SE528072C2 - Anordning, enhet och arrangemang vid ett eller flera distribuerade system för insamling av drift eller felinformation - Google Patents

Description

'15 20 30 35 528 072 2 Det föreligger även behov av att optimalt kunna fördela även tyngre och minneskrävande beräknings-, styr-, mät-, datainsamlings- och analysuppgifter mellan olika inblandade kompo- nenter (jämför användning av PC, PDA, etc.). Det är även fördelaktigt att i vissa sammanhang kunna utnyttja enhet(-er) i eller med olika funktioner i olika funktionsskeden. Det föreligger också behov av att kunna sarrunanföra och relationsställa data från olika enheter inom såväl samma som olika målsystem.

Föreliggande uppfinning har till ändamål att lösa bl.a. denna problematik och föreslår en anordning som väsentligt förenklar mät-, styr-, analys- och övervakningsarbetet samt åstad- kommer en ändamålsenlig uppdelning av mät-, styr-, datainsamlings-, verktygs-, simulerings- och protokollsfunktionema.

Det föreligger även behov av att på ett enkelt sätt kunna fastställa sporadiskt uppträdande missljud i bil/maskin, sporadiskt uppkommande vibrationer, etc., i en analys som utföres på en stor mängd data. Härvid kan det vara angeläget att kunna integrera röst- och/eller bild- information med den stora mängd datasignaler och lätt urskilja eller relatera denna informa- tion i respektive till den stora mängden. Vid insamling av data för senare analys är ofta inte källan till problemet känd. En stor mängd rådata insamlas då och markeringar införs manuellt av en operatör när problemet uppträder. I föreliggande uppfinning sker demia markering som ett röstrneddelande från operatören som relationsställs till inspelat data. Vid konstruktion och användning är det väsentligt att kurma skilja upp avancerad och enklare funktioner och t.ex. framställa komplicerade funktioner och uppbyggnader på fabrik och laboratorier samt sam- mansätta dessa med metoder och uppbyggnader som kräver jämförelsevis mindre kunskaper och därför kan utföras på plats, av kunden själv, etc. Uppfinningen löser även denna proble- matik.

Det som huvudsakligen kan anses vara kännetecknande för uppfinningen framgår bland annat av de kärmetecknande delarna i de efterföljande oberoende patentkraven.

Vidareutvecklingar av uppfinningen framgår av de efterföljande underkraven.

Genom det i ovanstående föreslagna kan bland annat framskapas en loggenhet med ett första anslutningsorgan som är anslutbart till respektive distribuerade system via en eller flera första överförings- eller anslutningskanaler, med ett andra anslutningsorgan som är anslutbart till en eller flera röst- och/eller bildgeneratorer (kommentatorsystem) via en eller flera av de första 10 15 20 25 30 528 072 3 kanalema, eller en eller flera andra överförings- eller förbindelsekanaler, med första mottag- ningsorgan för mottagning av de första digitala signalerna via det första anslutníngsorganet, och med andra mottagningsorgan för mottagning av de andra digitala signalerna alstrade medelst respektive röst- och/eller bildgenerator. Dessutom kan loggenheten innefatta organ för koordination av de första och andra signalema och tillhandahållande av avsnitt av de första och andra digitala signalema till i loggenheten eller i arrangemanget ingående presen- tations- eller bearbetningsenhet anordnad att effektuera jämförelsefunktion mellan av respek- tive distribuerade system återgivet informationsinnehåll under ett aktuellt avsnitt av de första digitala signalema med av röst- och/eller bildgivning återgivet informationsinnehåll om fordonets eller maskinens drift- eller felsituation under ett avsnitt av de andra digitala signa- lema som motsvarar eller skiljer sig från nämnda aktuella avsnitt av de första signalema.

Dessutom kan erhållas ett arrangemang innefattande en stor mängd av första digitala signaler hänförbara till drift- eller situationerna som är extraherbara från respektive distribuerade system, en loggenhet som uppsamlar de första digitala signalema via en eller flera första över- föringskanaler tilldelade de första digitala signalema och anordnade mellan utrustningen(- arna)/fordonet(-n) och loggenheten, en eller flera röst- och/eller bildgeneratorer (kommenta- torsystem) som är anordnade vid utrustningen(-arna)/fordonet(-n) för att en första operatör skall kunna avge till ett informationsinnehåll i de första digitala signalema kompletterande röst- och/eller bildinformationer om drift- och/eller felsituation i eller på utrustningen(- arna)/fordonet(-n), där respektive röst- och/eller bildgenerator innefattar eller är ansluten till omvandlingsorgan som omvandlar rösten/bilden till andra digitala signaler, och loggenheten uppsamlar även de andra digitala signalema och mottar dessa via en överföringskanaK-er) som utgör del eller delar av den eller de första överföringskanalema eller består av en eller flera andra överföringskanaler. Dessutom innefattar arrangemanget organ för koordination eller samordning av de första och andra signalerna och tillhandahåller avsnitt av de första och andra digitala signalema till i loggenheten eller i arrangemanget ingående presentations- eller bearbetningsenhet anordnad att för den första aktören eller en andra aktör effektuera jämförel- sefunktion mellan av respektive distribuerade system återgivna informationsinnehåll under ett aktuellt avsnitt av de första digitala signalerna med en röst- och/eller bildgivning återgivet informationsinnehåll om fordonets eller maskinens drift- eller felsituation under ett avsnitt av de andra digitala signalema som motsvarar eller skiljer sig från nämnda aktuella avsnitt av de första signalerna. 10 15 20 25 30 528 072 4 Dessutom kan erhållas en att anordningen som är anordnad eller anslutbar till ett kommen- tatorsystem med upptagningsorgan för tal- och/eller bildn1eddelande(-n) och i detta ingående eller till detta anslutet första organ som omvandlar tal- och/eller bildmeddelandeK-na) till elektriska, företrädesvis digitala, signaler, där nämnda signaler är anordnade distribuerbart till den uppsamlande enheten och att denna är anordnad att parallellt inlemma detta/dessa med signaler inhämtade från systemet i den totala informationsmängden.

Dessutom kan erhållas en kopplingsanordning med en eller flera till berört distribuerat styr- system anslutna eller anslutbara och åtminstone var sin mikroprocessor uppvisande bussanslutningsenheter som respektive är anordnad att arbeta med en eller flera uppgifier bestående av omvandling av ett på aktuell buss utnyttjat protokoll till ett i grundstommen utnyttjat gemensamt protokoll, inkapsling av i målsystemets protokoll ingående meddelande i det gemensamma protokollet, och vice versa, tidsstänipling av meddelanden och tillhanda- hållande av olika filterfunktioner och/eller triggerfunktioner, där åtminstone en till den eller de första enheten ansluten eller anslutbar andra enhet i form av en koordinatorenhet som i fallet med två eller flera första enheter samordnar nedåt de första enhetema och eventuellt ytterligare enhete-er) och eventuellt, i fallet med mer än en koordinatorenhet, en likartad koordinatorenhet med en gemensam tidsbas, samt uppåt med en i systemet befintlig överord- nad dator med analys- eller diagnostikskapacitet, alternativt med en mellanliggande kommu- nikationsenhet för överföring till en fjärran överordnad dator, varvid i en alternativ utförings- form koordinatorenheten är av det slag där den arbetar självständigt utan att vara inkopplad till överordnad dator och då utför loggning till minne, simuleringar, filtreringar, etc. där till koordinatorenheten (804) är ansluten eller anslutbar en tredje enhet i form av informations- givande enhet, t.ex. PC, minne, telefon, etc., där korta, t.ex. 100-5000 mm, förbindelseled- ningar föreligger åtminstone mellan målsystemet(-n) och de första och andra enheterna, och där ett gemensamt protokoll med meddelanden i fria eller i annat eller andra protokoll inkapslade tillstånd, medelst hjälp av vilka de första och andra enhetema respektive de andra och tredje enhetema kommunicerar via förbindelseledningarna.

Ett arrangemang för analys av fordon eller maskin kan även erhållas, varvid en stor mängd av första digitala signaler hänförbara till drift- eller felsituationema är extraherbara från respek- tive distribuerade system, en loggenhet uppsamlar de första digitala signalerna via en eller flera första överföringskanaler tilldelade de första digitala signalema och anordnade mellan lO 15 20 25 30 528 072 5 utrustningen(-arna)/fordonet(-n) och loggenheten, ett eller flera initieringsorgan är applicer- bara eller anordningsbara i anslutning till utrustningen(-arna)/fordonet(-n) för att en första operatör skall kurma avge till ett infonnationsinnehåll i de första digitala signalerna knuten initieringssignal relaterad till drift- och/eller felsituation i eller på utrustningen(- arna)/fordonet(-n), att respektive initieringsorgan 'mnefattar eller är anslutet till omvandlings- organ som omvandlar initieringen till en eller flera andra signaler, loggenheten uppsamlar även den eller de andra signalerna och mottar dessa via en överföringskanaK-er) som utgör del eller delar av den eller de första överföringskanalerna eller består av en eller flera andra överföringskanaler, och organ för koordination eller samordning av de första och andra signalerna tillhandahåller av avsnitt av de första digitala signalerna till i loggenheten eller i arrangemanget ingående presentations- eller bearbetningsenhet anordnad att för den första aktören eller en andra aktör effektuera utpekningsfunktion i av respektive distribuerade system återgivna informationsinnehåll under ett aktuellt avsnitt av de första digitala signalema med den eller de andra signalerna.

Dessutom kan erhållas en anordning med en uppsamlingsenhet som för informationsmäng- dens eller delens eller delarnas bildande är anordnad dels för anslutning och mottagning av från ett eller flera distribuerade system, t.ex. av typen CAN eller MOST, erhållna drift- och/eller felmeddelande(-n) i form av företrädesvis digitala signaler, här kallade första signaler, dels för anslutning och mottagning av från ett kommentatorsystem erhållna tal- och/eller bildmeddelande(-n) i form av andra signaler av samma slag som de första signa- lerna, samt att uppsarnlingsenheten är anordnad att vid sin signalmottagning eller sina signalmottagningar parallellställa tal- och/eller bildmeddelandetbena) med drift- och/eller felmeddelandet(-na), eller vice versa. Parallell- eller relationsställningen kan ske till någon gemensamt detekterbar referenspunkt eller effekt, exempelvis position, tid, ljud, blixt, etc.

I ett ytterligare fall kan föreligga en anordning med arrangemang för mätning, dataöver- föring, diagnostisering och/eller analyser via förbindelser och ett gemensamt grundprotokoll dels är anordnat att arbeta mot ett eller samtidigt mot flera målsystem, vilka kommunicerar med samma eller andra protokoll, dels innefattar en koordinatorenhet som är ansluten eller anslutbar till styrsystemen via första modulenheter, speciellt anpassade för respektive system och uppgift i detta eller dessa samt för kommunikation med koordinatorenheten med det gemensamma grundprotokollet, och av att koordinatorenheten är ansluten eller anslutbar till 15 20 25 30 35 528 072 6 och anordnad att kommunicera med andra enheter (811, 813, 815) med det gemensamma grundprotokollet.

Det är även möjligt att åstadkomma en anordning med arrangemang för mätning, dataöver- föring, diagnostisering och/eller analyser via förbindelser och ett gemensamt grundprotokoll och som dels är anordnat att arbeta mot ett eller samtidigt flera målsystem, vilka kommunice- rar med samma eller olika protokoll, dels innefattar en koordinatorenhet som är ansluten eller anslutbar till styrsystemen via första modulenheter, speciellt anpassade för respektive system och uppgift i detta eller dessa samt för kommunikation med koordinatorenheten med det gemensamma grundprotokollet, dels att koordinatorenheten är anordnad att anslutas till och kommunicera med andra enheter med det gemensamma grundprotokollet.

Ett arrangemang med flera enheter kan vidare anordnas så att respektive enhet är samman- satt av en första och en andra enhetsdel, och enheterna uppvisar första enhetsdelar med var- andra motsvarande uppbyggnader och andra enhetsdelar med olika uppbyggnader.

Verktygsarrangemanget eller grundenheten kan arbeta med inforrnationsstack i flera lager och vara avsett att möjliggöra mätningar, styrningar, analys och/eller övervakning av ett eller flera distribuerade styrsystem. En komplett verktygs/mätnings/styrriings/analysarrangemangsstack kan logiskt generellt uppdelas i följande funktioner: Grafisk presentationsfunktion In/utdatafunktion Mätníngsfunktion Styrningsfunktion Analys/ Simulerings/Bearbetningsfiuilction Databasfunktion Protokollfunktion Nätanslutningsfimldion. .°°.\lF^.V'.~°'S”NT' För mycket enkla protokoll kan samtliga funktioner utom 3 och 4 utföras inom en PC, men oftast är funktionerna 7 och 8 tilldelade en eller två enheter speciellt utvecklad(-e) för det nät- verksprotokoll som används i det nätverk som skall analyseras. Kommunikationen mellan PCn och den speciella protokollenheten sker med något protokoll och förbindelse standardise- rat för generell utväxling av data mellan PCn och dess periferienheter, exempelvis PCMCIA, V24, USB, etc. Denna kommunikation överför endast data och det använda protokollets egen- skaper används inte som grund för arbetet i analysen/bearbetningen eller för databasens egen- skaper. Mätningsfunktionen och styrningsfuriktionen är oftast separerade, speciellt under 10 15 20 25 30 35 528 072 7 utvecklingsarbetet. När utvecklingsarbetet är slutfört, reduceras mätfunktionerna så långt som möjligt och sammanförs i en styrenhet, exempelvis för motorstyrning eller växellådsstyrning som ansluts till det distribuerade styrsystemet. För att lösa de tidigare nämnda problemen utökas arkitekturen enligt följande för ett första nätverksprotokoll (som kan vara generiskt eller speciellt) till vilket ansluts för ett andra protokoll anpassad: 1 . Gatewayfunktion 2. Mätnings/Stymings/Analys/Bearbetningsfurilction 3. Databasanpassningsfurildion 4. Protokollfinildion 5. Nätanslutriingsfuriktion Således kan mellan verktyget och styrsystemet anslutas två eller flera i serie efter varandra anslutna enheter där en av enhetema är ansluten direkt eller via ytterligare enhet(-er) till mål- systemet (styrsystemet). Verktygsarrangemanget kan anordnas att första enheter är anordnade att hantera uppgifter i ett övre lager i stacken, dvs. generella uppgifter, medan nämnda andra enhet är anordnad att hantera uppgifter i ett det övre lagret underliggande lager i stacken, dvs. uppgifter av för målsystemet speciell natur. Den övriga enheten kan vara anordnad att hantera uppgifter i ett det det sistnämnda lagret underliggande lageri stacken. Verktygsarrangemanget kan vara anordnat att arbeta med ett sig tilldelat protokoll och att uppgifter om skillnader i de till den till styrsystemet anslutna enhetens uppgifter i stacken relaterade funktioner och styr- systemets faktiska funktioner är överförbara till verktygsarrangemanget för avläsning eller påverkan av uppgifterna medelst det tilldelade protokollet. En gatewayfunktion eller proto- kollomvandlare kan transfonnera uppgifter i ett av styrsystemet utnyttjat protokoll till upp- gifter i det tilldelade protokollet, eller vice versa. Gatewayenheten kan dels vara ansluten till PCn eller PDAn via ett standardprotokoll, exempelvis USB, och dels med andra enheter anslutna till systemet via en variant av samma standardprotokoll utökat med en tidssynkroni- sationsfuriktion som medger att alla till gatewayen anslutna enheter kan arbeta gentemot eller relaterat till en gemensam tidsbas.

En för närvarande föreslagen utföringsform som uppvisar de för uppfinningen signifikativa kännetecknen skall beskrivas i nedanstående under samtidig hänvisning till bifogade ritningar där figur l i blockschemaform och principiellt visar verktygens och enheternas anslutning till styrsystem och ett mätsystem, figur 2 i blockschernaform och principiellt visar delar av figur 1 kompletterad med ytterligare delar, 15 20 25 30 528 072 8 figur 3 i blockschemaform visar en mätuppställning av ett turboaggregat som exempel på uppfinningens mätdel, figur 4 i blockschemaform visar en uppbyggnad av första och andra enhet, figur 5 i blockschemaforrn visar en mät-, analys- och simuleringsuppställning i ett styrsystem, figurer 6 och 7 i blockschemaforrn visar ytterligare uttöringsfornier i förhållande till utföringsforrnen enligt figurema 1-5, figur 8 i blockschemaform och sidovyer visar principiellt sarnordningsbara funktions- och enhetsdelar, och figur 9 visar en principskiss på informationshantering.

Verktyget eller verktygsarrangemanget består av ett antal moduler eller enheter som schema- tiskt visas i figur l där enhet l, grundenheten, innefattar en enhet lämpad för kommunikation med människan och med kringutrustning till exempel en PC eller PDA av konventionellt slag.

Till enheten l är ansluten eller ansluts i en uttöringsforrn en enhet 2, som utgör ett PC-inter- face. Anslutningen är uttörd via en anslutning 3 som kan vara av gängse typ för att ansluta periferienheten till PC, exempelvis USB, Firewire, PCMCIA, PCI, Bluetooth, etc. Enheten 2 innefattar en mikroprocessor med erforderlig kringutrustning, symboliserad med 4, och en bussutrustning som innefattar en första kabeldel 5', en bussanpassningsenhet 5” och en andra kabeldel 5”” som avslutas med en kontaktdel 6 med vilken den är ansluten eller ansluts till systembussen 7 via den med bussen förbundna kontaktdelen 6”. Till systemet anslutna systemmoduler symboliseras med 7°°och 7” och l2. Grundenheten 1 innehåller en för ända- målet ägnad databas 8, en därmed arbetande applikation 9 samt ett applikationsgränssnitt (API) 10 arbetande mot enheten 2. Med databasedition 8' kan användaren redigera databasen och ange hur värden i denna skall tolkas och representeras på bildskärmen i verktyget. Inmat- ning av tolkningsdata kan ske direkt från PC:s tangentbord eller från en konfigureringsfil.

Som exempel på databaseditor kan nämnas ”Navigator Database Editor” från Kvaser AB, SE.

Applikationen är skriven i ett vanligt förekommande språk, exempelvis Delphi, C++ eller 15 25 528 072 9 Visual Basic. Exempel på en applikation är Kvaser Navigator och på API CANlib från Kvaser AB. Uppbyggnaden visas schematiskt med ll. Exempel på enheten 2 är LAPcan II och en enhet 5” utgörs av DRVcan 251, dessa också från Kvaser AB. Med den beskrivna uppställ- ningen och exemplifierade produkter kan systemet 7 analyseras och arbeta med protokollet CAN och ett fysiskt gränssnitt enligt specifikationen för Philips CANdriver 82C25 l. En enhet i systemet 7 kan vara en motorstyrningsenhet 12, exempelvis Bosch DI-Motronic, som styr motorn 13. En modem PC har datakraft och minnesutrymme tillräckligt för att rymma en avancerad databas och utföra tunga beräkriings- och analysuppgifter. En PDA är i detta hän- seende mera begränsad varför det kan vara lämpligt att fördela tyngre och minneskrävande uppgifter till enheten 2 och/eller reducera verktygets kapacitet i en PDAversion. Detta kan exempelvis göras genom att utnyttja PCversionen som ett “programmeringsverktyg” för PDAversionen. Speciella mät- och analysuppställningar och för dessas nödvändiga del av databasen samt en eller flera fixa presentationsuppställningar av mät- och analysresultaten på PDAns skärm. Efter det att man i PCn bestämt sig för vilka uppgifter som skall lösas och hur resultaten skall presenteras, så genereras en konfigiirationsfil som sedan nedladdas till PDAn.

Konfigureringen kan ske stegvis, exempelvis med en separat konfigurering av presentations- funktionen, en annan för databasfunktionen, osv. Enheten 2 enligt figuren l kan således alter- nativt utgöras av en PDA-enhet la med förbindelser 3', 3” och 3”” till verktygsdelen l (3' = fast och 3”= trådlös) respektive enheten 2, som enligt nedanstående då kan bilda en första enhet, varvid PDA-enheten kan anses ingå i ett verktygsarrangemang med enheten 1.

En lösning enligt uppfinningen visas bl.a. i figuren två. Här införes en mätmodul 200 för mät- ningar på turboaggregatet 200'. Till denna ansluts med kablagen 204 och 204' ett antal avkän- ningsorgan som givare/sensorer av olika slag, exempelvis en hastighetspickup 201, ett antal tryckgivare 202, 202', 202", samt ett antal temperturgivare 203, 203' och 203", massflödes- mätare 216, för mätning av kompressor/turbinenhetens 200” varvtal, ingående och utgående tryck och temperatur, ingående massflöde, etc. med vars hjälp turbons (mätobjektets) egen- skaper kan beräknas. Mätmodulen 200 filtrerar, insamlar, tidsstämplar och bearbetar mätsignalerna på lämpligt sätt och placerar dem i en lokal databas, allt i enlighet med data- basens regler. Kompletterande mätningar som utförs av motorstyrenheten 205 kan tappas från CANbussystemet 206 via anslutningen 207, antingen genom avlyssna CANbussen för med- delanden med mätvärden som motorstyrmodulen normalt utsänder, eller på begäran av mät- modulen. Begäran kan ske enligt CCP (CAN Calibration Protocol). Mätmodulen sänder sedan 10 15 20 25 30 528 072 10 mätresultaten till PCn för vidare behandling. Mätresultaten kan skickas antingen via CANbussen i systemet 206, via den exklusiva CANförbindelsen 208, via USBförbindelsen 209 eller via Bluetoothförbindelsen 210. Mätningens karaktär och uppställning avgör vilken väg som är lämplig för överförandet av mätvärdena. Vid tyngre mätningar i provcell kan det vara lämpligt att ha en för mätvärdesanalysen dedicerad PC och överföring via USB, medan man i en provbil kan utföra enklare mätningar och överföra mätvärden via bilens ordinarie CANbus till en PDA.

I vissa fall kan det vara lämpligt att låta mätmodulen vara ett styrmedel och utföra styrning av funktioner utövade av styrorgan som ställdon, elmotorer, etc. I figur 2 visas hur wastegate- ventilen 211 styrs med ställdonet 212 vilket med förbindelsen 213 är kopplat till förstärkar- enheten 214. Förstärkarenheten erhåller en analog eller digital styrsignal från mätenheten 200 via förbindelsen 215. Mätenheten erhåller styrkommandon från PCn som omsätts till en styr- signal som förstärks av förstärkaren 214 vars utsignal omsätts till ett öppningsläge av ventilen 211 vilket effektueras av ställdonet 212. Alternativt till att PCn ger styrkommando kan en regleralgoritm inläggas i mätenheten så att ventilpositionen styrs återkopplat till adekvata mätsignaler.

Verktyget enligt figuren 2 består således av en grundenhet 201 och en enhet 216 som omvandlar målsystemets 206 lågnivåprotokoll, exempelvis CAN, till ett standardprotokoll för PC, exempelvis PCMCIA eller USB enligt tidigare beskrivning. Till enheten 216 är ansluten en enhet 200 som i sin tur är ansluten till systemet 206 och till sensorerna på mätobjektet 200'.

Kommunikationen mellan enheten 201 och enheten 216 sker med ett första protokoll symbo- liserat med 217, mellan enheten 216 och systemet 206 med ett andra systemgernensamt protokoll 218 och enheten 200 med ett tredje protokoll syrnboliserat med 219. Kommunika- tionen mellan enheten 200 och 201 sker med ett fjärde protokoll 220. I begreppet protokoll menas här ett grundprotokoll inklusive bithastighet kompletterat med högre lager. Dessa lager avviker från lageruppdelningen enligt den gängse använda OSI-modellen. Många uppgifter som enligt OSI-modellen handhas av de lägsta lagren kan lösas av högre lager. Exempelvis kan protokollet 217 vara baserat PCMCIA kompletterat med API-funktioner som är skräddar- sydda för en viss enhet 216 och protokollet 220 baserat på lämplig variant av USB, exempel- vis USB Highspeed, USB Fullspeed eller USB Lowspeed, kompletterat med API-funktioner som är skräddarsydda för enheten 200. Med variant av ett protokoll menas således dylika 10 15 20 25 30 528 072 ll större eller smärre förändringar. Dessa anpassningar kan vara slutligt specificerade eller modi- fierbara med ett modifieringsprotokoll. Som jämförelse kan nämnas J 1939 som exempel på ett slutligt specificerat protokoll baserat på grundprotokollet CAN och som exempel på modifier- bara protokoll kan nänmas CanKingdom, detta också baserat på CAN, med vilket ett slutligt protokoll kan definieras i detalj. Motsvarande principer kan tillämpas för allmärma grundprotokoll som USB, TCP/IP, etc. för att erhålla lämpliga protokoll för kommunikation mellan verktyg dess gränsyta mot målsystem. Ytterligare protokoll kan föreligga, speciellt anpassade för att användas i en konfigurerings- eller uppstartningsfas. De hittills kända verk- tygen är behäftade med begränsningar beroende på dess arkitektur. Hittills har systemen varit uppbyggda med synsättet att kommunikationsprotokollet varit en del som är så oberoende av applikationerna som möjligt. Som framgått av beskrivningen, så arbetar uppfinningen med flera protokoll där även API ingår och där detaljer i kommunikationsprotokollet som bithas- tighet anpassas till applikationema och där databasens struktur och regler hålls gemensam oavsett vilket grundprotokoll för kommunikationen som används. Systemprotokollets data- strukturer används genomgående. Om systemprotokollet exempelvis är J 1939, så används PGAer och SPNer i enlighet med J 1 939-71 även om kommunikationsprotokollet är USB eller Bluetooth.

Vid analys av händelser och mätningar i system av beskrivet slag är det väsentligt att kunna relationsställa dessa i tiden. I lösningen enligt uppfinningen som framgår av figuren 2 kan detta enkelt göras För mätningarna utförda av enheten 200 med en klockfunktion i densamma.

Mätvärden från 205 kan grovt relationsställas med mätvärden i 200 genom att tidsstämpla i enheten 200 lärnpligt valda mottagna meddelanden från systemet 206. En del av dessa utvalda meddelanden kan innehålla mätvärden eller händelser som standardmässigt utsändes i syste- met 206. Kvaliteten är dock beroende på hur väl man känner tidsfördröjningen mellan mät- ningen och utsändandet av respektive mätsignal i systemet 206. Ett alternativ är att ansluta enheterna 200 och 205 till en och samma givare, exempelvis massflödesmätaren 216. Mät- signalerna från de båda enheterna kan i PCn tidsrelateras till varandra genom att korrelera massflödesvärdena mellan respektive enhet eftersom de baseras på en gemensam sensor.

Verktygsarrangemanget kan innefattar en avancerad del 201 och en mindre avancerad del (PDA) 221. Förbindelserna 209, 222, 223, 224 är anordnade på motsvarande sätt som 3, 3°, 3” och 3”'. l5 20 25 30 528 072 12 I det föregående exemplet har antagits att turbosystemet endast innehåller en turbo. Idag är dock trenden mot mera avancerade system med dubbla eller tredubbla system där någon turbo kan vara elassisterad eller helt driven av elektricitet. Flera sådana lösningar finns beskrivna i facklitteraturen, exempelvis artiklar utgivna av 3K-Warner Turbosystems GmbH i serien Academy (http://wvvw.turbos.bwauto.com/): “Regulated Two-Stage Turbocharging - 3K- Warner's New Charging System for Commercial Diesel Engines” av Dipl.-Ing. Frank Pflüger, “Der eBooster” av Dr. S. Münz et.al. och “Moderne Aufladekonzepte flír PKW- Diesel- motoren” av P. Hoecker et.al. Sådana system kräver väsentligt mera mätningar än vad en mät- enhet 200 klarar av. Lösningen på problemet är att koppla samman flera mätenheter till en eller flera gemensamma bussar. Varje mätenhet mäter och eventuellt också reglerar en turbo i flerturbosystemet. Via en av bussarna synkroniseras eller relationsställs klockoma i vardera mätenheten så att en gemensam tidsbas erhålles och som kan användas för att koordinera mätvärden och börvärden i tiden. En utfóringsform av ett distribuerat mätsystem med enhe- terna 303, 303', 304 och 310 visas i figur 3. Till en förbränníngsmotor 300 är anslutet två lika tvåstegs turboaggregat 301 och 301' som matar motom med tryckluft via kylama 302 och 302. Mätmoduler finns av två slag. En enkel, 303, med en mätdel, en processor, en CANbussanslutning och en USBanslutning. En sådan enhet klarar av mät-och regleruppgifter för en turbo. Den mera avancerade enheten 304 har, förutom vad den enkla enheten uppvisar, också ytterligare en processor med flera nätanslutrringar, exempelvis Bluetoothanslutning, USBanslutningar, altemativt flera CANanslutningar eller kombination av dessa med vilka ett mätsystemnätverk kan byggas upp av en avancerad enhet tillsammans med en eller flera enkla och/eller avancerade enheter. Den enklare enheten 303 är kopplad till lågtrycksturbon 305 via anslutningskablaget 306 vilket i sin tur är kopplat till erforderliga sensorer för mätningens genomförande som tidigare visats exempel på. Enheten 304 är kopplad till högtrycksturbon 307 samt även till laddlufikylaren 302 för mätningar. Dessutom reglerar den bypassventilen 308 och avgastördelnjngsventilen 309. På samma sätt är det identiskt lika turbosystemet 301' uppkopplat till mätenhetema 303' och 310. Mätrnodulen 310 är av samma typ som 304, men har här också en sarnmarrkopplingsfiniktion mellan de olika mätmodulema och PCn. Som gemensamt meddelandeöverföringsprotokoll har valts USB. Mätmodulen 310 förbindes med mätmodulema 303, 303' och 304 med respektive anslutningar 312, 312' och 312” och med PCn med anslutningen 313. I sin enklaste form har 310 ftinktionen av en USB-hub och sam- manställning av mätvärden för analys gör då av PCn. Det som skiljer mätsystemets USB-nät- verk från ett standardnätverk är att USBprotokollet mellan mätenheterna har ett tillägg med 15 20 25 30 528 072 13 vilket en gemensam tid erhålles i mätsystemet. Mätrnodulen 310 har dock kapacitet att exekvera avancerade program som avlastar PCn. Detta är speciellt värdefullt om PCn utbytes mot en enhet med mindre prestanda, exempelvis en PDA, eller om systemet skall användas för självständig mätvärdesinsamling då all beräkning kan utföras av de ingående enheterna och lagras i minnen hos de avancerade mätenheterna. Generella moduler av typ 303och 304 kan således enkelt med hjälp av instruktioner anpassas till speciella uppgifter och mätkonfigu- rationer som därmed blir standardiserade vilket underlättar både mätningar och tolkning av mätresultat. Många små mätsystem kopplas ihop och bildar större system. Genom de små systemens enkelhet, kan ingenjörer med uppgift att skapa modeller av maskiner och stor kunskap om simulering, men med begränsad kunskap om mätning, själva arrangera mätupp- ställningarna så att de på bästa sätt ger besked om simuleringsmodellernas kvalitet. Mätupp- ställningarna för delsystem kan så enkelt och utan störningar integreras i större mätarrange- mang med andra mål. På så sätt kan mättillfällen för helt andra uppgifter tas tillvara för veri- fiering av modeller. Exempelvis kan en mätning för att belysa en motors kylsystem eller elsystem utnyttjas för verifiering av modeller av turbosystemet.

Figur 4 visar schematiskt uppbyggnaden av en enhet 303 enligt figuren 3, här betecknad 400.

För tydlighetens skull är den försedd med två mikroprocessorer, men uppgiften kan lösas med en rnikroprocessor. Enheten 400 anslutet på ena sidan med ett system 401 via kontakterna 402, 403 och anslutningsledningen 404. Via anpassningselektrorriken 405 kan signalerna på bussen läsas av mikroprocessom 406. Med hjälp av instruktioner lagrade i minnet 407 kan signalerna tolkas i enlighet med det i systemet rådande protokollet 408. I sin enklaste form kan tolkningen innebära att endast det mottagna bítmönstret överföres, men tolkningen kan vara av en omfattande art där mycket tilläggsinformation givet av protokollets regler tilliöres av mikroprocessom. Applikationsmjukvara, dvs. instruktioner för en eller flera applikationer som bearbetar för mikroprocessom tillgänglig information, finns också lagrad i minnet 407, symboliserat med 407'. Den så tolkade informationen överförs till det dubbelportade minnet 409. Till den tolkade informationen kan läggas ytterligare information av intresse, exempelvis tidsstämpling när informationen inhämtades från systemet. Tidpunkten hämtas från klockan 410 som triggas på lämpligt sätt av anpassningselektroniken, exempelvis när mottagande av ett meddelande påbörjas. Informationen lagras i det dubbelportade minnet på ett organiserat sätt enligt ett regelverk anpassat efter systemprotokollets krav så att specifik information lagras på specifik plats indikerat med tabellen 411. Det dubbelportade minnet 409 kan läsas 15 20 25 30 528 072 14 av mikroprocessorn 412 som kan kommunicera enligt ett andra protokoll med hjälp av regler lagrade i minnet 413 och fysiskt via anpassningselektroniken 414 med ett andra system 415 via kontakterna 416 och 417. I minnet 413 finns även lagrat regler för hur informationen lagrat i 409 enligt reglerna i 407 och 411 omvandlas enligt reglerna för andraprotokollet 418.

I enklare system kan andraprotkollet kan vara baserat på CAN och flera enheter 400', 400", etc. av typen 400, samt ansluta på tidigare beskrivet sätt en enhet 425 av typen 201 eller 221.

Det andra protokollet är således anpassat fór kommunikationen mellan enheter ingående i ett mät eller analyssystem. På så sätt kan ett separat mätsystem och/eller analyssystem enkelt skapas där data, information och kommandon utväxlas med hjälp av ett för systemet gemen- samt protokoll som är oberoende av målsysternets protokoll. Enheten 400 innehåller en del i mikroprocessorarrangemanget 406, visat med 406a (I/0), som arbetar med digitala och/eller analoga funktioner. Delen 406a innefattar in- och/eller utgångar till multiplex- och förstärkar- delen 408 vilken i sin tur är ansluten till kablaget 408' för nämnda funktioner. Förstärkardelen 408 kan innehålla elektronik för betjäning av temperatursensorer, exempelvis K-element. På samma sätt som tidigare beskrivits innehåller enheten 400 också regler for ett tredje protokoll med anpassningsenheten 419 och anslutningsdonen 420 och 421 vilka ansluter till förbindel- sen 422 med protokollet 423. Ett lämpligt protokoll kan vara baserat på USB. Enheten 400 kan ha ett enkelt interface emot människan i form av ljusdioder 424, 424', högtalarorgan 424”, etc. för indikering av spänningstilltörsel, kommunikation, diverse fel, etc.

En mera avancerad enhet kan bestå av en modul som 400 som ansluts via en lämplig anslut- ning, exempelvis en USB-anslutning, till en enhet 450 med en mikroprocessor med kringut- rustning speciellt anpassad att hantera kommunikations- och beräkningsproblem. Ett sådant arrangemang har många fördelar. De analoga och hårt realtidsnära problemen löses av modu- len 400 medan de beräkningstunga och mindre realtidskritiska uppgifterna löses av enheten 450. Denna enhet är väl ägnad att begära in information från målsystemet som finns tillgäng- ligt, såväl enligt CCP eller liknade kalibreringsprotokoll som diagnosinformation enligt ISO 15765 eller liknande protokoll, då dessa är skapade för att handhas på en högre, ej realtids- kritisk, nivå. Konstruktionsmässigt är det stor skillnad mellan de två enheterna vilket kräver skilda kunskaper och erfarenheter hos konstruktörerna. Genom USB-förbindelsen och därtill hörande protokoll erhålles ett väl definierat gränssnitt mellan modulema vilket underlättar en parallell och till stor del oberoende utveckling av de båda enheterna. Vidare kan enheterna tillverkas som separata enheter men också enkelt konstrueras som en enhet med en intern 15 20 25 30 528 072 15 USB-kommunikation, antingen på ett och samma PCB eller som sandwichkonstruktion.

Modulen 450 ansluts direkt till en eller en eller flera moduler 400 med anslutningsdon som är visade med 451, 452, 451', 452', etc. exempelvis via en USBbaserad förbindelse. Kommuni- kationskretsar 453, 453' är anslutna till en rnikroprocessor 454 med ingående kringutrustning, bl.a. minne(-n). I dessa minnen igår applikationsmjukvara, dvs. instruktioner för en eller flera applikationer som bearbetar för mikroprocessorn tillgänglig information. Ett minneskort 455 är anordnat för loggutrustning, in- och avspelningsmöjlighet, etc. Ett till mikroprocessorn anslutet minne 456 är skriv- och avläsningsbart från två (båda) håll(-en), dvs. från både systemsidan och verktygssidan Minnet kan vara uppdelat i ett antal delminnen med olika algoritmer 456', som skyddas eller är skyddade med lösenord. Innehållet kan ävenledes vara krypterat. Verifikationer och signalering är skyddade med koder, lösenord, etc. I funktionen kan ingå kryptering enligt PGP (Pretty Good Privacy). Klockan 456 kan synkroniseras eller koordineras med klockan i törstaenheten 410 via protokollet eller med en separat klocksyn- kroniseringsförbindelse. För exempel på synkronisation via protokoll hänvisas till CanKing- dom eller TTCAN (ISO 11898-4). På så sätt kan alla förstaenheter anslutna till en andraenhet vara tidssynkroniserade. På samma sätt kan andraenheter sinsemellan vara tidssynkroniserade.

Genom tidssynkronisation av de olika enheterna kan exekveringen av applikationerna i de olika enheterna synkroniseras eller tidsrelateras till varandra. Exekvering av applikationer- eller applikationsdelar som svarar för mätning kan på så sätt samordnas med exekvering av applikationer eller applikationsdelar som svarar för kommunikation inom och mellan de olika enheterna. Detta medför bland armat att meddelanden sända enligt ett händelsestyrt protokoll, exempelvis CAN, kan uppträda på ett tidsstyrt sätt eftersom applikationer för utsändande av meddelanden exekveras samordnat i tiden. Genom att exekvering av applikationer för mätningar samordnas med avsändande av mätresultat, så erhålles en tidsrelation mellan mätningen och mätresultatets distribution i systemet i form av meddelanden. Samma sak kan givetvis göras för indikerade händelser och meddelande med information om respektive händelse. Enheten 450 kan tillsammans med enheten 400 även med lämplig mjukvara simu- lera helt eller delvis en ECU i ett ordinarie CAN-system i ett fordon. Enheten 450 kan programmeras för testning av vaijehanda slag. Vid godkännande av testet kan ett organ (lampa, klocka, högtalare, etc.) 457 aktiveras via en eventuellt erforderlig anpassningsenhet 457”. Om utrustningen och däri inprogrammerade testfunktionen får negativ indikation på att fordonet/bilen (föremålet) ej uppfyller ställda krav aktiveras organet 458. Organen 457, 458 kan utgöras av ett organ som arbetar med olika färger, signaler, etc. se ovanstående. Enheten 15 20 25 30 528 072 16 450 kan vara utrustad med organ för kommunikation med andra nätverksprotokoll, exempel- vis Bluetooth 459 och TCP/IP 460 för kommunikation mellan ett nätverk av enheter 450 och/eller verktygsenhet implementerade i PC eller PDA. Som alternativ till minnesdisk kan såkallade memorysticks för USB anslutas till en USB-anslutning. För kommunikation över telenät kan enheten vara utrustad med en GSM-modul 461 och för tidssynkronisation eller klocksynkronisation med en GPS-modul 462 vilken även kan utnyttjas för lägesbestärnning.

Till mikroprocessorn 454 är även ansluten en slumpgenerator 463 som genererar slumptal vid kodfunktioner, m.m. Beträffande nämnda protokoll, jfr ovanstående. Användaren kan ange att det som skickas skall gå mot speciella verktyg identifierade med ID, tex. KVASER's ID, varvid KVASER tillhandahåller aktuell ID. Utrustningen kan vara anordnad att arbeta med hårdkodade serienummer och ID för säkerställande av att rätta exemplar av utrustningen erhåller rätta inställningar. Minnesarea som är skrivbart och läsbart från PC-sidan föreligger därvid. Kundnummer för system och PC kan utnyttjas. Verifikationer och signeringar är anordnade att ske med hårdkodade nycklar. PDA-enheten kan ersättas med en enklare enhet med nämnda funktioner för godkännande och icke godkännande, dvs. enheten har en än mer än PDA begränsad kommunikation till användaren. Den kraftfulla PC-delen kan rådfrågas eller ta över provningen vid icke godkänt resultat. PDA-enheten kan i en utföringsform lösa endast kända problem. Samverkningar kan ske med data och/eller röst. Problem som inte löses på PDA-nivån löses på PC-nivå och införes i databasen, varvid såväl problemet som dess lösning blir känt och kan därefter t.ex. ingå i det som skall lösas med PDA eller ifrågava- rande enhet. Signalering och verifiering kan ske med asymmetriskt chiffer både mellan PC och PDA samt PDA och fordon/bilar (föremål) för att säkerställa att obehörig manipulation av föremål försvåras och att man i efterhand skall kurma spåra hur manipulering gått till. Hård- kodade ID och digitala signeringar utnyttjas således dels för att säkerställa att obehörig eller oavsiktlig manipulation förhindras eller försvåras och att utförda manipulationer får spårbar- het och för att olika användare av ett och samma verktyg skall kunna särskiljas och ha till gång till olika data och utnyttjandemöjligheter.

Traditionellt är analoga och digitala mätningar separerade från kommunikationen i ett nät- verk. Vidare är mätsystemen uppdelade i moduler efter mätningens art. En rnätenhet kan vara uppbyggd av en kommunikationsmodul, en eller flera temperaturmätningsmoduler, en eller flera analogmoduler, etc. Kommunikationsmodulen används för att kommunicera mätvärden.

De i uppfinningen beskrivna modulerna 400 har kapacitet att utföra alla typer av mätningar 15 20 25 30 528 072 17 samt att deltaga i mätobjektets nätverkskommunikation. Analoga mätningar kan även företas på nätet med anslutningsdonet 426 via kabeln 427 och korreleras till på bussen uppträdande meddelanden. På så sätt kan en och samma modul 400 användas för indata till verktyg för både analys av nätverkskommunikation och för analys av fysikaliska förlopp i ett målsystem samt för simulering av moduler.

Vanligtvis presenteras mätvärden som funktion av tid. Iturbosammanhang vill man dock ofta ha mätvärdena sammanställda till det aktuella tillståndet i kompressor-ns eller turbinens map.

Detta är speciellt värdefiillt under provkörning. En enhet 450 har kapacitet att bearbeta infor- mationen så att resultatet kan presenteras som en driftpunkt i en kompressor eller turbinmap.

Testföraren kan på sin PC eller PDA i realtid se hur aktuell driftpunkt ligger i förhållande till aktuell kompressormap. Han kan med kommandon från sin PDA initiera loggning av mätvär- den när driftpunkten ligger i för utvecklingen intressanta områden. Enheten 450 kan också ges triggvillkor för loggning av data så att detta endast sker vid intressanta punkter, vilket kraftigt reducerar minnesbehov för loggning och förenklar senare analys. Andra intressanta triggvill- kor kan ställas upp, exempelvis vid oljud, höga eller låga temperaturer, etc. Enheten 450 är speciellt lämpad för specialprogrammering eftersom tidskritisk och komplicerad mätning görs av enheten 400 och förbindelsen 422 med protokollet 423 utgör ett effektivt och väldefinierat gränssnitt mellan de båda uppgifterna. Detta kan exempelvis vara baserat på USB High Speed.

Figuren 5 visar schematiskt ett exempel på en mätuppställning. Målsystemet består av två kommunikationsbussar 501 och 551 som förenas via en gateway 550. Till bussarna är anslutna ett antal enheter 502, 503, 504 och 505 respektive 552 och 553. En modul 554 skall utvecklas för att ingå i systemet och anslutas till bussen 551. Erforderliga indata finns till- gängliga i enheten 555 vilken ansluts med kabelaget 555' till förstaenheten 556 vilken motsvarar en mätmodul 400. Förstaenheten 556 är via USB-förbindelsen 557, modifierad för tidsynkronisation av mätsystemet, ansluten till andraenheten 558 vilken motsvarar en modul 450. Enheten 556 är inkopplad på bussen 551 med förbindelsen 556'. Enhetema 556 och 558 simulerar tillsammans modulen 554 i systemet. Enheten 558 är förbunden med systemsam- ordningsenheten 559 av typ 550 via USB-förbindelsen 559', vilken också är modifierad för tidssynkronisation. Bithastigheten i USB-förbindelsema 557 och 559' kan vara olika och kommunikationsprotokollen anses då vara av skilda varianter, även om bara bithastigheten 10 15 20 25 30 528 072 18 skiljer dem åt. Systemsamordningsenheten 559 kan förbíndas till ett verktyg på mångahanda sätt. Kommunikationskretsar för Blåtand och USB (t.ex.) anges med 560, 561. Anslutnings- don 562, 563 möjliggör anslutning av förenklad verktygsdel 564 (PDA) och avancerad verk- tygsdel 565, vilka delar även kan anslutas med kretsen 560 i Blåtandsfallet. Förbindelserna 566, 567, 568, 569 kan vara trådbundna eller trådlösa. PDA 564 kan således vara trådlöst för- bunden med kretsen 560 (se 568) och delen 565 (se 569). Ett protokoll 570 kan vara baserat på USB och ett protokoll 571 är baserat på Blåtand. Ett protokoll 572 kan vara baserat på TCP/IP (Ethernet) för kommunikation på internet LAN eller World Wide Web. Modulen 559 samordnar även delsystemen 572 och 573. Delmätsystemet 572 mäter på objektet 502' till nätverksmodulen 502. Mätningen omfattar tre olika delar i objektet 502' som betjänas av mätmodulema 574', 574" respektive 574'” av typen 400 som i sin tur är förbundna med sub- samordningsmodulen 574 kommunicerande med protokollet 581. Mätmodulen 574'” är för- bunden med systembussen 501 via förbindelsen 575. Delmätsystemet 572 kan därmed inte bara koordinera mätningarna med busstrafiken utan också lämna information om och analy- sera densamma. Modulen 574 kommunicerar med samordningsmodulen 559 med protokollet 582. Mätobjektet 504' i delmätsystemet 573 betjänas endast av mätmodulen 576 vilken är direkt förbunden med modulen 559. Modulen 576 är också ansluten till bussen 501 och dess- utom mätkopplad till densamma med inkopplingsorganet 577. Modulen 576 kan därmed utföra detaljerade analoga analyser av på nätet förekommande meddelandesignaler. Ytter- ligare en variant på användandet av moduler typ 400 (alt. 400+450) visas med modulen 578 som är analogt ansluten till de båda bussarna med 579 resp. 580 och kommunikativt ansluten med 579' resp. 580'. Med denna uppkoppling kan en detaljerad analys av kommuniktionsför- loppen såväl digitalt som analogt göras på resp. buss var för sig och i kombination över gate- wayen 550. Resultatet av analysen kan kommuniceras över endera bussen till mätsystemet, eller i alternativet med den kombinerade modulen 400+450 lagras i 45 O-delens minne.

Enheten 55 9 är således navet i ett avancerat mät- och analyssystem som kan arbeta självstän- digt eller i kombination med andra enheter i ett verktygssystem. Då varje enhet i mätsystemet innefattar en eller flera microprocessorer, en del optimerade för mätningar och analys, specialiserade för vissa uppgifter med hårda realtidskrav, andra för krävande beräkningsupp- gifter och loggning av resultat och data, erhålles ett totalt mät- och analyssystem med mycket stor kapacitet men som enkelt kan omkonfigureras och underhållas med överordnade standardenheter anpassade för kommunikation och resultatpresentation för människan, såsom 10 15 20 25 30 528 072 19 PC och PDA, direkt eller via allmänna kommunikationssystem. Såväl kommunikationsorien- terade som mätorienterade problem kan analyseras och lösas. Lösningar, tester, diagnostik och simuleringar kan införas i systemet och systemet ger möjlighet till att betjäna och betjänas av många människor med olika specialiteter parallellt på ett säkert sätt. Som beskrivits i det föregående kan verktygets olika delar kommunicera med varandra utnyttjande olika protokoll och protokollvarianter. Beroende på uppgiftens art som verktyget skall lösa, ställs olika krav på protokollen. I de delar som arbetar nära målsystemet är realtidskrav och tidsstämpling av meddelanden och händelser viktiga, varför protokollvarianter med tidssynlaonisationsegens- kaper gärna användes. För rena analysuppgifier är realtidsegenskaper mindre viktiga varför standardprotokoll med fördel används som grund. Om behov av trådlös kommunikation eller kommunikation över allmänna kommunikationsnät förkommer, så används varianter på vanli- gen förekommande kommunikationsprotokoll som Bluetooth, TCP/IP, GSM, etc. Härvid efierstävas att så långt som möjligt behålla de i målsystemets protokoll förekommande orga- nisation och uppbyggnad av signaler och kommandon och så sent som möjligt bryta upp dem i sina beståndsdelar. Exempelvis behålles strukturer med SPNer och PGNer i målsystem av J 1939-typ fram till dess att informationen behandlas i den verktygsdelen residerande i en PC eller PDA.

I många fall uppträder ett fel eller en händelse där det är svårt att bedöma dess orsak, exem- pelvis sporadiskt uppträdande missljud i en bil, sporadiskt uppkommande vibrationer, etc. Då kan det vara lämpligt att logga så mycket data som möjligt och låta operatören ange när felet eller händelsen uppträder. Detta kan enkelt göras genom att operatören genererar en signal, exempelvis via en tryckknapp, som kan detekteras av systemet och generera ett märke i det insamlade datat. Det senare analysarbetet kan då koncentreras till data som insamlats kring tidpunkten för märkets uppträdande. Ett mera avancerat sätt är att i systemet införa en kanal för inspelning av röst som kan tidsrelateras till övrigt inspelat data. När problemet uppstår, ger operatören 584 ett röstmeddelande 585 som upptas av mikrofon 586 i enheten 564, dvs. ett enkelt kommentatorsystem. Så snart enheten 564 påbörjar ljudupptagning sänder den en signal 587 via förbindelsen 566 som registreras och tidsmarkeras som en rösthändelse i enhe- ten 559. Enheten 564 upptar ljudet från operatören 584 och överför det i digital form till enheten 559 som sparar det på lämpligt sätt, exempelvis som en röstfil. Eftersom det till 559 anslutna delsystemen är tidssynkroniserade till 559 och därmed också sinsemellan, kan nu operatörens information relationsställas till alla i systemet insamlade data. Enheten 599 kan 15 20 25 30 528 072 20 dessutom nedladda röstinfonnationen till anslutna delar via förbindelserna 5591 559” och 559°”. Bild och Ljud har tre olika funktioner tillsammans med data från de första signa- lerna/anslutningarna. 1 Tillföra information genom att visualisera via bild och kommentarer via ljud.

Denna information hjälper den andra personerna som skall analysera och tolka de första signalerna. 2 Ljud och bild kan även användas för att identifiera första signaler, genom att första personen kan beskriva mätningen och förhållandena runt mätningen som inte framgår av de första signalerna eller är svåra att tolka från dessa första signaler.

T.ex. missljud eller egenskaper under mätningen som hög höjd, åska, kraftig sväng etc. 3 Bild men framför allt ljud kan användas för att initiera mätningen genom intensite- ten på ljuden eller genom detektering av olika kommandon på liknande sätt som handsfree kopplar olika ljudbilder/ord till olika funktioner.

Punkt 3 är ganska lätt att urskilja när den är aktuell men ett väl valt ord med funktion 3 kan även ge funktion som kan hänföras till 1 och 2 beroende på hur ordet tolkas och används.

Triggning idag sker medhjälp av uppställda villkor på signaler som erhålles från' en eller två första anslutningar. Åtminstone den ena av dessa två anslutningar kan utgå från i systemet analog signaler som genom någon av enheterna typ 400, interna eller externa, till lådan omvandlar dessa till digitala signaler. Detta kan gälla även i ett system med detta som enda trigg varpå andra signalerna bara utnyttjas för funktionen 1 och/eller 2 enligt ovan. I detta fall kan det vara aktuellt att man utnyttjar andra enheten för indikering genom att visuellt (t.ex. lysdioder eller markering på en dator skärm) eller via en audioutgång till en enhet med hög- talare. Det är även möjligt att via olika bilder, audiella såväl som visuella, identifiera och beskriva vad som orsakade triggningen t.ex. ”temperaturen är för hög” eller ”felmeddelande detektera”. En fördel med ljudbilder är att operatören kan ge och erhålla denna information utan att avbryta pågående verksamhet t.ex. att köra bilen. En fördel med visuella bilder är att man på ett enkelt sätt kan erhålla högupplöst detaljinforrriation om positioner i rum och tid som kan relationsställas till annan information av samma typ med grövre upplösning. 15 20 25 30 528 072 21 En ytterligare utformning visas i figur 6. Ett distribuerat styr-, mät- eller datainsamlings- system 601 arbetar med ett första protokoll 602 och innefattar ett antal moduler 603 och 604 för olika uppgifter. Exempelvis är modulen 603 anordnad att utföra temperatur-mätning med sensorn 606 medan modulen 604 kan utföra flera uppgifter 606, 607, vilka kan väljas med kommandon. Kommandon il, i3 och kommandosvar il', i3', samt signaler i2, i4 och signal- svar i2', i4' utväxlas med utnyttjande av förstaprotokollet via förbindelsen 608. En första enhet 609, anordnad för kommunikation med systemet samt åtminstone viss analys av detsamma med utnyttjande av det första protokollet, ansluts till förbindelsen och kan utväxla signaler och kommandon il, il', i2, i2', i3, i3', med en första struktur och funktion anpassat efter systemets och det första protokollets krav. Förstaenheten innefattar en omvandlingsenhet 610 som kan omvandla signaler och kommandon av första struktur och funktion enligt det första protokollet och systemets krav till en andra struktur och funktion anpassat till ett system, verkligt eller virtuellt, arbetande med ett andra protokoll 611 med liknande krav. Via förbin- delsen 612 överförs de omvandlade signalerna och kommandona, helt eller delvis, markerat i figuren med iil-ii4', till en andra enhet 613 anordnad att arbeta med det andra protokollet och att vidarebefordra dessa i mer eller mindre bearbetad form till verktyget 614. Verktyget 614 är anordnat att arbeta med det andra protokollet och systemet med egenskaper som avskanning av meddelanden 615, styrfunktioner 616, analysfunktioner 617 och strukturfunktioner 618.

Det beskrivna flödet kan ske i omvänd riktning från verktyget till det första systemet varvid signaler och kommandon genererade för det andra systemet och protokollet sänds via den andra enheten till den första enheten där signaler och kommandon omvandlas till struktur och funktion enligt kraven för det första systemet och det första protokollet. inom uppfinnings- tanken ligger också att utnyttja en annan modul 619 i systemet som gateway för kommunika- tionen mellan förstaenheten och verktyget. I fordon kan lämplig sådan modul vara en ägnad för telefonkommunikation mellan fordonet och allmänna telenätet eller en modul för lagstiftad diagnosinformation, såkallad “OnBoard Diagnostics” (OBD), och lämpligt andraprotokoll kan då vara ett standardiserat diagnosprotokoll, exempelvis en variant av KWP 2000 för CAN (ISO 15765). Med variant av protokollet KWP avses exempelvis bilmärkesspecifika imple- mentationer av standarden. Den till datorn eller den första delen (PC) anslutbara enheten (PDA eller liknande) eller andra delen är kapabel att utföra del av uppgifterna som är möjliga för PC:n. Dessa uppgifter ställs upp i PC:n och laddas ned till PDA:n i konfigurationsfiler.

PDA:n eller motsvarande kan utgöras av en standardenhet som saknar aktuellt gränssnitt, t.ex.

CAN-gränssnitt. PDA:n kan ersättas av en enklare enhet med indikationer, t.ex. lampa, l0 15 20 25 30 7528 072 22 lampor, signalorgan, etc., som anger om det med enheten testade, simulerade, etc. systemet uppfyller förutbestämda funktioner eller specifikationer. PDA:n eller enheten har begränsad kommunikation med användaren och på så sätt kan förenklade tillvägagångssätt utnyttjas vid testning eller motsvarande. Om PDA (Personal Digital Assistent) eller enheten ger signal om att testet eller motsvarande inte kan utföras, kan den anslutas till den mera kraftfulla PC:n, som kan nedladda ytterligare eller andra uppgifter till PDA:n tex. efter det att den utfört analys, simulering, etc. av den uppkomna informationen. PDA:n eller motsvarande kan även bortkopplas med speciellt ej visade bortkopplingsorgan från PC:n efter nedladdningen och utnyttjas fór andra system än de visade. Flera PDA kan laddas från PC:n och utdelas till olika tekniker i fält.

Figur 7 visar en variant på utnyttjande av uppfinningen. I ett forsta skede är verktyget 701 som är implementerat på en PC 702, vilken anslutes till en andra enhet 703 och en tredje enhet 704, utrustat med ett utökat fast minne och/eller med ett temporärt anslutningsbart minne 705. Vertygsarrangemanget är anslutet till ett system 706 och uppkopplat för direkt analys av systemet, utfört av en mänsklig användare 707. Användaren skaffar sig erfarenhet av vad som är väsentligt att kontrollera och verifiera i systemet för att säkerställa en pålitlig funktion. När erfarenheten är uppnådd genereras regler fór hur analysen kan automatiskt upp- repas för att rätt diagnos skall ställas, exempelvis vilka meddelanden som skall bevakas, sekvenser av meddelanden på ömse sidor om ett givet meddelande med givet innehåll som skall sparas för vidare analys, vilka meddelanden som skall sparas vid uppträdande av fel- meddelanden, aktiv utsändning av meddelanden vid givna situationer, etc. Dessa regler sparas i form av en datafil som kan nedladdas till tredjeenheten 704. Vidare utarbetar användaren regler för en deldatabas anpassad för en PDA och regler för hur insamlad information och analysresultatet skall presenteras i en PDA. Dessa regler sammanfattas i en eller flera filer som kan tolkas av en PDA med lämplig programvara. Dessa filer är också nedladdningsbara till tredjeenheten. I detta första skede tjänstgör tredjeenheten 704 som interface mellan syste- met och verktygets övriga delar.

I ett andra skede laddas de genererade filerna ned till en eller flera tredjeenheter. Detta kan ske direkt med seriell kommunikation eller via ett temporärt minne. Med instruktioner från dessa filer kan sedan tredjeenheten självständigt samla och bearbeta för analysen väsentlig information och spara den i det utökade minnet. På ett enkelt sätt kan så ett stort antal tredje- 15 20 25 30 528 072 23 enheter anslutas till ett lika stort antal system, exempelvis en fordonsflotta. Tredjeenheterna funktionerar i detta andra skede som avancerade dataloggar.

I ett tredje skede kan en tekniker 708 med en PDA 709 ansluta densamma till en tredjeenhet 704"° som arbetat en tid i systemet 706m. PDAns programvara 710 börjar med att via en Bluetoothförbindelse 711 ladda upp de filer som finns lagrade i den med Bluetoothinterface 712 utrustade tredjeenheten med uppgifter om hur analysen skall presenteras i PDAn, hur databasen skall vara organiserad och hur den fortsatta analysen skall utföras. På så sätt kan ett stort antal tekniker analysera och diagnosticera ett stort antal system på ett rationellt sätt. I detta tredje skede fungerar tredjeenheterna tillsammans med respektive PDA som ett skräd- darsytt analysverktyg.

Om test eller diagnos misslyckas kan teknikern 708 i ett fjärde skede via allmänna kommuni- kationsmedel kontakta användaren 707 som besitter all kunskap om systemet. Användaren 708 kan då använda teknikern 707 samt bidirektionell dataöverföring mellan modulen 704m, teknikerns PDA 709 och verktyget i PCn 702 f;r att analysera varför testet eller diagnosen misslyckats. Genom analyser och simuleringar kan han komma till rätt diagnos, göra en Standardiserad analys för att ställa diagnosen, spara den i en databank och distribuera den till teknikem 707 och alla hans kollegor.

I många fall uppträder ett fel där det är svårt att bedöma dess orsak, exempelvis sporadiskt uppträdande missljud i en bil, sporadiskt uppkommande vibrationer, etc. Då kan det vara lämpligt att logga så mycket data som möjligt och låta operatören ange när felet uppträder.

Detta kan enkelt göras genom att operatören genererar en signal, exempelvis via en tryck- knapp, som kan detekteras av systemet och generera ett märke i det insamlade datat. Det senare analysarbetet kan då koncentreras till data som insarnlats kring tidpunkten för märkets uppträdande. Ett mera avancerat sätt är att i systemet införa en eller flera kanaler för inspel- ning av signaler från ett kommentatorsystem där operatören kan införa röst, bild och tryck- nappsinformation som kan tidsrelateras till övrigt inspelat data. När problemet uppstår, ger operatören exempelvis ett röstrneddelande 713 som upptas av mikrofon 714 i enheten 709.

Enheten 709 sänder en signal 715 via förbindelsen 711 som registreras och tidsmarkeras som en rösthändelse i enheten 704"'. Det i 709 sparade meddelandet kan således i ett senare skede relateras till insamlat data i enheten 704"'. Altemativt till att spara meddelandet i 709 kan det 15 20 25 30 528 072 24 överföras direkt via Bluetoothförbindelsen 711 och sparas i enheten 704"'. Bluetooth är ett för ändamålet lämpligt protokoll eftersom det är utvecklat speciellt för att underlätta digital ljud- överföring i realtid.

I många fall uppträder ett fel där det är svårt att bedöma dess orsak, exempelvis sporadiskt uppträdande missljud i en bil, sporadiskt uppkommande vibrationer, etc. Då kan det vara lämpligt att logga så mycket data som möjligt och låta operatören ange när felet uppträder.

Detta kan enkelt göras genom att operatören genererar en signal, exempelvis via en tryck- knapp, som kan detekteras av systemet och generera ett märke i det insamlade datat. Det senare analysarbetet kan då koncentreras till data som insarnlats kring tidpunkten för märkets uppträdande. Ett mera avancerat sätt är att i systemet införa en kanal för inspelning av röst som kan tidsrelateras till övrigt inspelat data. När problemet uppstår, ger operatören ett röst- meddelande 713 som upptas av mikrofon 714 i enheten 709. Enheten 709 sänder en signal 715 via förbindelsen 711 som registreras och tidsmarkeras som en rösthändelse i enheten 704”. Det i 709 sparade meddelandet kan således i ett senare skede relateras till insamlat data i enheten 704m. Det i 709 sparade meddelandet kan således i ett senare skede relateras till insamlat data i enheten 704””. Alternativt till att spara meddelandet i 709 kan det över- föras direkt via Bluetoothförbindelsen 711 och sparas i enheten 704”. Bluetooth är ett för ändamålet lämpligt protokoll eftersom det är utvecklat speciellt för att underlätta digital ljud- överföring i realtid.

En sammanfattning av system uppbyggda enligt uppfinningstanken kan bland annat anses innefatta ett antal enheter utvecklade för speciella uppgifter för analys och mätningar av olika slag i distribuerade styrsystem som sammankopplas till ett mät, diagnostik och/eller analys- system, här benämnt M-system, via förbindningar och ett gemensamt gnmdprotokoll. M- systemet kan verka mot ett eller samtidigt mot flera målsystem, vilka kommunicerar med samma eller olika protokoll. Ett rnålsystem ansluts till M-systemet med en första enhet, speci- ellt utvecklad för sin uppgift i målsystemet och utrustad med en mikroprocessor, exempelvis en enhet för mätning av fysikaliska data i en av till mälsystemet ansluten enhet, en enhet för trafikanalys på bussen, en enhet för samtidig mätning av signalnivåer på två busar. Detta ansluts till en kordinatorenhet med en mikroprocessor via förbindelser och kommunicerar med ett gemensamt protokoll, exempelvis USB. USB är för ändamålet lämpligt eftersom Start Of Frame signalen är åtkomlig för en mikroprocessor och väl definierad i tiden, vilket är en 10 15 20 25 30 528 072 25 bra grund för att utveckla inom systemet synkroniserade klockor. Vidare finns olika kommu- nikationsmoder, en del med god synkronisation, vilket också är en god grund för avancerade detaljlösningar med höga realtidskrav. Dessutom är USB från början utvecklat för överföring av ljud och bild, vilket kommer väl till pass för att till insamlade data tillföra ytterligare infonnation från en mänsklig operatör. Vidare finns månghanda standardutrustningar utveck- lade med USBanslutningar, såsom datorer PDAer, kameror, telefoner, minnen, etc., som enkelt kan integreras i M-systemet alltefter behov. Genom att bygga upp systemet med själv- ständiga enheter som kommunicerar med ett gemensamt protokoll, så kan man enkelt skapa kompakta effektiva enheter med en låg utvecklingsinsats genom att i en och samma inneslut- ning bygga in olika nakna moduler och låta dem kommunicera via interna, korta, förbindelser.

Figuren 8 visar den principiella uppbyggnaden av ett M-system. Två system 801, exempelvis ett MOST system, och 802, exempelvis ett CAN system, i ett fordon skall analyseras. Till 801 är en modul 803 ansluten, utvecklad för MOST och ansluten till koordinatorenheten 804 via USB-förbindelsen 805. Koordinatorenheten 804 är ansluten med USB-förbindelsen 806 till enheten 807 som är uppbyggd för att kunna anslutas till och analysera trafiken simultant på MOST-systemet 801 och CAN-systemet 802. Enheten 808 är en mätmodul som mäter på anordningen 809 som är ansluten till CAN-systemet 802 och till koordinatorenheten 805 med USB-förbindelsen 810. Koordinatorenheten är i sin tur ansluten till minnet 811 via USB-för- bindelsen 812 samt till datorenheten 813 via USB-förbindelsen 814 samt till kameraenheten 815 via USB-förbindelsen 816. Det inses lätt att mångahanda andra kombinationer kan åstad- kommas, speciellt med standardenheter med USB-anslutning, såsom headsets, analoga och digitala I/O, tangentbord, mus etc. Det inses också att anpassningar till andra vanligen förekommande standarder kan inlemmas, exempelvis AC97-enheter för ljudenheter. 817 visar en modul för anslutning till ett målsystem via 818 och till en koordinatorenhet eller direkt till en dator eller PDA via USB-förbindelsen 819. Modulen består av ett tvådelat skal med över- delen 820 och underdelen 821 av metall eller plast samt kretskortet 822 med ljusdiodema 823 och mikroprocessorn 824 för styrning av dessa på kommandon från analyskortet 825 via den seriella förbindelsen 826. En stor anledning till varianter är hur yttre anslutningarna 825 och 826 sker. I exemplet sker anslutningarna via kabel och enheten 817 kan göras liten. Om de yttre anslutningarna sker via kontakter krävs större utrymme. Om sådana anpassningar helt görs i underdelen 821 kan en ny och högre sådan enkelt göras medan överdelen 820 behålles oförändrad. Denna kan då göras avancerat formgiven med ett dyrt verktyg. Varianter kan då 10 15 20 25 30 528072 _26 ge samma visuella karaktär och varianters underdel kan konstrueras av konstruktörer utan djupare kännedom om elektronik. Exempel på en sammanbyggd enhet visas med 827. Över- delen 828 innefattar ett presentationskort med ljusdioder 829 som är anslutet till ett koordi- natorkort 830. Detta är anslutet till ett cpu-kort för avancerad databehandling 831 via USB- förbindelsen 832 samt till tre olika typer av analyskort 833, 834 och 835 via USB-förbindel- sema 836, 837 och 838. Respektive analyskort är anslutet till kontaktema 839, 840 och 841 i enlighet med kraven på respektive analyskorts målsystem. Cpu-kortet 831 har en USB-anslut- ning som via kabeln 842 förbindes med kontakten 843. En hårddisk 844 med USB-anslutning ansluts till cpu-kortet via kabeln 845 och kontakten 843.

Figur 9 visar ett fordon 900 med två distribuerade system 901, 902 och en operatör 903.

Denne kan i princip motsvara en avancerad sensor som kan uppfatta bildens egenskaper och beteende i olika situationer, förutsedda såväl som oförutsedda. Operatörens kan delge sin information med röst som upptas av mikrofon 904. Röstinformationen är symboliserad med 905 och de digitala signalerna med 906. Systemen 901 och 902 kan vara inbördes förbundna på känt sätt via förbindningsorgan och avger digitala signaler 908 respektive 909 till omvand- lingsenheter 910, 911 (järnför ovanstående). Röstinforrnationen 905 omvandlas medelst en omvandlingsenhet 912. Signalema 906, 908 och 909 mottages av en logger 913 som är för- sedd med anslutnings- och mottagningsorgan 914, 915 respektive 916 härför. Anslutningsför- bindelserna är symboliserade med 917, 918 respektive 919. Nämnda digitala signaler 906 från omvandlingsenheten 912 kan uppfattas av en i loggern 913 ingående koordinatorenhet 920 parallellt med signalerna 908 och 909 från de båda distribuerade nätverken 901. 902. Varje meddelande från vardera de tre enheterna 910, 911, 912, enskilt eller gruppvis, tidsstämplas samt ursprungsmärks och lagras i en i loggerten ingående minnesenhet 921. En järntörelseen- het, t.ex. 922, kan senare läsa minnesinnehållet, separera och omorganisera informationen i detta på olika sätt och relationsställa den uppdelade och omorganiserade informationens olika delar till varandra med hjälp av den tillförda tids- och ursprungsmärkningen. Loggem 913 kan vara försedd med en presentationsenhet 924 och/eller anslutbar till en yttre presentationsenhet 925 eller en datorenhet via anslutnings- och sändorgan 926 och anslutningsförbindelse 927 samt mottagningsorgan 928 i enheten 925. Ljud- och bildinformation kan återuppspelas för en operatör 923 med hjälp avi datorn 925 förekommande ljud- och bildkort 929. 10 15 20 25 30 528 072 27 Utöver missljud, fel. etc. kan man i många situationer även erhålla meddelanden från operatö- ren 903 vad han gör för manövrar och om han uppfattar fordonets uppträdande som rätt eller fel, t.ex. på en tiogradig skala. Operatörema kan vara samma person. Operatören 903 (eller 923) kan även vara förare av fordonet. En klocka eller klockfunktion är visad med 930. I ett i minnesenheten (med kringutrustning) ingående minne 931 lagras ett första informations- avsnitt 932 från systemet 901, ett andra informationsavsnitt 933 från systemet 902, ett tredje infonnationsavsnitt 934 från röst- och/eller bildfunktionen och/eller en kodnings- och/eller märkningsfunktion 904. Mikrofonen kan ingå i en PDA, innefatta eller ersättas med kamera, innefatta eller ersättas med känselindikator, etc., innefatta eller ersättas med manuellt påverk- ningsorgan 935, t.ex. tryckknapp och/eller kodgivare 936. Symbolen 937 symboliserar fel- eller körsituation som skall ingå i registrering eller järnförelsen. Presentationsorganet 925 innefattar datorenhet och jämfórelseenhet 939. Operatören 923 kan utgöra eller ingå i jämfö- relsefiinktionen. Avsnittet 934 kan innefatta en längre signalsekvens som anger situation eller fel eller en kortare signalsekvens som anger märkning, kodning, etc. Avsnittet kan påverka eller fås att motställas ett eller flera avsnitt 932, 933, etc. som tidsmässigt kan sammanfalla eller skilja sig från avsnittet eller märkningen 933. I en utföringsfonn kan koordinatorenheten 920 och rninnesenheten tillsammans med en för dessa enheter anpassad programvara (set-up) bilda en blockenhet som ingår i arman enhet (t.ex. logger) eller i ett system, varvid blocken- heten kan utgöras av en avancerad enhet som representerar framträdande utveckling och funktion och på så sätt underlättar byggnaden eller sammanställningen av den andra enheten respektive systemet. Uppfinningen kan även utnyttjas för intrimning av fordon Ooil, motor- cykel, båt, etc.) för till exempel tävlings- och utvecklingssammanhang. Föraren kan under körning meddela röst-, bild- och/eller känselledes olika körsituations- och beteendesituationer som således registreras i loggerten for senare användning, osv.

I en utföringsforrn kan operatören/föraren 903 erhålla information från systemet 910, 911, 913 om error- eller felfiler uppkommer från systemet 901 och/eller 902 och han/hon inte kärmer felindikeringen på annat sätt. Felfilerna kan initiera ljud, bild, etc. Så till exempel kan en ljudindikator 940 anordnas inom hörhåll for operatören/föraren som vid uppträdande dylik ljud-, bild- och/eller vibrationssignal 940a kan upprepa ifrågavarande situation/fel för att analysera fram felkällan eller körsituationskällan. Alternativt eller kompletterande kan fel- källan eller körsituationskällan föranleda indikering till hörset 941 till personen 903. Via 528 072 28 enheten 912 och en överforingsförbindelse 942 kan en signal 943 i förbindelsen 917 ledas till operatören/föraren. 100 - 5000 mm långa förbindelseledningar kan utnyttjas.

Uppfinningen är inte begränsad till den i ovanstående såsom exempel visade utfóringsforrnen utan kan underkastas modifikationer inom ramen För efterföljande patentkrav och uppfin- ningstanken.

Claims (20)

10 l5 20 25 30 35 528 072 29 PATENTKRAV

1. l. Loggenhet anslutbar till eller ingående i arrangemang för analys av fordon eller maskin som innefattar ett eller flera distribuerade system, vilka avger första digitala signaler hänförbara till drift- eller felsituationer i eller för fordonet respektive maskinen, k ä n n e- tecknad av, a) b) d)

2. ett första anslutningsorgan som är anslutbart till respektive distribuerade system via en eller flera första överförings- eller anslutningskanaler, ett andra anslutningsorgan som är anslutbart till en eller flera röst- och/eller bild- generatorer (kommentatorsystem) via en eller flera av de första kanalerna, eller en eller flera andra överförings- eller förbindelsekanaler, första mottagningsorgan för mottagning av de första digitala signalerna via det första anslutningsorganet, andra mottagningsorgan för mottagning av de andra digitala signalerna alstrade medelst respektive röst- och/eller bildgenerator, och organ för koordination av de första och andra signalerna och tillhandahållande av avsnitt av de första och andra digitala signalema till i loggenheten eller i arran- gemanget ingående presentations- eller bearbetningsenhet anordnad att effektuera järn- förelsefunktion mellan av respektive distribuerade system återgivet informations- innehåll under ett aktuellt avsnitt av de första digitala signalema med av röst- och/eller bildgivning återgivet inforrnationsinnehåll om fordonets eller maskinens drift- eller felsituation under ett avsnitt av de andra digitala signalema som motsvarar eller skiljer sig från nämnda aktuella avsnitt av de första signalema. Loggenhet enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k n a d därav, att koordinationsorganet tillhandahåller två varandra motsvarande avsnitt av de första och andra signalema, och att avsnitten är häníörbara till felfunktion i fordonet eller maskinen, vilken felfunktion är hänförbar till hör- och/eller synbar effekt, t.ex. motoroljud, växellådsfel, etc., 10 15 20 25 30 528072 30 varvid ett utvalt avsnitt av de första digitala signalerna blir kompletteringsbara med röst- och/eller bíldåtergivet avsnitt av de andra digitala signalerna.

3. Loggenhet enligt patentkravet l eller 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att den innefat- tar sändorgan för tillhandahållandet av avsnitten av de första och andra digitala signalerna till presentations- eller bearbetningsenheten via tredje anslutningsorgan och en tredje överförings- eller anslutningskanall-förbindelse.

4. Loggenhet enligt patentkravet 3, k ä n n e t e c k n a d därav, att dess sänd- och/eller koordinationsorgan tillhandahåller parallellt avsnitten av de första och andra digitala signa- lerna till presentations- och/eller bearbetningsenheten.

5. Loggenhet enligt patentkravet 3 eller 4, k ä n n e t e c k n a d därav, sänd- och/eller koordinationsorganen tillhandahåller avsnitten av de första och andra signalerna i en medelst dataverktyg åtkomlig form.

6. Loggenhet enligt något av patentkraven 1-5, k ä n n e t e c k n a d därav, att den ingår i en röst- och/eller bildstödd analyskedja där röst- och/eller bildgeneratorn(-ema) är till- delad(-e) en första personalkategori och presentations- eller bearbetningsenheten är tilldelad en andra personalkategori.

7. Arrangemang för analys av fordon eller maskin som innefattar ett eller flera distribuerade system, vilka avger första digitala signaler hänförbara till drift- eller felsituatio- ner i eller på fordonet respektive maskinen, k ä n n e t e c k n a d av, a) att en stor mängd av första digitala signaler hänförbara till drift- eller situationerna är extraherbara från respektive distribuerade system, b) att en loggenhet uppsamlar de första digitala signalerna via en eller flera första över- föringskanaler tilldelade de första digitala signalerna och anordnade mellan utrust- ningen(-arna)/fordonet(~n) och loggenheten, c) att en eller flera röst- och/eller bildgeneratorer (kommentatorsystem) som är anord- nade vid utrustningen(-arna)/fordonet(-n) för att en första operatör skall kunna avge l0 15 20 25 30 528 072 31 till ett informationsinnehåll i de första digitala signalerna kompletterande röst- och/eller bildinforrnationer om drift- och/eller felsituation i eller på utrustningen(- arna)/fordonet(-n), d) att respektive röst- och/eller bildgenerator innefattar eller är ansluten till omvandlings- organ som omvandlar rösten/bilden till andra digitala signaler, e) att loggenheten uppsamlar även de andra digitala signalerna och mottar dessa via en överföringskanal(-er) som utgör del eller delar av den eller de första överförings- kanalerna eller består av en eller flera andra överföringskanaler, och f) att organ för koordination eller samordning av de första och andra signalerna och tillhandahåller avsnitt av de första och andra digitala signalerna till i loggenheten eller i arrangemanget ingående presentations- eller bearbetningsenhet anordnad att för den första aktören eller en andra aktör effektuera jämförelsefinildion mellan av respektive distribuerade system âtergivna informationsinnehåll under ett aktuellt avsnitt av de första digitala signalerna med en röst- och/eller bildgivning âtergivet informations- innehåll om fordonets eller maskinens drifi- eller felsituation under ett avsnitt av de andra digitala signalerna som motsvarar eller skiljer sig från nämnda aktuella avsnitt av de första signalerna.

8. Arrangemang enligt patentkravet 7, k ä n n e t e c k n a d därav, att koordinations- eller samordningsorganet är röststyrt och/eller arbetar med märkning-, tids- och/eller kodangivelser på de första och/eller andra digitala signalerna.

9. Arrangemang enligt patentkravet 7 eller 8, k ä n n e t e c k n a d därav, att avsnitten av de första och andra digitala signalerna är varandra motsvarande från tidssynpunkt.

10. Arrangemang enligt patentkravet 7, 8 eller 9, k ä n n e t e c k n a d därav, att avsnitt av de andra digitala signalerna är anordnade jämförbara med tidigare eller senare upptagna avsnitt av de första signalerna, eller vice versa.

11. Anordning för att insamla en total informationsmängd, eller delar därav, av större omfattning, Lex. i storleksordningen ett eller flera gigabyte, och som emanerar från ett 'to 15 20 “ZS 30 528 072 32 distribuerat system, t.ex. av typen CAN eller MOST, ingående iutrustning, t.ex. i eller pâ fordon, k ä n n e t e c k n a d därav, att anordningen är anordnat eller anslutbart till ett kommentatorsystem med upptagningsorgan för tal- och/eller bildmedde1ande(-n) och i detta ingående eller till detta anslutet första organ som omvandlar tal- och/eller bildmeddelandet(- na) till elektriska, företrädesvis digitala, signaler, att nämnda signaler är anordnade distri- buerbart till den uppsarnlande enheten och att denna är anordnad att parallellt inlemma detta/ dessa med signaler inhämtade från systemet i den totala informationsmängden.

12. Anordning enligt patentkravet 11, k ä n n e t e c k n a d därav, att signaler från kommentatorsystemet relationsställs till övrigt insamlad information medelst markerings- information som utmärker delavsnitt i den övrigt insamlade informationen samhörigt med delavsnitt i information emanerande frân kommentatorsystemet.

13. Anordning enligt patentkravet 12, k ä n n e t e c k n a d därav, att sålunda med markeringsinformation utpekat infomiationsdelavsnítt utgår som signal eller signaler anord- nad respektive anordnade initierbar(-a) vid delavsnittets initiering vid upptagningsorganet samt distributionsbart till uppsamlingsorganet, och att markeringsirifonnationen är anordnad i anslutning till delavsnittet som tidsangiven signalinformation eller tidsangivet röstmedde- lande .

14. Anordning enligt patentkravet 11, 12 eller 13, k ä n n e t e c k n a d därav, att det första organet innefattar en mikrofon (586) ingående i en enhet (564) av mindre avancerat slag, Lex. en PDA, och ansluten till en i arrangemanget ingående samordningsenhet (559) anordnad att mellanlagra ifrågavarande talmeddelande som röstfil och vid utvalt tidsrelaterat tillfälle vidaresända röstñlen tillsammans med övrig information i den totala informations- mängden berörd eller berörda datoriserade uppsamlingsenheter eller verktyg (1), att det distribuerade styrsystemet är tidssynkroniserat till samordningsenheten och att det eller de av talmeddelandet(-na) är identifieringsbara från tidssynpunkt medelst tidssynkronisationen mellan samordningsenheten och det distribuerade styrsystemet.

15. Anordning enligt patentkravet ll, 12, 13 eller 14, k ä n n e t e c k n a d därav, att respektive hämtningsbar såsom talmeddelande uppträdande delavsnitt är hänförbara till 10 15 20 25 30 528 072 33 hastigt eller oväntat uppträdande störning i utrustningen, t.ex. i form av i fordon uppträ- dande missljud, vibrationer, etc.

16. Anordning enligt patentkravet 14 eller 15, k ä n n e t e c k n a d därav, att den i upp- samlingsenhetem-erna) och/eller samordningsenheten (559) upplagrade talmeddelande- baserade inforrnationen(-erna) ligger till grund för analysarbete som är senarelagt i förhållande till upplagringen.

17. Anordning enligt patentkravet 13, 14, 15 eller 16, k ä n n e t e c k n a d därav, att förbindelsen mellan upptagningsorganet ((t.ex. 709) och uppsamlingsorganet (704”') består av en med Bluetooth protokoll arbetande förbindelse.

18. Anordning enligt något av föregående patentlcrav, k ä n n e t e c k n a d därav, att upptagningsorganet innefattar eller är anslutbart anordnad till kamerafiinktion och att första delavsnitt är hänförbara till talmeddelande(-n) och andra delavsnitt är hänförbara till bild- meddelande(-n) .

19. Arrangemang för analys av fordon eller maskin som innefattar ett eller flera distribuerade system, vilka avger första digitala signaler hänförbara till drift- eller felsituatio- ner i eller på fordonet respektive maskinen, k ä n n e t e c k n a d av, a) att en stor mängd av första digitala signaler hänförbara till drift- eller felsituationerna är extraherbara från respektive distribuerade system, b) att en loggenhet uppsamlar de första digitala signalerna via en eller flera första över- föringskanaler tilldelade de första digitala signalerna och anordnade mellan utrust- ningen(-arna)/fordonet(-n) och loggenheten, c) att ett eller flera initieringsorgan är applicerbara eller anordningsbara i anslutning till utrustningen(-arna)/fordonet(-n) för att en första operatör skall kunna avge till ett infonnationsinnehåll i de första digitala signalerna knuten initieringssignal relaterad till drift- och/eller felsituation i eller på utrustningen(-arna)/fordonet(-n), 10 15 20 528 072 34 d) att respektive initieringsorgan innefattar eller är anslutet till omvandlingsorgan som omvandlar initieringen till en eller flera andra signaler, e) att loggenheten uppsamlar även den eller de andra signalerna och mottar dessa via en överföringskanaK-er) som utgör del eller delar av den eller de första överförings- kanalerna eller består av en eller flera andra överföringskanaler, och f) att organ för koordination eller samordning av de första och andra signalerna tillhandahåller av avsnitt av de forsta digitala signalerna till i loggenheten eller i arrangemanget ingående presentations- eller bearbetningsenhet anordnad att för den första aktören eller en andra aktör effektuera utpekningsfunktion i av respektive distribuerade system återgivna informationsinnehåll under ett aktuellt avsnitt av de första digitala signalerna med den eller de andra signalerna.

20. Anordning för att insamla hela eller delar av en infonnationsmängd av större ornfatt- ning, t.ex. i storleksordningen ett eller flera gigabyte, k ä n n e t e c k n a d därav, att en uppsamlingsenhet som för informationsmängdens eller delens eller delarnas bildande är anordnad dels för anslutning och mottagning av från ett eller flera distribuerade system, t.ex. av typen CAN eller MOST, erhållna drift- och/eller felmeddelande(-n) i form av före- trädesvis digitala signaler, här kallade första signaler, dels för anslutning och mottagning av från ett kommentatorsystem erhållna tal- och/eller bildmeddelande(-n) i form av andra signaler av samma slag som de första signalerna, samt att uppsamlingsenheten är anordnad att vid sin signalrnottagning eller sina signalmottagningar parallellställa tal- och/eller bild- meddelandet(-ena) med drift- och/eller felmeddelandet(-na), eller vice versa.