. Enheten kommer då att fungera som en översättning mellan enheten 10 och systemet. Denna konvertering kan vara såväl elektrisk som data logisk, dvs. man använder samma kommunikation men förpackningen av data i över- föringen stämmer inte med den som gäller i systemet. Ett exempel på det förstnämnda är om enheten 10 är en modul med Profibus och systemet använder CAN. Ett exempel på det andra är att 10 använder CAN-bus-förbindelsen enligt DeviceNet medan systemet använder CANopen. Det som här beskrivits för system-bus-förbindelsen vid anslutning till rnikroprocessorn 49 gäller även vid anslutning av rnikroprocessorn 49 till bus-för- bindselen och modulen 10 via kontaktorganen 38/39. I detta exempel är det två system- bus-förbindselserna anslutna till kontaktorganen 40/41 respektive kontaktorganen 42/43 samt tre anslutningar till modulenheten 10. I det enklaste fallet kan det förekomma bara en systemförbindelse och i det fallet försvinner kontaktorganen 40, 41, 36, 37, 38, 39, 46 och 47. Genom att låta mikroprocessorn 49 ha möjlighet att ansluta sig till både kontaktorganen 40/41 och 34/35 kan den kommunicera med systemet och modulen med omkopplarna 53 och 54 öppna. Med denna uppkoppling kan enheten mikroprocessorn 49 dels erhålla kunskap och information om systemet via kontaktorganen 42/43, dels erhålla information om modulen via kontaktorganen 34/35. Med hjälp av detta informations- utbyte är det möjligt för enheten mikroprocessorn 49 eller rnikroprocessorn 49 tillsam- mans med en system-samordnande enhet 2 att konfigurera enheten 10 så att den passar in i systemet. I det fall protokollet på kontaktorganen 34/35 stämmer med kontaktorganen 42/43 kan därefter omkopplarna 53 och 54 slutas och enheten kan kommunicera direkt med systemet. I det fallet protokollet inte stärmner kan mikroprocessorn 49 ligga kvar aktivt och fungera som en översättnings-brygga mellan enheten 10 på bus-förbindelsen till 34/35 och systemet via kontaktorganen 42/43.

Figuren 3 visar en ytterligare utföririgsforrn av kontaktarrangemangets uppbyggnad vilket kontaktarrangemang på motsvarande sätt som i utförandet enligt figuren 2 uppvisar kon- taktenheten 19' och 20' samt där kontaktenheten 19' är ansluten till förbindelsedelarna la' och lb' respektive 31”. Modulenheten är i detta fall angiven med l0'. Blindkon- takten är i detta fall försedd med ett minne 50'. Sistnänmda minne är tilldelat eller anslutbart till modulenheten 10' via de första och fjärde kontaktorganen (jfr ovan). 10 15 20 25 30 524110 18 Detta utgör ett alternativ till arrangemanget enligt figuren 2 där minnet 50 eller minnes- kapaciteten i princip samutnyttjas av modulenheten och mikroprocessom 49 i blindkon- takten.

I enlighet med ovanstående inses att respektive kontaktarrangemangs 13' mjukvara i fór- hållande till tidigare har uppdelats i två delar där den ena delen är anordnad i mikropro- cessorenheten 49” och den andra delen i modulens mikroprocessorenhet 10”.

Figu- ren 4 avser att illustrera att även en hårdvarumåssig uppdelning har skett så att kontakt- arrangemanget uppvisar eget mikroprocessorarrangemang med en eller flera mikropro- cessorer 4 ", 49”", osv. På motsvarande sätt innefattar modulenheten ett eget 10191, detta fall är förbindelsen eller kontaktetableringen mellan modulenheten angiven med 31" och lb”. innefattar en CPU-enhet 55 ansluten till logikkretsar 56 och RAM-minnen 57. Dessutom mikroprocessorarrangemang med en eller flera rnikroprocessorer 10", osv. I och förbindelsedelarna enligt ovan med la” Arrangemanget 49” ingår i eller tillhör enheten en anpassningsenhet 58 som utgöres av en impedansanpass- ningsenhet som håller energitörlusterna låg vid anslutningen till förbindelsedelarna la” och lb”. Impedansanpassningen sker därvid i båda riktningarna i enlighet med ovan.

Nämnda impedansanpassningsenhet effektuerar även anslutningen i båda nämnda rikt- ningar eller i endera riktningen. Arrangemanget enligt 49” uppvisar även en .CAN- modul. Dessutom ingår tidskretsar 60 samt minneskretsar 61. Arrangemanget 49” kan även vara anslutet eller anslutbart till utanpåliggande rninnen 62, vilka i sin tur är anslutna till förbindelsen l”. Ävendenria anslutning kan vara effektuerad via en ej speci- ellt visad impedansanpassningsenhet. Arrangemanget 10' innefattar en CPU-enhet 63 med logikkretsar 64 och RAM-minnen 65. Dessutom ingår tidskretsar eller tidsmottag- ningskretsar 66 samt en enhet 67 som är relaterad till CAN eller annan typ av modul.

CPU-enheten 63 styr en eller flera lokala enheter 69 som kan utgöras av styrenheter i process eller anordning, Anpassningskrets 68 föreligger även mot arrangemanget 49". övervakningsenheter (Lex. temperaturövervakning), etc. Denna styrning av enheten 69 sker via effektuerande kretsar 70. CPU-enheten 55 styr funktioner, jfr. reläfunktioner eller motsvarande enligt ovan, mot arrangemanget 10”. I figuren är även principiellt visat att förbindelsen mellan enheter 72 och 73 kan arbeta med trådlös funktion 74. 10 15 20 25 30 524110 19 I enlighet med ovanstående uppvisar således mikroprocessoranangemanget 49°', 49x99, gällande systemtekniska regler etablerade med enheterna 3, 4, 5, 6 enligt figuren 1. 49"' med överordnad funk- tion i förhållande till modulenheten enligt ovanstående. Respektive mikroprocessor kan etc. kompabilitet mot på förbindelsen uppträdande signalering il, i2 enligt Dessutom arbetar mikroprocessorarrangemanget 49", därvid vara anordnad att arbeta med övervaknings- eller skyddsfunktion mot ifrågava- rande modulenhet för att konstatera om denna uppfyller nämnda regler eller är behäftad med fel och om så inte är fallet kopplar bort modulenheten från förbindelsen. Nämnda funktioner är därvid inprogramrnerad i ifrågavarande rnikroprocessor, t.ex. mikroproces- sorn 49 och bortkoppling av modulenheten sker medelst kretsar 71 som styres av CPU- 49", 49"' är anordnade att åstadkomma eller delta i test eller simuleringsfunktioner vid systemupp- enheten 55. Mikroprocessom eller mikroprocessorerna 49, 49', byggnad. Ävendylika program för sistnämnda funktioner är inbyggda i ifrågavarande mikroprocessor som därvid år sarnkörbar med funktioner i de överordnade enheterna 2, 2”. I enlighet med ovanstående kan en eller flera rnikroprocessorer som ingår i anslut- ningsarrangemanget vara anordnad att arbeta med passivt överordnad funktion. Dylika ftmktioner kan utgöras av övervakning, skydd, simulering, diagnosticering, etc. och ingår i programmet för ifrågavarande berörd rnikroprocessor. Modulenhetens mikropro- cessorer hanterar modulens lokalt utövade funktioner via enheten 70. Anslutningsarran- gemangets 13' mikroprocessor eller mikroprocessorer kan vara anordnad att arbeta aktivet med protokolls- eller signalomvandlingsfunktioner med likaledes på förhand inprogramrnerade programstyrningar. Närnnda omvandlingsfunktioner sker enligt upp- finníngen väsentligen åtskilt från nämnda lokalt utövade funktion, jfr. 69, eller funktio- ner i modulenheten, jfr. modulenheten 10". 49"', Mikroprocessorarrangemanget 49", etc. kan vara anordnade att utöva den eller de övervakande funktionema under systemets normaldrift. Detta sker även på i och för sig känt sätt med i och för sig känd programvara. Respektive rnikroprocessor 49" till mikroprocessorn 10" är anordnad att handha systemkrav och är anordnad att i huvudsak handha modulenhetens lokala funktion eller funktioner, jfr 69. Även detta kan ske med känd programvara eller programvaror. Modulenheten med sin tillhörande mikroprocessor 10” bildar en i för- 10 15 20 25 30 524 110 zo hållande till förbindelsesystemet l' och de överordnade enheterna 2, 2' en separat modulenhet, t.ex. 10, som är anordnad anslutbart till olika typer av förbindelsesystem l', jfr med ovanstående. I förbindelsen mellan processorarrangemangen 49” och 10" kan ingå en fast punt-till-punkt-förbindelse mellan förbindelsesystemet l, l', la', la” och lb, lb', lb” anordnade att motta eller utsända från eller till arman modulenhet, eller till överordnad och modulenheten, t.ex. 10. Nänmda minnesorgan är enhet 2, 2', i systemet nedladdningsbar funktion eller användningsfunktion med proto- koll som skiljer sig från ett innevarande protokoll, medelst vilket systemet âr anordnat att arbeta i funktion med styrning, övervakning, kommunikation, etc. Systemet kan arbeta dels med ett låghastighetsprotokoll, dels med ett protokoll med högre hastighet som är anordnat att erhålla tillträde till förbindelsen eller förbindelserna via tidlucke- och/eller filterarrangemang, jfr enheterna 27, 29 och 28, 30. Filterarrangemanget är anordnat att arbeta med impedansanpassning vid respektive anslutningsarrangemang för att reducera förlusten i arrangemanget respektive punkten, jfr enheten 58. Modulenheterna âr anord- nade att tillhöra olika systemprotokoll och modulerna är anordnade för anpassning till innevarande systemtörbindelse i det eller de fall denna skiljer sig från modulenhetens systemtillhörighet, jfr enheten 68 i ñguren 4. Systemtörbindelsen kan enligt ovan bestå av en CAN-förbindelse och punt-till-punkt-förbindelsen kan ha den i ovan angivna upp- . byggnaden i form av standardförbindelse. Nämnda förbindelser kan enligt ovan vara trådbundna, optiska och/eller radioförbindelser. Trots att modulenheten är av standard- typ, t.ex. 251-typ, kan anslutningsarrangemangets rnikroprocessor/rriilcroprocessorer effektuera egenskaper som i konventionella fall kräver mer avancerade kretsar, jfr i ovanstående. Modulenheten kan arbeta med en förenklad lokal klockfunktion eller erhålla tidstriggsignaler från anslutningsarrangemanget enligt ett lokalt protokoll eller direkta triggledningar, jfr tidskretsarna enligt ovan. Mikroprocessorn eller mikroprocessorerna i anslutningsarrangemanget är anordnade att medge anslutning av modulenhet som arbetar med en på systemnivå önskad egenskap och eventuella ändringar behöver inte medföra att systemet i sin helhet behöver omkonstrueras. Respektive anslutningsarrangemang är anordnat att lokalt bortkoppla modulenheten om fel uppträder i denna, vilken bortkopp- ling kan ske utan krav på väsentliga omkopplingar på bus-segmentnivå. En eller flera modulenheter kan i enlighet med ovan vara anordnade med mikroprocessorarrangemang 10 15 20 25 30 524 110 21 som hanterar de olika informationstyperna som uppträder i systemet åtskilt eller var för sig. Systemets inforrnationstyper kan utgöras av en första informationstyp som är hän- fórbar till respektive modulenhets lokalt utövade funktion med styrning, övervakning, diagnostisering, sirnulering, etc. och en andra inforrnationstyp är hänförbar till en på förbindelsen eller lörbindelserna utövad systemadministration baserad på regler som gäller i systemet. En eller flera första mikroprocessorer effektuerar eller är därvid anordnade att hantera den första informationen och en eller flera andra rnikroprocessorer är anordnade för att hantera den andra informationstypen. Den första rnikroprocessorn kan därvid vara integrerad med respektive modulenhets uppbyggnad och den andra mikroprocessorn är ansluten eller anslutbar till aktuell förbindelse i syfte att vara avdelad fór enbart modulenhetcn och modulenhetsbyggaren respektive systemet och systembyg- garen, jfr arrangemanget enligt ovan. Mikroprocessorn eller mikroprocessorerna med tillhörande eller samverkande minnesorgan mottar eller sänder i tidsluckor och/eller via filterarrangemang signaler i3, i4 av ett eller flera protokoll som skiljer sig från signalerna i systemets basprotokoll. Protokollen arbetar med bithastighet eller bithastigheter som väsentligen överstiger basprotokollets bithastighet.

I enlighet med ovanstående kan även den andra kontaktenheten 20 anses vara anordnad att som sådan utöva något, två eller samtliga av olika alternativ. I beroende av systemin- formation via bus-förbindelsen 1 och/eller sig individuellt tilldelad information i mikro- processom eller mikroprocessorerna, närmare bestämt i dessas programvara, medverka i eller bestämma modulenhetens in- och urkopplingar till respektive från bus-förbindelsen.

Den andra kontaktenheten kan även i beroende av nämnda systeminforrnation via bus- förbindelsen och/eller den sig individuellt tilldelade informationen etablera intern- eller direktsamverkan med modulenheten, för nämnda funktioner enligt ovan. Kontaktenheten kan även avkänna bus-förbindelsens signalstatus och frarnkonistrnöjlighet på bus-förbin- delsen, sett från modulenheten. Detta kan innebära att modulenhetcn kan vara öppen mot förbindelsen i denna båda riktningar, eller i endast en riktning, jfr ovanstående. Beträf- fande kontaktenhetens övriga funktion hänvisas till ovanstående med avseende på verk- ställande av in-, urkopplingar fórbikoppling av modulenhetcn på förbindelsen, mellanlag- ring, etc. hänvisas till ovanstående. Den andra kontaktenheten kan t.ex. vara anordnad 10 15 20 25 30 524110 22 att styra funktonaliteten hárdvarumässigt, t.ex. att fysiskt bryta bort modulenhetens kommunikationsförbindelse i modulenhetens sändningsläge när sändning är otillåten enligt systemets regler, men ändå registrera om modulenheten försöker sända trots förbud. Den andra kontaktenheten kan vidare vara anordnad att medelst mikroprocessorn upprätta en exklusiv förbindelse mellan modulenheten och bus-förbindelsen för att utväxla information innan modulenheten erhåller tillstànd att komma ut på bus-förbindel- sen antingen via bus-förbindelsen eller en speciell eller annan förbindelse. Kontakten- heten kan vara anordnad att utväxla information med en eller flera systemöver- vakande/kontrollerande enheter 2, 2' via bus-förbindelsen 1, 1”.

Beträffande förfarandet enligtföreliggande uppfinning hänvisas till ovanstående som anger framtagning av ett grundläggande systemkoncept, och utnyttjandet av grund- konceptinforrrtationer fór att fastställa uppbyggnaden av anslutningsarrangemanget som skall finnas i varje modulenhet, samt skapandet av ifrågavarande testprogram för över- vakning av modulenhetens beteende. Tvà eller flera modulenheter kan förses med anslut- ningsarrangemang och anslutningsarrangemangets uppbyggnad- och funktionskoncept tillhandahàlles i anslutning till utvecklingen eller framtagningen av ifrågavarande modul- enhet, Vid tillhandahållandet av uppbyggnads- eller funktionskonceptet tillhandahålles enligt ovan en mjukvara eller prograrn, i vilket uppbyggnads- och funktionskoncepten eller medelst övriga modulenheter och anslutningsarrangemang simuleras. På så sätt kan modulenheten underkastas avancerade tester före anslutning och tester i slutligt framtagna system.

I enlighet med uppfmningens idé kan arrangemanget enligt figuren 4 utnyttjas även för eller i kombination med Blue-Tooth-information över trådbundna förbindelser som utgör delar i den totala kommunikations- eller styrförbindelsen. Därvid utnyttjas modulerings- och demodulerings-utrustningar i anslutning till trådförbindelserna. Sistnämnda utrust- ningar kan utgöras av i och för sig känt slag och kan innefatta filterarrangemang för separation av Blue-Tooth-signalerna Hnforrnationerna) och signaleringen i den konven- tionella distribuerade funktionen. 10 15 20 25 30 524110 23 I figuren 5 visas med 75 en systemnod som i utföringsexemplet är av typen ”King” i ett CanKingdomsystem. I systemet ingår även ett arrangemang med modulövervakande systemnoder som har betecknats 76, 77, 78 och 79. Systemnoderna är respektive anslutna till moduler eller modulenheter 76', 77', 78' respektive 79”. Ett bus-system har symboliserats med 80 och systemet 80 kan utgöras av ett ringkopplat system, t.ex. enligt typen RedCan. Enheten 75 kan utsända signaler i5 på bus-förbindelsen 80, vilka signaler på i och för sig känt sätt och i enlighet med ovanstående mottages av enheterna 76, 77, 78 och 79. Sistnänmda enheter kan därvid på i och för sig känt sätt och i enlighet med ovanstående etablera informationsutväxling med enheterna 76', 77', 78' respek- tive 79”. Signalutväxlingen mellan enheterna är i figuren symboliserad med i6, i7, i8 respektive i9. I enlighet med uppfinningens idé kan enheten 75 vid lämpligt tillfälle ladda ned annan information till enheterna 76, 77, 78 och 79. Således kan denna information i5”, kan därvid vara avsedd för enheten 76 och avse information om enheten 77, vilken sistnämnda informa- tion således skall föreligga i enheten 76. Informationen i5" innefatta informationssignaler i5', osv. Informationen i5' kan avse informationer om enheterna 76 och 77 och är avsedd för enheten 78 som således skall innefatta nämnda inforrnationer om enheterna 76 och 77. Ytterligare information kan utgå från enheten 75 till nämnda enheter 76, 77, 78 och 79 som således kan erhålla informationer om var- andra. Denna inforrnationskännedom kan utnyttjas vid uppstartning av systemet i dess helhet. Varje systemnod 76, 77, 78 och 79 kontrollerar och, om så är lämpligt, modifie- rar sin närmaste granne eller sina närmaste grannar innan de kopplar in denne eller dem fast på bus-förbindelsen. Om någon systemnod finner att någon grarme inte uppträder korrekt kopplar den bort ifrågavarande grarme från bus-förbindelsen. Infomtation om orsaken till att korrekthet inte föreligger kan skickas ut omedelbart på bus-förbindelsen eller i beroende av förfrågning av enheten 75, osv. Mellanvarianter enligt ovanstående kan även arrangeras. Om bus-förbindelsen är ringkopplad enligt RedCan kan varje systemmodul kontrolleras av två grannar intilliggande moduler. Om båda grannarna finner att mellanliggande modul är felaktig kopplas denna bort från bus-förbindelsen. Om en granne finner att ifrågavarande mellanliggande modul är felaktig kan grannen kommu- nicera åt andra hållet. I figuren 5 har med i10 och ill angetts kontrollsignaler från enhe- 10 15 20 25 30 524 110 24 tema 76 respektive 78 till enheten 77 som således kontrolleras av enheterna 76 och 78, osv. Den beskrivna signalsarnverkan kan tekniskt förverkligas på i och för sig känt sätt.

Uppfmningen är inte begränsad till den i ovan såsom exempel visade utföringsformen utan kan underkastas modifikationer inom ramen för efterföljande patentkrav och uppfin- ningstanken.

I enlighet med ovanstående exempel ingår en enhet eller mikroprocessor 49 (se t.ex. figur 2) innefattande eller samverkande med en omkopplare 53/54. I detta fallet behöver man inte något minne 50 som är gemensamt med mikroprocessorn 49 och enheten 10.

Om man har omkopplaren 53/54 uppbruten så kan informationen överföras från och till minnet 50 via rnikroprocessorn 49 och kommunikation på 34/35. Uppfinningen kan anvisa fördelarna med att ha en kommunikations-bus för systemet, att ha en kommunika- tions-bus som i grunden är seriell, dvs. man överför ett dataelement i varje tidsenhet, och längden på denna tidsenhet kan bestämmas t.ex. på varierat sätt, samt att ha moduler som man önskar ansluta till bus-förbindelsen.

Följande problem kan på så vis lösas. Modulen kan anpassas så att den passar systemet.

Denna anpassning kan ske på olika sätt, t.ex. att modulen är anpassad till systemkraven, dvs. den följer en viss profil, t.ex. DeviceNet, CANopen, etc., och modulen innefattar vissa grundläggande funktioner, t.ex. CAN-bus enligt ISO-11898 sarnt att den följer t.ex.

CAN-Kingdom som innefattar en konñgurations-profil för att skapa driftprofil som passar systemet.

Uppfinningen kan tillmötesgå ytterligare framsteg inom tekniken utöver vad som är möj- ligt med dagens CAN-Kingdom. Den gör det möjligt att separera modulen ytterligare genom införande av en mellanenhet. Det minska som denna enhet måste innefatta är ett minen såsom är beskrivet i figur 3. Genom att enheten 10' läser av minnet 50' kan den skaffa sig den infomiation som den behöver för att anpassa sig till systemet. 10 15 20 25 30 524 110 25 Enheten 20 enligt ovanstående som innefattar mikroprocessorn 49 tillhör systemet, vilket innebär att enheten 20 redan från start vet hur kommunikationen på 1 ser ut eller att den på något känt sätt kan erhålla denna information via la. Enheten 20 kan innefatta funk- tioner så att den kan ansluta sig till enheten 10.

I ytterligare steg säkerställes det som krävs av enheten 20 för att den skall kunna ansluta sig till enheten 10. Enheten 20 uppvisar en anslutning till enheten 10 som passar. Anslut- ningen passar mekaniskt och elektriskt, optiskt, etc. sarnt utgör eller innefattar en eller flera anslutningar. Enheten 20 kan innefatta flera olika typer av sådana anslutningar och provar sig fram till den som passar vid innevarande funktionsfall. När elektriskt/optisk anpassning föreligger initieras lämplig bit-hastighet på överföringen. Därefter måste enheten välja den profil på överföringen som enheten 10 kräver. I en utföringsform är detta mer eller mindre fast bestämt innan enheten 20 anslutes till modulen 10, t.ex. att det är CAN enligt ISO-11898 med en passande kontakt. På så sätt kan ifrågavarande problem reduceras till val av bithastighet och profil eller profiler på datat. I ett dylikt fall kan enheten 20 vara förberedd på ett antal möjliga på förhand bestämda profiler, t.ex.

DeviceNet, CANopen, CAN-Kingdom, Volcano, OSEK, J 1939, SDS, m.m.

Mikroprocessorn 49 kan därefter kommunicera med både systemet och modulen 10.

Nästa steg är att rnikroprocessorn 49 skall säkerställa att enheten 20 kan kopplas in i systemet på sådant sätt att den löser sin uppgift på ett lämpligt sätt, vilket kan ske i olika nivåer (jämför även ovanstående).

I en ytterligare utföringsform säkerställes att modulen passar in, t.ex. att modulen följer CAN-Kingdom, vilket krävs för att den skall fungera i systemet. Därefter kan modulen anslutas direkt till systemet genom att sluta brytarna 53 och 54. Det kan därvid bli aktu- ellt att justera bit-hastigheten innan enheten kan anslutas till systemet. I de fall systern- enheten kan klara flera olika typer av profiler i systemet kan det räcka med att rnikropro- cessom 49 överför infomiation om modulen 10 till systemenheten 2 som därefter kan överta kontrollen av modulen 10 efter det att den blir inkopplad med 53 och 54. Om modulen 10 är framträdande flexibel, t.ex. följer CAN-Kingdom, kan det vara möjligt att 10 15 20 25 524 110 26 konfigurera modulen 10 på sådant sätt att den fungerar i systemet som bygger på J 1939.

Om det är så att profilen i modulen inte stämmer eller kan anpassas till systemet på ett lämpligt sätt så utnyttjas mikroprocessorn 49 som en översättare mellan informationen på organen 34/35 och 42/43. Detta kan mikroprocessorn 49 göra genom att ta emot data- paket, t.ex. genom NMEA-ZOOO, på organen 34/35, packa om dem i mikroprocessorn 49 och sända ut dem igen på systemet som följer, t.ex. DeviceNet. På samma sätt kan mikroprocessorn 49 översätta information på system-bus-förbindelsen så att den passar modulen 10. I en utföringsform är signalerna från modulen 10 av grundläggande funk- tion från t.ex. en CAN-kontroller. Det kan då i enheten 20 fmnas elektronik i enheten 20 som anpassar signalerna, t.ex. LowSpeed, HighSpeed, SingleWire, optisk, etc. till det som gäller på system-bus-förbindelsen. Det kan i detta fall krävas at man även genomför en eller flera av de åtgärder som är beskrivna i föregående punkter innan modulen funge- rar i systemet. I nästa steg kan ingå helt olika kommunikationsmetoder i systemet jämfört med kommunikationen till och från modulen. Det kan därvid vara aktuellt att anordna modulen 10 kommunicerbar med USB till enheten 20. I enheten 20 har mikroprocessorn eller enheten 49 två eller flera olika anslutningsmöjligheter, så att den t.ex. kommunice- rar med USB till modulen och ut på systemet kommunicerar den med CAN, Ethernet eller något annat system. Modulen är därvid anordnad som översättare mellan modulen 10 och system-bus-förbindelsen. Den stora fördelen med att placera in modulen eller mikroprocessorarrangemanget 49 som brygga är att man kan ha olika tidsuppfattningar i modulen 10 jämfört med systemet. Man kan notera att då man låter enheten eller arran- gemanget 49 att fungera som en brygga erhålles väsentligen eller framträdande stora systemfördelar bl.a. tack vare att man gör modulens arbetsuppgift oberoende från kommunikationen i systemet.

Claims (48)

10 15 20 25 30 f"_:"_'_ -v u u . « . . n .. u E.. å... a: ::--:..: :. :_: :-": z.. ' ° " 1 H .n l... n. I PATENTKRAV

1. Anordning i styr-, övervaknings- och/eller kommunikationssystem som inne- fattar lokalt utplacerade eller utspridda och en eller flera intema funktioner genomförande modulenheter (10, 11, 12), en eller flera modulenhetema överordnade och systemets funk- tion (3, 4, 5, 6) bestämmande och temporärt eller fast anslutna enheter (2, 2') samt en eller flera errhetema förbindande förbindelser (1, 1'), k ä n n e t e c k n a d därav, att modulen- hetema är anslutbara till aktuell förbindelse via systemet tillhörande och modulenhetema in- och urkopplade lägen tilldelande anslutningsarrangemang eller anslutningspunkter som respektive innefattar kontaktenheter (19, V20) anordnad(-e) med en eller flera mikroproces- sorer, a tt s ystemets g rundfunktion o ch modulenhetemas» interna funktioner är s eparerade och åtminstone väsentligen oberoende av de in- och urkopplade lägena, att i anslutnings- läget för respektive modulenhet niikroprocessom eller mikroprocessorema i modulenheter- nas anslutningsarrangemang eller anslutningspunkt är anordnad respektive anordnade att motta och eventuellt sända signaler (il, i2) till respektive från de överordnade och syste- mets funktion bestämmande enheterna (2, 2') samt arbeta överordnat mot modulenheten, och att respektive överordnade enhet (2, 2') är anordnad att medelst signalsändning till respektive berörda mikroprocessor överföra kommando(-n), medelst vilket(-a) mikro- processom är anordnad att kontrollera eller ställa in den tillhörande modulenhetens kommunikationsbeteende, överta funktion frän modulenheten eller förhindra dennas anslutning till förbindelsen(-rna).

2. Anordning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att mikropro- cessorn respektive mikroprocessorema eller mikroprocessorarrangemangeK-n) är anord- nad(-e) m ed ö vervaknings- eller skyddsfunktion mot modulenheten ( 10, 11 eller 12) för konstaterande om denna icke uppfyller nämnda regler eller är behäfiad med fel och om så är fallet koppla bort modulenheten från förbindelsen. 10 15 20 25 30 ø o o . nu n 524 110 i 2 ». -v-...I

3. Anordning enligt patentkravet l eller 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att mik- roprocessom respektive mikroprocessorema eller mikrOproceSsorarrangemangeK-n) är anordnade att åstadkomma eller delta i test- eller simuleringsfunktioner vid systemupp- bysslwd-

4. Anordning i system som innefattar lokalt utplacerade eller utspridda modulenheter som är anordnade att utföra en eller flera intema funktioner, en eller flera modulenhetema överordande enheter (2, 2') som är anordnade att arbeta enligt fastställda regler, och en eller flera förbindelser, k ä n n e t e c k n a d därav, att modulenhetema är anslutbara till aktuell förbindelse via systemet tillhörande och modulenhetema in- och urkopplade lägen tilldelande anslutningsarrangemang eller anslutningspunkter som respek- tive innefattar kontaktenhet(-er) (19, 20) anordnad(-e) med en eller flera nrikroprocessorer, och att i respektive anslutningsarrangemangs eller anslutningspunkts mikroprocessor eller mikroprocessorer eller niikroprocessanangemang är anordnad respektive anordnade att i inkopplat läge för modulenheten arbeta med passivt överordnad funktion, varmed menas t.ex. funktion för övervakning, skydd, simulering, etc., gentemot aktuell modulenhet, som därvid är anordnad med egen eller egna mikroprocessorer som väsentligen åtskilt från anslutningsarrangemangets eller anslutningspunktens mikroprocessor eller mikroprocesso- rer h anterar m odulenhetens lokalt u tövade funktion eller funktioner, o ch/eller att anslut- ningsarrangemangets eller anslutningspunkteris rnilcroproeessor eller mikroprocessorer är anordnade att aktivt arbeta med protokolls- eller signalomvandlingsfunktioner väsentligen åtskilt fi-ån närrmda lokalt utövade interna frmktion eller funktioner i modulenheten, och att respektive överordnade enhet (2, 2') är anordnad att medelst signalsändning till respektive berörda mikroprocessor överföra ett eller flera kommandon, medelst vilka milcroprocessorn är anordnad att kontrollera eller ställa in den tillhörande modulenhetens kommunikations- beteende, överta funktion från modulenheten eller förhindra dennas anslutning till för- bindelsen(-ma).

5. Anordning enligt patentkravet 4, k ä n n et e c k n a d därav, att anslutnings- arrangemangets eller anslutningspunktens rniknoprocessor eller niikroprocessorer eller 10 15 20 25 30 524110 3 e « . . e _ . rnikroprocessorarrangemang är anordnade att utöva den eller de övervakande funktionema under systemets normaldrifi.

6. Anordning enligt patentkravet 4 eller 5, k ä n n e t e c k n a d därav, att respektive modulenhet innefattar eller är ansluten till mikroprocessor eller mikroproces- sorer eller milcoprocessoran-angernang som är anordnade att handha systemkrav och till mikroprocessor eller mikroprocessorer eller mikroprocessorarrangemang som är anordnade att i huvudsak handha modulenhetens lokala funktion eller funktioner.

7. Anordning enligt patentkravet 4, 5 eller 6, k ä n n e t e c k n a d därav, att modulenheten med tillhörande rnikroprocessor eller rnikroprocessorer eller mikroproces- sorarrangemang bildar en i förhållande till törbindelsesystemet och de överordnade enhe- tema en separat modulenhet som är anordnad anslutbart till olika typer av förbindelse- ' system.

8. Anordning enligt patentkravet 4, 5, 6 eller 7, k ä n n e t e c k n a d därav, att i fallet där anslutníngsarrangemanget eller anslutningspunkten med tillhörande mikroproces- sor eller mikroprocessorer eller milcroprocessorarrangemang är anordnat respektive anord- nade att arbeta som protokolls- eller signalomvandlare innefattar anslumingsarrangemanget eller anslutningspunkten även en fast punkt-punkt-förbindelse mellan förbindelsesystemet och modulenheten.

9. Anordning enligt något av patentkraven 4-8, k ä n n e t e c k n a d därav, att anslutningsarrangemanget eller anslutningspunkten är anordnade med rnikroprocessor eller mikroprocessorer eller mikroprocessorarrangemang med tillhörande eller samverkande minnesorgan anordnade att motta eller utsända från eller till annan modulenhet, t.ex. över- ordnad enhet, i systemet nedladdningsfinilction eller användningsfimlrtion med protokoll som skiljer sig från ett innevarande protokoll, medelst vilket systemet är anordnat att arbeta i styr-, övervaknings- och/eller kommunikationsfunktionen. 10 20 25 30 524 110 4

10. Anordning enligt något av patentkraven 4-9, k ä n n e t e c k n a d därav, att systemet är anordnat att arbeta dels med ett låghastighetsprotokoll, t.ex. CAN-protokoll, dels med ett protokoll med högre hastighet som är anordnat att erhålla tillträde till förbin- delsen eller ßrbindelserna via tidslots- och/eller filterarrangemang.

11. Anordning enligt patentkravet 10, k ä n n e t e c k n a d därav, att filterarran- gemanget är anordnat att arbeta med impedansanpassning vid respektive anslutningsarran- gemang eller anslutningspunkt för att reducera förlusten i arrangemanget respektive punk- tell.

12. Anordning enligt något av patentkraven 4-1 1, k ä nn e t e c k n a d därav, att modulenhetema är anordnade till olika systemprotokoll och att modulcma är anordnade för anpassning till innevarande systemförbindelse i det eller de fall denna skiljer sig från modulenhetens systemtillhörighet. I

13. Anordning enligt patentkravet 10, ll eller 12, k ä n n e t e c k n a d därav, att systernförbindelsen består av en CAN-förbindelse och punkt-till-punkt-förbindelsen består av en standardförbindelse (USB eller ISO 1394, ”Firewire).

14. Anordning enligt något av patentkravet 4-13, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda förbindelser är trådbundna, optiska förbindelser och/eller radioförbindelser.

15. Anordning enligt något av patentkravet 4-14, k ä n n e t e c k n a d därav, att anslumingsarrangernanget eller anslutningspunkten innefattar eller består av optisk förbin- delse mellan systemförbiridelsen och modulenheten.

16. Anordning enligt något av patentkravet 4-15, k ä n n e t e c k n a d därav, att modulenheten är av standardtyp (Lex. 251-typ) och att anslutningsarrangernangets eller anslutningspunktens mikroprocessor eller mikroprocessorer trots detta effektuerar egenska- per som i konventionella fall kräver mer avancerade kretsar, t.ex. kretsar med RedCAN- egenskaper. 10 15 20 25 30 524 110 i s u ~ . . . . ,

17. Anordning enligt något av patentkravet 4-16, k ä n n e t e c k n a d därav, att anslutningsarrangemangets eller anslutningspunkternas rnikroprocessor eller mikroproces- sorer med kringkretsar härtill, är anordnade för att hantera modulenhetens tidshållning, och att modulenheten därvid innefattar en förenklad lokal klockfunktion eller erhåller tidstrigg- signaler från anslutningsarrangernanget eller anslutningspunkten enligt ett lokalt protokoll eller direkta triggledningar.

18. Anordning enligt något av patentkravet 4-17, k ä n n et e c k n a d därav, att valfri CAN-modulenhet är anordnad för anslutning till nänmda arislumingsarrangemang eller anslutningspunkt, och att anslutningsarrangemangets eller anslutningspunktens mikro- processor eller mikroprocessorer är anordnade att tilldela ansluten modulenhet en på systemnivå önskad egenskap, t.ex. RedCAN-egenskap, medförande att modulenheten inte behöver omkonstrueras i sin helhet.

19. Anordning enligt nagot av patentkravet 4-18, k ä n n e t e c k n a d därav, att vid uppträdande fel i modulenheten derma är anordnad lokalt bortkopplingsbart utan krav på omkopplingar på bus-segmentnivå

20. Anordning i styr- och/eller övervakningssystem som innefattar lokalt utplace- rade modulenheter (10, ll, 12) och en eller flera dessa systemöverordnade enheter (2, 2') samt en eller flera enheterna förbindande förbindelser, varvid systemet är anordnat att arbeta med två olika informationstyper där den första inforrnationstypen är hänförbar till respektive modulenhets lokalt utövade funktion och den andra informationstypen är hän- förbar till en på förbindelsen eller förbindelserna utövad systemadministration baserad på regler (3, 4, 5, 6) som gäller i systemet, k ä n n e t e c k n a d därav, att modulenheter (10, ll, 12), företrädesvis samtliga, är anslutbara till aktuell förbindelse via systemet tillhörande och modulenhetema in- och urkopplade lägen tilldelande anslutningsarrangernang eller anslutningspunkter (7, 8, 9) som respektive innefattar kontaktenheK-er) (19, 20) anordnad(- e) med en eller flera mikropmcessorer eller rnikroprocessorarrangemang, att rnikroproces- som eller mikroprocessorema eller mikmprocessorarrangemanget är anordnat eller anord- 10 15 20 25 30 524 110 6 nade att i inkopplade lägen för modulenhetema till systemet hantera de båda informations- typerna väsentligen åtskilt eller var för sig, och att respektive överordnade enhet (2, 2') är anordnad att medelst signalsändning till respektive berörda mikroprocessor överföra kommando(-n), medelst vilket eller vilka rnikroprocessorn är anordnad att kontrollera eller ställa in den tillhörande modulenhetens kommunikationsbeteende, överta funktion fifån modulenheten eller förhindra dennas anslutning till förbindelsen(-rna).

21. Anordning enligt patentkravet 20, k ä n n e t e c k n a d därav, att i fallet med niikroprocessorarrangemang detta eller dessa innefattar en eller flera första mikroproces- sorer för den första informationstypen och en eller flera andra mikroprocessorcr för den andra infonnationstypen.

22. V Anordning enligt patentkravet 21, k ä n n e te c k n a d därav, att nämnda första mikroprocessor(-er) är integrerad(-e) med respektive modulenhets uppbyggnad och nämnda andra rnikroprocessorßer) är ansluten(-na) eller anslutbara till aktuell förbindelse i syfie att vara avdelad för enbart modulenheten och modulenhetsbyggaren respektive syste- met och systembyggaren.

23. Anordning enligt patentkravet 20, 21 eller 22, k ä n n e t e c k n a d därav, att mikroprocessom respektive rnilcroprocessorerna med tillhörande eller samverkande min- nesorgan mottar eller sänder i tidsluckor och/eller via filterarrangemang signaler (i3, i4) av ett eller flera protokoll som skiljer sig från signalerna (il, i2) i systemets basprotokoll.

24. Anordning enligt patentkravet 23, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda ett eller flera protokoll arbetar med bithastighet som väsentligt överstiger basprotokollets bit- hastighet.

25. Styr-, övervaknings- och/eller kommunikationsanordning med ett eller flera modulenhetsarrangemang innefattande via en eller flera bus-förbindelser, t.ex. en eller flera CAN-busar, kommunicerbara modulenheter som respektive är ansluten till aktuell bus-för- bindelse via en kontaktetablering innefattande dels en första kontaktenhet med en första 10 15 20 25 30 u o u - .- 524110 7 u . - . . . uppsättning kontaktorgan som är anslutna eller anslutbara till modulenheten och andra och tredje kontaktorgan anslutna eller anslutbara till sistnämnda bus-förbindelse, dels en med den första kontaktenheten samverkbar andra kontaktenhet, som uppvisar fjärde kontakt- organ samverkbara med de första, andra och tredje kontaktorganen för att möjliggöra anslutning av modulenheten till bus-förbindelsen, k ä n n e t e c k n a d därav, att bus-för- bindelsens funktion och modulenhetemas intema funktioner är åtminstone väsentligen obe- roende av modulenhetemas in- och urkopplade lägen, att respektive överordnade enhet (2, 2') är anordnad att medelst signalsändning till en i den andra kontaktenheten ingående eller ansluten mikroprocessor eller mikroprocessorarrangemang överföra kommando(-n), medelst vilket(-a) mikroprocessom år anordnad att kontrollera eller ställa in den tillhö- rande modulenhetens kommunikationsbeteende, och att den andra kontaktenheten är anordnad att medelst mikroprocessom eller rnikroprocessorarrangemanget utöva något, två eller samtliga av följande alternativ: a) att i beroende av systeminfonnation via bus-förbindelsen och/eller sig individuellt tilldelad information medverka i eller bestämma de in- och urkoppplade lägena till respektive från bus-förbindelsen, b) att i beroende av systeminformationen via bus-förbindelsen och/eller den sig individuellt tilldelade informationen etablera intem- eller direktsarnverkan med modulenheten, t.ex. för konfiguration, diagnostisering, simulering, etc. av den- samma, och/eller c) att avlcärma bus-förbindelsens signalstatiis och frarnkomstmöjlighet på bus- förbindelsen, sett fi-ån modulenheten.

26. Anordning enligt patentkravet 25, k ä n n e t e c k n a d därav, att respektive milcroprocessor eller rnikroprocessorarrangemang är anordnad(-t) i beroende av sitt pro- gram påverka in- och urkopplingsorgan, t.ex. reläorgan, som är anordnade att verkställa in- och urkopplingen av modulenheten till respektive från bus-förbindelsen/systemet. 10 15 20 25 30 o n - ~ -n 524110 s ~ ~ - - . .

27. Anordning enligt patentkravet 25 eller 26, k ä n n e te c k n a d därav, att respektive mikroprocessor eller mikroprocessorarrangemang är anordnad(-t) att i bero- ende av signalstyrning via bus-förbindelsen från annan systemenhet, t.ex. annan modul- enhet, förbikoppla modulenheten eller in- eller urkoppla modulenheten till eller ifrån bus- förbindelsen.

28. Anordning enligt patentkravet 25, 26 eller 27, k ä n n e t e c k n a d därav, att den andra kontaktenheten innefattar eller år ansluten till en eller flera enheter.

29. Anordning enligt patentkravet 28, k ä n n e t e c k n a d därav, att minnet respektive minnena är anordnad(-e) att mellanlagra åtminstone del eller delar av enkel- eller dubbelriktad kommunikation som uppträder på bus-förbindelsen eller emanerar frán modulenheten eller är utväxlingsbar mellan modulenheten och bustörbindelsen.

30. Anordning enligt något av patentkraven 25-29, klä n n e t e c k n a d därav, att respektive mikroprocessor eller mikroprocessorarrangemang är anordnad(-t) eller programmerad(-t) att exekvera funktionell in- ochurkoppling av modulenheten till eller från bus-förbindelsen vid t.ex. konfiguration, diagnostisering, funktionsutövning enligt sänd- och mottagningsschemat, etc.

31. Anordning enligt något av patentkraven 25-30, k ä n n e t e c k n a d därav, att respektive rnikroprocessor eller mikroprocessorarrangemang är anordnad(-t) eller programrnerad(-t) att i beroende av systeminforniation över bus-förbindelsen och/eller information från modulenheten exekvera avstängning av bus-förbindelsen i en första riktning och funktionell anslutning av bus-förbindelsen i en andra riktning sett från modulenheten.

32. Anordning enligt något av patentkraven 25-31, k ä n n e t e c k n a d därav, att minneskapacitet hos ett eller flera minnen och fördelad mellan modulenheten och en eller flera mikroprocessorer eller mikroprocessorarrangemang i den andra kon- taktenheten. 10 15 20 25 30 ~ . . ~ n» 524110 i 9 u - ø » . .

33. Anordning enligt något av patentkraven 25-32, k ä n n e t e c k n a d därav, att mikroprocessorn år anordnad med program häntörbara till grundläggande funktioner for övervakning av bus-förbindelsen.

34. Anordning enligt något av patentkraven 25-33, k ä n n e t e c k n a d därav, att den andra kontaktenheten är anordnad att motta information om modulenheten före dennas anslutning.

35. Anordning enligt något av patentkraven 25-34, k ä n n e t e c k n a d därav, att rnikroprocessorn är anordnad att effektuera bortkoppling av modulenheten från bus-förbindelsen utan påverkan eller inflytande av bus-förbindelsen.

36. Anordning enligt något av patentkraven 25-35, ä n n e t e c -k n a d därav, att mikroprocessorn eller mikroprocessorarrangemanget är anordnad(-t) att etablera en intem punkt-till-punkt-kommunikation med modulenheten, t.ex. för diagnos- tik, konfigurering och/eller simulering.

37. Anordning enligt något av patentkraven 25-36, k ä n n e t e c kn a d därav, att den andra kontaktenhcten är anordnad att medelst mikroprocessorn eller mikroprocessorarrangemanget övervaka kommunikationen mellan modulenheten och systemet (CAN-systemet), och t.ex. .styra eller tillse att modulenheten har kontakt med bus-förbindelsen enligt föreliggande sändning- och/eller mottagningsschema.

38. Anordning enligt något av patentkraven 25-37, k ä n n e t e c k n a d därav, att den andra kontaktenheten är anordnad att medelst mikroprocessorn eller mikroprocessorarrangemanget åstadkomma övervakning av protokollsflinktionalitet, t.ex. kontrollera att meddelanden sänds/mottages i rätt tidsslot/tidslucka.

39. Anordning enligt något av patentkraven 25-38, k ä n n e t e c k n a d därav, att den andra kontaktenheten år anordnad att styra funktionaliteten hårdvarurnäs- 10 15 20 25 30 . n o ~ .u 524 110 10 « . ~ . . . sigt, t.ex. att fysiskt bryta modulenhetens kommunikationsförbindelse i modulenhetens sändningsläge när sändning är otillåten enligt systemets regler, men ändå registrera om modulenheten försöker sända trots förbud.

40. Anordning enligt något av patentkraven 25-39, k ä n n e t e c k n a d därav, att den andra kontaktenheten är anordnad att medelst mikroprocessorn eller mikroprocessorarrangemanget upprätta en exklusiv förbindelse mellan modulenheten och bus-förbindelsen för att utväxla information innan modulenheten erhåller tillstànd att komma ut på bus-förbindelsen antingen via bus-förbindelsen eller en speciell förbindelse.

41. Anordning enligt något av patentkraven 25-40, k ä n n e t e c k n a d därav, att den andra kontaktenheten medelst mikroprocessom eller mikroprocessorarran- gemanget är anordnad att utväxla information med en eller flera systemöver- vakande/kontrollerande enheter via bus-förbindelsen.

42. Anordning enligt något av patentkraven 25-41, k â n n e t e c k n a d därav, att den andra kontaktenheten är anordnad utväxla information med modulenheten i dennas från bus-förbindelsen bortkopplade läge eller när modulenheten är ansluten till busförbindelsen men förhindrad av systemets regler att utväxla information via bus-för- bindelsen.

43. Anordning enligt något av patentkraven 25-42, k ä n n e t e c k n a d därav, att den andra kontaktenheten är utformad som en blindkontaktenhet.

44. Anordning enligt något av patentkraven 25-43, k ä n n e t e c k n a d därav, att den andra kontaktenheten är anordnad med impedansanpassning för att minska energi- förlust i det fallet systemet arbetar med filterarrangemang för första och andra signaler hän- förbara till första respektive andra kommunikationsprotokoll på fåtrådig förbindelse av nämnda förbindelser. 10 15 20 25 30 . u n Q .- 524 110 s 11 . . . . ,.

45. Kontaktenhet hopkopplingsbar med en anslutningsenhet ingående i en styr-, övervaknings- och/eller kommunikationsanordning som innefattar ett eller flera modulen- hetsanangemang, vilket eller vilka i sin tur innefattar via en eller flera bus-förbindelser, t.ex. en eller flera CAN-busar, kommunicerbara modulenheter som respektive är ansluten till aktuell bus-förbindelse via en medelst nämnda enheter effektuerbar kontaktetablering, varvid anslutningsenheten är utförd med en första uppsättning kontaktorgan som är anslutna eller anslutbara till modulenheten och andra och tredje kontaktorgan är anslutna eller anslutbara till sistnämnda bus-förbindelse, och kontaktenheten är utförd med fjärde kontaktorgan samverkbara med de första, andra och tredje kontaktorganen för att möjlig- göra anslutning till bus-förbindelsen, k ä n n e t e c k n a d därav, att respektive överord- nade enhet (2, 2') är anordnad att medelst signalsändning till respektive berörda mikropro- cessor överföra ett eller flera kommandon, medelst vilka milcroprocessorn är anordnad att kontrollera eller ställa in den tillhörande modulenhetens kommunikationsbeteende, att kontaktenheten är anordnad att möjliggöra att bus-förbindelsens funktion och modulenhe- temas interna funktioner är åtminstone väsentligen oberoende av modulenheternas in- och urkopplade lägen i förhållande till bus-förbindelsen, att kontaktenheten innefattar eller är ansluten till en eller flera mikroprocessorer eller mikroprocessorarrangemang, med vilken respektive vilka den är anordnad att utöva något, två eller samtliga av flöjande altemativ: a) att i beroende av systeminfomiation via bus-förbindelsen och/eller sig individuellt tilldelad information medverka i eller bestämma modulenhetens in- och urkopp- lade lägen till respektive från bus-förbindelsen, b) att i beroende av nämnda systeminforrnation via bus-förbindelsen och/eller den sig individuellt tilldelade informationen etablera intem- eller indirekt samverkan med modulenheten, t.ex. för konfiguration, diagnostisering, simulering, etc. av den- samma, och/eller ' c) att avkänna bus-förbindelsens signalstatus och fiamkomstrnöjlighet på bus- förbindelsen, sett från modulenheten. 10 15 20 25 30 u - n - nu 524 110 12

46. Förfarande för framtagning av distribuerat styr-, övervaknings- och/eller kommunikationssystem som utföres med lokalt utplacerade eller utspridda och en eller flera intema funktioner genomförande modulenheter (10, ll, 12), en eller flera modulen- heterna överordnade och systemets funktion bestämmande och temporärt eller fast anslutna enheter (2, 2') samt en eller flera enheterna förbindande förbindelser, k ä n n e t e c k n a t därav, a) att ett grundläggande systemkoncept åstadkommes medelst ett lämpligt dator- verktyg, Lex. av typ Kingdom Founder, vilket grundläggande koncept innefattar angivande av meddelanden som respektive modulenhet skall sända och motta, bithastighet som skall användas, hur protokollet skall vara upplagt, meddelande- nas schemaläggning, vilka kabellängder som skall användas, samt angivandet av feldetekterings- och felhanteringsmekanismer som skall fmnas vid respektive modulenhet, b) att i det grundläggande systemkonceptet innefattas att respektive modulenhet anordnas att arbeta med ett till systemet relaterat beteende där respektive överordnade enhet (2, 2') anordnas att effektuera signalsändning till respektive berörda mikroprocessor avseende kommando(-n), medelst vilket eller vilka mikroprocessorn kontrollerar eller ställer in den tillhörande modulenhetens kommunikationsbeteende, övertar funktion från modulenheten eller förhindrar dennas anslutning till förbindelsen(-rna). c) att framtagna grundkonceptinforrnationer även används för att fastställa uppbyggnaden av ett anslutningsarrangemang som skall fmnas vid varje modul- enhet, vilket anslutningsarrangemang anordnas dels för väsentligt oberoende mellan system- och modulenhetsfunktioner medelst mikroprocessorer eller mikroprocessorarrangemang oavsett föreliggande in- och urkopplade lägen för modulenheterna till respektive från systemet, dels för att i ett första skede tjänst- göra som modulenhetssimulator genom sändning av korrekt meddelanden enligt schemaläggningen för att verifiera denna samt genom sändning av felaktiga 10 15 u» c o » n . nu n 524 110 ~ 13 ~ ø a . s . meddelanden eller brytande mot protokoll och/eller schemalâggning för att kontrollera att systemet uppträder på förväntat sätt vid fel, och d) att ett testprogram skapas för att kunna övervaka modulenhetens beteende.

47. Förfarande enligt patentkravet 46, k ä n n e te c k n at därav, att två eller flera modulenheter, t.ex. samtliga modulenheter, enligt grundkonceptet förses med anslut- ningsarrangemang, och att anslutningsarrangemangets uppbyggnads- och funktionskoncept tillhandahålles i anslutning till utvecklingen eller framtagningen av ifrågavarande modul- enhet.

48. Förfarande enligt patentkravet 46 eller 47, k ä n n e t e c k n a t därav, att vid tillhandshâllaridet av uppbyggnads- och funktionskonceptet tillhandahålles även en mjukvara eller program, i vilket uppbyggnads- och funktionskoncepten eller medelst övrig(-a) modulenhet(-er) och anslutningsarrangemang simuleras, varvid respektive modulenhet kan underkastas avancerade tester före anslutning och tester i det slutligt fiamtagna systemet.