SE521810C2 - Förfarande för avkodning av en digital signal samt härför avsett bussystem och periferienhet - Google Patents

Description

Ut 10 15 30 *521 810 2 na med hög prioritet har större amplitud och dataöverföringshastighet än med- delandena med låg prioritet. Meddelanden består av digitala signaler, varvid en binär O svarar mot låg signalnivâ och en binär l mot en hög signalnivå.

Fördelar med uppfinningen Förfarandet enligt uppfinningen med de kännetecknande sårdragen enligt patent- krav 1 har i förhållande härtill fördelen, att vid användning av detta förfarande för avkodning av den digitala signalen inte behövs någon oscillator i avkodaren.

Genom den integrala utvärderingenav den totala signalen istället för signalen vid en diskret punkt blir signal-brusförhållandet bättre och störkänsligheten för dataöverföringen blir lägre. Dessutom blir avkodningen oberoende av totalpuls- bredden och därmed även av dataöverföringshastigheten.

Bussystemet med de kännctecknande särdragen i patentkrav 6, jämte periferien- heten med de kännetecknande särdragen enligt patentkrav 12, och utrustningen med de kännetecknande särdragen enligt patentkrav 22 medför i förhållande till tidigare känd teknik den fördelen, att de är enklare och därmed även kan upp- byggas billigare. Periferienheten har dessutom fördelen, att en enda avkodare kan anordnas för de olika dataöverföringshastigheterna.

Genom de i de beroende patentkraven angivna särdragen möjliggöres fördelaktiga vidarebildningar och förbättringar av de i de självständiga patentkraven angivna förfarandena och anordningarna.

I synnerhet är det fördelaktigt att manipulera ingångssignalen till komparatom så, att det binåra noll och ett skiljer sig genom olika tecken. Detta kriterium är självnormaliserande i den meningen, att det år oberoende av totalpulsbredden.

Därmed kan avkodaren icke blott avkoda digitala ord oberoende av dataöverfö- ringshastigheten, utan den kan t.o.m. avkoda ord när totalpulsbredden varierar från bit till bit. 10 15 20 in v30 521 810 3 Det är vidare fördelaktigt att på den avkodade signalen pålägga en fiärde signal, så att den med den tredje signalen pälagda signal som skall avkodas under totalpulsbredden för en bit bibehåller polariteten, eftersom därmed ingen teckenbit mäste finnas i volt-frekvensomvandlaren.

Det är särskilt fördelaktigt att i bussystemet överföra meddelanden med hög och låg prioritet, varvid de' förstnämnda har högre amplitud än de senare, eftersom därmed meddelandena med högre prioritet automatiskt kommer att överskriva meddelandena av mindre prioritet.

Det är fördelaktigt att hålla totalpulsbredden för meddelanden med högre prioritet kortare, eftersom därmed uppnås en högre överföringshastighet för meddelandena med högre prioritet. Samtidigt ästadkommes för meddelandena med lägre prioritet genom de större totalpulsbredderna en bättre elektromagnetisk störningstolerans.

Utförandet av bussystemet som tändbuss för ett krockkudde-system, där med- delandena med lägre prioritet utgör diagnosfrågor och meddelandena med högre prioritet är tändorder är fördelaktigt, ty ett pä sä sätt uppbyggt krockkuddesystem är flexibelt i uppbyggnaden och lätt utbyggbart och/eller reparerbart.

Ritningar Utföringsexempel av uppfinningen visas i ritningarna och beskrives närmare i den följande beskrivningen. Därvid visar: fig. 1 en digital signal med pulsbreddsmodulerade bitar, fig. 2 en första koppling för avkodning av en digital signal med pulsbreddsmodu- lerade bitar, fig. 3a en signal med en pulsbreddsmodulerad bit, som är pälagd med en andra signal, fig. 3b integralen över signalen ur fig. 3a, fig. 3c en första triggsignal, 10 15 20 ' UI; c .~; i|xl I VV *' Q' . ' ' . i | v 1= I 4 fig. 3d en andra triggsignal, fig. 4 en andra koppling för avkodning av en digital signal med pulsbreddsmodu- lerade bitar, fig. 5 ett bussystem.

Beskrivning Fig. 1 visar en digital signal 50 med pulsbreddsmodulerade bitar, som omfattar binärtalet 10010100, såsom kommer att fortsättningsvis beskrivas. Den sista biten i den digitala signalen 50, en "0", är en stoppbit 49. Den digitala signalen 50 kan växla mellan en hög signalnivå 52 och en låg signalnivå 53. Skillnaden mellan de båda signalnivåerna är tillräckligt stor för att störande effekter såsom brus, drift eller små avvikelser från idealsignalnivâ kan försummas. Dessa effekter visas därför ej heller i fig. 1. Signalen 50 är en följd av åtta bitar 51. Tidsvaraktigheten för samtliga bitar är lika, och den omfattar totalpulsbredden 54. Om inga data överföres, antar signalen 50 den låga signalnivån 53. En bit börjar med en brant stegring 100 till en hög signalnivå 52, vilken i den första biten hålles exempelvis över två tredjedelar av totalpulsbredden och oförändrad. Därefter följer en brant nedgång till den låga signalnivån 53, vilken sedan förblir oförändrad för resten av totalpulsbredden. Den andra biten i fig. 1 börjar exempelvis åter med en brant stegring 100 till den högre signalnivån 52, vilken hålles oförändrad över en tredjedel av totalpulsbredden, åtföljt av en brant nedgång till den lägre signalni- vån 53, vilken hålles oförändrad över två tredjedelar av totalpulsbredden.

Varaktigheten för den lägre signalnivån i en bit 51 är bestämmande för värdet på biten 51. Om signalnivån övervägande låg, så handlar det om en bit med värdet 0, och i motsatt fall om en bit med värdet 1. Den digitala signalen 50 i fig. 1 omfattar alltså bitföljden 10010100.

Fig. 2 visar en blockschemabild av en anordning, som insättes för avkodning av en pulsbreddsmodulerad (PWM)-signal. Bussledningama 3 och 4 är ledningar, 10 15 20 0% 521 810 5 som användes för framledning av signalen 50. Härvid är bussledningen 3 jord- ledning, bussledningen 4 signalledningen. Signalledningen 4 är kopplad till en ingång på en adderare 11. Den andra ingången på adderaren 11 är kopplad till utgången på en andra signalgenerator 10, vilken därmed kan sända en andra signal 56 till adderaren 11. Utgängen på adderaren 11, där summan av de båda ingångssignalerna föreligger, är kopplad till signalingången på en triggbar integrator 12. Triggingången på den triggbara integratom 12 är via en första triggledning 25 kopplad till utgången på triggstyrningen 17. En ingång till en komparator 14 matas med utgångssignalen från integratorn 12, och den andra ingången på komparatorn 14 är kopplad till ett minne 13. Utgången från kompa- ratorn 14 kopplad till ingången på ett andra minne 15. Triggingången till det andra minnet 15 är via den andra triggledningen 26 kopplad till en utgång på triggstyrníngen 17. I den första triggledningen 25 flyter den första triggsignalen 60, i den andra triggledningen 26 flyter den andra triggsignalen 61.

Fig. 3a och 3b visar en signal 58, som likaså innehåller en pulsbreddsmodulerad bit.

Pig. 3a visar en signal 58, som innehåller en pulsbreddsmodulerad 1. Signalen 58 uppstår exempelvis genom påläggning på den signal 50 som skall avkodas med en andra signal 56, som i det här valda utföringsexemplet är en konstant signal.

Signalen 58 kan antaga två signalnivåer, en hög signalnivå 52'och en låg signalni- vå 53. Vidare är i fig. 3a nollnivån 59 visad som streckad linje. Det framgår av ritningen att i det här valda utföringsexemplet den höga signalnivån 52 och den låga signalnivån 53 för signalen 58 är till beloppet lika men skiljer sig till tecknet.

Vidare visas i fig. 3a integralen 57 över signalen 58. Härvid är den undre integrationsgränsen för integrationen för signalen 58 den branta stegringen 100 i signalen 58, integrationsintervallet är totalpulsbredden 54 för signalens 58 pulsmodulerade bit. 10 20 aa H h; ~521 810 6 I fig. 3b visas också en signal 58 med en pulsbreddsmodulerad bit, men signalen i fig. 3b visar en pulsmodulerad noll-signal. Samma storheter som i fig. 3a är betecknade med lika referenssiffror.

Fig. 3c visar en första triggsignal 60, sådan den alstras av triggstyrningen 17.

Den första triggsignalen 60 har en triggpuls 62, vars stegring sker kort efter den digitala signalens 50 branta stegring 100.

Fig. 3d visar en andra triggsignal 61, sådan den likasá alstras av triggstyrningen 17. Den andra triggsignalen 60 har en triggpuls 62, vars stegringsflank samman- faller med den branta uppgången 100 hos den digitala signalen 50.

Förfarandet skall nu beskrivas utgående från fig. 2 och 3a-3d. Utöver signalen 50, som skall avkodas, ställes frân den andra signalgeneratorn 10 till förfogande en andra signal 56. Den andra signalen 56 är i det här valda utföringsexemplet utförd som en konstant signal. Den signal 50 som skall avkodas och den andra signalen 56 adderas i adderaren 10. Utgångssignalen från denna addering är den i fig. 3a och 3b med referenssiffran 58 betecknade signalen, som tillföres en triggbar integrator 12. Den triggbara integratorn 12 är så utförd, att den vid erhållande av en triggsignal inställer en utgångssignal till noll, och en ny in- tegration börjar, varvid den på ingången liggande signalen integreras. Integra- tionsresultatet föreligger på utgången till den triggbara integratorn 12. Som triggsignal för den triggbara integratorn väljes den första triggsignalen 60, som alstras av triggstyrningen 17. Triggpulsen i den första triggsignalen 60 inträffar ganska kort efter den branta stegringen 100 i den signal 50 som skall avkodas.

Triggsignalen tillföres till den triggbara integratorn 12 via den första triggled- ningen 25.

I fig. 3a och 3b visas integrationsresultatet respektive för en pulsbreddsmodulerad noll och en pulsbreddsmodulerad ett. Vid det här träffade valet av den andra signalen 56 uppvisar integrationsresultatet vid slutet av biten för nollsignalen och 10 15 20 so 521 810 7 ettsignalen samma belopp, dock med skiljaktigt tecken. Detta tecken kan mätas med komparatorn 14 genom jämförelse med en i minnet 13 minneslagrad nollsig- nal. Vid slutet av biten avges utgångssignalen från komparatorn 14 som resultat till det andra minnet 15 inskrivet och står därifrån till förfogande för ytterligare bearbetning. Härför finns den andra triggsignalen, som har en triggpuls, som infaller samtidigt med den branta uppgången 100.

Förfarandets fördel ligger däri, att signalen utvärderas över hela totalpulsbredden 54. Därmed är signalen väsenligt mycket mindre känslig för brus eller enstaka felaktiga utvärderingar. Därmed bortfaller även krångliga tillsatskopplingar för flerfaldig läsning av signalen i närheten av signalmitten för att förbättra signal- brusförhållandet.

Det är dock likaså tänkbart och anordningsbart att tillåta en godtycklig signal 56.

I detta fall ligger på utgången av den triggbara integratom 12 olika resultat för en pulsbreddsmodulerad ettsignal och en pulsbreddsmodulerad nollsignal, men de behöver dock icke nödvändigtvis skilja sig till tecknet. Urskiljandet mellan den pulsbreddsmodulerade ettsignalen och den pulsbreddsmodulerade nollsignalen sker på så sätt, att utgångssignalen från den triggbara integratorn 12 liksom innehållet i ett minne 13, där ett förutbestämt tal lagrats, tillföres en komparator. I motsats till det ovan skildrade förfarandet måste under vissa omständigheter förläggas ett ändligt värde i minnet 13. Genom passande val av den andra signalen 56, särskilt genom val ur fig. 3a och 3b, kvarstår skillnadskriteriet mellan noll och ett - nämligen teckenväxlingen - även vid ändring av totalpulsbredden, eller på ekvivalent sätt dataöverföringshastigheten. Om den andra signalen väljes så, att det tal som skall läggas i minnet 13 är ett ändligt tal, så måste åtgärder vidtagas, för att vid ändring av dataöverföringshastigheten ändra detta tal.

Likaså kan man tänka sig modifikationer i synkroniseringen av triggersignalerna 60, 61. Det är dock väsentligt att integralen tages över en stor del av den digitala signalen 50 som mått på bitens värde. 10 15 20 Sv ~ 521 8 10 8 Ett ytterligare kopplingstekniskt utföringsexenipel visas i fig. 4. Liksom tidigare transporteras den signal 50 som skall avkodas via bussledningarna 3, 4, varvid bussledningen 3 utgör jordledning, och bussledningen 4 signalledningen. Signalen från signalledningen 4 tillföres till en spännings-frekvensomvandlare (VPC) 40.

Utgângen pä VFC 40 är kopplad till ingången på en triggbar räknare 41. Två ingångar till en andra komparator 24 är kopplade, den ena till utgången på den triggbara räknaren 41 och den andra till ett minne 42. Utgången på komparatorn 24 utgör utgång 16 på avkodaren.

En spännings-frekvensomvandlare omvandlar en signal med en bestämd spänning till en periodisk signal med bestämd frekvens. Härvid är i regel frekvensen för den periodiska signalen proportionell mot spänningen på ingângssignalen. Man kan emellertid också tänka sig icke-linjära spännings-frekvensomvandlare, vilka här även kan användas. Utgångssignalen från spännings-frekvensomvandlaren 40 tillföres till den triggbara räknaren 41. Den triggbara räknaren 41 är så konstrue- rad, att den vid erhållande av en triggsignal på dess triggingáng ställer utgångs- signalen till noll och därefter räknar på ingången kommande pulser eller sig- nalspetsar. Antalet signalspetsar föreligger på utgången till den triggbara räknaren 41. På fördelaktigt sätt användes som triggsignal för den triggbara räknaren 41 den branta stegringen 100 i den signal 50 som skall avkodas. Denna triggsignal tillföres till den triggbara räknaren 41 via triggledningen 25. På utgången till den triggbara räknaren 41 föreligger alltså en signal, vilken svarar mot antalet pulser, som alstrats av VPC sedan senaste branta stegring 100, vavid frekvensen för de momentant alstrade pulserna alltid är proportionell mot den momentana signalni- vån för signalen 50. Utgångssignalen från den triggbara räknaren 41 utgör därmed även ett slags integral över den signal 50 som skall avkodas. Utgångs- signalen från den triggbara räknaren 41 jämföres âter med innehållet i en räknare 42, som innehåller ett förutbestämt tal. Detta sker i den andra komparatorn 24.

Om utgångssignalen från den triggbara räknaren 41 överstiger ett bestämt, förutbestämt värde, så måste det beträffande den bit som skall avkodas i signalen 10 20 25 30 i 521 810 9 50 röra sig om en pulsbreddsmodulerad ettsignal, som komparatorn sedan ställer till förfogande vid utgången 16 till avkodaren.

Det är fördelaktigt och även så anordnat, att den signal 50 som skall avkodas före tillförseln till VFC 40 belastas med en fjärde signal. Den fjärde signalen skulle kunna vara så gjord, att den signal 50 som skall avkodas efter påläggning av den fjärde signalen ej mera ändrar sin polaritet. Fördelen med detta förfaringssätt ligger däri, att på utgången till VPC 40 inte behöver föreligga någon polaritetsbit.

Härigenom kan kopplingens komplicitet minskas.

Likaså är det möjligt och anordnat, att den fjärde signalen eller också den andra signalen 56 utföres som periodisk signal. Härvid måste dock hänsyn tagas till att periodiciteten är samma som totalpulsbredden 54. I detta fall är integralen ett z konstant tal, vars värde kan tagas hänsyn till vid minnets 42 förutbestämda värde i eller det i minnet 13. I En användning för förfarandet enligt uppfinningen visas i fig. 5. I fig. 5 visas en styranordning 1, som via bussledningar 3, 4 är kopplad till flera periferienheter 2. , Styranordningen 1, som i det följande även förenklat betecknas anordning, har en processräknare 5 och ett bussinterface 6. Bussledningarna 3 och 4 är kopplade till bussinterfacet 6.

Genom bussledningama 3, 4 åstadkommes en tvåtrådsbuss, genom vilken med- delanden kan utbytas mellan styranordningen 1 och periferienheterna 2. Eftersom för en dylik buss bara behövs två ledningar, hålles kostnad och komplicitet i kabeldragningen mellan styranordningen 1 och periferienheterna 2 särskilt ringa.

Utbytet av meddelanden via bussen sker därigenom, att den respektive sändande stationen avger elektriska signaler, både strömsignaler och spänningssignaler, till bussledningen 3, 4, vilka sedan utvärderas av den mottagande stationen. I föreliggande utföringsexempel är ledningen 3 jordledning och ledningen 4 matad 10 15 20 25 30 1521 810 10 med signalen. Meddelanden består därvid av en följd av bitar, varvid varje bit är pulsbreddsmodulerad. En sådan följd av bitar visas redan i fig. 1.

Amplituden för spänningssignalen, dvs. skillnaden mellan den lägre och den högre signalnivån, väljes för en första användning låg. Dessutom är totalpuls- bredden 54 relativt stor. Fördelaktigt är vid dylik överföring av meddelanden att de genom bussen förorsakade elektromagnetiska stömingama är särskilt små.

Betingat genom den låga överföringshastigheten är en dylik överföring av meddelanden i särskild grad lämplig, när meddelandena icke har stor tidsmässig prioritet.

Via bussen 4 kan emellertid likaså överföras en signal med pulsbreddsmodulerade bitar, som har mycket stor amplitud, liksom mycket liten totalpulsbredd. Överför- ingen av denna signal åstadkommer starkare elektromagnetiska stömingar, men dock möjliggöres, genom den mindre totalpulsbredden 54, en väldigt mycket högre överföringshastighet.

På grund av de olikstora amplituderna kan därmed meddelanden med stor amplitud när som helst överskrivas över meddelandena med mindre amplitud.

Vid det i fig. 5 visade systemet med styranordning 1, periferienheter 3 och bussledningar 3, 4 tänker man sig i första hand ett krockkuddesystem. Detta har en central styranordning 1 och periferienheter 2, som vardera har en krockkudde, en sidokrockkudde, en bilbältesspännare eller andra element. Vid ett dylikt krockkuddesystem måste ordema för utlösning av de enskilda periferienhetema 2 överföras med stor prioritet, varvid ingen fördröjning kan tolereras. Vidare bör ett dylikt system fönnå konstant prova funktionsdugligheten hos de enskilda periferienhetema 2. Det är därför så anordnat, att styranordningen 1 sänder diagnosbegäranden till periferienhetema 2, vilka sedan genom en svarssignal kan bekräfta funktionsdugligheten. I jämförelse med ordema för utlösning av periferi- enhetema 2 är diagnoskraven av ringa prioritet. Det uppfinningsmässiga buss- 521 810 11 -f- .I systemet kan särdeles fördelaktigt användas för ett krockkuddesystem, där mellan styrenheten 1 och de tillhöriga periferienheterna 2 utbytes konstanta diagnosin- formationer beträffande driftsberedskapen hos de enskilda periferienheterna 2 och sedan med hög prioritet order från styrenheten l till periferienheterna 2 måste kunna överföras, som leder till utlösning av de enskilda periferienheternas 2 funktioner. i.. »i

Claims (23)

1. 0 15 20 25 30 521 810 12 Patentkrav l. Förfarande för avkodning av en digital signal (5 0) med pulsbreddsmodulerade bitar med en hög (52) och en låg (53) signalnivå, varvid varje bit har en okänd totalpulsbredd, kännetecknat av att för avkodningen av en bit a.) signalnivån för signalen (50) integreras över varje bits totalpulsbredd (54) intill början av påföljande bit, b.) integrationens resultat tillföres en komparator (14) c.) en andra signal (56) alstras, och d.) en nivå av den andra signalen (56) läggs till signalnivån för varje bit i den digitala signalen (5 0) innan signalnivån integreras över varje bit, varvid den andra signalen (56) bestämmes så att komparatorns ingångssignal alltefter värdet på. en bit får skilj aktig polaritet, och komparatom ( 14) är utförd som polaritetsdiskriminator.

2. Förfarande enligt krav 2, kännetecknat av att som andra signal (56) användes en konstant signal.

3. F örfarande enligt krav 1 eller 2 varvid den integrerade signalen bildas genom att utvärdera en signalnivå av den digitala signalen över hela pulsbredden av varje bit till en början av en efterföljande bit och den integrerade signalenjämförs med en jämförelsesignal.

4. Förfarande enligt krav 3, varvid steget att bilda den integrerade signalen innefattar att en signalnivå av den digitala signalen utvärderas över hela pulsbredden av varje bit till en början av en efterföljande bit och att bilda den integrerade signalen såsom en funktion av integrationssteget.

5. Förfarande enligt krav 3 eller 4 varvid steget att bilda den integrerade signalen innefattar att en periodisk signal bildas, med en frekvens som är proportionell med , , . . . . 10 15 20 25 30 ~521 810 13 den digitala signalens signalnivå, att ett antal perioder av den periodiska signalen räknas, varvid räkningen börjar på nytt för varje bit och den integrerade signalen bildas såsom en funktion av räknesteget.

6. Förfarande enligt krav 5, vidare innefattande att en ytterligare signal läggs till den digitala signalen, varvid en polaritet av den digitala signalen bibehålls över hela pulsbredden för varje bit av den digitala signalen.

7. Förfarande enligt krav 6 eller 7, kännetecknat av att till räkneresultatet tilladderas ett fastlagt tal, innan det tillföres till komparatorn.

8. Bussystem för överföring av meddelanden mellan en anordning (1) och minst en periferienhet (2), kännetecknat av att meddelandena överföres i form av en digital signal med en följd av pulsbreddsmodulerade bitar, varvid varje bit har en hög och en låg signalnivå och att de pulsbreddsmodulerade bitarna är avkodbara i periferienheten enligt ett förfarande enligt något av föregående patentkrav, och varvid en andra signal (56) alstras, och en nivå av den andra signalen (56) läggs till signalnivån för varje bit i den digitala signalen (50) innan signalnivån integreras över varje bit.

9. Bussystem enligt krav 8, kännetecknat av att från anordningen (1) är utsändbara meddelanden med hög prioritet och meddelanden med låg prioritet till den minst en periferienheten (2), varvid meddelandena med hög prioritet har större skillnad mellan den höga och den låga signalnivån än meddelandena med mindre prioritet.

10. Bussystem enligt krav 9, kännetecknat av att totalpulsbredden för en enda bit i meddelanden med stor prioritet är mindre än totalpulsbredden (54) för en enda bit i meddelanden med låg prioritet.

11. Bussystem enligt något av krav 9 eller 10, kännetecknat av att periferienheten (2) 'är utförd för att utlösa en krockkudde, att meddelandena med låg prioritet är 10 15 20 25 30 1521 810 14 utförda som diagnoskrav för driftsberedskapen hos krockkudden och att meddelandena med hög prioritet är anordnade som utlösningsorder för krockkudden.

12. Bussystem enligt krav 11, kännetecknat av att flera periferienheter (2) är kopplade till bussledningama (3, 4), att diagnoskravet innehåller en adress till en av periferienheterna (2) och att periferienheten med adressen sänder ett återsvar till styranordningen, genom vilket periferienhetens (2) driftsberedskap är fastställbar.

13. Bussystem enligt krav 12, kännetecknat av att återsvaret består av en belastning av bussledningarna.

14. Periferienhet (2) för ett bussystem, för mottagning av digitala signaler (50), kännetecknad av att digitala signaler, som består av en följd av pulsbreddsmodu- lerade bitar, varvid varje bit har en hög (52) och en låg (53) signalnivå och varje bit har en totalpulsbredd (54), är mottagbara, att en andra signalgenerator (2) föreligger, att signalen är påläggbar med en andra, konstant signal (56), att det finns en integrator (12), genom vilken den pålagda signalen är integrerbar, att en komparator ( 14) är anordnad, genom vilken integrationsresultatet ärjämförbart med ett förutbestämt tal, och att integratorn vid början av varje bit är återställbar.

15. Periferienhet (2) för ett bussystem, för mottagning av digitala signaler (50), kännetecknad av att digitala signaler, som består av en följd av pulsbreddsmodu- lerade signaler, varvid varje bit har en hög (52) och en låg (53) signalnivå och varje bit har en totalpulsbredd (54), är mottagbara, att en VF C (40) (Volt-Frequenz- Converter), till vilken signalen (50) är levererbar, att en räknare (41) är anordnad, som är matningsbar med utgångssignalen från VFC (40) och som vid början av varje bit är nollställbar, att en andra komparator (24) är anordnad, genom vilken räknarens (41) utgångssignal är jämförbar med ett förutbestämt tal.

16. Periferienhet enligt krav 15, kännetecknad av att en fjärde signalgeneratör för alstring av en fjärde signal är anordnad och att signalen (50) är påläggbar med den 10 15 20 25 30 i 521 810 1 5 fjärde signalen före tillförsel till VPC (40).

17. Periferienhet (2) enligt något av krav 14-16, kännetecknad av att en kopp- lingsanordning för igenkänning av mottagna signaler, som överskrider en förutbe- stämd skillnad mellan hög och låg nivå, är anordnad, så att signaler med hög och låg amplitud är från varandra skiljbara.

18. Periferienhet (2) enligt krav 17, kännetecknad av att genom mottagning av meddelanden med hög amplitud bearbetningen av meddelanden av låg amplitud avbrytes.

19. Periferienhet (2) enligt något av krav 17 eller 18, kännetecknad av att signaler med låg amplitud är signaler med låg prioritet, särskilt diagnosbegäranden, och att medel för utsändning av ett återsvar är anordnade.

20. Periferienhet enligt något av krav 17-19, kännetecknad av att återsvaret är signalerbart genom belastning av två bussledningar i bussystemet.

21. Periferienhet enligt något av krav 14-20, kännetecknad av att energiförsörj- ningen sker via bussystemet.

22. Periferienhet enligt något av krav 14-21, kännetecknad av att till densamma är tillordnad en adress, att mottagbara meddelanden är försedda med en måladress och att i periferienheten är anordnade medel, som jämför måladressen med periferienhetens adress.

23. Periferienhet enligt något av krav 14-22, kännetecknad av att periferianord- ningen införd. som en titlösningsenhet för en kroclektidde och/eller bilbältes- sträcksystem. 24fAnordning (1) för utsändning av meddelanden till minst en periferienhet (2), 10 15 20 25 2521 810 16 kännetecknad av att meddelandena är anordnade som digitala signaler (50), vilka är utförda som en följd av pulsbreddsmodulerade bitar, varvid varje bit har en totalpulsbredd (54) med en hög (52) och en låg (53) signalnivå, att meddelanden av hög prioritet är utsändbara med en större skillnad mellan hög och låg signal- nivå och meddelanden med låg prioritet är utsändbara med en mindre skillnad mellan hög och låg signalnivå. 25. Anordning (1) enligt krav 24, kännetecknad av att meddelandena med hög prioritet består av bitar med kortare totalpulsbredd än meddelandena med låg prioritet. 26. Anordning (1) enligt något av krav 24 eller 25, kännetecknad av att med- delanden med hög prioritet är avsändbara före avslutning av avsändning av meddelanden med låg prioritet och/eller före avslutning av mottagning av med- delanden från en periferianordning (2). 27. Anordning (1) enligt något av krav 24-26, kännetecknad av att de utsändbara meddelandena med låg prioritet är utförda som diagnoskrav beträffande driftsbe- redskapen hos periferianordningarna (2) och att de utsändbara meddelandena med hög prioritet är utförda som utlösningsorder för minst en bestämd periferianordning (2)- 28. Anordning (1) enligt något av krav 24-27, kännetecknad av att medel är anordnade för mottagning av meddelanden från en periferienhet (2).